LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Hur presenteras den muslimska kvinnan?
– En analys av läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år
How are Muslim women portrayed?
– An analysis of textbooks in religion for secondary school
Bonnie Djurberg
Lärarexamen 270 hp
VAL-projektet
2015-12-17
Examinator:
Handledare:
JohanAnge
Cato handledare
Handledare: Johan Lundin
2
Sammanfattning
Syftet med undersökningen är att ta reda på hur den muslimska kvinnan framställs i
läroböcker riktade mot grundskolans senare år. De utvalda läroböckerna har granskats
utifrån både teorier om kvinnan som det underordnade könet inom religionen och
utifrån teorier om orientalism. Där framkommer det att mannen är det kön som oftast
representerar den religiösa människan och att kvinnan som religiös deltagare ses som ett
undantagsfall. Det visar även på en bild av islam som annorlunda, en motpol till den
svenska kristendomen och den europeiska kulturen. Som metod har innehållsanalysen
legat till grund för insamling och sortering av resultatet. Detta har gjorts utifrån ett
kodningsschema med tillhörande kodningsmanual.
I resultatet kan man se att det skiljer sig en del åt i de olika läroböckerna såväl vad
gäller hur man väljer att framställa kvinnan som i vilken mån kvinnan får ta plats, men
att författarna gör försök till att var jämställda. Analysen visar att det inte räcker att
nämna kvinnan och hennes situation utan att man måste ge bakgrund till varför saker är
som de är, samt ge tyngd till de kvinnor som man får möta i texten.
3
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning ................................................................................................................ 3
Innehållsförteckning ......................................................................................................... 5
1. Inledning ....................................................................................................................... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ....................................................................................... 9
2. Tidigare forskning ...................................................................................................... 10
3. Teori ........................................................................................................................... 13
4. Metod och genomförande ........................................................................................... 15
4.1 Urval av material .................................................................................................. 16
4.2 Avgränsningar ....................................................................................................... 17
4.3 Kodschema och kodningsmanual ......................................................................... 17
5. Resultat ....................................................................................................................... 19
5.1 Islams historia ....................................................................................................... 19
5.1.1 Historiska gestalter ......................................................................................... 19
5.1.2 Kvinnans ställning .......................................................................................... 21
5.2 Klädsel .................................................................................................................. 21
5.2.1 Hur klädseln beskrivs och hur den används ................................................... 21
5.2.2 Varför klädseln finns ...................................................................................... 22
5.3 Familj och relationer ............................................................................................. 23
5.3.1 Giftemål, äktenskap & skilsmässa ................................................................. 23
5.3.2 Jämställdhet .................................................................................................... 24
5.3.3 Månggifte ....................................................................................................... 25
5.3.4 Tonårstjejer..................................................................................................... 26
5.4 Att vara muslim .................................................................................................... 26
5.4.1 Arbete, politik & samhällsliv ......................................................................... 26
5.4.2 Religiös aktivitet ............................................................................................ 27
5.4.3 Könsstympning............................................................................................... 28
5.5 Bilder .................................................................................................................... 28
5
5.5.1 Antal bilder..................................................................................................... 28
5.5.2 Porträttbild...................................................................................................... 28
5.5.3 Gruppbild ....................................................................................................... 29
6. Analys och slutdiskussion .......................................................................................... 32
6.1 Analys ................................................................................................................... 32
6.1.1 Den muslimska kvinnan som underordnad .................................................... 32
6.1.2 Den muslimska kvinnan som ”den andra” ..................................................... 35
6.2 Slutdiskussion ....................................................................................................... 37
Källförteckning ............................................................................................................... 40
Bilaga 1 ........................................................................................................................... 42
6
1. Inledning
”När vi är ute på stan så tittar folk på oss, uppifrån och ner, nerifrån och upp. Vi brukar
kalla dem för kopieringsmaskiner för det är så de ser ut när de scannar oss.”1
På detta sätt förklarar tre av mina högstadieelever sin vardag. De är på de flesta sätt som
vilka elever som helst, men de är också de enda tre som bär slöja på skolan. Just denna
dag håller de i alla mina lektioner. De har själva frågat flera månader tidigare om de
kunde få hålla en föreläsning om feminism och kvinnor i islam, den religion som de
själva tillhör, för alla jämnåriga på skolan.
De
samhällsorienterade
ämnena
–
geografi,
historia,
samhällskunskap
och
religionskunskap – som jag bland annat undervisar i öppnar alla upp för många
diskussioner. Lärare är vana vid att själv stå och prata mycket, men det är när eleverna
kan vara med och styra, utgå från sina egna erfarenheter och ta del av varandras som det
kan bli riktigt bra. Skolan handlar om kunskap och mål som ska nås, men även om att
”främja förståelse för andra människor”.2 Efter sina lektioner tycker jag att tjejerna
lyckades med att både öka sina skolkamraters kunskaper om hur det är att vara
muslimsk tjej i Sverige och att öka förståelsen för de val som de gör till följd av sin
religion. En av de bästa sakerna med det här yrket är att det inte bara är jag som lär
eleverna saker, utan att man för varje elev även lär sig mycket själv. Det är dessa tjejer
som har inspirerat mig i mitt val av ämne till detta arbete. Efter deras föreläsning
började jag titta närmare i de läroböcker som fanns på skolan för att se hur de beskrev
den muslimska kvinnan och det är dessa läroböcker som kommer att vara grunden för
min undersökning.
Inom ämnet religionskunskap läser man om de stora världsreligionerna, nyreligiösa
rörelser och andra livsåskådningar. Eftersom Sverige är ett av världens mest
sekulariserade länder3 upplever jag att många elever känner att all typ av religion är
ganska främmande och konstig, trots att det i ett världsligt perspektiv är vi som är
1
Tre elever i årskurs 8 under elevledd föresläsning, april 2015
2
Skolverket 2015, s. 7
3
Inglehart 2015
7
”konstiga” som inte är troende. Islam är på många sätt den världsreligion som är
känsligast och mest utmanande att lära ut, men därför även den roligaste. De elever som
tillhör islam kommer ofta från aktivt religiösa hem. De elever som tillhör den svenska
sekulariserade kristendomen har ofta en bild av islam som de har fått från olika typer av
medier och har överlag svårt att sätta sig in i att man ska lägga tid eller offra något för
en gud. Förutom undervisning om religionen vill man som lärare även att dessa grupper
ska mötas och förstå varandra. Detta skiljer sig till exempel från när man läser om
buddhism eller hinduism som är betydligt mindre religioner i Sverige. Då handlar
undervisning mer att vi lär oss något nytt tillsammans.
I kursplanen för religionskunskap står det att ”undervisningen ska bidra till att eleverna
utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör
kön, jämställdhet, sexualitet och relationer”4. I den svenska skolan finns många
muslimer och därför är det extra viktigt att tänka på hur vi framställer dessa. Framförallt
kanske den muslimska tjejen som ofta visar sin religiositet utåt med slöjan, eller kanske
ifrågasätts om hon inte gör det…
4
Skolverket 2015, s. 186
8
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete är att undersöka hur den muslimska kvinnan framställs, i både
text och bild, i läroböcker i religionskunskap för årskurs 7-9. Att ta reda på i vilken mån
författarna låter kvinnan ta plats och hur de väljer att presentera henne.
Uppsatsens frågeställningar är:
1. Hur
framställs
den
muslimska
kvinnan
i
fyra
olika
religionskunskap?
2. Vilka likheter och skillnader finns det i de fyra läroböckerna?
9
läroböcker
i
2. Tidigare forskning
Islam är ett vanligt förekommande forskningsområde, både som religion i allmänhet och
med koppling till skolans värld. Detta beror med största sannolikhet på att den svenska
skolan har blivit allt mer mångkulturell och att en stor andel av eleverna är just
muslimer. Min upplevelse utifrån de muslimska elever som jag har undervisat är att
många av dem kommer från religiöst aktiva hem, till skillnad från de elever som tillhör
den svenska sekulariserade kristendomen. På så sätt är det extra viktigt att som lärare
tänka på hur man framställer och arbetar med religionen. Detta kan vara en anledning
till att många blivande, och aktiva, lärare väljer att fördjupa sig i just islam.
Tomas Darwish (Malmö högskola) och Per Groth (Umeå universitet) har i sina
uppsatser studerat hur muslimska kvinnor framställs i läroböcker för gymnasieskolan5
och fungerar därför som avstamp och inspiration för den undersökning som ska göras i
detta arbete. Darwish angriper sin frågeställning med den muslimska feminismen som
utgångspunkt, medan Groth istället använder sig av postkolonialism och orientalism. Då
Darwish och Groth har använt sig av liknande frågeställningar som denna uppsats, men
har undersökt läroböcker för gymnasiet istället för grundskolans senare år blir det också
möjligt att se skillnader mellan skolformerna.
