Skolutveckling sett ur lärarperspektiv

Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Skolutveckling sett ur lärarperspektiv
Några ekonomilärare resonerar om sina utvecklingsmöjligheter
School development from teachers´ perspective
Teachers in economics discuss their possibilities of school development
Jenny Öhrström
Lärarexamen 270hp
Examinator:
Handledare:
MarieAnge
Leijon
handledare
Lärarutbildning 90hp
2011-04-05
Handledare: Anna HenningssonYousif
2
Sammanfattning/Abstract
Syftet med undersökningen är att genom intervjuer utforska hur ett antal gymnasielärare
i de ekonomiska ämnena upplever möjligheter till skolutveckling i allmänhet, och i
synnerhet i tider för införandet av en ny skolreform; Gy2011. Undersökningen syftar
dessutom till att ge en bild av hur dessa lärare ser på utveckling på elevnivå, lärarnivå
samt av skolan som helhet och på hur de ser på sin roll i detta sammanhang. Resultatet
visar att lärarna upplever stora möjligheter att bidra till och ta del av skolutveckling och
att de finner ett samband mellan utveckling av de olika nivåerna och skolan som helhet.
En analys och teoretisk tolkning görs utifrån faktorer som kan ha betydelse för en
lärares upplevelser av sina möjligheter till utveckling. Faktorer såsom: var läraren står i
sin yrkesutveckling, yttre påverkan i form av arbetsmiljö, inre påverkan i form av
förväntningar och motivation, hur läraren ser på förändring och sin roll i denna.
Slutsatsen är att möjligheterna till skolutveckling ur dessa lärares perspektiv är goda och
att lärarna använder sig själva som redskap för att lyckas och därmed kan ses som en av
skolans främsta resurser till utveckling.
Nyckelord: arbetsmiljö, ekonomilärare, förändring, Gy2011, lärarperspektiv, lärarroll,
möjligheter, skolutveckling, utveckling
3
4
Innehållsförteckning
Inledning........................................................................................................................................ 7
Syfte och problemställning ........................................................................................................... 8
Tidigare forskning och litteraturgenomgång ................................................................................ 9
Tidigare forskning .......................................................................................................... 9
Litteraturgenomgång .................................................................................................. 10
Olika faser i yrkesrollen som lärare ......................................................................... 10
Förändring och lärarens roll .................................................................................... 10
Arbetsmiljöns betydelse för utveckling ................................................................... 11
Lärare och anställd .................................................................................................. 12
Metod och genomförande .......................................................................................................... 14
Metodval ..................................................................................................................... 14
Genomförande ............................................................................................................ 15
Resultat, analys och teoretisk tolkning ....................................................................................... 19
Skolreformen, Gy2011 ................................................................................................ 19
Resultat ....................................................................................................................... 20
Vad är utveckling? Upplevs möjligheter till utveckling i och av skolan? ................. 20
Målet med utveckling i och av skolan ..................................................................... 21
Utveckling på elevnivå, lärarnivå eller för skolan som helhet ................................ 22
Drivkrafter ............................................................................................................... 22
Hur agerar du för att utvecklas? ............................................................................. 23
Skolutveckling i samband med Gy2011................................................................... 24
Vad kan och bör mer utvecklas? ............................................................................. 24
Hur lyckas man/du med skolutveckling?................................................................. 26
Arbetsmiljö .............................................................................................................. 27
Rollen som lärare och rollen som anställd .............................................................. 28
5
Nöjd, detsamma som att inte vilja ha mer? ............................................................ 29
Analys och teoretisk tolkning ...................................................................................... 29
Olika faser i yrkesrollen som lärare ......................................................................... 29
Förändring och lärarens roll .................................................................................... 30
Gy2011 .................................................................................................................... 31
Arbetsmiljöns betydelse för utveckling ................................................................... 32
Lärare och anställd .................................................................................................. 33
Slutsats och diskussion ................................................................................................................ 36
Sammanfattande diskussion ....................................................................................... 36
Slutsats ........................................................................................................................ 38
Funderingar och forskningsförslag .............................................................................. 39
Referenser ................................................................................................................................... 40
Bilaga 1 ........................................................................................................................................ 42
6
Inledning
I samtal med pedagoger har jag fått starka intryck av den positiva kraft som kan uppstå
då många samtidigt drar åt samma håll. Jag har tagit del av forskning som just pekar på
att det personliga engagemanget och övertygelsen hos de berörda lärarna spelar roll för
att få till en framgångsrik förändring. I yrkesrollen som lärare finns ramar att förhålla
sig till i form av styrdokument, budget, skolledning och kolleger vilka kan ses som
hinder, eller varför inte möjligheter
Jag har som vana att alltid försöka se möjligheter i de situationer jag befinner mig. Det
spelar inte roll hur man har det, utan hur man tar det, menar jag. Då vi lever i en
föränderlig värld både inom och utom skolans väggar vill jag kunna påverka och få
möjlighet att tänka, väcka och förverkliga goda idéer som kan göra skolan ännu bättre
än vad den är just nu. Förändringar som innebär förbättringar för såväl elever, lärare,
annan personal, samt skolan som helhet.
Utifrån de intryck om vilja och initiativförmåga som jag sett under mina studier är jag
övertygad om att det i skolans värld rör sig många tankar och goda idéer om hur skolan
kan utvecklas. Detta speciellt när vi nu står inför införandet av den nya skolreformen,
Gy2011. Jag undrar om ”skolan” är medveten om denna rikedom och fasar för att en del
av dessa idéer aldrig yppas utan glöms eller göms i brist på ett gott utvecklingsklimat.
Den bild som målas upp av skolan i media visar oftare på brister och problem snarare än
framgångsrika utvecklingsprojekt.
Att bemöta ett initiativ till utveckling med att se hinder istället för möjligheter kan döda
modet och motivationen hos en lärare att dela med sig av fler goda idéer. Hur mycket
energi och resurser går till spillo på detta sätt? Hur kan skolan arbeta för att ta på sig
möjligheternas glasögon? Dessa är frågor har väckts under min studietid och jag undrar
hur lärare ute på skolorna upplever situationen.
7
Syfte och problemställning
Syftet med denna undersökning är att utforska hur ett antal gymnasielärare i de
ekonomiska ämnena upplever möjligheter till skolutveckling i allmänhet, och i
synnerhet i tider då vi står inför införandet av en ny skolreform; Gy2011.
Undersökningen syftar dessutom till att ge en bild av hur dessa lärare ser på utveckling
på elevnivå, lärarnivå samt av skolan som helhet och på hur de ser på sin roll i detta
sammanhang.
Undersökningen görs utifrån följande övergripande frågeställningar:
-
Hur resonerar några gymnasielärarna i ekonomi kring utveckling i och av
skolan?
-
Vilka erfarenheter har dessa lärare av skolutveckling?
-
Vilka möjligheter upplever dessa lärare att de har att utveckla skolan och
utvecklas i skolan?
8
Tidigare forskning och
litteraturgenomgång
I detta kapitel kommer jag att presentera det jag funnit av tidigare forskning runt ämnet
samt redogöra för teorier om faktorer som jag finner relevanta för min studie och som
kan tänkas påverka lärares upplevelser av möjlighet till utveckling. Faktorer såsom var
läraren står i sin yrkesutveckling, yttre påverkan i form av arbetsmiljö, inre påverkan i
form av förväntningar och motivation, hur läraren ser på förändring och sin roll i
denna.
Tidigare forskning
I sökandet av tidigare forskning att ta del av har jag avgränsat det till studier som syftar
till att undersöka förändring och utveckling i skolan och i synnerhet ur ett
lärarperspektiv. Jag har funnit Kajsa Falkners avhandling1 som syftar till att undersöka
grundskollärares perspektiv på hur de påverkades av omstruktureringen av grundskolan
under 1980- och 1990-talen. Denna studie kan tyckas ligga inom samma område som
det jag ämnar undersöka. Dock väljer jag att inte referera eller dra paralleller till
Falkners avhandling av flera anledningar; skillnaden i tidpunkt mellan undersökningar
spänner över tre decennier varför jag tänker att mycket kan ha hänt i och kring skolan
som gör att det kan vara svårt att göra jämförelser, Falkner studerade lärare i
grundskolan och jag ämnar se på hur gymnasielärare upplever sina möjligheter, och
slutligen just att jag i min studie vill ge en bild av några ekonomilärares upplevelser av
möjlighet till utveckling medan Falkner ville studerade hur lärare påverkades av
förändringar i skolan.
Lärarnas perspektiv har även lyfts fram av Anna Henningsson-Yousif2 i hennes
doktorsavhandling med titeln Skolperspektiv – utveckling av redskap för analys av
politikers, lärares och elevers resonemang om skolan.
1
Kajsa Falkner, Lärare och skolans omstrukturering: Ett möte mellan utbildningspolitiska intentioner och
grundskollärares perspektiv på förändringar i den svenska skolan (Uppsala: Acta Universitatis
Upsaliensis, 1997)
2
Anna Henningsson-Yousif, Skolperspektiv – utveckling av redskap för analys av politikers, lärares och
elevers resonemang kring skolan (Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2003)
9
I avhandlingen presenteras rumsmodellen och aspektmodellen som analysinstrument
som använts vid studier med bland annat lärare. Ett alternativ för mig skulle kunna vara
att ta del av denna metod och använda dessa analysinstrument undre mina intervjuer.
Mot bakgrund av den tidsram jag har att hålla mig inom har jag valt att inte fördjupa
mig i nämnda avhandling utan ämnar genomföra intervjuer där samtalet med läraren får
ligga till grund för min analys.
Litteraturgenomgång
Olika faser i yrkesrollen som lärare
Dimenäs beskriver en lärarstudents utveckling utifrån fyra olika faser. Inledningsvis, i
första fasen, är studenten fokuserad på sin egen individ och funderar på sin egen
lämplighet som lärare. Under lärarutbildningen bör studenten vandra vidare till fas två
som författarna beskriver som en ämnesfokuserad fas för att därefter i tredje fasen ha
upptäckt sin roll i samspelet med eleverna, d v s studenten har blivit elevfokuserad. En
del studenter menar de sedan går vidare till en fjärde fas på sin väg till en professionell
lärare. Studenten har här tillägnat sig en förmåga att reflektera, granska och kritisera sin
skolverksamhet och på så sätt vara en del i skolutvecklingen. Detta, som författarna
kallar det, vetenskapliga förhållningssätt är en förutsättning för läraren att kunna delta i
utvärderingen av skolan och kunna identifiera möjligheter till förändringar och uppnå
förbättring och utveckling. Att ha erfarenhet om området som man ämnar utvärdera och
utveckla är centralt och därför är lärarna med sin yrkeskunskap- och erfarenhet viktiga
deltagare i skolutvecklingsarbetet.3
Förändring och lärarens roll
Ahrenfelt hävdar att förändring är ett tillstånd. För att utveckla hans tankar så kan sägas
att förändring inte är ett tidsbegränsat projekt eftersom att en organisation kontinuerligt
anpassar sig till sin omgivning och att det då sker förbättringar av organisationen.
