Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
- Exempel på granskningar inom
läkemedelsområdet
Mars 2009
Jean Odgaard
[email protected]
Agenda/Innehåll
1 Vad är revision?
2 Granskningsområden inom läkemedel
3 Styrning av läkemedelsanvädningen
1. Vad är Revision?
Revisorerna granskar
• om styrelser och nämnder fullgör fullmäktiges uppdrag och om
verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med
tillräcklig intern kontroll.
• tillförlitlighet och säkerhet i redovisning, system och rutiner och att
årsredovisningen och räkenskaperna uppfyller god redovisningssed och
ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall.
• hur styrelse och nämnder fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige och hur
återrapporteringen skett.
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 3
1. Vad är revision
Ändamålsenlig
verksamhet
Rättvisande
räkenskaper
Effektivitet
Tillförlitlighet
Kvalitet
Säkerhet
Tillfredsställande
ekonomi
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Styrbarhet
Intern kontroll
mars 2009
sida 4
Avsnitt två
1 Vad är revision?
2 Granskningsområden inom läkemedel
3 Styrning av läkemedelsanvändningen
Förskrivning av läkemedel
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 6
2. Granskningsområden inom läkemedel
•
Läkemedelskostnadsutvecklingen
•
Läkemedelsanvändningen
- styrning
- organisation
Läkemedelsanvändningen bland äldre
patienter boende på särskilt boende
•
•
•
•
Granskning av samverkan (kommun)
kring vård och omsorg om äldre
Processen för kliniska
läkemedelsprövningar
Landstingets samverkan med
läkemedelsindustrin
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 7
Läkemedelsanvändning bland Äldre – Multisjuka
Norrbotten , Västmanland, Örebro, Halland, Kalmar, Gävleborg, Skåne
• Läkemedelsanvändning
-
Förekomst av polyfarmaci
Neuroleptika, sömnmedel,
antidepressiva medel m.m.
• Samordnad vårdplanering och
informationsöverföring
- Brister i rutiner (ex
epikrishanteringen) och
verkställighet.
- Olika läkemedelslistor med olika
innehåll
- Läkemedelsgenomgångar – bra,
men hemsjukvården då?
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 8
Processen för kliniska läkemedelsprövningar
(Umeå, Malmö, Lund, Linköping, Karolinska, Akademiska)
• Kostnadstäckning – tudelad bild
• Sällan/aldrig någon uppföljning
• Saknas strategi för prövningar –
brister i styrprocessen,
• Bristfällig organisation och stöd för
prövningar.
• Variation av redovisningsrutiner av
vilka alla inte följer god
redovisningssed.
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 9
Avsnitt tre
1 Vad är revision?
2 Granskningsområden inom läkemedel
3 Styrning av läkemedelsanvändningen
3. Styrning av läkemedelsanvändningen
Arbetar landstinget på ett ändamålsenligt
och från ekonomisk synpunkt
tillfredsställande sätt med att styra
läkemedelsanvändningen?
Kalmar
Västerbotten, Östergötland, Halland, Skåne, Örebro, Västmanland
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 11
Frågeställningar
•
Är organisation och ansvarsfördelning för arbetet med läkemedelsfrågor
ändamålsenligt och tydligt?
• Finns tydliga, mätbara mål och strategier för läkemedelsanvändningen? Följs
de upp? Är de kända i organisationen? Finns tillräckliga incitament utöver
budgetansvar för ändamålsenlig förskrivning?
• Har läkemedelskommittén den legitimitet som krävs för att kunna påverka
förskrivningen på önskvärd sätt?
• Finns tillgång till hälsoekonomisk kompetens för förskrivarna?
• Är följsamheten till läkemedelskommitténs rekommendationer godtagbar?
• Finns tillräcklig kontroll över vilka nya läkemedel som ska införas i vården?
Beaktas de kostnadsmässiga effekterna därav? Får förskrivarna tillräckligt
stöd i etiska avvägningar?
• Är läkemedelsbudgeten integrerad och decentraliserad till lämplig nivå?