2006 gjordes rapporten I enlighet med skolans värdegrund? av Skolverket. På uppdrag
av regeringen granskas hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell
läggning framställs i ett urval av läroböcker i olika ämne. Docent Britt-Marie Berge och
adjunkt Göran Widding har ansvarat för den del av rapporten som granskat hur kön
framställs. Berge och Widding belyser att det är positivt att alla de läroböcker som de
har undersökt har avsnitt som lyfter upp kön och könsroller. De är däremot kritiska till
det sätt som läromedelsförfattarna har valt att presentera detta på. De ser ett mönster i
att man samlar texter om kön i särskilda avsnitt och att det på så vis blir som ”isolerade
öar i läroböckerna” och att det inte följs upp i övriga avsnitt. Detta gör det enligt Berge
och Widding svårare för eleverna att kritiskt granska kunskapsproduktionen utifrån en
5
Groth: En kolonial fantasi - En studie i hur kvinnor inom islam framställs i religionsläroböcker för
gymnasiet, 2012. Darwish: Den ”Muslimska kvinnan” i läroboken - En innehållsanalys av läroböcker i
Religionskunskap 1 för gymnasiet, 2015.
10
könsaspekt.6 Även Groth ser problem med att ha specifika avsnitt som rör kvinnans
situation. Han beskriver det som att när läsaren väl kommer till avsnittet om könsroller
så har man redan skapat sig en bild av hur det är. Ett annat problem som han belyser är
att det är svårt att måla upp en bild av hur könsroller ser ut inom en religion som är så
stor. Kvinnans situation kan te sig olika runt om i världen och andra saker än religion
kan vara med och påverka detta. Detta leder till grova generaliseringar. Groth menar
dock att på grund av att den muslimska kvinnans situation är så omdiskuterad i
västvärlden finns det en anledning att bemöta fördomar och uppdatera denna bild. Ett
sådant avsnitt måste ge en nyanserad bild och inte förstärka de fördomar som finns,
vilket Groth anser att läroböckerna till stor del gör.7
Darwish saknar tydlighet, nyansering och problematisering från läroboksförfattarna.
Som exempel tar han upp att man kan läsa att muslimska kvinnor ska vara i hemmet och
att mannen ska försörja kvinnan, men att detta inte är något som diskuteras vidare i
texten. Han önskar dessutom reflektion kring de progressiva krafter som finns inom
islam, där man ser människan för den hon är och inte dess kön.8 Groth menar att det
finns en kolonial fantasi i alla de läroböcker som han har granskat där det är väst som är
en symbol för modernitet och jämställdhet. Jämställdheten kan endast uttryckas på det
sätt som västvärlden har bestämt.9 När det till exempel förklaras i läroböckerna att
slöjan kan väljas bort blir det ett tecken på modernitet, vilket då också förstärker bilden
av slöjan som något traditionellt och förtryckande. Groth skriver att man kan tolka in ett
frihetsutövande när man väljer bort slöjan och att det blir en symbol för att leva enligt
ett mer västerländskt, och på så vis ett mer modernt och fritt, levnadssätt.10
Darwish granskade flera läroböcker i sin undersökning, där bland två böcker av samma
titel fast med olika utgåvor. Trots att det skiljer 13 år mellan utgåvorna var det inte
någon skillnad alls i innehållet. Detta fast att man har utgått från två olika läroplaner och
6
Skolverket 2006, s. 31
7
Groth 2012, s. 40-41
8
Darwish 2015, s. 38
9
Groth 2012, s. 44
10
Groth 2012, s. 43-44
11
att muslimers situation, både gällande extrema tolkningar men även mot modernitet och
progression, runt om i världen har förändrats mycket under dessa år.11
Skolverkets rapport visar att könsneutrala begrepp huvudsakligen får en manlig norm.
Detta leder till att flickor får det svårare att känna sig delaktiga.12 Widding och Berge
beskriver att en föredömlig lärobok med avseende på kön genomgående ska gestalta och
förmedla jämställdhet mellan kvinnor, män och transpersoner. Den ska även ha
genomgående inslag som främjar alla människors lika rättigheter och möjligheter,
motverka traditionella köns mönster och uppmuntra eleverna att utveckla sin förmåga
oberoende av könstillhörighet. Det är viktigt att läroboken upprättar en relation till
läsaren, oavsett dess kön.13 Trots detta domineras de bekönade exemplen i läroböckerna
av män.14
11
Darwish 2015, s. 39
12
Skolverket 2006, s. 31
13
Skolverket 2006, s. 32-33
14
Skolverket 2006, s. 29
12
3. Teori
Detta arbete utgår från två teorier: Kvinnan som det underordnade könet i religionen
och den muslimska kvinnan som ”den andra”.
Jeanette Sky, doktor i religionshistoria vid universitetet i Trondheim, skriver i sin bok
Genus och religion att genus är ”en viktig ingrediens i de samhälleliga och religiösa
konstruktionerna”. Religion handlar inte bara om en gud utan även om att organisera
människor och samhällen.15 Sky lyfter begreppet homo religiosus, den religiösa
människan, vilken oftast visar sig vara en man från samhällets övre skikt. Att mannen
syns mycket i läroböcker gör att han får framstå som prototypen för den religiösa
människan. Ett annat problem som tas upp är att i de böcker där genusperspektivet
faktiskt lyfts så ser man ofta en uppdelning där religionen först beskrivs i generella
termer och sedan följer ett kapitel om kvinnor. En sådan uppdelning säger oss att
människan är en man och att religionen har med män att göra medan kvinnan blir en
tilläggskategori.16 Islam är, precis judendom och kristendom, en patriarkalisk religion
där Gud föreställs vara en man vars interaktion med människan är orienterad runt män.
Endast undantagvis framställs kvinnan som en aktiv deltagare i historien.17
Amina Wadud är islamologiprofessor och arbetar vid Virginia Commonwealth
University, USA. När hon som första kvinna ledde en könsneutral muslimsk fredagsbön
i New York år 2005 blev hon mycket uppmärksammad och väckte motstånd från både
muslimska män och kvinnor då rollen som böneledare anses förbehållen män. Wadud
säger att en viktig utveckling, där kvinnorörelsen spelat stor roll, är skillnaden mellan
den muslimska kulturen och de islamiska primära källorna som Koranen, sunna och
haditherna.18 Islam som religion hänvisar till regler som gäller fromhet, etik och tro. I
detta ligger tron på Allah som unik, trosbekännelsen, och de obligatoriska grundpelarna
som bön, allmosa, fasta och pilgrimsfärden. På denna religiösa nivå är män och kvinnor
moraliska jämlikar i Guds ögon. På den kulturella nivån som rör sociala, ekonomiska
15
Sky 2009, s. 19
16
Sky 2009, s. 25
17
Sky 2009, s. 136
18
Wadud 2013
13
och politiska omständigheter har kvinnor däremot inte behandlats som mäns jämlikar.
Denna olikhet ska ha utvecklats i det patriarkala styret efter Muhammeds död.19
Den palestinske författaren och litteraturvetenskapsprofessorn Edward Saids bok
Orientalism anses vara startpunkten för postkolonialismen, en teori som kortfattat kan
förklaras med att västerlandska kulturer framställs som upplysta och rationella genom
att utmåla Den Andre som annorlunda, irrationell och mystisk. Orientalism är ett sätt att
förhålla sig till Orienten, som genom att ses som Det Annorlunda, har bidragit till
definitionen av Europa genom att vara dess motbild.20 Said påstår att orientalism inte
ligger långt från vad den brittiske historikern Denys Hay kallat för idén om Europa.
Detta innebär att vi identifierar ”oss” som européer mot alla ”dem” som inte är
européer. Idén om en europeisk identitet som överlägsen alla icke-europeiska kulturer är
det som har gjort den hegemonistisk i och utanför Europa. Detta säger Said på nytt
understryker européernas överlägsenhet gentemot den orientaliska efterblivenheten.21
19
Altorki 2014
20
Said 1993, s 3
21
Said 1993, s. 9
14
4. Metod och genomförande
Innehållsanalysen har legat till grund för att sammanställa undersökningens resultat.
Denna metod förknippas primärt med analys av massmedier men kan användas mycket
bredare än så. Alan Bryman, professor vid University of Leicester, beskriver
innehållsanalysen som en metod där man analyserar dokument och texter och på ett
systematiskt och replikerbart sätt kvantifierar innehållet utifrån kategorier som utförts i
förväg.22 Syftet med detta arbete är ta reda på hur den muslimska kvinnan framställs i
läroböcker och med innehållsanalysen som angreppssätt kan man på ett tydligt sätt
sortera materialet. Denna sortering görs med hjälp av kodning. De två huvudsakliga
delarna av den innehållsanalytiska kodningen är utförandet av ett kodningsschema och
en kodningsmanual. På schemat utgör varje kolumn en dimension som ska kodas. 23 De
dimensioner som har använts till detta arbete är: Islams historia där historiska gestalter
samt hur kvinnans situation under islams begynnelse ligger i fokus. Klädsel där den
kvinnliga klädseln inom islam kategoriseras. Familj och relationer där synen på
äktenskap, sexualitet, familj och vad kvinnan har för roll i detta redogörs. Att vara
muslim där kategorier om den muslimska kvinnan i religiösa traditioner och modern
samhällskultur tas upp. I den sista dimensionen är det läroböckernas Bilder som
sorteras. Här har en avgränsning gjorts till att endast ta med de bilder som bara
föreställer kvinnor samt de bilder som har kvinnor i förgrunden.