Vidare menar han att organisationen är de människor som ingår i den, exempelvis kan
sägas att skolan är lärarna och eleverna och skolledningen. En löpande förändring
bottnar i att människorna som är föremål för verksamheten får göra sin röst hörd, att det
är tillåtet att ha olika åsikter och att man i problem finner potential för förändring till det
3
Jörgen Dimenäs (red.), Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik (Stockholm: Liber, 2007), s 11ff
10
bättre. 4 Att lyssna på bland annat lärarna är det sätt skolan bäst kan identifiera hinder
och möjligheter.
En annan röst om hållbar skolutveckling är Groth som sammanfattar det som att det på
lång sikt är nödvändigt att lärarna ges ett frirum att på egen hand disponera över. Detta
för att förändring måste utgå från dem som har erfarenhet och kunskap om
verksamheten och att det är de som ska leva med förändringen som med störst framgång
planerar, leder och driver den.5
I sin bok lyfter Groth fram frirumsmodellen som ett exempel. En sammanfattning av
nämnda modell är att det finns ett frirum i form av ett handlingsutrymme mellan de yttre
gränserna, som är styrningen av skolan såsom politiska beslut, och de inre gränserna,
som är styrningen i skolan såsom exempelvis den enskilda skolans ledning och rådande
kultur. Skolans personal ges möjlighet att erövra och utnyttja frirummet för utveckling
utifrån de behov de upplever ej är tillgodosedda. Frirummets omfattning påverkas alltså
av hur starkt dragna gränserna är.6
Även Goodson beskriver pedagogisk förändring och utvecklig och delar in den i: intern,
extern och personlig baserat på varifrån förändringsinitiativet och – ambitionen härrör.
Ju högre samstämmighet mellan dessa olika delar desto större sannolikhet att nå
utveckling. Dock menar författaren att det är av vikt att deltagarna, exempelvis lärarna, i
förändringen har uppnått en personlig övertygelse av meningsfullhet för att något
överhuvudtaget ska ske.7
Arbetsmiljöns betydelse för utveckling
I en undersökning gjord av Arbetslivsinstitutet angående lärares arbetsmiljö, hälsa och
förändringar i skolan finner man att:
4
Bo Ahrenfelt, Förändring som tillstånd: att leda förändrings- och utvecklingsarbete i företag och
organisationer (Lund: Studentlitteratur, 2001), s 45ff
5
Erik Groth, Perspektiv på skolans utveckling – en tankebok för lärare, skolledare och skolpolitiker
(Lund: Studentlitteratur, 2010), s 68
6
Groth, s 56ff
7
Ivor Goodson, Vad är professionell kunskap? Förändrade värderingar av lärares yrkesroll (Lund:
Studentlitteratur, 2005), s 123
11
Samtidigt som lärare rapporterar en krävande arbetsmiljö upplever de i stor
utsträckning sitt arbete som meningsfullt, att de mer än genomsnittet har
möjlighet att lära något nytt och utvecklas i yrket (…)8
En god arbetsmiljö innebär liten risk att skada sig fysiskt och psykiskt. Om man tittar
närmare på det sistnämnda så menar författarna att en god psykosocial arbetsmiljö
karakteriseras av exempelvis trygghet, bekräftelse från överordnade, samarbete,
stimulans och utrymme för kreativitet samt möjlighet att påverka sin arbetssituation.
Under 1990-talet skedde en kommunalisering av skolan där det nya var ett målstyrt
kontrakt mellan staten som formulerar mål och granskar måluppfyllelse, kommunen
som resursfördelare och skolan som verkställare.9 Från att under tidigare decennier ha
haft lärarna och deras arbetsmiljö med medbestämmande för ögonen så byttes fokus till
ett kundperspektiv, där eleven fick stå i rampljuset och där läraren fick anta rollen som
anställd uppdragstagare att se till att de beslut om förändring som fattats av de folkvalda
verkställdes.10 Undersökningar visar att kommunaliseringen i många fall gett upphov till
negativa
effekter
som
följd
i
försök
reglera
kontraktet
såsom;
ständiga
förändringsförsök och därmed förändringströtthet bland de anställda och bristande
förtroende för förändringsinitiativ, ökade krav på lärarna genom fler arbetsuppgifter
med samma eller mindre resurser samt meningsförlust för sitt eget arbete när man
saknar sammanhang.11
Lärare och anställd
I analysen av en undersökning av lärares uppfattning av sin psykosociala arbetsmiljö ser
Anders Persson en tendens att många är nöjda som lärare men missnöjda som anställda.
Undersökningen visar på ett upplevt missnöje i sitt arbete hos en fjärdedel av lärarna å
ena sidan samtidigt som nästan samtliga lärarna å andra sidan känner en meningsfullhet
med sitt yrkesutövande. Missnöjet verkar inte härröra till arbetet och kontakten med
eleverna utan snarare i bristen på inflytande över förändring och utveckling av skolan
och lärararbetet. Som exempel ges avsaknad av inflytande över planering och
8
R Å Gustafsson & I Lundberg (red.), Arbetsliv och hälsa 2004 (Stockholm:
Arbetslivsinstitutet/Arbetsmiljöverket, 2004), s 303
9
Gustafson & Lundberg (red.), s 305ff
10
H Petersson, V Leppänen, S Jönsson & J Tranquist (red.), Villkor I arbete med människor – en antologi
om human servicearbete (Stockholm: Arbetslivsinstitutet, 2006), s 24
11
Gustafsson & Lundberg (red.), s 311ff
12
organisationsförändringar och brist på resurser.12 Persson redovisar också att äldre
lärare tenderar att känna brist på inflytande snarare än deras yngre kolleger. Hur man
uppfattar sin situation, det vill säga graden av nöjsamhet eller missnöjsamhet, är
resultatet av en kombination av ens livserfarenheter och hur man upplever sin
nuvarande arbetsmiljö och situation på arbetet. Nöjd kan för vissa innebära att vara
tillfreds, för andra betyder det att man har det man behöver och för någon annan kan det
innebära att man har uppnått det man tänkt sig. Eva Månsson har fördjupat sig i detta
och pekar på att det är en relativ känsla som är kopplad till personens förväntan och att
det inte finns en generell måttstock att gå efter.13
I och med decentraliseringen av skolan i Sverige så ges många olika parter inflytande
över skolan. Staten och kommunen har nämnts och till dessa kan läggas eleverna med
föräldrar, media, företag som startar fristående skolor, medborgarna som påverkar
politiska beslut. Samtidigt menar Lärarförbundet att det är lärarna som måste ha makten
över sin professions angelägenheter och de fackliga organisationerna har förhandlat
fram att individuell lönesättning ska kopplas till dennes bidrag till skolutveckling. Dock
verkar det som att lärarnas inflytande minskar i takt med att övriga parter har fått allt
större del av kakan.14
Jag har härmed presenterat faktorer som kan ha betydelse för en lärares upplevelser av
sina möjligheter till utveckling då jag menar att de kan ge olika förutsättningar för och
effekt på yrkesutövandet. Faktorerna menar jag är: var läraren står i sin
yrkesutveckling, yttre påverkan i form av arbetsmiljö, inre påverkan i form av
förväntningar och motivation, hur läraren ser på förändring och sin roll i denna. Dessa
faktorer ämnar jag bära med mig under min studie och utgå ifrån och förhålla mig till i
min analys av empirin.
12
Petersson et al., s 17ff
13
Petersson et al., s 37f
14
Petersson et al., s 20
13
Metod och genomförande
I detta kapitel kommer jag att presentera hur jag går tillväga från början till slut i min
studie och delge de övervägningar jag gör och motivera de beslut jag tar.
Hög kvalitet i undersökningen uppnås genom att göra noggranna förberedelser,
medvetna reflektioner och val och beslut under hela genomförandet av undersökningen
från formulering av syfte och problemställning till analys och slutsats. Genom att göra
realistiska bedömningar kring processen, felkällor och resultat kan man uppnå hög
tillförlitlighet med sin studie.15 Jag har genomgående under arbetsprocessen med mitt
examensarbete strävat efter att uppnå hög kvalitet och tillförlitlighet vilket jag kommer
att beskriva nedan.
Metodval
Valet av forskningsområde utgår från intresset för utveckling och viljan att öka
förståelsen för skolans värld som framtida arbetsplats. Såsom forskningsfrågorna är
formulerade är jag intresserad av komma så nära källan som möjligt, det vill säga till
lärarna som är dem som enligt litteraturen är dem som måste övertygas personligt för att
driva egna eller skolledningens utvecklingsförslag. Valet faller därmed på att göra en
empirisk studie utifrån en kvalitativ metod för att få en förståelse för
forskningsområdet.16
Att använda observationer som metod för att se hur ett gott klimat skapas skulle inte ge
mig lärarens egen uppfattning om skolutveckling. Genom observationer som enda
metod skulle resultatet främst bli min tolkning av hur situationen ser ut. Lärarens egna
erfarenheter och tankar skulle inte med säkerhet komma fram såvida de inte på egen
hand i observationstillfället uttalar sin åsikt om det jag vill undersöka. Därför tänker jag
att observationer inte är ett relevant metodval för denna studie. Dock skulle
observationer kunna vara en kompletterande metod om det för min studie vore av
intresse att på ett objektivt sätt se hur exempelvis ett arbetslag samarbetar.