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 12
3. Styrning av läkemedelsanvändningen
Kunskapsstyrning
Uppföljning av mål
för läkemedels
användningen
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Budget/
Ekonomistyrning
mars 2009
sida 13
Organisation och ansvarsfördelning
•
Enligt lag finns läkemedelskommittéer med uppdrag att verka
för en tillförlitlig och rationell
läkemedelsanvändning.
• Läkemedelskommittéer och
läkemedelsenheter.
• Går det att förena en rådgivande roll
med en styrande roll?
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 14
Finns tydliga, mätbara mål och strategier för läkemedelsanvändningen? Följs de upp? Incitament för ändamålsenlig
läkemedelsförskrivning?
•
Numera finns det mål för
läkemedelsanvändningen.
• Uppföljning sker frekvent.
• De mål som formuleras avser i första
hand öppen vård.
• Det saknas tydligt angiven strategi
för läkemedelsanvändningen.
• Behålla överskott för andra ändamål
• Läkemedelspris
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 15
Har läkemedelskommittén den legitimitet som krävs för att kunna
påverka förskrivningen på önskvärd sätt?
•
LK påverkar förskrivningen inom
primärvården.
• Inom slutenvård saknades legitimitet
och kompetens att föra en dialog –
vad krävs?
• Avgörande för kunskapsstyrning!
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 16
“Organisatoriskt har vi ingen möjlighet att uppfylla vårt
uppdrag. Förskrivningen sker från sjukhuset och utåt.
Därefter upprepas det ute i primärvården. Här formuleras
”the state of the art”.
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 17
Finns tillgång till hälsoekonomisk kompetens för förskrivarna?
Läkemedel är ett medel för att uppnå målet med att få
patienten så frisk som möjligt. Det finns risker med att
formulera en målsättning för hur ett medel ska användas.
Genom att landstinget saknar hälsoekonomisk kompetens
saknas också förutsättningarna för att utvärdera effekterna
av läkemedelsterapin.
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 18
Är följsamheten till läkemedelskommitténs rekommendationer
godtagbar?
• Det är svårt att uttala sig om
följsamheten i sin helhet då listan
över rekommenderade läkemedel
inte följs upp i sin helhet och att det
för slutenvårdsläkemedel saknas
rekommendationer att följa.
Generellt god följsamhet till
landstingens mål för
läkemedelsanvändning inom
primärvården
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 19
Finns tillräcklig kontroll över vilka nya läkemedel som ska införas
i vården? Beaktas de kostnadsmässiga effekterna därav?
•
Efter det att Läkemedelsverket har
godkänt ett läkemedel har läkaren fri
förskrivningsrätt.
• Nya läkemedel passerade inte
Läkemedelskommittén.
• Inom HSF fanns en rutin införd för
hantering av nya behandlingsformer
och läkemedelsterapier.
• Finns beslutsstöd i form av
hälsoekonomisk kompetens?
• Får man vägledning i tid?
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 20
Det finns ingen framtidsspaning ... Räknar upp ram
med två procent…
Vi borde vara lite mer ”före” kring läkemedel !
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 21
Är läkemedelsbudgeten integrerad och decentraliserad till
lämplig nivå?
•
Budgeten är numera vanligtvis
decentraliserad till ”enhetsnivå”.
• Gråzoner mellan ansvar för budget.
”Sjukhuset satte in läkemedlet… nu
står vi för kostnaderna i
primärvården”.
• Fördelningen mellan förvaltningarna
var inte fullt ut baserad på en
bedömning av befolkningens behov
utan byggde på uppgifter om
historiskt förskrivning
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 22
Avslutande reflektioner
•
Nya dyra (specialist)läkemedel
ställer krav på en fungerande
prioriteringsprocess.
• Kunskapsstyrning fungerar bäst!
• Evidensbaserade metoder för
informationsspridande.
• Verka för attitydförändring och
prioritering av dessa frågor.
-
Individuella samtal
Läkemedel ur ett revisionsperspektiv
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
mars 2009
sida 23