Till kodschemat behövs en kodningsmanual. Denna fungerar som en instruktion för den
som ska utföra kodningen. Där finns alla dimensioner, de kategorier som ingår i
dimensionerna samt de siffror som motsvarar kategorierna.24 Bryman tar upp att det vid
utformningen av kodschemat finns flera fallgropar som man bör ha i åtanke. Det är
viktigt att både de olika dimensionerna och kategorierna inom dessa är åtskilda från
varandra för att kodarna ska vara säkra på hur de ska koda sitt material. Tydliga
instruktioner för hur man ska uppfatta dimensionerna är också av vikt. Innan man utför
den riktiga kodningen kan det vara bra att utföra en pilotstudie för att säkerställa
22
Bryman 2011, s. 281
23
Bryman 2011, s. 291-292
24
Bryman 2011, s. 292
15
kvaliteten på kodningsschemat.25 Eftersom materialet som används i denna
undersökning var känt av mig sedan tidigare hade jag en uppfattning om vilka
dimensioner som jag kunde använda mig av för att sortera upp informationen. Det
pilotstudien visade var att dimensionerna behövde bli mer separerade för att få bättre
uppsikt av vad som ingick i respektive dimension och en tydligare kategorisering fick
därför göras. För att ge kodningen reliabilitet ska kodschemat utföras på ett sådant sätt
att kodningen blir likartad mellan olika kodare.26 Det kodschema och den
kodningsmanual som har använts redovisas i slutet av metodkapitlet.
Till innehållsanalysens starka sidor hör bland annat att den är lätt att gör replikationer
och uppföljningsstudier på, eftersom det är en öppen forskningsmetod där det är lätt att
konkret berätta hur man har gått tillväga med hjälp av kodningsschemat. Det är också
ett flexibelt tillvägagångssätt som man kan tillämpa på många olika typer av
ostrukturerad information.27 Bland nackdelarna finns att det är svårt att utforma en
kodningsmanual som inte inrymmer viss tolkning från kodarens sida. Metoden har även
fått kritik för att kunna bli ateoretisk då det viktiga i en innehållsanalys kan anses vara
det som går att mäta och inte det som är av teoretisk vikt.28
4.1 Urval av material
Vid valet av läroböcker utgick jag från några av de titlar som finns på min arbetsplats,
på grund av att det är dessa läroböcker som mina elever möter i sin vardag och hämtar
en del av sin information från. Detta ger mig en grundlig genomgång av de böcker som
jag kan välja att använda i min undervisning, vilket gör att jag i framtiden kan göra så
uttänkta val som möjligt. Av de läroböcker som fanns valde jag sedan ut de som var
gjorda för den senaste läroplanen, Lgr11. Detta för att kunna diskutera hur dagens
elever påverkas av det som förmedlas. Andra saker som påverkade urvalet var att de
skulle vara skrivna av olika författare och vid olika förlag för att få så stor spridning
som möjligt.
25
Bryman 2011, s. 294
26
Bryman 2011, s. 296
27
Bryman 2011, s. 296
28
Bryman 2011, s. 297
16
De läroböcker som kommer att undersökas och analyseras är:
1. SOL 4000 Religion och liv 9, Leif Berg och Gunilla Rundblom, Natur & Kultur
(2013)
Hänvisas i fortsättning till SOL.
2. Utkik Religion 7-9, Hans Olofsson och Rolf Uppström, Gleerups Utbildning AB
(2014)
Hänvisas i fortsättningen till Utkik.
3. Religion åk 7-9 lgr11 B, Mats Molund, Interskol förlag AB (2012)
Hänvisas i fortsättningen till Religion B.
4. SO.S Religion Maxi 7-9, Ingrid Berlin och Börge Ring, Liber (2014)
Hänvisas i fortsättningen till SO.S Religion.
4.2 Avgränsningar
I undersökningen har framförallt två avgränsningar gjorts. Det är respektive läroboks
islamkapitel som har undersökts. I vissa av läroböckerna finns andra avsnitt där man
också nämner islam eller män och kvinnor inom olika religioner. Dessa är inte använda
av den anledning att jag ville se vad författarna har valt att ha med när de skriver
specifikt om islam. För att hålla undersökningen inom syftets ramar, att ta reda på hur
den muslimska kvinnan framställs, är det endast det som har analyserats och inte
islamkapitlet i sin helhet.
4.3 Kodschema och kodningsmanual
Fig 1. Kodningsschema
Titel
År
Författare
Islams
historia
Klädsel
17
Familj och
relationer
Att vara
muslim
Bilder
Fig 2. Kodningsmanual
Islams historia:
10. Sex
1. En kvinnlig historisk gestalt nämns
11. Ojämlikt mellan könen
2. Mer än en kvinnlig historisk gestalt nämn
Att vara muslim:
3. Kvinnlig historisk gestalt anges viktigt för islam
1. Kvinnan beskrivs ha undanskymd roll i samhället
4. Kvinnans ställning beskrivs förbättras
2. Nämner kvinnor och politik
5. Kvinnans förbättrade ställning förklaras
3. Nämner kvinnor och studier
Klädsel:
4. Nämner kvinnor och arbete
1. Olika typer av huvudduk beskrivs
5. Tar upp kvinnan i samband med religiös aktivitet
2. Huvudduk anges vara frivilligt
6. Kvinnoförtryck
3. Anger förklaring till varför man ska använda
huvudduk
7. Könsstympning
4. Hänvisar till Koranen
5. Huvudduken problematiseras
Familj och relationer:
1. Hänvisar till Koranen
2. Att gifta sig med icke-muslim
3. Kvinnor får ta ut skilsmässa
4. Kvinnor har svårt att ta ut skilsmässa
5. Män och kvinnor lika mycket värda
6. Män och kvinnor olika roller
8. Skillnader mellan muslimska länder
Bilder:
1. Porträttbild på kvinna med huvudduk
2. Porträttbild på kvinna utan huvudduk
3. Religiös anknytning
4. Ceremoni eller fest
5. Idrottande
6. Studerande
7. Politiskt aktiv
8. Västerländsk inspiration eller kultur
7. Kvinnans roll är att ta hand om hem och barn
8. Månggifte
9. Tar upp tonårstjejers situation
18
5. Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet av undersökningen som ämnar ta reda på hur
läroböcker för grundskolans senare år framställer muslimska kvinnor. Informationen till
resultatet är hämtat från respektive läroboks kapitel om islam. Sammanställningen av
kodschemat finns som Bilaga 1. Resultatet kommer att redovisas efter kodschemats
huvudkategorier för att göra det enklare att följa med i jämförelsen av läroböckerna.
Under kategorin ”Bilder” beskrivs de läroboksbilder som är av intresse för
undersökningen. I de fall namn på historiska personer stavas olika används den stavning
som respektive lärobok använder sig av.
5.1 Islams historia
5.1.1 Historiska gestalter
Alla fyra läroböcker skriver om Khadidja, Muhammeds första fru, och de alla beskriver
henne som en rik änka som Muhammed först jobbar för och sedan gifter sig med. I
Utkik nämns hon som ”betydligt äldre” än Muhammed. Man skriver att hon ”tröstade
och stöttade” sin make och att hon i islamiska traditioner har kallats för den första
muslimen.29 Man får reda på att Khadijas goda ekonomi och att hon härstammade från
en mäktig familj gjorde att Muhammed klarade sig undan förföljelse från islams
motståndare.30 År 619 dör Khadija och detta år kallas inom islam för sorgens år.31 I
Religion B skriver författaren också om sorgens år och att Muhammed hela tiden hade
ett starkt stöd i sin fru.32 Man beskriver henne som tröstande och lugnande när han ber
henne om skydd.33 I SO.S Religion beskrivs hon som ”den vackra Khadidja”34 och hon
29
Olofsson 2014, s. 174-175
30
Olofsson 2014, s. 176
31
Olofsson 2014, s. 177
32
Molund 2012, s. 22
33
Molund 2012, s. 18
34
Berlin 2014, s. 204
19
omtalas som viktig för islams utveckling.35 I SOL är Khadidja den enda kvinnliga
historiska gestalten som nämns. Där skriver man att Muhammed själv blir förmögen i
och med sitt giftemål med den rika Khadidja. Man nämner även att hon tror på
Muhammed när han berättar om sitt möte med ängeln Gabriel.36
I Religion B nämner man väldigt kortfattat Summayas död vid förföljelserna av
Muhammeds följeslagare.37 I Utkik utvecklar man detta genom att skriva att den äldre
och fattiga kvinnan Summaya blir islams första martyr efter att motståndare förgäves
försöker få henne att förneka sin tro, vilket senare leder till hennes död. 38
Både Utkik och SO.S Religion tar upp Fatima. I Utkik skriver man att Fatima är det enda
av Muhammeds barn som levde efter faderns död och hon beskrivs ha ”stor betydelse
för islams utveckling”.
