Lektionsplanering Subkultur Ida Degerfeldt bild 2b

Subkultur: undersökande och gestaltande arbete
Åk: 9
Lektionstillfällen: 12
Varför ska vi arbeta med det här? (Arbetsområdets syfte)
I bildundervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om
hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material
och uttrycksformer.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt
intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ
och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.
Bildundervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt
granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om
bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid.
Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina
kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.
Syftet med detta arbete är att eleverna ska få utveckla och visa sin förmåga
att:




kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg
samt med olika material,
undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.
Vad ska vi arbeta med? (Centralt innehåll i kursplanen)
Eleverna kommer genom detta arbete få undersöka en subkultur och skapa
ett antal egna gestaltningar. Arbetet kommer att motsvara följande av det
centrala innehållet:


Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande
bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande.




Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.
Presentationer av eget bildskapande.
Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa
kan användas för bestämda syften.
Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska
verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen.
Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.
Hur kommer vi att arbeta?
Jag har valt att arbeta med detta i en åk 9 på grund av att jag tycker att den
här uppgiften kräver en hel del förkunskaper både i bildframställning med
olika material och tekniker och kunskap om bilduttryck och komposition.
Lektion 1: Eleverna skapar en blogg. Vi går igenom allt tillsammans, jag visar
på projektorn och de följer med i sina datorer. De får alla använda sig av
samma tema, och jag går igenom de viktigaste delarna. Jag ser till att alla
blir inbjudna till min blogg. Här tänker jag mig att de på slutet av varje lektion
ska fota sitt arbete och skriva en kort utvärdering, tankar och reflektioner över
arbetet den lektionen.
Lektion 2: Om alla har lyckats få igång med sina bloggar fortsätter jag med
genomgång med stöd av en Powerpoint om vad subkulturer är. Jag ger
exempel på olika subkulturella grupper i samhället. Sen presenterar jag själva
arbetsuppgiften som innebär;
* Att de ska välja en subkultur och söka på nätet och på biblioteket efter
information om kulturen. De ska undersöka vilka uttryck som finns, både i bild,
text och i musik för att få en känsla för vad kulturen uttrycker och står för.
* De ska sedan göra 3 gestaltningar som fångar subkulturen i valfria material
och valfria tekniker. Bildredigering, foto, animation, två eller tredimensionellt
arbete.
* Gestaltningarna ska sedan fotas med deras telefoner och skickas till deras
mailadress för att sparas i deras bilddokument.
* De ska sedan lägga in sina bilder tillsammans med passande text och musik i
förslagsvis Moviemaker.
* Filmen ska sedan presenteras för klassen.
* De ska även göra en skriftlig analys av en kompis färdiga arbete utifrån
givna frågor.
Jag visar min film som ett exempel på hur ett färdigt arbete skulle kunna se ut.
Sedan får de börja sitt undersökande arbete. Här får de träna sin
mediekunnighet i form av att eleverna hämtar bilder eller text från internet
och att de får möjlighet att tillägna sig kunskap om hur de hämtar bilder och
vilka bilder som får användas, samt sidor där bilder får lånas och användas
precis som Catrine Björck skriver. (Björck, Catrine, 2014, ”Klicka där!” En studie
om bildundervisning med datorer)
Lektion 3-4: Undersökande arbete och planering och skisser på hur
gestaltningarna ska se ut. Precis som Jenkins anser att jag att eleverna lär sig
av att titta på andras konstverk och bilder för att inspireras och att de även
kan använda delar av dem för att skapa egna bilder. (Burke, 2009; Jenkins,
2008).
Lektion 5-8: Genomför de tre gestaltningarna, fotar och lägger in i datorn.
Lektion 9-10: Redigerar bilderna och skapar presentationen i Moviemaker
med ljud och text. Sparar och lägger ut det på min blogg.
Lektion 11: Redovisning
Lektion 12: Skriftlig analys av en klasskompis arbete.
Hur kommer du att bedömas?
Jag kommer att bedöma:
1. Arbetsprocessen och den färdiga filmen utifrån följande kunskapskrav:
* Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som
kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett bildspråk och
genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår.
* I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett
fungerande sätt och prövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika
uttryck.
*Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett
fungerande sätt.
* Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla idéer inom olika
ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och
bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial.
* Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som
leder framåt.
* Dessutom kan eleven presentera sina bilder med anpassning till syfte och
sammanhang.
2. Elevens utvärderingar i bloggen:
* Eleven kan också ge omdömen om arbetsprocessen och visar då på
samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.
3. Bildanalysen av en klasskompis arbete:
* Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för
då resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och
företeelser i omvärlden.
*Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och
funktion med användning av ämnesspecifika begrepp.
Reflektion av dataanvändande i bildämnet
Det finns både för och nackdelar med att arbeta med datorer i bild. En fördel
är att det kan passa andra elever som kanske inte vanligtvis intresserar sig för
bilämnet. De elever som har mer datorvana och använder datorn till
bildredigering på fritiden har lättare när de redan kan vissa grunder. De har
förmodligen också ett annat intresse för den sortens arbete. (Samuelsson, ICT
use among 13-year-old Swedish children, 2010). Men jag upplever också som
några av lärarna i Catrin Björcks avhandling att det finns elever som tycker att
det inte är så roligt att arbeta i datorn och att det ofta kan vara de som
annars är väldigt duktiga i ”traditionell” bild.
En intressant observation som Catrine Björck gör är att om eleverna inte har
några tekniska frågor så frågar de heller inte om visuella uttryck eller liknande
i sitt arbete. Jag tänker mig att det är viktigt att jobba formativt genom att
föra en dialog om deras arbetsprocess om vad och hur de har tänkt och
varför. Det kan ju ske muntligt under arbetes gång men också på deras blogg
genom att jag kommenterar deras utvärderingar som de gör varje tillfälle.
Om ”varförfrågan” och bildspråkliga begrepp användes, till exempel varför
eleven valt olika bildtecken och varför den placerats på ett visst ställe och
vad det gör för bildens retorik, skulle det visuella samtalet berika uppgifterna
och eleven skulle ges möjlighet till konstruktion av djupare förståelse om
visuella uttryck. (Marner, Örtegren, & Segerholm, 2005; Skolverket, 2011)
Detta blir ju ett ganska stort arbete över en lång period och det är svårt att
avgöra om tiden är väl beräknad eller inte. Mycket beror på hur vana
eleverna är vid dataredigering och bildhantering och hur mycket tid som
krävs för att gå igenom det med dem. Min erfarenhet är också att man får
räkna med att det uppstår tekniska problem under projektets gång. Arbeten
som försvinner, datorer som inte funkar som de ska, dålig
nätverksuppkoppling osv.
Ida Degerfeldt
Bild 2b
UMU 2015