15
http://vr.se/download/18.2bb973112ef4f1b5ac8000357/God_forskningssed_VR_rapport_1_2011.pdf
16
I M Holme & B K Solvang, Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder (Lund:
Studentlitteratur, 1997), s 14
14
Min forskningsfråga syftar till att ta reda på lärarens egna upplevelser och därför menar
jag att det är av vikt att jag kan ställa frågor om ämnet direkt till läraren som får
möjlighet att med egna ord avgöra hur och vad de vill förmedla. Ett sätt att ställa dessa
frågor skulle kunna vara genom en skriftlig enkät. Dock är ett problem med enkäter att
det saknas möjlighet att ställa följdfrågor och få möjlighet att fördjupa en fråga eller få
ett klargörande och därmed anser jag inte heller att denna metod är den bäst lämpade för
min studie. Enkäten har dock flera styrkor då den är ett enkelt sätt att nå ut till många
respondenter då jag som frågeställare kan inhämta svar från flera respondenter
samtidigt. Jag måste i detta fall göra en avvägning vad som gynnar min undersökning
mest; att inhämta ett flertal svar utan möjlighet att följa upp eller fördjupa, alternativt att
inhämta färre antal upplevelser men med möjlighet att öka kvalitén i analysen genom att
kunna få en djupare samt bredare bild av upplevelsen då jag har respondenten framför
mig och möjlighet ställa följdfrågor.
Mitt val av metod faller på intervjuer då man vill veta hur respondenten upplever en
situation; ta del av dennes erfarenheter, tankar och känslor.17 Jag anser att
semistrukturerade intervjuer som metodval i detta fall kan ge mig underlag för att kunna
besvara mina frågor.
Genomförande
För att kunna analysera mitt insamlade material så måste jag ställa detta mot teori inom
området. Jag börjar med att undersöka vad tidigare forskning säger om skolutveckling
och lärarens roll i denna. Har någon gjort en studie utifrån lärarens synvinkel? Jag hittar
ett fåtal avhandlingar inom området men ingen som jag finner relevant för mitt syfte.
Utan att i förväg veta vad jag kommer att få ut av mina intervjuer så väljer jag att
fördjupa mig i en del teorier som jag tänker kan vara avgörande faktorer för hur lärare
upplever sina möjligheter till utveckling och som kan tänkas påverka förutsättningarna
för och ge effekt på en lärares yrkesutövande. Jag deltar också i en lärarkonferens i
Skolverkets regi för att få information om och förståelse för de förändringar som den
nya skolreformen Gy2011 kommer att innebära.
I kvalitativa undersökningar är det primära inte att få fram en generaliserbar slutsats
utan snarare att ge en fördjupad bild av undersökningsområdet. Genom att inkludera
personer i urvalet som har kunskap och erfarenhet om området kan man uppnå denna
17
M Dalen, Intervju som metod (Malmö: Gleerups, 2008), s 9
15
bild. Om syftet med undersökningen inte är att skaffa sig en bild av populationen som
helhet, i detta fall alla ekonomilärare i landet alternativt på orten, så är det möjligt att
välja ut ett fåtal enheter ur populationen för att göra sin undersökning.18
Tidsramarna för examensarbetet innebär att jag tvingas göra en del avgränsningar. Då
jag inte är intresserad av att komma fram till en generaliserbar slutsats eller att göra
några jämförelser mellan mitt reslutat och en annan studie så väljer jag att begränsa mitt
urval till fem lärare i de ekonomiska ämnena. Detta tror jag ger mig en möjlighet att få
en flerstämmig bild av lärares upplevelser. Valet av att undersöka erfarenheter hos
lärare i de ekonomiska ämnena härrör till att det är dessa ämnen jag kommer att
undervisa i som lärare.
Jag väljer att söka mina respondenter ur en homogen grupp, alla anställda i fristående
gymnasieskolor på samma ort, för att inte riskera att lärarnas upplevelser präglas av
geografiska eller organisatoriska skillnader vilka kan ge effekter på analysen. Trots den
så kallade homogena gruppen är jag medveten om de skillnader i ledning och policys
som kan råda i de skolor som jag kommer att besöka för intervjuer. Jag är också
medveten om att det resultat jag får fram av min undersökning är en av flera möjliga
bilder då fem lärare får resonera kring sina utvecklingsmöjligheter. Ett annat urval av
lärare från samma urvalsgrupp eller från kommunala skolor skulle kunna visa andra
resultat och därmed leda till en annan analys och tolkning.
Jag gör därefter inget systematiskt urval för att komma i kontakt med mina
respondenter. Efter att ha försett mig med kontaktuppgifter till samtliga fristående
skolor på orten börjar jag ta kontakt via telefon och e-post. De fem lärare som först
meddelar att de vill ställa upp för intervju är de fem lärare som blir en del av min studie.
Lärarna visar sig vara både män och kvinnor, inom ett ålderspann på uppskattningsvis
30 år, med olika lång yrkeslivserfarenhet som lärare, och de är anställda på totalt tre
olika av de fristående skolorna på orten. Inför studien funderar jag över vad det skulle
innebära att vissa lärare väljer att ställa upp och andra inte då deltagandet utgår från
frivillighet att dela med sig av sina upplevelser. Vilka upplevelser skulle jag kunna gå
miste om och vilka skulle anledningarna vara till att inte vilja dela med sig av dessa?
Dock behöver jag inte resonera vidare kring detta då responsen att ställa upp är positiv
18
Holme & Solvang, s 114ff
16
från de fem första jag kommer i kontakt med, vilket för mig är över förväntan. De
överväganden jag gör och beslut jag tar avseende urval och genomförandet av
intervjuerna syftar till att uppnå hög validitet och reliabilitet med studien.
Jag väljer att ha semistrukturerade intervjuer med övergripande frågeområden för att i
möjligaste mån föra ett samtal där respondentens egna tankar och upplevelser får ta
plats och ligga till grund för följdfrågor. De övergripande frågorna eller frågeområdena
formuleras utifrån litteraturen jag fördjupar mig i och finns att ta del av i Bilaga 1. Jag
är medveten om risken att låta mig påverkas av tidigare intervjuers resultat och att jag
ställer ledande frågor i någon riktning. Därför använder jag samma intervjuunderlag vid
samtliga intervjuer och försöker medvetet att fånga upp intressanta tankar och aspekter
för den aktuella intervjun och ställer öppna frågor utan att referera till information jag
fått på annat sätt.
Jag använde tekniskt hjälpmedel i form av diktafon för att kunna slappna av och uppnå
en dialog med respondenten med syfte att lyssna och inte fokusera på att notera.
Samtidigt underlättar det i analysfasen av studien då det är möjligt att gå tillbaka till
källan för att obegränsat antal gånger kunna lyssna av och få en djupare tolkning av
svaren.
Då jag själv praktiserat och arbetat som lärare så har jag egna erfarenheter från
pedagogiska diskussioner och upplevelser av arbetsklimat på en skola. Jag är medveten
om vad detta kan innebära för mig då jag intervjuar och analyserar det material jag får
fram under intervjuerna; både att jag kan ha förutfattade meningar och kan ställa
ledande frågor alternativt underlåter att ställa en följdfråga då jag tror mig förstå och
låter mina ord/tankar felaktigt bli respondentens bidrag till intervjun. Det kan även
innebära problem med solidaritet då jag kan känna med den jag intervjuar. Samtidigt
menar Dalen att en förförståelse för resultatet av en intervju kan underlätta vid
förståelse, tolkning och teoriutveckling.19
Då jag fokuserar på att undersöka lärares syn på möjligheter, snarare än hinder, för
utveckling tänker jag att respondenterna inte bör känna någon oro för att utlämna sig
personligt då de deltar i forskningsprojektet, vilket kan vara ett problem vid kvalitativa
19
Dalen, s 13ff
17
intervjuer.20 Inför, under och efter intervjuerna samt under arbetet som helhet har jag
tagit del av de principer, policys och riktlinjer som Vetenskapsrådet tillhandahåller för
att min studie ska kunna betraktas som forskningsetiskt korrekt och därmed skydda
respondenterna.21
Intervjuerna genomförs under en tvåveckorsperiod och redan under denna märker jag
hur jag omedvetet börjar bearbeta materialet inom mig trots att jag bestämt mig för att
vänta med detta tills att allt material är inhämtat. Detta för att i så stor utsträckning som
möjligt möta varje lärare med ett oskrivet blad. Bearbetningen av materialet; utskrift av
intervjuerna, framvaskandet av det jag finner är relevant för min studie, indelningen av
materialet i olika områden samt analys utifrån litteraturen upplever jag som en givande
process. Under intervjuerna får jag ta del av en mängd intressanta reflektioner gjorda av
lärarna. Mot bakgrund av de begränsningar av tid och sidantal som gäller för
examensarbetet väljer jag av utrymmesskäl bort att i min redogörelse av resultatet återge
fler citat från lärarintervjuerna och istället sammanfatta intervjustoffet och på så sätt
kunna presentera fler områden och frågor som kommit upp under samtalen. Detta val är
medvetet och syftar till att läsaren ska få ta del av flera aspekter av lärarnas upplevelser
vilket jag menar stärker helhetsbilden av lärarnas situationer. Jag är samtidigt medveten
om att detta beslut innebär att läsaren ej får möjlighet att ordagrant ta del av lärarnas
upplevelser vilket hade varit möjligt genom att citera.
Det krävs mycket energi för att processa alla intryck och finna en struktur som mynnar
ut i en analys och teoretisk tolkning samt diskussion med slutsats. Jag har under arbetets
gång förvånats över att det flutit på och att jag inte har tappat modet vilket jag tror
bottnar i att jag fängslats av ämnet, förståelsen har ökat och lusten att gräva djupare har
snarare ökat än att jag känner mig nöjd med att jag närmar mig slutet.
Som nämnts tidigare i kapitlet så har detta arbete utformats och genomförts inom de
ramar som ges för examensarbetet. Det finns områden jag valt att ej fördjupa mig inom
vilka kan vara förslag på att framtida undersökningar. Under mitt arbete har det också
väckts funderingar som jag skulle finna intressanta att titta närmare på. Samtliga av
mina tankar kring vidare forskning presenterar jag i slutet av arbetet.
20
Dalen, s 16
21
http://vr.se/etik/publikationerochriktlinjer.4.45a6e939122880e7d8e80001820.html
18
Resultat, analys och teoretisk
tolkning
Jag kommer i detta kapitel att inleda med att redovisa material jag tog del av gällande
den nya skolreformen, Gy2011, under en konferens i Skolverkets regi. Därefter kommer
jag att redovisa vad jag fått reda på via lärarintervjuerna genom att lyfta fram
intressanta tankar, visa på skillnader och likheter i respondenternas upplevelser samt
redogöra för det som för mig visat sig vara oväntade reflektioner. Denna redogörelse
gör jag utifrån olika ämnen och frågor som formats i bearbetningen av det insamlade
materialet och som härrör dels från intervjuområdena men även från reflektioner och
tendenser som växt fram under intervjuerna som jag funnit värda att återge under en
egen underrubrik. Därefter följer min analys och teoretiska tolkning av det insamlade
materialet med samma upplägg som i litteraturkapitlet.