39
Detta följer man upp med att berätta att hon var gift med Ali,
en av Muhammeds närmaste män, och att vissa anhängare ansåg att deras söner borde ta
över ledarskapet för muslimerna.40 I SO.S Religion skriver författarna att dottern Fatima
inte fick bli ledare eftersom att hon var en kvinna. Man fortsätter med att berätta att
hennes man Ali istället ansågs vara den som ska leda muslimerna.41
I SO.S Religion nämns Hagar kortfattat i början av Islamkapitlet i samband med att man
berättar historien om Abraham.42
Utkik tar även upp Rabia al-Ada-wiyya som beskrivs som kritisk till att kaliferna endast
brydde sig om att få makt och pengar och hon sägs vara en av de första inom rörelsen
sufismen.43
35
Berlin 2014, s. 231
36
Berg 2013, s. 296-297
37
Molund 2012, s. 19
38
Olofsson 2014, s. 176
39
Olofsson 2014, s. 175
40
Olofsson 2014, s. 192-193
41
Berlin 2014, s. 220
42
Berlin 2014, s. 202-203
43
Olofsson 2014, s. 203
20
5.1.2 Kvinnans ställning
I de avsnitt som berättar om islams historia tar alla fyra läroböcker upp att kvinnans
ställning blir bättre i det samhälle som Muhammed skapade. SOL ger dock inga
exempel på hur kvinnans situation blir bättre. I Utkik berättar författarna att kvinnor och
fattiga tidigare saknade rättigheter på den arabiska halvön.44 Som exempel skriver man
att en man fick ha hur många fruar som helst och att kvinnorna ibland betraktades som
männens ägodelar. Man skriver att detta ändras genom Muhammeds sunna och Koranen
och att kvinnornas rättigheter då stärktes kraftigt. Man jämför även med det kristna
Europa där kvinnorna inte hade samma lagliga rättigheter som de muslimska kvinnorna
förrän på 1800-talet.45 I Religion B får man reda på att de muslimska kvinnorna får
arvsrätt först efter att Muhammed spridit Allahs regler.46 SO.S Religion ger exemplet
att Muhammed ”bland annat förbjöd dödandet av nyfödda flickor”. Man jämför islam
med judendomen och kristendomen och skriver att det är männen som har haft makt och
bestämt det mesta i dessa tre religioner.47
5.2 Klädsel
5.2.1 Hur klädseln beskrivs och hur den används
I Religion B och SO.S Religion använder författarna sig uteslutande av det svenska ordet
sjal, medan man i SOL använder både sjal och slöja. Utkik är den enda läroboken som
använder de olika varianternas riktiga namn: hijab, jilbab, niqab och burqa.
I SOL skriver författarna att det är ovanligt att muslimska kvinnor i Saudiarabien och
Afghanistan visar sig utomhus utan slöja för ansiktet men att det i andra länder som
Egypten och Jordanien räcker med att man täcker huvud, armar och ben. Författarna
berättar även att det i muslimska länder skett en återgång och att allt fler börjar använda
44
Olofsson 2014, s. 178
45
Olofsson 2014, s. 205
46
Molund 2012, s. 26
47
Berlin 2014, s. 231
21
slöja som ett sätt att protestera mot det västerländska inflytandet. 48 Under rubriken
”Nasra och slöjan” intervjuas en kvinna från Kairo som beskrivs som ”stark och
energisk” och hon berättar att hon valt att inte bära slöja förutom när hon besöker
moskén. Hon säger att hon enligt islam borde ha slöja utanför hemmet men att det inte
är något hon måste. Hon berättar även att det hade försvårat hennes jobb som kafé- och
restaurangägare eftersom kunderna inte hade gillat det. Hon upplever det mest naturligt
att vara utan slöja och att det är många som håller med henne. Hon säger att hon blir
”lite orolig för framtiden” och att ”många vill begränsa kvinnors frihet och möjligheter”
när man tar upp att allt fler väljer att använda slöja.49 I Religion B pratar man om sjalen
tillsammans med två muslimska tjejer som bor i Sverige. De säger att de även ”undviker
alltför åtsittande kläder”. De upplever inte att skolkamrater lägger sig i det så ofta, men
de har fått frågan om de är förtryckta. Som svar ger de att ”det handlar om
självrespekt”.50 Utkik ger en kortfattad förklaring av i vilken mån de olika
huvuddukarna är täckande. Man skriver att ”många aldrig täcker sitt hår medan andra
tycker att det är en del av deras muslimska identitet att göra det”. Författarna nämner att
det finns olika uppfattningar om hur man bör täcka kroppen. I SO.S Religion skriver
man att muslimska kvinnor får avgöra själva om man vill bära sjal eller inte och att det
finns olika sätt att täcka sig, till exempel hår, armar och ben eller en liten sjal på
huvudet.
5.2.2 Varför klädseln finns
I två av läroböckerna får man kortfattad information kring varför man har olika
klädesdräkter inom islam. I Religion B berättar de två tonårstjejerna som intervjuas att
de inte vill att killar bara ska gå efter deras yttre utan att det är hur de är inuti som är det
viktiga. 51 I SO.S Religion kan man läsa att det är viktigt att man följer Koranens regler
och där står det att man ska vara anständigt klädd. Hur man definierar anständigt klädd
48
Berg 2013, s. 314
49
Berg 2013, s. 315
50
Molund 2012, s. 33
51
Molund 2012, s. 33
22
är upp till en själv.52 Varken SOL eller Utkik anger någon anledning bakom den
muslimska klädesdräkten.
5.3 Familj och relationer
5.3.1 Giftemål, äktenskap & skilsmässa
Det framgår i alla fyra läroböcker att familjen är viktig inom islam. I SOL skriver man
att det i Koranen finns detaljerade bestämmelser kring äktenskap och skilsmässa.53 Om
giftemål och äktenskap skriver man vidare att muslimska män får gifta sig med en
judisk eller kristen kvinna, men att det för en muslimsk kvinna endast är tillåtet att gifta
sig med en muslim. Detta liknar det som finns att läsa i SO.S Religion där man också
anger Koranen som källa till hur man bör leva som gift.54 Angående giftemål så skriver
författarna att en kvinna måste gifta sig med en muslimsk man för att kunna leva som
muslim, men att en man kan gifta sig med vem han vill. Man tar upp äktenskapskontrakt
och den brudgåva som kvinnan själv får bestämma över. Man jämför även muslimska
kvinnor i Sverige, som har rätt att begära skilsmässa om hon inte är nöjd, med
muslimska kvinnor från andra länder och kulturer. Man skriver att det kanske gäller
andra regler där och att en imam kan behöva godkänna skilsmässan ”för att hon ska bli
fri”.55
I Utkik kan man läsa att många imamer ser det som en berömdvärd handling när det
gäller att gifta sig och skaffa familj, och att båda parter måste vilja gifta sig med
varandra för att det ska vara giltigt. Båda skriver på ett äktenskapskontrakt och mannen
betalar en brudpenning till sin fru som hon får behålla vid en eventuell skilsmässa.56 I
Utkik beskrivs en positiv syn på kärlek och sex inom islam och att både mannen och
kvinnan ska njuta av den fysiska kärleken. Detta understryker man med att berätta att en
52
Berlin 2014, s. 232
53
Berg 2013, s. 305
54
Berlin 2014, s. 210
55
Berlin 2014, s. 232
56
Olofsson 2014, s. 205
23
kvinna har rätt att ta ut skilsmässa om hon är gift med en man som är impotent.57 I
Religion B får man reda på att det är förbjudet med sex före äktenskap. Man får även
veta att mycket av det som icke-muslimer förknippar med islam är kultur och inte
religion, till exempel att föräldrarna väljer en man till sina döttrar.
5.3.2 Jämställdhet
SOL, Religion B och SO.S Religion tar alla upp att kvinnans huvudsakliga uppgift i
familjen är att ta hand om hem och barn. Utkik nämner inte att kvinnan skulle ha någon
särskild roll i hemmet.
