- Nordic Wood 2
Trä i Livsmedelsindustrin
Projekt, resultat, deltagare och utgivna rapporter
- Nordic Wood 2
Trä i livsmedelsindustin
Bakgrund
Trä har traditionellt använts till många ändamål inom
livsmedelsindustrin. Men i dag är trä ersatt av andra
material inom många sektorer av livsmedelsindustrin.
Det gäller såväl byggnader som inredningar, redskap
pallar och förpackningar. De vanligaste angivna
orsakerna är att :
• Trä är ett poröst material
• Det finns risk för kontaminering av stickor och
spån
• Bra rengöringsmetoder saknas
För att kartlägga trämaterialets grundläggnade
hygieniska egenskaper och få ett bättre underlag för
lagstiftningen pågår därför undersökningar i flera
europeiska länder, bland annat i Tyskland, Schweiz
och de nordiska länderna.
Resultat från både tyska och schweiziska
undersökningar visar att trä är lika bra som andra
material. Dessa studier har på isat att bakterier har
större möjligheter att överleva på plast än på trä. Några
träslag har väsentligt bättre hygieniska egenskaper än
plast. Fältförsök med lastpallar inom
livsmedelsindustrin Tyskland visade lägre
föroreningsgrad på en särskild hygienträpall än på
plastpallar efter ett halvårs användning.
Projektet
1998 startede ett Nordisk projekt, som har som mål att
dokumentera trämaterialets hygieniska egenskaper och
studera möjliga rengöringsmetoder.
Projektet finansieras av Nordisk Industrifond,
nationella fonder och flera nordiska industrier.
Undersökningarna utförs av Teknologisk Institut i
Danmark, Fødevareregion Nordøstsjælland Danmark,
Icelandic Fisheries Laboratories, Norsk Treteknisk
Institut, Fiskeriforskning i Norge, Trätek og Svenskt
Trä. Representanter från livsmedelsverken i de
nordiska länderna har varit inviterade att projektmötena
och hålls forlöpande informeradeom resultaten.
visat sig vara en effektiv metod avdöda bakterier och
inga bakterier kunde upptäckas efteråt.
Högtryckstvätt har i fältförsök visat sig vara en effektiv
rengöringsmetod för att avlägsna smuts och bakterier
på lastpallar. (Se avsnittet rengöringsmetoder).
Mikrovågsteknik är en lovande metod att pastörisera
träförpackningar och pallar. Metoden har utvecklats
och används för att pastörisera pallar och kartonger
inom äggindustrin. I det nordiska projektet
undersöktes effekten av mikrovågor på provbitar av
furu och bok som var infekterade med olika typer av
mikroorganismer – olika bakterier och mögelsvamp.
Resultaten av dessa prelilminära studier visade att
antalet mikroorgaismer radikalt minskade och att det
finns goda grunder för att fortsätta att utveckla
metoden för att finna de rätta processerna för olika
slags mikroorganismer.
Slutsatser
God tillverkningskvalitet och bra hanteringsrutiner
kombinerat med bra rengöringsmetoder gör trä till ett
lämpligt material för der flesta ändamål inom
livsmedelsindustrin.
Lagstiftarna anmodas därför att studera
forskningsresultaten för att kunna revidera lagar och
förordningar som förhindrar användningen av trä
inom livsmedelsindustrin.
Några projektresultat
Laboratorieförsök
Nedan visas några delresultat från laboatorieförsök där
plast och stål samt olika träslag – ask, bok och ek – har
inokulerats med bakterier. Resultaten i figur 1 visar
bakterieförekomsten på trä som har varit i direkt
kontakt med kött. Sådana produkter är t ex skärbrädor,
bordskivor och knivhandtag.
Swab method, obehandlad ask, bok, ek, plast
och stål, TSB medium, Bacillus subtilis
10000000
untreated ASH,
TSB medium
1000000
Projektet skall avlutas i juni 2002 och alla resultat
kommer då att publiseras.
untreated
BEECH, TSB
medium
untreated OAK,
TSB medium
100000
CFU/ml
Emballagetillverkare, sågverk, trämanufakturföretag
samt användare av träkonstruktioner, pallar och
förpackningar deltar också i projektet.