Skolreformen, Gy2011
I och med höstterminen 2011 genomförs en ny gymnasiereform, kallad Gy2011, vilken
kommer att innebära förändringar för skolans samtliga parter. Uppmaningen från
Skolverket till alla lärare är att se möjligheter vid införandet av de nya
styrdokumenten.22 Vid diskussionen om det nya Ekonomprogrammet pekar man på
olika möjligheter som öppnas i och med införandet av Gy2011 och som även finns att
finna i ämnesplaner.23 Det blir möjligt för eleven att välja inriktning Ekonomi eller
Juridik. För de enskilda skolorna är det möjligt att skapa olika programpaket/profiler för
att marknadsföra skolan, utnyttja befintliga lärares kompetenser och erfarenheter. För
den enskilde läraren/lärarlaget att utifrån sin kompetens, intresse, erfarenheter vara med
vid utformningen av de olika programpaketen/profilerna (förberedande arbete) för att få
en stimulerande arbetssituation (löpande arbete).
22
23
Skolverket. Lärarkonferens om Gy2011. (Malmö 2011-01-24)
http://www.skolverket.se/sb/d/4168/a/23357/func/amnesplan/subjectId/F%D6R/titleId/F%F6retagsek
onomi
19
Resultat
Under intervjuerna har jag mött fem lärare som undervisar i ekonomiska ämnen på
fristående gymnasieskolor. Mitt syfte med mötena var att utforska dessa lärares
upplevelser av sina möjligheter till och deras erfarenheter av utveckling i skolan. De
lärare som fungerat som mina respondenter har det gemensamt att de alla har vidare
yrkeserfarenhet än att endast ha arbetat som lärare, dock har de varit verksamma som
lärare i olika antal år. Både kvinnor och män är representerade och åldersspannet
sträcker sig över 20 år. Som nämndes inledningsvis ämnar jag i min studie fokusera på
möjligheter snarare än hinder för utveckling vilket har gjort att jag medvetet har spunnit
vidare på svar av mer framåtsyftande karaktär snarare än låtit respondenterna utveckla
tankar kring vad som hindrar dem i sitt yrkesutövande. Frågorna som ställts och svaren
som jag har fått och tolkat har jag främst försökt att se utifrån personen som lärare
snarare än personen som individ, detta för att undvika att privata angelägenheter har
riskerat att ge avtryck i min studie. Jag kommer i detta kapitel att redovisa resultatet av
mina intervjuer. Jag kommer att peka på upplevelser som är gemensamma för
respondenterna alternativt skiljer sig åt samt att lyfta fram tankar och resonemang som
jag finner är intressanta för min studie.
Vad är utveckling? Upplevs möjligheter till utveckling i och av skolan?
Samtliga respondenter svarar positivt på frågan om möjlighet till utveckling i skolan.
Deras åsikter om varför skolan utvecklas eller bör utvecklas är; att det alltid finns behov
att fylla, det finns hur mycket som helst som man kan utveckla, och konstaterandet att
man som lärare aldrig blir fullärd. Någon kopplar utvecklingen till sin egen person och
kallar sig själv idéspruta, att det ständigt kommer nya idéer om hur man kan göra
istället, allt för att på olika sätt bli bättre. Dock är det olika saker lärarna väljer att först
beskriva när de resonerar kring skolutveckling. De olika områden som tas upp är;
läromedel och undervisningsformer, utifrån elevens perspektiv samt utveckling för egen
del som lärare och arbetslag.
När det gäller utveckling i form av läromedel så ges exempel såsom skapandet av nya
utbildningar och framtagande av material för undervisningen för att bättre passa den
aktuella elevgruppen. Flera av mina respondenter delger tankar kring och erfarenheter
av att prova alternativa undervisningsformer såsom att flytta undervisningen utomhus
och till butiker för att få miljöombyte samt studera på plats i verkligheten. Även
20
studiebesök och samarbete med näringslivet är exempel som ges för att ge eleverna ett
helhetsperspektiv och en verklighetsförankring. Detta för att, som en lärare uttrycker
det, eleverna ska få nytta av sin skolgång och känna att det finns en mening med
studierna och att de har rätt kompetenser för vidare studier alternativt arbete när de
kommer ut från gymnasiet.
Ett annat perspektiv på skolutveckling menar några lärare är det samspel som sker
mellan individerna i skolan; lärare-elev och lärare-lärare, där utbytet av erfarenheter
människor emellan kan hjälpa till att vidga vyer och berika arbetet. Detta kan vara att
man som lärare tar tillvara elevernas kommentarer eller förslag om hur man kan
undersöka ett ämne, något som en lärare menar kan förändra den innevarande lektionen
men även inspirera läraren att utveckla sin undervisning i framtiden. Samarbetet och
diskussionerna i arbetslaget och lärarkollegiet är ett annat exempel som en respondent
tar upp som ett exempel på att man som lärare utvecklas genom att få dela med sig av
sin erfarenhet och samtidigt ta intryck av andras tankesätt. Framförallt framförs dessa
tankar av de lärare som har varit verksamma under många år.
Ytterligare en aspekt på skolutveckling som uttrycks är: ”Det är bara ett sätt att tänka.”
Vilket förtydligas med att läraren menar att det oftast inte behövs pengar utan att det är
det man gör som kan vara utveckling.
Målet med utveckling i och av skolan
Gemensamt för mina respondenter är att när diskussionen om målet för skolutveckling
kommer på tal så målar samtliga upp bilder av läraren som en katalysator för
utvecklingen där eleverna är målen för utvecklingsprocessen, och där den lyckade
utvecklingen sedan spiller över eller reflekteras tillbaka på läraren liksom en
efterlängtad lön för mödan. Olika mål som uttrycks är; att få eleverna att se den röda
tråden i det de läser och att de växer som människor; att lyfta självkänslan och
självkännedomen och självförtroendet hos eleverna, att få eleverna att inse att
kunskaperna inte är något värda om de inte kan använda dem, målet är att se alla och att
få alla att må bra och att få alla med mig. En av lärarna uttrycker det som att om det inte
leder till att eleverna utvecklas så känns det som att det inte fanns någon poäng med det
hela.
21
Utveckling på elevnivå, lärarnivå eller för skolan som helhet
En del lärare drar en mer eller mindre skarp gräns mellan de olika delarna av skolan
(elevgrupperna, skolledningen, skolan som helhet, lärarna) och menar att det krävs
insatser på alla nivåer för att verklig skolutveckling ska komma till stånd. Dock menar
dessa lärare att det kan finnas ett samband mellan utveckling på elev- samt lärarnivå
eller för skolan som helhet.
Fler syner på skolutveckling är att det är viktigt att se det som en cirkel. En lärare menar
att nya intryck gör att man kan ge cheferna en annan bild av hur man kan arbeta,
samtidigt som eleverna får nya intryck och att gensvaret tillbaka till läraren ger ännu
mer motivation att göra något annorlunda. Läraren pekar med detta exempel på att det
finns ett samband mellan de här olika delarna. En annan lärare förklarar samma
fenomen med att utvecklingen kan fungera som en spill-över-effekt från en del till andra
delar.
Drivkrafter
Under intervjuerna är det svårt att inte ryckas med av den välvilja som lärarna verkar
känna för att bidra till att eleverna utvecklas. Jag undrar då vad som är drivkraften
bakom deras ansträngningar. Flera av lärarna svarar direkt att det är när de ser en elev
lyckas med ett uppsatt mål, stort som litet, som det är värt det jobb och ibland slit som
man lagt ner. En annan lärare uttrycker att när eleven inser meningen med allt det jobb
som han/hon lägger ner och ser nyttan med att de kämpat så mycket, då känner jag att
jag har lyckats. Och ytterligare en röst om vad som driver en lärare framåt är mötet med
gamla elever ute i verkligheten några år efter studenten och insikten att de har kommit
dit de ville. Någon nämner möjligheten att få vara med och påverka och skapa
arbetsredskap som kommer en själv tillgodo i framtiden. Ett återkommande tema bland
respondenterna är den gemensamma glädjen hos eleverna och lärarna, att man helt
enkelt har skoj tillsammans.
På ett mer personligt plan uttrycker en lärare att utmaningar är en drivkraft. En annan
säger att man aldrig blir fullärd. Lusten att upptäcka något nytt, lära nya och svårare
saker och aldrig stå still verkar driva lärarna att söka nya vägar. Det faktum att ingen
elev är den andra lik innebär en utmaning att lära känna och få med sig varje elev, en
utmaning som aldrig tar slut och som innebär att man kan jobba som lärare länge är
ytterligare ett sätt att beskriva vad som driver en av lärarna i läraryrket.
22
Ingen av lärarna tar självmant upp lönen som en drivkraft till skolutveckling. När jag
ifrågasätter deras inställning till att en del av löneutvecklingen för lärarna är kopplad till
det individuella bidraget till skolutvecklingen skiljer sig respondenternas inställning åt.
Några menar att det är en subjektiv, och inte alltid rättvis, bedömning som görs av vilka
insatser som värderas som skolutveckling och därmed motiverar en löneökning.
Problematiken kan vara att vissa insatser syns medan andra inte syns och kan vara svåra
att mäta menar en annan och resonerar vidare; En följd av detta kan bli att det växer
fram felaktiga måttstockar exempelvis, innebär det att man är en bättre lärare för att
man sätter högsta betyg? Andra lärare menar att det trots allt är bra att goda insatser för
utveckling faktiskt belönas. Att engagemang att hitta nya infallsvinklar och därmed
utveckling av verksamheten ger chans till högre lön menar en lärare visar på ett
framåtsträvande.
Hur agerar du för att utvecklas?
När jag undrar över mina respondenters agerande för att utvecklas så lyser flera av
lärarna av handlingskraft och bestämdhet. En av dem berättar att med sjuårsintervaller
är det dags att göra en förändring för att skapa mervärde i lärartillvaron. En förändring
som innebär att söka sig en ny tjänst för att inte stagnera utan att träffa nya kolleger och
elever och få nya intryck genom den feedback som sker vid nya möten. Samma
erfarenhet har en lärare som menar att det är upp till en själv att göra något åt en
situation som man inte trivs och utvecklas i, det gäller att våga ta tag i saker och aktivt
välja bort att hamna i gnällfällan eller stanna på en plats där man står och stampar.