I SOL får man reda på att man inom islam anser att alla är lika mycket värda, män som
kvinnor, men att det inte betyder att de ska ha samma roller. Man låter en man från
moskén i Malmö beskriva könsrollerna och han säger att Gud har skapat mannen och
kvinnan med olika utseende och läggning och att islam respekterar detta. Han menar att
när man följer sina naturliga könsroller så fungerar familjelivet harmoniskt. Det står
även att många kvinnor försvarar kvinnorollen och håller med om att män och kvinnor
är olika. De säger även att den muslimska kvinnan har en stark ställning där det är hon
som bestämmer i familjen och hemmet.58 Mannen ska rådgöra med sin fru när det gäller
viktiga beslut, men det är han som slutgiltigt bestämmer. Om man envist går emot sin
mans beslut har denne rätt att ta till våld mot sin fru. Här refererar författarna till
Koranens sura 4, vers 34 och 38.59
Under rubriken ”Förhållandet mellan man och kvinna” skriver författarna till Utkik att
det finns mycket som kan uppfattas som ojämlikt mellan könen i de islamistiska
skrifterna. Exempel som ges på detta är att mannen fungerar både som försörjare och
förmyndare över sin fru och att en mans vittnesmål är värt dubbelt så mycket som en
kvinnas. Man skriver också att många muslimer trots detta inte menar att kvinnor är
mindre värda än män.60 I islamkapitlet framgår att vissa islamister har en allmänt
konservativ syn på förhållandet mellan kvinnor och män. De anser att man ska bevara
57
Olofsson 2014, s. 207
58
Berg 2013, s. 315
59
Berg 2013, s. 316
60
Olofsson 2014, s. 205
24
islams äldsta traditioner eftersom de kommer från Gud. Man får även reda på att det
finns feministiska muslimer som vill öka jämställdheten mellan könen och som kämpar
för att muslimska länder ska ha lagar som ger kvinnor lika rättigheter. De skriver att det
har gått igenom i vissa länder medan det i andra länder fortfarande är svårt för en kvinna
att till exempel få behålla vårdnaden om sina barn vid en skilsmässa. Orsaken till detta
kvinnoförtryck förklarar en del muslimska feminister med att den ursprungliga läran
som gällde under profetens tid förvrängdes under den andra kalifen, Umar.61
Angående könsroller hänvisar man i Religion B till Koranen och sunna, till exempel att
mannen ska försörja familjen. Detta problematiserar man genom att säga att det är svårt
att leva på en lön nu för tiden vilket leder till att båda får hjälpa till. Män som inte
hjälper till i hemmet på grund av detta tycker Leila och Imam, som intervjuas, är dåliga
män och ger profeten Muhammed som exempel på en man som hjälpte sina hustrur
mycket. De tycker inte heller att det är fel eller att man försummar sina barn genom att
lämna dem på dagis utan säger att barn mår bra av att träffa andra barn och det ger
kvinnan möjlighet att arbeta eller studera.62 I SO.S Religion skriver författarna att inom
äktenskapet har man och kvinna samma värde, men olika uppgifter. Däremot ska en
kvinna endast ärva hälften så mycket som en man och en gammal muslimsk lag
bestämmer att en kvinnas vittnesmål är värt hälften av en mans.63
5.3.3 Månggifte
I Religion B nämns inte månggifte alls, medan man i de andra tre läroböckerna berättar
att det är tillåtet för en man att ha fyra fruar men att detta är ovanligt. I Utkik beskrivs
månggifte som en sed som i praktiken håller på att dö ut i Mellanöstern och i Asien och
att det finns lagar som förbjuder månggifte i flera muslimska länder. Många kvinnor
kräver även att det ska vara inskrivet i äktenskapskontraktet att mannen inte får gifta sig
med fler. I delar av Afrika är polygami fortfarande inte helt ovanligt, men även bland
icke-muslimer, och man får veta att månggifte fanns där redan innan islam kom dit.64
Författarna beskriver Muhammeds många äktenskap som politiska då han genom att
61
Olofsson 2014, s. 204
62
Molund 2012, s. 34
63
Berlin 2014, s. 231
64
Olofsson 2014, s. 205
25
gifta sig med kvinnor från olika stammar band mäktiga män till sig. Man tar även upp
att Muhammed hade åtta fruar, trots att Koranen endast tillåter fyra stycken. Detta följs
upp med att ”en del religionsforskare menar att detta visar att äktenskapen var ett medel
för att skapa enighet i kampen mot Mekka”.65 I SO.S Religion kan man läsa att
månggifte är tillåtet om mannen kan behandla alla sina fruar rättvist och älska dem lika
mycket. Kvinnor får däremot inte gifta sig med flera män.
5.3.4 Tonårstjejer
Utkik och SO.S Religion tar inte upp muslimska tonårstjejer specifikt. I SOL lyfter
författarna att det i vissa familjer kan ställas särskilt höga krav och strikta regler för
flickor i många muslimska länder. Det kan leda till svåra konflikter där flickorna utsätts
för våld och i värsta fall mördas. Man tillägger att de flesta muslimer naturligtvis tar
avstånd från tvång och våld.66 I Religion B låter man de två muslimska tonårstjejerna
Leila och Imam berätta om relationer. De berättar att de givetvis är intresserade av killar
men att de inte får träffa en kille ensamma och de får inte ha några förhållanden.
5.4 Att vara muslim
5.4.1 Arbete, politik & samhällsliv
I SOL beskrivs kvinnorna ha en undanskymd roll i politik och arbetsliv och detta anges
vara en anledning till att västerlandet säger att muslimska kvinnor är förtryckta av
männen.67 I Utkik kan man läsa att arbetsplatser och skolor i muslimska länder kan vara
uppdelade efter vilket kön man har. Kvinnor beskrivs ha en ”i allmänhet mer
tillbakadragen position” i samhället. Man berättar dock om att det finns stora skillnader
mellan olika muslimska länder. Man får veta att Pakistan och Bangladesh har haft
kvinnliga premiärministrar68 och att det är vanligare att kvinnor blir både politiker och
65
Olofsson 2014, s. 178
66
Berg 2013, s. 317
67
Berg 2013, s. 315
68
Olofsson 2014, s. 172
26
skaffar sig utbildningar. Kvinnor som arbetar har rätt att behålla sina inkomster och det
ger ett större inflytande i både familjen och i samhället. 69 SO.S Religion tar upp
Saudiarabien som exempel. Där råder extra stränga lagar som säger att kvinnor inte får
gå ut ensamma eller köra bil. De får inte heller lämna hemmet utan att var beslöjade och
män och kvinnor får inte blandas hur som helst på offentliga platser.70 Religion B
nämner inget om kvinnans roll i vare sig arbete, politik eller samhällsliv.
SOL är den enda läroboken som tar upp bilden av islam som kvinnoförtryckande
religion. Författarna skriver att allt fler muslimska kvinnor som bor i västerlandet säger
att islam används för att förtrycka kvinnor och att hela religionen måste tolkas om för
att fungera i ett modernt samhälle.71
5.4.2 Religiös aktivitet
Alla fyra läroböcker tar upp kvinnans förhållande till bönen, som har en central roll
inom islam. I Religion B står det att kvinnor tillåts utföra den viktiga fredagsbönen
hemma, istället för i moskén, då de har ansvaret för barnen att tänka på.72 I SOL kan
man läsa att kvinnor inte besöker moskén lika ofta som män och när de gör det sitter de
på avskild plats längst bak eller på läktare där de inte kan ses av männen, då de olika
könen inte ska sitta tillsammans när de ber.73 SO.S Religion tar också upp att könen är
separerade vid bön för att de inte ska störa varandra. En kvinna går till moskén när hon
vill och där får hon be längst bak i moskén eller på läktaren.74 Om kvinnliga böneledare
skriver man att de får leda bönen hemma om de är ensamma och eventuellt i moskén i
kvinnogrupper. Det finns kvinnliga imamer runt om i världen, men de är få och de kan
aldrig leda veckans viktigaste samling, fredagsbönen.75 Utkik nämner också kvinnan
som böneledare. Man kan läsa att kvinnor har rätt att vara böneledare inför andra
kvinnor. I samband med detta skriver man att feminsiter menar att kvinnor måste ta en
69
Olofsson 2014, s. 205-206
70
Berlin 2014, s. 223
71
Berg 2013, s. 315
72
Molund 2012, s. 12
73
Berg 2013, s. 312
74
Berlin 2014, s. 215
75
Berlin 2014, s. 231
27
större plats i gudstjänstlivet. Ett exempel på detta är att kvinnor borde kunna få leda
bönen även för män.76
5.4.3 Könsstympning
Det är endast i SOL som man kan läsa om könsstympning. Författarna skriver att man i
vissa delar av den muslimska världen även omskär flickor och man beskriver detta som
en stympning som ska förhindra att kvinnor känner sexuell lust. Man beskriver hur
stympningen går till och förklarar att denna sed fanns redan före Muhammeds tid och
inte har något stöd i Koranen. Man skriver också att flera muslimska länder försöker få
människor att sluta med traditionen.77
5.5 Bilder
5.5.1 Antal bilder
När man räknar hur många bilder i respektive islamkapitel som har en kvinna i en
framträdande roll så är det Religion B som sticker ut mest där endast 1 av 26 bilder
föreställer en kvinna. I SO.S Religion har 4 av 34 bilder en kvinna i fokus, i SOL 7 av 28
och i Utkik 12 av 46.
5.5.2 Porträttbild
I tre av läroböckerna finns porträttbilder av kvinnor. SOL är den lärobok som har flest –
tre stycken. Två av dessa kvinnor har inte någon huvudduk på sig. Det är en 18-årig
gymnasieelev från Turkiet och Nasra som är kafé- och restaurangägare i Kairo.78 Det
tredje porträttfotot är på Duaa Daebas som bor i Sverige och enligt bildtexten
sommarjobbar på Liseberg. Hon har en svart slöja på sig som det i bildtexten står att
76
Olofsson 2014, s. 205
77
Berg 2013, s. 314
78
Berg 2013, s. 307 och 315
28
hon har fått specialsy för att den skulle passa till arbetskläderna. 79 Alla tre ler på
bilderna. I både Utkik och i Religion B finns en porträttbild. I Utkik finns på sidan 169
ett foto av en glad 15-årig tjej som bor i Uppsala. Hon har på sig slöja och skidkläder
och håller i skidstavar på fotot. Det står att hon har tagit bilden med hijab på för att
skicka till sin mormor i Iran.80 I Religion B föreställer bilden en kvinna med slöja på vad
som ser ut att vara antingen reklam för slöjan eller en förpackning som man köper
slöjan i.81 I SO.S Religion har man ingen bild med en ensam kvinna.