10000
1000
100
Plastik, TSB
medium
10
1
0
1
2
5
168
Steel, TSB
medium
Time ( hours )
Undersökningar
Både laboratorieförsök och fältförsök har utförts. De
preliminära resultaten visar att trä är lika bra som andra
material både i pallar och i inredningar.
Olika metoder för rengöring och sanering har
undersökts. I laboratorieförsöken har värmebehandling
Trä i Livsmedelsindustrin
Figur 1. Ask, bok, ek, plast och stål som är inokulerade med
bakterier. Överlevnadstiden på de olika materialen mättes.
Träproverna var hyvlat trä.
- Nordic Wood 2
1000
Antal bakterier pr. cm2
Ek och bok har efter 2 timmar samma mängd bakterier
som plast och stål har efter 168 timmar. Denne
laboratorieförsök tyder alltså på att bakterier har
väsentligt sämre levnadsvillkor på ek och bok jämfört
med stål och plast. Därutöver kan det ses att olika
träslag har olika egenskaper. Generellt kan sägas att ek
ger bättre resultat, dvs lägre antal bakterier, än bok och
ask.
Figur 2 visar att furu är mer hygieniskt än gran.
100
10
1
Før eksponering
Efter 2 måneders eksponering
Prøveudtagning tid
SPRUCE,1925% moisture,
TSB medium
100
10
1
0
1
2
5
168
Time ( hours )
PINE, 19-25%
moisture, TSB
medium
Figur 2.Obehandlad furu och gran som har infekterats med bakterier
vid två fuktkvotsnivåe. Hyvlat virke.
Dessa försök och resultat redovisas i rapport nr. 10. (Se
sista sidan).
1000
100
10
1
H
D
Pallar
Nedanstående diagram visar bakterieförekomsten på
träpallar och plastpallar som änvänts inom
livsmedelsindustrin.
Rengöringsmetoder
Träpallar kan effektivt rengöras med
högtryckstvättning. Figur 5 visar olika palltyper före
och efter högtryckstvätt med kallt vatten.
ik
)
1000
(p
la
st
10000
En mer detaljerad beskrivning av försöken och
relultaten kan framgår av rapporterna nr. 8 och nr. 9.
(Se sista sidan ).
(p
la
st
ik)
PINE, TSB
medium, 7-10%
moisture
PE
100000
PE
CFU / ml
1000000
Sk
ov
fy
r
SPRUCE, TSB
medium, 7-10%
moisture
10000000
Denna undersökning visar att mängden bakterier på trä
och plast ligger på samma nivå.
2
100000000
Swab test, obehandlad furu och gran; TSB
medium,
7-10% och 19-25% fuktkvot, Bacillus subtilis
Plastik paller
Figur 4. Genomsnittligt antal bakterier per cm2 på på träpallar och
plast pallar efter 0 och 2 månaders användning hos en distribuör till
stormarknader. Pallarna har lagrats och använts i en torr och varm
miljö (28% RF och 16 oC).
Antal bakterier pr. cm
Det är inte bara träslaget utan även träets fuktinnehåll
som påverkar trämaterialets hygieniska egenskaper.
Ökande fuktinnehåll medför bättre levnadsvillkor för
bakterierna, se figur 2. Nedenstående försök har gjorts
på hyvlat virke.
Træ paller
Prøveudtagning tid Efter rengøring
2 måneders eksponering
Antal bakterier pr. cm2
100
Figur 5. Bakterieförekomst på träpaller och plastpallar före och efter
högtryckstvätt med kallt vatten.
Förekomst av bakterier kunde endast påvisas på
polyethylenpallen (PE) men antalet var mycket lågt.
Se rapport nr. 8 och nr. 9. (Se sista sidan).
10
1
Før eksponering
Efter 2 måneders eksponering
Prøveudtagning tid
Træ
paller
Plastik paller
Figur 3. Genomsnittligt antal bakterier per cm2 på träpallar och
plastpallar före och efter två månader användning i saltfiskindustrin.