En annan lärare menar att utveckling för henne innebär att ha lektioner där ”jag lär mig
lika mycket som eleverna”. För att uppnå detta gäller det att lyssna till eleverna och låta
dem berätta om hur de tänker, något som ger fler perspektiv för dem som är inblandade
i diskussionen, då även läraren.
Under intervjuerna får jag ta del av lärarnas egna bidrag till skolutveckling. De exempel
som tas upp är framför allt kreerandet av nya läromedel och strukturering av
undervisningen som syftar att skapa ett helhetsperspektiv med ämnesöverskridande
uppgifter och lektioner. Åtgärder som framför allt syftar till att gynna elevernas
läroprocess men även att underlätta för lärarna i det dagliga arbetet och höja
motivationen genom ökat samarbete i lärarkollegiet.
23
Skolutveckling i samband med Gy2011
När skolan nu står inför införandet av en ny reform känns det aktuellt att få höra
lärarnas upplevelser av sina möjligheter till utveckling i dessa tider. Samtliga lärare
säger att de välkomnar den nya reformen, Gy2011. Anledningen till detta och
visionerna är många.
Flera lärare menar att det arbetssätt som de redan använder sig av, entreprenöriellt
lärande, nu äntligen blir skrivet svart på vitt och de upplever det som ett kvitto på att de
redan är på rätt väg. Implementerandet av de nya kurserna och strävan att uppnå de nya
ämnesmålen bör bli enkelt menar en lärare.
Att man nu mer tydligt sätter eleven i fokus upplevs som positivt. Uppdelningen i yrkessamt studieförberedande säger flera lärare är ett steg i rätt riktning för att studierna ska
blir ändamålsenliga för elever med olika behov och ambitioner. Likaså lyfts
programprägeln på respektive ämne upp som något bra. Detta innebär att varje ämne ska
inriktas mot den utbildning eleven går, exempelvis ska svenskämnet ha olika upplägg
för dem som läser fordonsprogrammet respektive ekonomprogrammet. En förändring
som syftar till att ännu tydligare ge eleven en helhetsbild under utbildningen med
tydliga kopplingar mellan ämnen för att än bättre förbereda för det som komma skall
efter gymnasiestudierna; arbete eller högskolestudier. De nya ämnesmålen, menar en
lärare, bäddar för att använda exempelvis projektform som upplägg i undervisningen.
Ett arbetssätt som är vanligt förekommande i näringslivet och som gör att eleverna
redan i gymnasiet lär sig om samarbete, ansvar och kommunikation.
De pedagogiska diskussionerna och samarbetet lärare emellan hoppas flera av
respondenterna kommer att bli mer frekvent på grund av ökat fokus på
ämnesintegration. Ökat samarbete menar en lärare gynnar alla, såväl lärare som elever,
då utbyte av erfarenheter och tankar samt gemensamma upplägg bör leda till utveckling
samt samordningsvinster. Dessutom uppskattar flera av mina respondenter ökad
tydlighet i ämnesplan och kursmål både vad gäller aktualitet och verklighetsförankring,
såsom fokus på hållbar utveckling, samt strävan att utveckla kompetenser hos eleverna
såsom reflektion och kritiskt förhållningssätt.
Vad kan och bör mer utvecklas?
Förutom de tankar om vad som kan och bör utvecklas vid införandet av den nya
gymnasiereformen ger lärarna förslag på fler saker som de vill utveckla.
24
Precis som i den mediala debatten så kommer det även under mina intervjuer upp
önskemål om mer resurser som ett medel för att förändra och utveckla skolan. Som
nämnts inledningsvis vill jag i min studie fokusera på möjligheterna snarare än hindrena
för utveckling vilket gör att jag medvetet under mina samtal ställer framåtsträvande
frågor med syfte att få mina respondenter att resonera kring vad som kan göras snarare
än vad som inte görs eller kan göras. Dock är jag medveten om att resurser kan ses även
som möjligheter och inte bara som brister varför jag tar med detta i denna del av
presentationen av resultatet.
Mindre elevgrupper och att vara två lärare i klassrummet på en gång för att få mer tid
med varje elev och på så sätt bättre kunna hjälpa dem i sin utveckling är ett uttryck för
vad som kan göras menar en lärare. En annan åsikt inom samma område är att stödet
och närvaron av skolledningen kan ökas, detta för att kitta ihop verksamheten vilket
man menar gynnar alla inblandade. En annan tanke kring skolledningen som uttrycks är
att det vanligtvis är så att idéer och påbud kommer från ledningen för lärarna att ta hand
om och lösa. Dock framförs dessa utan riktlinjer om vilka arbetsuppgifter som då ska
ägnas mindre tid eller helt tas bort vilket en av lärarna menar är en förutsättning för att
arbetssituationen i längden ska bli hanterbar och därmed trivsam.
Lusten och modet att experimentera mer i undervisningen lyfts under en intervju fram
som en möjlig utvecklingstendens. Att hitta nya arbetssätt och söka vägar utanför
skolans väggar för att inhämta kunskap menar flera lärare skulle leda till en starkare
verklighetsförankring och öka intresset hos eleverna att vilja söka bredare och djupare
kunskaper. De skulle vilja få till fler samarbeten med företag och lokalt näringsliv vilka
skulle kunna gynna både skolan och motparten då man kan utbyta tjänster och dela på
resurser. Att göra fler studiebesök och ha mentorer från näringslivet skulle öka
kontaktytorna mellan skola och omvärlden vilket utvecklar såväl eleverna under
skoltiden och framtida yrkesliv menar de.
Inte bara kontakten med näringslivet upplever lärarna som utvecklingsbar. En lärare
menar att lärarna bör få större plats i skoldebatten då det är de som besitter den
praktiska kunskapen om vad som händer i skolan. Samtidigt som det finns ett behov av
att lärarna syns i samhällsdebatten så menar läraren också att föräldrarna och övriga
vuxna i samhället bör ta och ges plats i skolan så att dagens ungdomar känner ett
gemensamt vuxenstöd.
25
Å ena sidan får jag genom ett par av lärarna höra uttryck för behov av personlig
utveckling i sin lärarroll. Ämne för denna fortbildning handlar om konflikthantering,
alternativa arbetssätt, sätt att skapa motivation i arbetet som lärare, kunskapsmässig
utveckling i sitt ämne samt skapandet av en god arbetsmiljö. Dessa lärare menar att en
utveckling av lärarrollen bidrar till bättre undervisning och därmed en utveckling av
skolan. Å andra sidan ger andra lärare uttryck för sina tankar om möjlig utveckling som
innebär att de får dela med sig av sin yrkeserfarenhet såsom ett arv till kommande
lärargeneration.
En annan aspekt av önskvärd utveckling är att förändra miljön i skolan. Skapandet av en
öppenhet med få stängda dörrar alternativt glasväggar och fönster mellan klassrum och
omgivande lokaler bidrar till gemenskap. Även utrustningen av klassrummen nämndes
som möjliga förbättringar för att skapa god arbetsmiljö med lättillgänglig teknisk
utrustning och eliminering av tidsförlust på grund av teknik som ej fungerar. En annan
röst om utformningen av den gemensamma arbetsmiljön var en lärares förslag på att låta
eleverna vara med och påverka utsmyckning av skolan. Detta för att skapa en trevlig
fysisk miljö men även för att öka elevinflytandet som läraren såg som en aspekt att öka
närvaron och studiemotivationen och därmed studieresultaten.
Hur lyckas man/du med skolutveckling?
Att skapa ett bra klimat i klassrummet är ett sätt att lyckas med att skapa en god
arbetsmiljö vilket bäddar för lyckade studieresultat och därmed personlig utveckling hos
elever och lärare. Genom att placera eleverna i en formation där alla ser alla så skapas
en delaktighet och det är enklare att bygga upp en bra relation och diskussionsklimat då
ingen sitter med ryggen mot en klasskamrat säger en av respondenterna. Att som lärare
också vara aktiv i klassrummet och gå runt snarare än sitta på en plats hela tiden gör att
närheten till eleverna ökar.
Ytterligare en erfarenhet av lyckad utveckling är att som lärare vara lyhörd och se vilka
elever man har framför sig och vara kreativ i valet av arbetsmetod för att hitta ett sätt
som passar just dessa elever. Har eleverna läs- och skrivsvårigheter så kan man använda
andra uttrycksformer än att skriva, såsom film och bilder. En annan lärare uttrycker
samma sak genom att peka på att det i undervisningen bör finnas ett fokus på elevens
kompetens och individuella utveckling. Det gäller att vara öppen för de signaler som
eleverna skickar ut och får man inte ett positivt gensvar så får man hitta en annan
26
metod. Att se glädjen hos eleverna som uppnått förståelse är ett kvitto på att man
lyckats.
Att jobba i projektform och över ämnesgränserna har en av lärarna erfarit varit
lyckosamt då eleverna, genom undervisning av flera lärare om samma tema under en
period, fått flera synvinklar och därmed enklare kunnat skapa en förståelse och
förtrogenhet med ämnet. Flera lyckade exempel på undervisning som lett till engagerade
elev och lust att lära förklaras med att lärarna har använt alternativa läromedel och inte
fastnat rutinmässigt i en bok. Att gå ut på fältet och undersöka på egen hand, att hitta
uppslag i filmer och på internet skapar en aktualitet och fängslar genom sitt media
dagens ungdom på ett annat sätt än det skrivna ordet.
En lärare menar att hitta samspelet med eleverna är nyckeln till framgång, då det är
relevant att man pratar samma språk eller är på samma nivå. Samma lärare har använt
sig av sin plånbok när det handlar om att prata likviditet och tagit fram olika tiders
festis-flaskor för att prata produktutveckling, allt för att skapa en verklighetsförankring
hos eleverna och därmed studiemotivation och högre studieresultat. En tredje lärare är
inne på samma spår och menar att man måste bryta ner ämnet i små aptitliga bitar för att
väcka och fånga elevernas intresse. Denna lärare menar också att det är mycket upp till
läraren som sätter prägeln på arbetsmiljön genom att vara mer eller mindre engagerad
och passionerad i sitt yrkesutövande.