5.5.3 Gruppbild
Religion B har inte en enda bild föreställande flera personer där en kvinna finns med. I
de andra läroböckerna kan man sortera ut olika typer av bilder som visas på muslimska
kvinnor. SOL, Utkik och SO.S Religion har alla med bilder som på något vis
symboliserar religiositet. I SOL har man ett foto som är taget utanför Klippmoskén i
Jerusalem. Den föreställer många bedjande kvinnor och i förgrunden står en kvinnan
med armarna i luften. Alla är beslöjade.82 I SOL finns även en bild tagen i Varanasi,
Indien. I bakgrunden sitter nio män vid en trappa prydd med hinduiska gudar. Framför
dem går tre muslimska kvinnor som alla är klädda i svart niqab.83 I Utkik har man flera
bilder som föreställer religiösa handlingar. Det finns en bild med fem beslöjade kvinnor
som står tillsammans med två män vid profetens moské i Medina,84 en annan bild som
föreställer muslimer som går runt Kaba i Mekka. I bakgrunden syns män men det är
bara beslöjade kvinnor i förgrunden.85 Det finns en närbild av en grupp människor i
Kashmir som samlats för att se ett skäggstrå från Muhammed. Längst fram står tre
kvinnor i färgglada sjalar som ser väldigt berörda ut med tårar i ögonen. 86 På sidan 205
är en bild från en fredagsbön i New York. Den som leder bönen heter Amina Wadud
och hon sitter böjd längst fram på bilden med ett radband i handen. I bakgrunden finns
79
Berg 2013, s. 317
80
Olofsson 2014, s. 169
81
Molund 2012, s. 33
82
Berg 2013, s. 309
83
Berg 2013, s. 314
84
Olofsson 2014, s. 178
85
Olofsson 2014, s. 168
86
Olofsson 2014, s. 173
29
både män och kvinnor. Bildtexten säger att det är ovanligt att kvinnor leder bönen för
både kvinnor och män och att många tycker att det är fel. 87 SO.S Religion har två bilder
där kvinnor visar religiös utövning. På den första bilden får man se indonesiska flickor i
bön. De har alla vita slöjor och klädesdräkter och sluter sina ögon.88 Bild nummer två
finner man på sidan 214 och föreställer två kvinnor och en flicka som alla ser glada ut
medan de tvättar sig före bön i en moské i Brunei.89
Både Utkik och SO.S Religion har med bilder från ceremonier och fester. I Utkiks
kapitel så finns det tre bilder föreställande kvinnor under olika typer av ceremonier. Den
första föreställer några kvinnor från Burkina Faso som sitter på marken vid en
namngivningsceremoni av ett nyfött barn. Mamman får gåvor. De har vita kläder med
färgglada mönster och olika typer av slöjor på sig.90 Ett annat foto visar glada kvinnor
och barn som firar att fastan är över. Här har vissa av dem slöja på sig, men inte alla.91
Det finns även en bild på ett bröllopspar från Indonesien. Dessa har inte på sig kläder
som man oftast förknippar med islam utan mycket mer utsmyckade kläder och hattar i
grönt och guld. Bildtexten säger att seder och bruk varierar bland muslimer beroende på
var man kommer ifrån.92 I SO.S Religion har man också en bild på ett brudpar
uppklädda i grönt och guld, denna gång från Zanzibar.93
SOL, Utkik och SO.S Religion har alla med bilder där man vill visa på en mer
västerländsk muslimsk kvinna. På sidan 322 i SOL finns ett foto från staden Fez i
Marocko och bildtexten lyder att man där kan se kvinnor både med och utan slöja på
gatorna. På fotot finns tre kvinnor med slöja och en utan. I förgrunden finns även en
vägg med affischer på västerländska artister och modeller.94 Tre av bilderna i Utkik
visar upp en ”modernare bild” av kvinnan inom islam. På sidan 191 porträtteras den
Malaysiska sångerskan Yuna Zarai när hon står och sjunger och spelar gitarr bärandes
87
Olofsson 2014, s. 205
88
Berlin 2014, s. 200
89
Berlin 2014, s. 214
90
Olofsson 2014, s. 168
91
Olofsson 2014, s. 208
92
Olofsson 2014, s. 207
93
Berlin 2014, s. 230
94
Berg 2013, s. 322
30
slöja.95 Det finns även en bild på tre kvinnliga medicinstuderande vid universitet i Gaza,
Palestina. Alla tre har vita rockar på sig. Två har slöja, en är utan. 96 På en bild från
Turkiet visar man en stor reklamvägg föreställande en kvinna utan slöja med smink och
tighta kläder. Bildtexten lyder att Turkiet är ett sekulariserat land där olika uppfattningar
om vad som är rätt och orätt inom religionen möts.97 Den bild som sticker ut mest i
SO.S Religion är ett foto på tre tjejer i slöja och baskettröjor. I bildtexten står det att man
i Saudiarabien har en strikt tolkning av islam och att kvinnors rättigheter därför är
begränsade. Kvinnor har därför i tysthet bildat lag i olika idrotter.98
I Utkik finns även en illustrerad hadith som är tagen från en barnbok. Denna föreställer
en flicka i slöja och en pojke.99
Den sista bilden från SOL visar en palestinsk demonstration i Jerusalem där både män
och kvinnor deltar. Längst fram ser vi en beslöjad kvinna som ser ut att ropa något
samtidigt som hon håller upp en palestinsk flagga.100
95
Olofsson 2014, s. 191
96
Olofsson 2014, s. 196
97
Olofsson 2014, s. 171
98
Berlin 2014, s. 222
99
Olofsson 2014, s. 188
100
Berg 2013, s. 324
31
6. Analys och slutdiskussion
6.1 Analys
I detta kapitel kommer resultatet att jämföras med vad som redogjorts i den tidigare
forskningen och teoriavsnittet.
6.1.1 Den muslimska kvinnan som underordnad
Groth, Berge och Widding och Sky är alla kritiska till hur läroböcker presenterar
kvinnor med egna kapitel. Berge och Widding beskriver dessa kapitel som ”isolerade
öar” och Sky skriver att kvinnan på detta vis riskerar att endast bli en tilläggskategori.
Ingen av de läroböcker som har undersökts för detta arbete har specifika kapitel om
kvinnor. SO.S Religion, Utkik och SOL har alla valt liknande rubriker där de jämför
kvinnor och män. Där kan man läsa om att det finns en jämställdhet inför gud men att
lagar och regler skiljer sig åt mellan könen vad gäller bland annat äktenskap, arv,
försörjning och vem som får leda gudstjänst. I kursplanen för religionskunskap står det
att undervisning i ämnet ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bland annat
hur olika religioner ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer.101
Groths undersökning om den muslimska kvinnan i läroböcker för gymnasiet visar att
alla de granskade böckerna behandlar kvinnans situation i specifika avsnitt.102 I
jämförelse med Groths resultat så visar framförallt de tre ovan nämnda läroböckerna en
vilja till en mer jämställd framställning. Däremot så måste man se till vad författarna
förmedlar i sina texter om islam som helhet. Det räcker inte med att ha en sida som har
dedikerats till frågor om könsroller och jämställdhet, utan detta måste genomsyra hela
kapitlet. Man kan titta på läroböckernas innehåll från två håll: kvinnan som underordnad
i representation i läroböckerna och kvinnan som underordnad i islam utifrån den
information som man får om religionen.
101
Skolverket 2015, s. 74
102
Groth 2012, s. 40
32
Religioner utvecklas och moderniseras, men deras historia och dess historiska gestalter
kommer alltid att vara viktiga. Sky skriver att islam, precis som judendom och
kristendom, är en patriarkalisk religion.103 Detta är inget särskilt kontroversiellt
uttalande utan något som de flesta av oss antagligen kan hålla med om. Vi kan inte göra
om historien men vi kan aktivt välja vad och hur vi berättar om den. I SOL är Khadidja
den enda kvinnliga historiska gestalten som nämns och i texten tar man endast upp
information kring hennes äktenskap med Muhammed. I Utkik skriver man istället att
hon kallas den första muslimen och i SO.S Religion att hon anses vara viktig för islams
utveckling. I Utkik skriver man även att Summaya blir islams första martyr. Dessa
beskrivningar är inte långa, men ger mer tyngd till kvinnorna som var med under islams
början. Trots att islam har kommit ur ett patriarkalt styre så är det för unga tjejer viktigt
att även lyfta fram kvinnorna och på vilket sätt de har varit med och påverkat religionen.
Det finns naturligtvis historiska kvinnor, att man tidigare inte har tagit upp dem gör det
bara ännu mer angeläget att göra det nu. Utkik och SO.S Religion utmärker sig även
positivt genom att välja att ta upp fler kvinnor och deras historier än bara Khadidja.
