Autism hos barn och unga
Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator
Psykiatriveckan
2016, BUP
1
Upplägg
•
•
•
17.15 – 18.00 Föreläsning
18.00 – 18.15 Fika
18.15 – 18.45 Föreläsning
2
ANNORLUNDASKAP
ELLER
ATT VARA UNIKT UNIK
3
Gamla benämningar och diagnoser enligt
DSM-IV
 Autism (autistiskt syndrom)
 Aspergers syndrom
 Atypisk autism, autismliknande tillstånd
(autistiska drag)
Enligt ännu äldre DSM-III så hette det
Autistiskt syndrom.
4
Gemensamma svårigheter vid
autism
Socialt samspel
 Språklig kommunikation
 Föreställningsförmåga, flexibilitet och
variation i beteenden och intressen
 Motorik
 Inte en sjukdom utan ett tillstånd som i
mötet med omvärlden kan generera
funktionsnedsättning

5
DSM-5
ASD – Autism Spectrum Disorder
 Nuvarande diagnos kräver alltid
specifikation

◦ Med eller utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning.
◦ Med eller utan samtidig nedsatt språklig förmåga.
◦ Förenat med känt medicinskt eller genetiskt tillstånd eller
känd miljöfaktor.
◦ Förenad med annan utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse
– så som psykisk ohälsa eller beteendestörning.
6
Hilda
7
Hilda
8
Autism diagnoskriterier

A. Varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och
social interaktion i ett flertal olika sammanhang, vilket visar
sig i samtliga tre nedanstående kriterier, aktuellt eller
anamnestiskt belagt:
1. Bristande förmåga till social ömsesidighet.
2. Bristande förmåga till icke-verbalt kommunikativt beteende vid
sociala interaktioner.
3. Bristande förmåga att utveckla, bevara och förstå relationer
9

B. Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller
aktiviteter vilket visar sig i minst två av följande, aktuellt eller
anamnestiskt belagt:
1. Stereotypa eller repetitiva motoriska rörelser, stereotypt eller
repetitivt tal eller bruk av föremål.
2. Insisterar på att inget ska förändras i vardagen, oflexibel fixering
vid rutiner eller ritualiserade mönster i verbala eller icke-verbala
beteenden.
3. Starkt begränsade, fixerade intressen som är abnorma i
intensitet eller fokusering.
4. Hyper- eller hyporeaktiv vid sensorisk stimulering, eller säreget
intresse för sensoriska aspekter av omgivningen.
10




C. Symtomen måste ha förelegat under den tidiga
utvecklingsperioden.
D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant nedsättning av den
nuvarande funktionsförmågan socialt, i arbete eller inom
andra viktiga funktionsområden.
E. Dessa störningar förklaras inte bättre med intellektuell
funktionsnedsättning eller globalt försenad psykisk
utveckling.
Svårighetsgradering:
◦ Nivå 1: Kräver mycket omfattande stöd
◦ Nivå 2: Kräver omfattande stöd
◦ Nivå 3: Kräver stöd
11
Särskilda problemområden
Hantering av sinnesintryck, ögonkontakt.
 Motoriska problem, samordning av
rörelser.
 Stresskänslighet.
 Psykiska symtom.
 Vanliga beteenden som kan skapa
problem: sömn, mat och hygien.

12
Stress-sårbarhet
13
Barn som tänker annorlunda
Barn med autism blir ofta missförstådda
och feltolkade och har själva svårt att
tolka omgivningen.
 Beskrivs som annorlunda, speciella, svåra
att styra, svåra att förstå och ojämna i
sina förmågor.

14
Annorlunda tänkande
Nedsatt förmåga till mentalisering.
 Svag sammanhangsförståelse (central
koherens).
 Bristande exekutiva funktioner.
 (Ojämn begåvningsprofil.)

15
Vad betyder det
Mentalisering innebär att kunna ta andras
perspektiv, att ”kunna läsa andras
tankar”.
 Förmåga att föreställa sig vad andra vet
och inte vet.
 Förmåga att dra slutsatser om andras
tankar och känslor.
 Förmåga att dra slutsatser om andras
avsikter utifrån deras beteenden.

16
Mentaliseringsförmågan
Utvecklas hos barn vid 4-5 års ålder
 Kan i viss mån tränas, men är i vanliga fall
intuitiv, självklar och snabb
 Brister i mentalisering försvårar
kommunikation och social interaktion i
olika utsträckning beroende på kognitiv
och språklig nivå

17
Svag central koherens
Fragmenterad uppfattning av omvärlden
(och av det egna jaget).
 Tendens att fixera sig vid detaljer på
bekostnad av helheten.
 Bristande förmåga att fylla i det som
fattas, skapa mening utifrån
sammanhang.


Kan vara en styrka i sig.
18
Svag central koherens
19
Automatisering, generalisering
Inlärda beteenden blir ”automatiska”
(motorik, språk, kognition).
 Det man lärt i en situation kan modifieras
och användas i andra situationer.

20
Begränsade upprepade beteenden
Omfattande fixeringar eller stereotypa
begränsade intressen.
 Oflexibel fixering vid oändamålsenliga
rutiner eller ritualer.
 Stereotypa upprepade motoriska manér.
 Enträgen fascination inför delar av saker.

21
Autism hos flickor
Ofta ytligt sett sociala, men i grunden har
de sociala interaktionsproblem.
 Specialintressen ofta inriktade på
människor, djur, ”kända personer”,
sagofigurer eller relationer.
 Pysslar och ritar.

22
RÄTT MILJÖ
TÄNK ATT DE UTMÄRKANDE DRAGEN
KAN/SKA LEDA TILL FRAMGÅNG
Vad är rätt behandling
•
Att förstå och ha överblick över sin vardag.
•
Möjlighet att utveckla sin förmåga.
•
Tillrättaläggande så man får lyckas –
för ett gott liv.
Vad behövs inför

Ny uppgift.

Ny plats.

Nya människor.
Svar på
1.
2.
3.
4.
5.
Vad?
Var?
Med vem?
Hur länge?
Vad ska jag göra sedan?
Övergångar!
IDENTIFIERA OCH PLANERA
Vad händer nu - Vad ska göras
Vem ska göra
ÖVERGÅNG
Vad händer nu – Vad ska göras
Vem ska göra
Vad ska man hjälpa till med?
Överblick över vardagen.
Hjälp i socialt samspel .
Hjälp i kommunikation.
Att utveckla intressen.
Att sålla bland intryck.
Tydliggörande.
Utbrott =

Något har blivit för svårt.
Utbrott ≠

Lågaffektivt bemötande.

Orkidènäring - aldrig maskrosgödning.
Framgång

Att få utveckla de starka sidorna.

Att kompensera för svårigheterna

Att skonas från misslyckanden som ger
sekundärproblematik.
Adresser
www.attention-riks.se
 www.autism.se
 www.sjalvhjalppavagen.se