Relationsskapandet mellan läraren och eleven är det också flera av lärarna som
poängterar som en bidragande orsak till lyckad utveckling för såväl elevens personliga
utveckling och studieresultat som hur lärare växer i sin roll.
Arbetsmiljö
Då diskussionerna kommer in på arbetsmiljön som en påverkansfaktor för utveckling så
menar samtliga respondenter att denna har stor betydelse för arbetssituationen i skolan
och därmed för förutsättningar och förmåga till utveckling. Mina respondenter arbetar
på olika skolor och präglas därmed av olika arbetsmiljöer. Dessa olikheter är jag
medveten om och jag vill i mina intervjuer fånga lärarnas uppfattning om generella
upplevelser av arbetsmiljö i skolan snarare än lokala. Dock finner jag det intressant att
fånga upp de fall av goda exempel som jag anser möjliga att sprida till fler skolor och
redovisar därför dessa.
27
Den fysiska arbetsmiljön i form av hela och rena möbler och lokaler samt tillgång till
fungerande teknisk utrustning menar ett par av lärarna inte kan tas för givet men spelar
stor roll för att skapa arbetsro för såväl lärare som elever. När dessa behov är
tillfredsställda, menar en av lärarna, infinner sig känslan av tillfredsställelse och det är
möjligt att vara en positiv och effektiv lärare. Även miljön i klassrummet och samspelet
med eleverna, präglar läraren och dennes helhetsuppfattning av sin arbetsmiljö.
Skolledarens närvaro i verksamheten är viktig för att skapa en god arbetsmiljö.
Relationen till skolledningen är också viktig ur lärarsynpunkt menar flera av
respondenterna; det är viktigt att skolan är medveten om lärarnas önskemål för att för
skolan som helhet på bästa sätt skapa en god arbetsmiljö, det är viktigt att skolledningen
ger tydliga och rimliga ramar och regler och riktlinjer så att arbetssituationen och
arbetsbelastningen blir hanterbar, att man skapar en teamkänsla på skolan eftersom det
är lärarna och rektorerna tillsammans som gör det stora jobbet och att skolledningen
medvetet arbetar för att skapa en stödjande kultur på skolan.
Teamkänslan och stödet, menar flera respondenter, är också viktigt i arbetslaget lärarna
emellan. Ett gott samarbete där man kan ge och ta ger förutsättning att orka och vilja ta
steg vidare. En god laganda i arbetslaget gör också att möjligheten till att sätta upp
gemensamma mål ökar och chansen att lyckas ökar då gruppens prestation är större än
summan av delarna.
Rollen som lärare och rollen som anställd
Då jag refererar till undersökningen jag tagit del av, ”Nöjda som lärare, missnöjda som
anställda”24 så säger samtliga respondenter att de förstår vad jag menar. Alla fem lärare
jag samtalat med känner igen dilemmat att många lärare delar in sin yrkesroll i två
delar; att vara lärare med elevkontakt samt att vara anställd i skolan. Dock är
uppfattningen olika då de sätter sig själv i sammanhanget.
Ett par av lärarna instämmer i vissa delar i påståendet som gett namn åt studien. De
uttrycker att rollen som anställd innebär många administrativa arbetsuppgifter samt tid
som läggs på elevvårdande åtgärder och som de menar att de ej är kvalificerade för utan
som borde hamna hos specialpedagoger eller elevvårdsteam. Arbete som tar tid från det
verkliga läraruppdraget, det vill säga undervisningen av eleverna. Denna erfarenhet
24
Petersson et al., s 19
28
menar de också är en negativ upplevelse av arbetssituationen och tenderar att växa. En
lärare uttryckte skillnaden såsom att man som lärare får mycket tillbaka i kontakten med
eleverna men att respons och feedback från skolledning och kolleger inte var lika
självklar.
Andra lärare kan känna igen fenomenet att yrkesrollen upplevs vara tudelad men väljer
aktivt att inte låta rollen som anställd inkräkta på känslan och upplevelsen av rollen som
lärare. Det gäller att välja vad man fokuserar på och prioritera menar de. En reflektion
som gjordes var upplevelsen av att det är en skillnad mellan yngre och äldre lärare där
de förstnämnda, av denna erfarna lärare, upplevs stänga av sin läraridentitet när de
slutar arbetsdagen medan läraren själv menar att; lärare är man dygnet runt.
Nöjd, detsamma som att inte vilja ha mer?
Då samtliga lärare säger sig vara nöjda som lärare och de ger uttryck för glädjen i
elevkontakten och känslan av att ha ett meningsfullt arbete så är min följdfråga; om det
att vara nöjd innebär att inte vilja ha mer? Det visar sig inte vara enkelt att ge ett svar, ja
eller nej, på detta utan lärarna för kortare eller längre resonemang kring begreppet att
vara nöjd. Respondenternas slutsatser att vad att vara nöjd som lärare innebär är för en
att tycka om det man gör och inte vilja göra något annat, en annan säger att denne
givetvis skulle vilja ha mer tid och pengar men att man trivs, och slutligen säger en
tredje lärare att nöjd innebär att det är ok men att det beror på sammanhanget.
Analys och teoretisk tolkning
Olika faser i yrkesrollen som lärare
Under mina intervjuer lär jag känna fem olika lärare och ser hur de på delvis olika sätt
förhåller sig till sitt läraruppdrag och därmed till hur de säger sig uppleva och bidra till
skolutveckling. Jag ser tidvis en tendens till skillnad mellan dem med längre
lärarerfarenhet och samtidigt också högre ålder och dem som är nyare i yrkesgruppen
lärare. I samtal med de lärare som är yngre i yrket upplever jag mer eller mindre en
gränsdragning mellan läraren och skolan.
Denna skillnad i sättet att uppfatta sin roll i skolans värld känner jag kommer till uttryck
när vi diskuterar skolutveckling på olika nivåer, målsättningen med utveckling samt
föremål för vidare utveckling och deras egna bidrag till utveckling. Jag drar paralleller
29
till de fyra faser i utvecklingen till en professionell lärare som Dimenäs25 tar upp. Flera
av lärarna har till en början ett snävare perspektiv och fokuserar på de olika delarna av
skolan (sig själv som lärare, ämnet, eleven) när de resonerar.
Jag finner att dessa lärare i större utsträckning värderar yttre faktorer som nödvändiga
för utveckling. Med dessa yttre faktorer menar jag tid, ekonomiska resurser,
skolledningen stöd samt personlig bekräftelse. Min uppfattning av deras syn på
utvecklingens källa och riktning är något mer enkelriktad och stegvis än den som de
med längre lärarerfarenhet ger sken av och som jag mer upplever som växelverkan
mellan de olika delarna och som en flytande massa av energi som påverkar, lyfter och
får de olika delarna att växa ihop med varandra.
I diskussionerna om huruvida det är att se utveckling i skolan som en stor eller flera
parallella utvecklingslinjer upplever jag att skillnaden blir tydlig mellan lärarnas
uppfattning av helheten och därmed också sin roll i utvecklingen. Som jag nämnde
tidigare så verkade ett par av de fem lärarna i flera fall lyfta fram yttre faktorer som
nödvändiga medan andra lärare snarare menar att de själva är verktygen för förändring.
Det sistnämnda gäller för gruppen mest erfarna lärare och som jag upplever ser sig som
ett med helheten, såsom att läraren själv ”är” skolan. Ett par av dessa erfarna lärare
bjuder in mig i deras skolvärld och de resonerar genomgående under intervjun om
skolans utveckling som ett kretslopp och där alla är en del i skolfamiljen. Mitt intryck är
att lärarna känner sig olika säkra eller trygga att ta initiativ och styra utvecklingen.
Förändring och lärarens roll
Som redovisats i resultatet av intervjuerna så upplever samtliga respondenter att de har
stora möjligheter att påverka utvecklingen i skolan. Oavsett källa till förändring så visar
lärarna ett personligt engagemang och de säger sig ta en aktiv del i arbetet. Denna
iakttagelse menar jag kan jämföras med att lärarna ges möjlighet och utnyttjar
handlingsutrymmet i frirumsmodellen som jag tog upp i litteraturkapitlet.26 Iakttagelsen
av lärarnas engagemang menar jag också stämmer överens med det att det, som
Goodson27 skriver, bör finnas en personlig övertygelse hos lärarna för att en förändring
25
Dimenäs (red.)
26
Groth
27
Goodson
30
ska komma till stånd och därmed innebära en utveckling i skolan. I de fall någon av
mina respondenter känner oförståelse eller hinder för förändring upplever jag att de
söker en väg för att komma runt detta.
Just det personliga deltagandet i lärarutövandet upplever jag återkommer ideligen i
lärarnas berättelser om vad de erfarit avseende utveckling i skolan och deras visioner
om framtiden. Detta gör att jag ser potential i de utvecklingsförslag som lärarna delar
med sig av och att de faktiskt kommer att ta initiativ för att driva sina idéer eller påverka
skolledningen att vidta åtgärder för att utveckla skolan. Respondenternas sätt att
resonera om sina utvecklingsambitioner gör att jag tror att de kommer att bli verklighet
vilket jag tänker vittnar om att de får gehör för sina idéer och möjlighet att verkställa
dessa, vilket jag tänker stämmer överrens med det Ahrenfelt28 och Groth29 tar upp som
en nyckel till framgång; att låta dem med erfarenheter från skolvardagen vara de som
sätter förändringshjulet i rullning och får det att nå målet.
Lärarnas reflektioner om sin vardag och vad de tänker om framtiden vittnar om att de
ständigt är på väg vidare. Det pekas i inget intervjufall ut några raka vägar till tänkta
mål utan hur man tar sig fram beror på vilka elever man möter på vägen. Det är tydligt
att respondenterna finner det viktigt och intressant att se varje elev och skapa en relation
och att det är nödvändigt att ta en omväg eller stanna upp om det är det som krävs för att
relationen ska fungera. Jag ser en liknelse mellan dessa lärare som ständigt är på väg
och Ahrenfelts30 beskrivning av att förändring är ett tillstånd.