Genom att ta upp kvinnliga gestalter i läroboken upprättar man en relation till de unga
tjejer som läser, vare sig de är muslimer eller inte.
Enligt Sky framställs kvinnan endast undantagsvis som en aktiv deltagare i religionen.
Guds interaktion sker främst med män.104 I de undersökta böckerna framgår det att
kvinnans ansvar för hem och barn går före religiös aktivitet som bön. Man kan läsa att
hon får utöva sin bön i hemmet eftersom hon har barn att ta hand om, att hon inte
besöker moskén lika ofta som män och att hon besöker moskén när hon vill och då
längst bak eller på en läktare. I SO.S Religion skriver man att kvinnor får vara
böneledare men endast hemma eller för kvinnogrupper. Detta tar även Utkik upp men
där väljer författarna att problematisera något genom att skriva att feminister menar att
kvinnor måste ta en större plats i gudstjänstlivet. Här hade man behövt en diskussion om
varför det är angeläget för kvinnor att ta större plats och hur det påverkar de muslimska
kvinnorna i deras egen tro när det anses viktigare att mannen får utföra de religiösa
aktiviteterna. Det hade hjälpt läsaren, eleven, att reflektera över hur religionen och
samhället påverkas av varandra.
103
Sky 2009, s. 136
104
Sky 2009, s. 136
33
I läroböcker så är bilderna lika viktiga som texten. Bläddrar man i en lärobok stannar
man ofta upp och tittar på bilderna och läser bildtexten. Där får man snabb information
och är man inte vidare bekant med religionen sedan tidigare är detta kanske de bilder
som man sedan förknippar den med. När man i Religion B endast har med en bild
föreställande en kvinna i hela islamkapitlet förstärker man bilden av mannen som
prototyp för den religiösa människan. Man kan fundera över vad man förmedlar när
kvinnan inte syns. Detta kan bygga på fördomar om den muslimska kvinnan som
förtryckt och islam som en religion där det är mannen som är den ledande. Islam är
världens näst största religion med cirka en och en halv miljard anhängare över hela
världen. Den enda bild som Religion B väljer att ha med föreställer ett reklamfoto för
slöja. Det är en väldigt begränsad bild av den muslimska kvinnan som man ger. De
andra läroböckerna har alla med bilder på kvinnor som utövar någon form av religiös
aktivitet. De har även med bilder på kvinnan i familjen, under ceremonier, i skolan och
som idrottsutövande. När läroboken visar kvinnan från olika delar av hennes liv får vi
som läsare en bredare bild av den muslimska kvinnan som samhällsmedborgare och inte
endast som någon som har slöja på sig.
Wadud menar att det är skillnad på islam som religion och islam som kultur. Hon säger
att kvinnor och män är jämlika på en religiös nivå men inte en på kulturell där man
tänker på sociala, ekonomiska och politika aspekter.105 Läroböckerna skriver att män
och kvinnor har samma värde, men olika roller och ansvarsområden. I SOL skriver man
att många kvinnor försvarar kvinnorollen. I Utkik skriver man i en diskussion kring
könens lika värde att många muslimer inte anser kvinnor vara mindre värda, men även
att feministiska muslimer vill öka jämställdheten. I samma bok får man även veta att
vissa islamister har en konservativ syn på förhållandet mellan män och kvinnor. Detta
för fram en mer rättvis bild av islam som naturligtvis består av många olika åsikter om
hur man bör leva och hur religionen ska utvecklas i samhället. Tanken på att man inom
religionen islam kan ha olika kulturer och tankesätt blir också tydligare med detta. Utkik
utmärker sig även positivt genom att berätta att kvinnan i och för sig har en i allmänhet
mer tillbakadragen position i samhället, men att det finns stora skillnader mellan de
muslimska länderna.
105
Wadud 2013, Altorki 2014
34
Darwish saknade tydlighet, nyansering och problematisering i de läroböcker som han
undersökte. Islam är en växande religion i Sverige och med det har ett samhällsklimat
där man öppet uttrycker fördomar mot såväl religionen som dess utövare också växt. En
debatt om kvinnans ställning i islam har pågått i flera år. Det krävs just tydlighet,
nyansering och problematisering att ta upp dessa frågor utan att förstärka fördomar men
även utan att försköna bilden.
6.1.2 Den muslimska kvinnan som ”den andra”
Den muslimska kvinnan skiljer sig på vissa sätt från den kristna sekulariserade kvinnan.
Om det är en muslimsk kvinna som har valt att bära slöja så skiljer sig till exempel
klädseln. Att folk är olika mellan religioner, och inom religioner, är i sig inte något
uppseendeväckande eller konstigt. I Lgr11 kan man läsa att kunskaper om religioner
och andra livsåskådningar är viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan
människor i dagens mångkulturella samhälle106. För att göra det är det viktigt att man
kan berätta om skillnader mellan religioner, men att man arbetar för att inte ge en bild
av ”oss” som bättre. Said skriver om begreppet orientalism där man framställer
västerländska kulturer som upplysta och rationella genom att Orienten beskrivs som
motsatsen. Detta kan man flytta över till hur den västerländska kvinnan framställs som
bättre än den muslimska. Att ”vårt” sätt är bättre än ”deras”. I SOL kan man under
rubriken ”Nasra och slöjan” läsa om Nasra som först beskrivs som ”en stark och
energisk kvinna” och sedan får man reda på att hon valt att inte bära slöja. Vidare i
texten står det att allt större del av kvinnorna i Egypten studerar på universitet och att
det är bra, men att allt fler även bär slöja. Detta kommenterar Nasra med att hon är
orolig för framtiden. Textens syfte är antagligen att ta upp kvinnans ställning och på
vilket sätt den har förbättrats och hur den kan förbättras mer. Genom att beskriva Nasra
som stark och ta upp hennes oro över att allt fler valt att använda slöja gör att man kan
läsa in att kvinnor med slöja är svaga, och inte gjort ett aktivt val själva. Detta försvårar
arbetet med att skapa förståelse och förstärker istället synen på den västerländska
kulturen som rätt och den muslimska som fel. Groth kallar det för en kolonial fantasi
där väst blir symbol för det moderna. I SOL och Utkik tar man upp användandet av
106
Skolverket 2015, s. 4
35
slöja, men beskriver inte varför många muslimer väljer att täcka delar av kroppen. För
att skapa förståelse är det viktigt att förklara företeelser och inte bara berätta om dem.
Både Utkik och SO.S Religion gör enkla jämförelser med Europa genom att berätta att
det tog fram till 1800-talet innan kristna kvinnor hade samma rättigheter som de
muslimska. Man skriver även att kristendomen och judendomen också är patriarkaliska
religioner där männen har bestämt det mesta. Att hitta likheter i varandras historia kan
hjälpa oss förstå var vi kommer ifrån och hur våra samhällen är uppbyggda, istället för
att framställa den västerländska kulturen som överlägsen.
Endast en femtedel av världens muslimer är araber, trots det så är det ofta dem som får
representera hela religionen. Med den geografiska representationen i läroböckerna kan
man flytta fokus från den mycket begränsade kvinnan i Saudiarabien, till att både ta upp
hennes situation och andra muslimska kvinnors situationer runt om i världen.
Framförallt Utkik men även SO.S Religion har med bilder från olika delar av världen.
När man får se bilder på muslimska tjejer i Uppsala, New York och Indonesien blir
världen mindre och man kommer närmare varandra.
Trots att man vill skapa förståelse och acceptans för andra så finns det saker inom islam
som är svåra att förstå och som bidrar till den negativa uppfattningen av religionen.
Exempel på detta är att det inom vissa muslimska kulturer förekommer månggifte, att
man som kvinna inte får välja partner själv, könsstympning och tonårstjejers kanske
hårdare hållna situation. Månggifte beskrivs som ovanligt i SOL och SO.S Religion, och
i Utkik skriver man dessutom att det är förbjudet i flera muslimska länder och att det är
en sed som håller på att dö ut. Det är endast SOL som tar upp könsstympning och
författarna skriver att denna sed har sitt ursprung sedan före Muhammed och att man
inte kan hitta något i Koranen som stöder detta. SOL tar även upp att man i vissa
muslimska familjer ställer högre krav på flickor att flickor kan utsättas för våld. De
lägger till att de flesta muslimer tar avstånd från detta. De två muslimska tjejerna som
intervjuas i Religion B förklarar att när föräldrarna väljer vem deras dotter ska gifta sig
med handlar det om kultur och inte religion, och att det är något som icke-muslimer
felaktigt förknippar med islam. Författarna till läroböckerna gör alla goda försök till att
parera dess fördomar, men dessa saker väger så tungt att hela religionen döms som
ojämställd. Eftersom kvinnan är i fokus i dessa frågor framställs den västerländska
kvinnan som fri och modern jämfört med den muslimska kvinnan. Detta hade kunnat
36
problematiseras med en diskussion om hur fri den västerländska kvinnan verkligen är.
Friheten kanske bara uttrycks på olika sätt.