Pallarna har lagrats och använts i kall och fuktig miljö (85% RF och
0-3 oC).
Trä i Livsmedelsindustrin
- Nordic Wood 2
Projektets rapporter
Report No 1
Literature review on the suitability of materials used in the
food industry, involving direct or indirect contact with food
products.
Partial report No 2
Wood in food. Measuring methods (to control the hygienic
status of wood in the food industry)
Draft part report No 3
Legislation on foodstuffs.
Draft part report No 4
In Danish. Spörgeskemaundersökelse vedrörende brug af trä i
Norden til levnedsmiddelformål.
Draft part report No 5
Short report from a pilot study regarding wood treatments
and hygienic properties of wood.
Partial report No 6
Hygienic limits and cleaning procedures.
Partial report No 7
Wood, waxed wood, plywood, polyethylene and stainless
steel - a comparison of hygienic properties.
Partial report No 8
Wood in the food industry - guidelines for handling wooden
pallets and packaging.
Draft part report No 9
Hygienic properties of wood – Field studies on wooden
pallets and wooden constructions.
Draft part report No 10
Wood, plastic and steel – a comparison of hygienic properties.
Projektets deltagere
Industri
Støren Trelast AS, Roar Gylland
Bruland Pallefabrikk, Viktor Bruland
Are Brug A/S, Terje Lie
Inn Tre, Gisle Tronstad
Fåvang Sag & Høvleri A/S, Rune Voldsrud
Gausdal Bruk A/L, Trond Kalstad
Otta Sag og Høvleri A/S, Dag Aasheim
Bergene Holm AS, Gunnar Christensen
Eliløkken Bruk A/S, Harald Kjøren
Haslestad Bruk A/S, Knut Ringvold
Danmark
Dansk Træemballage A/S, Peter Jensen
Aalborg Træindustri, Søren Padkjær
Junckers Industrier A/S, Anders Gottlieb
ScanWood ApS, Jens Peter Møller
Bodum Træ A/S, Mads Bondesen
Fødevareregion Nordøstsjælland, Claus Jeppesen
Nordwood A/S, Marianne Moltke
FoU-deltagere
RF (IFL), Birna Gudbjörnsdottir, Sigurjón Arason.
Postboks 1405
I-121 Reykjavík
Island
Tlf: +354 562 0240 Fax: +354 562 0740
[email protected]
Svensk Trä, Gunilla Beyer
Box 16385
S-103 27 Stockholm
Sverige
Tlf: 08-7627995, Fax:08-7627990
[email protected]
Norsk Trateknisk Institut, Ida Weider
Postboks 113 Blindern
N-0314Oslo
Norge
Tlf: +47 2296 5672. Fax: +47 2260 4291
[email protected]
Island
Limtré h.f., Bjarni Ingibergsson
BYKO h.f., Stefan Eiriksson
SIF, Gudmundur Stefánsson
Directorate of Fisheries, Gardar Sverrison
Fiskeriforskning, Grete Lorentzen
N-9005 Tromsø.
Norge
Tlf: +47 7762 9076. Fax: +47 7762 9100
[email protected]
Sverige
AB Gyllsjö Träindustri, Lennart Svensson
Åsljunga Pallen AB, Stefan Nilsson
Strandbergs Trä och pallindustri, Sven Strandberg
Schaumann Wood, Björn Jähnke
Livsmedelsverket, Niklas Ekmann
Teknologisk Institut, Berit Lindegaard og Anne Pia
Koch
Postboks 141, Gregersensvej
DK-2630 Taastrup
Denmark
Tlf: +45 7220 2314. Fax: +45 7220 2330
[email protected]
Tlf: +45 7220 3321. Fax: +45 7220 3324
[email protected]
Norge
Statens Næringsmiddeltilsyn, Nina Aas
Moelven Treindustri AS, Per Halvorsen.
Trä i Livsmedelsindustrin
Ytterligare information kan fås hos FoU deltagarna.