Gy2011
Jag upplever en stor optimism bland lärarna gällande den nya gymnasiereformen. Att
arbeta med entreprenöriellt lärande välkomnas och ses snarare som en fortsättning på
befintlig undervisning snarare än som en nyhet för respondenterna. I samband med
införandet av Gy2011 och arbetet med utformningen av program och undervisning kan
många lärares engagemang och drivkraft tas tillvara då de får delta i arbetet. Detta erfar
jag att ett par av lärarna har fått göra och de menar båda att det är positivt att få vara
med och påverka och skapa sina egna framtida arbetsredskap. Alla respondenterna
28
Ahrenfelt
29
Groth
30
Ahrenfelt
31
verkar ha egna tankar kring hur de på bästa sätt kan komma att forma undervisning
kring de nya kurser och mål som kommer att gälla. Att vidareutveckla eller skapa nya
kontakter
med
företag
och
näringsliv
för
att
stärka
helhetsbilden
och
verklighetsförankringen av undervisningen hos eleverna verkar vara en stark strävan hos
lärarna, och detta är enligt de nya ämnesmålen. Likaså talar flera av respondenterna om
att lyfta fram ämnesöverskridande projekt som en undervisningsmetod som rimmar väl
med reformen. Lärarna jag samtalat med verkar se och ta tillvara de möjligheter som
öppnar sig med den nya gymnasiereformen, precis som Skolverkets representanter31
uppmanar lärarna att göra.
Arbetsmiljöns betydelse för utveckling
Att arbetsmiljön är viktig för trivseln och en förutsättning för att utveckling ska
blomstra ger samtliga lärare i min undersökning uttryck för. De lyfter fram
skolledningen som en central del i detta både vad gäller att de anser att de ska ge tydliga
riktlinjer och ramar, ge utrymme för lärarna att påverka sin arbetssituation och samtidigt
finnas som en samarbetspartner för att skapa en teamkänsla på skolan. Detta stämmer
väl överrens med de faktorer som karakteriserar en god psykosocial arbetsmiljö.32
Under intervjuerna kommer vi naturligt in på arbetsmiljön vid flera tillfällen och detta
tolkar jag som att miljömässiga förutsättningar spelar stor roll för utveckling. Både som
förutsättning för att goda idéer ska kläckas och mogna samt i att komma fram till ett
beslut om och i själva genomförandet av ett förändringsarbete. Hur lärarna upplever
arbetsmiljön märker jag ger avtryck i flera av deras resonemang. I uppbyggnaden av
goda relationer till eleverna som en förutsättning för trivsel och studieframgång menar
lärarna att skolan, lärarna och eleverna har ansvar för att skapa en god arbetsmiljö. Det
huvudsakliga målet som lärarna verkar ha gemensamt, att all utveckling i slutändan ska
komma eleverna till godo, menar jag kan liknas vid det kundperspektiv Gustafsson33
beskriver är resultatet av tidigare skolreformer där eleven är huvudrollsinnehavaren och
läraren är verkställare. Lärarnas välvilja att hitta ett sätt att möta varje elevs behov är
underordnat läraruppdraget och genomsyrar mina respondenters ambitioner och det som
ligger till grund till att de känner en meningsfullhet med sitt arbete.
31
Skolverket. Lärarkonferens om Gy2011
32
Gustafsson & Lundberg (red)
33
Gustafsson & Lundberg (red.)
32
I motsats mot det som Gustafsson34 tar upp som befarade konsekvenser vid en stor
förändring av verksamheten så verkar lärarna jag intervjuat vara i stort sett enbart
positiva till de förändringar som Gy2011 innebär. Vid sidan av de möjligheter som
respondenterna ser så nämns dock önskemål om mer resurser för att kunna genomföra
mer och fler förändringar. Dessa önskemål kan jag tolka som att lärarna upplever att det
idag är brist på desamma. Reformen har arbetats fram under lång tid och både
Skolverket35 och lärarna vittnar om att de har haft möjlighet att vara delaktiga i arbetet.
Denna möjlighet till påverkan bör innebära att lärarna kan finna ett sammanhang i det
tänkta utfallet av förändringen, något som jag tänker kan innebära att de snarare känner
nöje än missnöje.
Lärare och anställd
Jag tänker att möjligheten att få delta i förändringsarbetet och de goda erfarenheter som
lärarna ger av sin nuvarande arbetssituation är anledningen till att flera av
respondenterna inte uttalar något missnöje med sitt yrkesutövande, varken som lärare
eller anställd. En tanke som utgår från Perssons36 resonemang i varför en del lärare kan
tänkas uppleva missnöje i rollen som anställd. Som redovisats menar ett par av lärarna
att de aktivt väljer bort att fokusera på de delar som inkräktar negativt på arbetet. För att
förtydliga så menar de att valet inte innebär att de försummar eller vägrar ett
arbetsmoment men att de däremot väljer att hantera det på ett sätt så att det inte stjäl
energi. Man väljer alltså att inte låta tudelandet i olika roller påverka. Med detta vill jag
återkoppla till diskussionen jag förde under stycket med skolans olika delar där jag
menar att en del av de lärare jag mötte med lång lärarerfarenhet verkat integrera sin
läraridentitet med skolans dito. Ett resultat som inte harmonierar med det resultat
Persson fått fram som säger att äldre lärare framför yngre verkar uppleva brist på
inflytande. Jag vill med detta inte påvisa att mitt resultat inte stämmer överrens med
Perssons då syftet med min studie inte är att dra generaliserbara slutsatser utan snarare
att ge en bild av några ekonomilärares syn på och upplevelser av sina möjligheter till
utveckling.
34
Gustafsson & Lundberg (red.)
35
Skolverket.Lärarkonferens om Gy2011
36
Petersson et al.
33
Perssons studie som jag valt att ta intryck av inför mina intervjuer fångar skillnaden i
upplevelse av nöjsamhet i rollen som lärare och rollen som anställd och visar på att en
fjärdedel av de tillfrågade lärarna är nöjd som lärare men missnöjd som anställd. Tre av
mina fem respondenter säger sig i viss mån kunna identifiera sig med denna fjärdedel.
Som redovisats så är det framförallt tillkommande arbetsuppgifter av administrativ
karaktär samt uppgifter som upplevs ligga utanför lärarens kompetensområde som
respondenterna känner är anledningen till att de ej alltid är nöjda i sin roll som anställda.
Lärarna signalerar att detta faktum tenderar att växa varför jag drar paralleller till de
förändringar som Gustafsson37 tar upp som trender i samhället där läraren ställs inför
ökade krav utan att få motsvarande resurstillskott samt, enligt Persson38, lärarnas
krympande möjlighet till inflytande.
Under intervjuerna var jag främst intresserad av att höra lärarnas reflektioner kring sina
eventuella upplevelser av att ha två roller i sitt yrkesutövande och sina upplevelser av att
vara nöjd eller ej i dessa. Jag lät dem ej värdera det ena mot det andra och ej heller att
uppskatta hur stor den ena delen var i jämförelse med den andra. Vad som framkom var
att samtliga lärare kunde exemplifiera händelser och/eller förändringsförslag där de
menade att de var av annan mening än exempelvis skolledning eller staten. Då lärarna
utvecklade sina tankar och reflekterade kring att vara nöjd alternativt missnöjd så valde
dock endast ett par av dem att uttrycka det som att det faktiskt fanns ett missnöje
kopplat till skillnaden i åsikt. Min uppfattning är att det finns en drivkraft och
nyfikenhet för yrket och därmed vilja att se bortom de hinder som kunde dyka upp och
övervinna dessa genom att klara att hoppa över av bara farten.
Komplexiteten i betydelsen av och möjligheten att mäta graden av att vara nöjd har
avhandlats under intervjuerna. Jag vill därmed vara försiktig i min analys och hänvisa
till Månssons39 påstående att det är en relativ känsla som måste ses utifrån vilka
förväntningar som är kopplade till i detta fall yrkesrollen samt hur man präglas av
miljön och de erfarenheter man bär med sig.
37
Gustafsson & Lundberg (red.)
38
Petersson et al.
39
Petersson et al.
34
Liksom personliga erfarenheter och förväntningar spelar roll för upplevelsen av att vara
nöjd så är drivkrafterna och målsättningen att göra ett bra jobb nära kopplat till varje
lärares personlighet. Dock kan jag se likheter i respondenternas beskrivningar av vad
det är som gör att de hittar kraft att komma vidare i sin yrkesroll och därmed vara med i
utvecklingen av skolan. Lönen är inte en faktor som lärarna i min studie finner som en
avgörande drivkraft även om de uppskattar kopplingen mellan individuellt bidrag till
skolutveckling och löneutveckling. Min känsla är dock att denna uppskattning främst
bottnar i att de värdesätter resultatet av utvecklingen snarare än de extra kronorna i
lönekuvertet. Jag ser att lärare är som människor i allmänhet som drivs av personlig
utveckling, utmaningar och att ha roligt på jobbet. Men jag upplever att det i samtliga
respondenters reflektioner kring sina drivkrafter finns en genuin vilja att skapa ett värde
för eleven vilket jag tror är centralt för att vara framgångsrik i läraryrket och också det
som gör att man väljer att bli lärare.
35
Slutsats och diskussion
I detta avslutande kapitel sammanfattar jag vad jag kommit fram till i analysen och för
en diskussion som leder till ett försök att dra en slutsats av min studie. Jag kommer
också att reflektera kring studien och dess betydelse för mig som lärare i framtiden
samt slutligen presentera några funderingar som har väckts under arbetets gång och
som kan tänkas vara värda att forska vidare i.
Mitt syfte med denna undersökning har varit att utforska hur ett antal gymnasielärare i
de ekonomiska ämnena upplever möjligheter till skolutveckling i allmänhet, och i
synnerhet i tider då vi står inför införandet av en ny skolreform; Gy2011.
Undersökningen dessutom syftat till att ge en bild av hur dessa lärare ser på utveckling
på elevnivå, lärarnivå samt av skolan som helhet och på hur de ser på sin roll i detta
sammanhang.
Sammanfattande diskussion
Sammanfattningsvis kan sägas att jag genom min studie har fått en ljus bild av skolans
möjligheter till utveckling utifrån några lärares perspektiv. Min föreställning om att det i
lärarkollegier finns resurser i form av goda idéer och engagemang att driva skolans
utveckling framåt bekräftas av respondenterna. Tankarna och förslagen är många om
hur man kan, vill och bör göra för att elever, lärare och skolan som helhet ska förändras
till det bättre. I en del fall genom att göra punktinsatser eller isolerat för att gynna elever
alternativt lärare. Men i de flesta fall gäller utvecklingsförslag åtgärder som genomsyrar
hela skolverksamheten och kommer alla nivåer tillgodo. Många är också de sätt på vilka
lärarna i studien resonerar kring sin egen roll sammanhanget, lika många sätt som det är
respondenter.