6.2 Slutdiskussion
Syftet med detta arbete var att undersöka hur muslimska kvinnor framställs i läroböcker
i religionskunskap för grundskolans senare år. Islam är den religion som just nu
diskuteras mest, inte bara i Sverige, utan antagligen i världen. Många muslimer får ta på
sig skulden och dras med fördomar på grund av vad extremister och terrorister gör.
Samtidigt har vi många muslimska elever i våra skolor. Vi som arbetar i skolans värld
måste hjälpa dessa elever att känna sig inkluderade i det svenska samhället. Det är även
vårt ansvar att skapa förståelse mellan elever från olika religioner och kulturer. Detta är
ett känsligt arbete som kan leda till att man antingen bygger på redan uttryckta fördomar
eller att man istället försöker att bara framhäva de positiva sakerna. Det är en
balansgång att vara objektiv.
I alla de undersökta läroböckerna får kvinnan på något sätt ta plats. Det kan vara i
huvudtexten, i valet av bilder och bland de intervjuade personerna i kapitlen. Det räcker
dock inte att bara nämna kvinnan och hennes situation. Man måste ge bakgrund till
varför saker är som de är, ge tyngd till de kvinnor som man får möta i texten och
problematisera den fakta som man ger. I arbetet med denna undersökning har jag getts
möjlighet att göra en djupdykning i några av de läroböcker som finns på min
arbetsplats. Det har gett mig en tydligare bild av vad eleverna kan möta och vilka val
jag som lärare bör ta ställning till när jag presenterar islam, både i arbete med
läroböcker och utan. Resultatet visar att läroböckerna i olika hög grad framställer
kvinnan på ett jämställt sätt. De tar upp jämställdhet mellan könen men alla läroböcker
är inte jämställda i bemärkelsen att låta kvinnan ta plats och vara likvärdig i uppvisandet
av den religiösa människan. I vissa av läroböckerna finns tendenser till att visa upp en
väldigt ensidig bild av den muslimska kvinnan. Här utmärker Utkik sig på ett positivt
sett genom att visa upp en bredd både vad gäller bildval och hur man presenterar
informationen.
De krav som Widding och Berge har på den föredömliga läroboken är lika självklara
som de är svåra att uppnå. Man ska genomgående förmedla jämställdhet mellan män,
kvinnor och transpersoner, ha genomgående inslag som främjar alla människor lika
37
rättigheter och möjligheter, motverka traditionella köns mönster och uppmuntra
eleverna att utveckla sin förmåga oavsett vilken könstillhörighet de har.107 Min åsikt är
att en bra lärobok kan vara ett hjälpmedel för läraren, men att läraren krävs för att
problematisera informationen tillsammans med eleverna för att uppfylla dessa krav. Ett
sätt att göra det på hade kunnat vara att läsa om samma sak inom islam fast ur alla
läroböcker tillsammans med eleverna. På så vis medvetandegörs eleverna om de urval
som författare gör och eleverna tränas i att tänka källkritiskt. Jag upplever tonåringar
som empatiska men att deras verklighetsuppfattning är väldigt centrerade till det kända,
Sverige. För att nyansera innehållet och vidga perspektiven behövs lärarens vägledning.
För oss som lever i Sverige är det ett ideal att både män och kvinnor utför ett arbete
utanför hemmet, därför kan vi uppleva kvinnan som underordnad när hon är hemma och
tar hand om barn. Att båda föräldrar kan arbeta beror bland annat på att vi i Sverige har
bra barnomsorg och längre föräldraledighet än på många andra ställen runt om i världen.
Det gäller både i europeiska länder och i USA och alltså inte bara i muslimska länder.
Detta behöver man problematisera som lärare och kanske visa på kvinnan som
underordnad på arbetsmarknaden och i samhället överlag och inte endast i islam.
Kanske är det så att en lärobok kan bli föredömlig först när den förmedlas av en lärare?
Faktum kvarstår dock att det finns saker inom islam som kan vara svåra att acceptera,
och som kanske inte ska accepteras heller. Detta behöver inte enbart ha med
överlägsenhet från vår sida att göra. Snarare har det under en lång tid utvecklats en
rädsla för islam, som har intensifierats genom 9/11 och nu senast IS terrordåd runt om i
Europa och övriga världen. Detta medför fördomar, hat och en ökad rasism inom många
av de europeiska länderna. Det gör det viktigt att vi har en tydlig integrationsplan i
samhället och i skolan, och ett öppet sinne inför allt som händer runt omkring oss. För i
slutändan är vi alla människor, och vi kan inte straffa en hel religion. Då kommer
ingenting att förändras. Med det kritiska läget i världen och med allt fler nyanlända
elever ute på skolorna blir det ännu viktigare för oss hur vi lägger fram vårt material.
Under arbetets gång väcks nya frågor och man intresserar sig för andra infallvinklar. I
en fördjupning av studien hade det varit intressant att jämföra hur man väljer att
framställa mannen, vilket i detta arbete har sållats bort. Man hade också kunnat jämföra
framställningen av den muslimska kvinnan och framställningen av kvinnor inom
107
Skolverket 2006, s. 32-33
38
buddhismen, en religion som läromedelsförfattare ofta väljer att framställa som mindre
kontroversiell. Detta ser jag att man kan göra tillsammans med eleverna och på så vis få
praktisera de nya tankar som har väckts i den verklighet som jag verkar i.
Den bild jag har av mina muslimska elever är att de är religiöst aktiva och att det är ett
val som de har gjort själva. Tjejerna vill inte bli förminskade till att bara vara någon
som har slöja på sig. När mina tre elever höll sin lektion för alla jämnåriga på skolan
bad de sina kamrater att ställa alla frågor de någonsin haft om islam. De ville berätta
och att folk skulle acceptera deras val av tro. En av frågorna var vad de ville göra när de
blev stora och om de måste ta hand om hemmet. Den ena tjejen svarade att hon ville bli
läkare, den andre att hon ville komma in på ekonomiprogrammet och den tredje visste
inte riktigt. Så hade vem som helst av mina elever kunnat svara och det hade setts som
en självklarhet. I vår undervisning och i våra läroböcker måste vi visa eleverna att de
alla kan bli vad de vill i framtiden oavsett kön och religionstillhörighet. Ökar vi
acceptansen i klassrummet för att det är okej att vara och tycka olika så vågar kanske
andra också berätta om sina val för sina klasskamrater. Det är genom dessa möten som
vi skapar förståelse mellan varandra.
39
Källförteckning
Altorki, Soraya, Zayn Kassam, Valerie J. Hoffman-Ladd and Valentine M. Moghadam.
Muslim Journeys Item #213: 'Women and Islam' from Oxford Islamic Studies Online".
Hämtad 2015-11-28 från:
http://bridgingcultures.neh.gov/muslimjourneys/items/show/213
Berg, Leif och Gunilla Rundholm. SOL 4000 Religion och liv 9. Stockholm: Natur &
Kultur, 2013.
Berlin, Ingrid och Börge Ring. SO.S Religion Maxi 7-9. Stockholm: Liber, 2014.
Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber, 2011.
Darwish, Tomas. Den ”Muslimska kvinnan” i läroboken -En innehållsanalys av
läroböcker i Religionskunskap 1 för gymnasiet. Malmö högskola, 2015.
Groth, Per. En kolonial fantasi. En studie i hur kvinnor inom islam framställs i
religionsläroböcker för gymnasiet. Umeå universitet, 2012.
Molund, Mats. Religion åk 7-9, lgr11 B. Limhamn: Interskols förlag AB, 2012.
Olofsson, Hans och Rolf Uppström. Utkik Religion 7-9. Malmö: Gleerups Utbildning
AB, 2014.
Said, Edward W. Orientalism. Stockholm: Ordfront, 1993.
40
Skolverket. I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk
tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av
läroböcker. Stockholm: 2006.
Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: 2015.
Sky, Jeanette. Genus och Religion. Stockholm: Natur & Kultur, 2009.
Wadud, Amina. Föreläsning: Islam, Feminism and Human Rights. 2013.
Hämtad 2015-11-28 från: https://www.youtube.com/watch?v=V4vGz7gln8k
Inglehart, Ronald. Cultural evolution. World Values Survey, 2015.
41
Bilaga 1
Titel
År
Författare
Islams
historia
Klädsel
Familj och
relationer
Att vara
muslim
Bilder
SOL 4000
Religion och liv 9
2013
Leif Berg
1, 4
1, 2
1, 2, 5, 6, 7,
8, 9
1, 5, 6, 7
1, 2, 3, 7, 8
Utkik Religion 79
2014
2, 3, 4, 5
1, 2
3, 8, 10, 11
1, 2, 3, 5, 8
1, 3, 4, 6, 8
Gunilla
Rundblom
Hans
Olofsson
Rolf
Uppström
Religion åk 7-9
lgr11 B
2012
Mats
Molund
2, 4, 5
3
7, 9, 10
5
1
SO.S Religion
Maxi 7-9
2014
Ingrid
Berlin
2, 3, 4, 5
1, 2, 3, 4
1, 2, 3, 4, 5,
6, 7, 8
1, 5
3, 4, 5, 8
Börge Ring
42