Det kan tyckas naivt att välja att endast fokusera på möjligheter. Men det innebär för
mig inte att jag blundar för problem, konflikter och brister i tillvaron. Dock väljer jag att
inte se dessa som något negativt, något som hindrar mig. Jag vill anknyta till det
Ahrenfelt40 menar innebär att det i brister finns kraft att agera. Jag instämmer i detta
40
Ahrenfelt
36
och menar att det oftast är när man möter motstånd som man tvingas tänka i nya banor
och det är också då man ser tillbaka på dessa situationer som man känner sig stärkt av
att ha vågat testa en ny väg och på så sätt vidgat sina vyer och därmed utvecklats. Jag
väljer alltså att se möjligheter även i svåra situationer och möten och jag vill därför
återkoppla till vad jag nämnde inledningsvis; att jag lever efter filosofin att det som
spelar roll är inte hur man har det utan hur man tar det.
De skillnader jag upplever och beskriver avseende lärarna, och som jag menar kan vara
olika förmåga till vetenskapligt förhållningssätt, inser jag kan ha andra förklaringar än
antal år inom läraryrket. Å ena sidan skulle livserfarenhet och åldersperspektiv kunna
spela roll. Å andra sidan skulle intervjusituationen och eventuell otydlighet i
frågeställning och begrepp kunna ge effekt på förståelse och redogörelse för
upplevelser. Min upplevelse är att samtliga respondenter delvis eller helt har förmåga att
reflektera och förhålla sig kritiska samt ger förslag på utvecklingsmöjligheter, vilket
karakteriserar ett vetenskapligt förhållningssätt enligt Dimenäs41. Denna fjärde fas
upplever jag framträder tydligare och oftare ju längre intervjuerna lider. Dock tänker jag
att de lärare som har en klar bild över sin roll, eventuellt genom personlig kännedom
och gedigen erfarenhet, har lyckats utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt som en
naturlig del av sin läraridentitet vilket inte låter sig påverkas av yttre faktorer såsom
intervjusituation och öppna frågor.
Lärarna visar på medvetenhet om de förändringar som ska komma i och med införandet
av den nya skolreformen, Gy2011. De vittnar om mer eller mindre aktivt deltagande i
förarbetet med att skapa undervisningsmaterial. Möjligheten att påverka och samsynen
vad gäller mål och metoder i de nya kursplanerna verkar ha skapat en stark tro på att
förändringen kommer att bli lyckosam. Personliga övertygelser hos lärarna som är en
förutsättning för att lyckas med utvecklingen av skolan.
Jag har i samtliga intervjuer mött personer som är nöjda med sitt yrkesval som lärare.
Jag är mycket tacksam för respondenternas vilja att ställa upp och dela med sig av sina
erfarenheter och tankar. Dessa har vidgat mina vyer och dem kommer jag att bära med
mig och med säkerhet plocka fram som goda exempel, råd och inspiration i mitt
yrkesutövande. Det har inte varit svårt att få lärare att vilja ställa upp för intervju. Detta
41
Dimenäs (red.)
37
tolkar jag som att det finns ett intresse för ämnet och att få möjlighet att göra sin röst
hörd. Men ämnet skolutveckling, vad menar jag med det? Det har varit mitt intresse och
syfte att låta läraren själv reflektera kring detta utifrån sina upplevelser. I en del
intervjufall har diskussionen gått varm från första stund medan i andra så har det tagit
en stund innan jag plötsligt känt att polletten trillade ner hos respondenten och det blev
väldigt tydligt för oss båda att det fanns många tankar och erfarenheter gällande
skolutveckling att prata om.
I diskussionerna kring att känna sig nöjd som lärare men uppleva sig missnöjd som
anställd, skiljer sig respondenternas uppfattning åt. Några kan inte identifiera sig med
detta medan andra gör det. Alla verkar dock tidvis uppleva att de har en annan
inställning eller rent av känner missnöje med en eller flera saker i sin roll som anställd.
Men efter att ha lärt känna dessa personer som lärare och som jag anser det fått
möjlighet att förstå deras personliga upplevelser vill jag påstå att skillnaden, enligt min
uppfattning, snarare ligger i lärarens val av hur stor del rollen som anställd får ta av
deras yrkesidentitet framför rollen som lärare. Detta val förmodar jag måste vara
kopplat till vem personen är som individ. Vilka individer vi formas till beror på en
mängd faktorer, såväl privata och personliga som miljömässiga. Varför jag funderar
kring min ambition med studien att undersöka möjligheterna till utvecklingen utifrån
personerna som lärare snarare än personerna som individer. Jag har kommit fram till att
i yrkesrollen som lärare verkar det vara vanligt att det finns en stark drivkraft att ge av
sig själv och att det är då är svårt att dra en klar gräns mellan läraren och individen.
Slutsats
Jag får bilden av att läraren är en slags sluss varigenom allt inom skolans värld passerar.
De fungerar såsom katalysatorer som har möjlighet att påverka och prägla eleverna som
är kunderna men också produkten och investeringen i framtiden. Jag slås av att
respondenterna använder sig själva som redskap. Redskap som är centrala för att lyckas
producera och viktiga att underhålla för att fortsätta att fungera, på samma sätt som
maskiner är i en tillverkningsindustri. Min föreställning, som jag gick in med i min
studie, om att lärarna är en av skolans främsta resurser vill jag påstå har förstärks via de
lärarintervjuer jag gjort. Lärarna, och det som påverkar dessa, menar jag kan sägas
spelar stor roll för att nå målen i skolan. Jag vill därmed påstå att det är av stor betydelse
38
att vårda och stärka lärarna, skolans verktyg, så att de vågar och vill och mäktar med att
tänka i möjligheter och föra skolutvecklingen framåt.
Funderingar och forskningsförslag
Slutligen vill jag lyfta fram några funderingar som växt fram hos mig under studiens
gång. Funderingar som skulle kunna finnas så intressanta att de är värda att forska
vidare om.
Om det är ett helhetsperspektiv som man strävar efter, att eleven-läraren-skolan är en
helhet, finns det då någon fara med att som lärare bli för tajt med skolan? Om man å ena
sidan känner stark identifikation med skolan som helhet och det den står för kan man
förlora förmågan att reflektera och förhålla sig kritisk och därmed också förlora
förmågan till vidare utveckling?
Finns det en motsats mellan att vara nöjd och inte vilja ha mer, vilja förändra, vilja
utvecklas? Jag tänker att en person som subjektivt känner sig nöjd, är inte det en
språngbräda till att vilja utforska vad som finns bortom nöjdhetens gräns?
Hur väl stämmer den bild jag har fått via mina fem lärarintervjuer avseende upplevelser
av möjligheter till utveckling för lärare i allmänhet? Skulle man i en studie av
kommunalt anställda lärare finna samma eller andra tendenser, och vilka paralleller eller
slutsatser skulle man kunna dra vid en jämförelse mellan studierna?
I samtal med de lärare som varit yrkesverksamma länge upplever jag att det finns en
stor vilja och lust att dela med sig och föra vidare kunskap till nästa generation lärare
men samtidigt en frustration över att det inte verkar finnas plats eller tid för detta.
Grunden till detta verkar springa dels ur att dessa lärare personligen vill dela med sig av
dragna lärdomar men också för att de ser ett behov hos nyutexaminerade lärare att få lov
att ställa frågor om hur man praktiskt hanterar olika situationer i klassrummet och att de
erfarna lärarna besitter denna kunskap som de gärna vill dela med sig av. Vad innebär
det för skolans framtid att inte ta tillvara denna möjlighet?
39
Referenser
Ahrenfelt B (2001). Förändring som tillstånd: att leda förändrings- och
utvecklingsarbete i företag och organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Dalen M (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups
Dimenäs J (red.) (2007). Lära till lärare:att utveckla läraryrket – vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Falkner K (1997). Lärare och skolans omstrukturering: Ett möte mellan
utbildningspolitiska intentioner och grundskollärares perspektiv på förändringar i den
svenska skolan. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Goodson, I F. (2005). Vad är professionell kunskap? Förändrade värderingar av
lärares yrkesroll. Lund: Studentlitteratur.
Groth E (2010). Perspektiv på skolans utveckling – en tankebok för lärare, skolledare
och skolpolitiker. Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson R Å & Lundberg I (red.) (2004). Arbetsliv och hälsa 2004. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet/Arbetsmiljöverket.
Henningsson-Yousif A (2003). Skolperspektiv – utveckling av redskap för analys av
politikers, lärares och elevers resonemang om skolan. Uppsala: Acta Universitatis
Upsaliensis.
Holme I M & Solvang B K (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Petersson H, Leppänen V, Jönsson S & Tranquist J (red.) (2006) Villkor i arbete med
människor – en antologi om human servicearbete. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Strömquist S (2006). Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av
examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Skolverket. Konferens för lärare om Gy2011. Malmö 2011-01-24
Skolverkets hemsida 2011-03-13:
http://www.skolverket.se/sb/d/4168/a/23357/func/amnesplan/subjectId/F%D6R/titleId/F
%F6retagsekonomi
Vetenskapsrådets hemsida 2011-03-13:
http://vr.se/etik/publikationerochriktlinjer.4.45a6e939122880e7d8e80001820.html
40
Vetenskapsrådet hemsida 2011-04-05:
http://vr.se/download/18.2bb973112ef4f1b5ac8000357/God_forskningssed_VR_rapport
_1_2011.pdf
41
Bilaga 1
Intervjuunderlag med frågeområden
-
Hur resonerar du kring möjligheterna till utveckling i och av skolan? Hur ser du
på dina möjligheter att utvecklas i din lärarroll? I allmänhet, i nuläget med
införandet av Gy2011, etc.
-
Hur ser du på skolutveckling? Utveckling av olika nivåer; elev, lärare, skolan
som helhet. Delar och/eller helhet, samband, etc? Din roll i sammanhanget?
-
Vilka erfarenheter har du av skolutveckling?
-
Stödjande arbetsmiljö, spelar det roll? Vad annars spelar roll för lyckad
utveckling? Vad bidrar du med?
-
Din upplevelse av rollen som lärare vs rollen som anställd? Nöjd? Missnöjd?
-
Vilka är dina drivkrafter?
-
Löneutveckling kopplat till lärarens bidrag till skolutveckling, hur påverkar det?
-
Möjlighet till andra reflektioner och egna bidrag till diskussionen.
42