1.
GÖTEBORGS UNIVERSITET
2012-08-16
Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, IKI
Claes Bergman
Studieplan för livsmedelskemi och näringsbiokemi
12hp för K1/HP3 samt Kostvetenskap. MHG 111
Kursen omfattar delkurserna livsmedelskemi 4.5 hp, näringsbiokemi 7.5
hp samt laborationskurs i näringsbiokemi och livsmedelsanalys 3 hp,
Kursens syfte.
Kursen har till syfte att ge de studerande grundläggande kunskaper i
organisk kemi, livsmedelskemi och näringsbiokemi dels för att förstå de
processer som äger rum i cellerna, dels för att tillägna sig ett kemiskt
synsätt på maten; innehåll och variation av näringsämnen och de
kemiska förändringar som äger rum på molekylär grund. Kursen ger
även viss experimentell färdighet och insyn i några vanliga biokemiska
arbetsmetoder, samt en inblick i praktisk laborativ livsmedelsanalys.
1.
Organisk kemi/livsmedelskemi inkl. kurs i allmän kemi 4.5
hp.
Innehåll.
I delkursen organisk kemi/livsmedelskemi behandlas översiktligt i en
allmän kemidel atomens byggnad, principen för uppbyggnaden av olika
grundämnen, kemisk bindning begreppen oxidation, reduktion pH,
jämvikt och buffertverkan. Tonvikten inom kursen ligger inom organisk
kemi/livsmedelskemi. Valda kolföreningars strukturer och några
vanliga reaktioner såsom addition, substitution, elimination samt
omlagring. Några centrala reaktionsmekanismer behandlas liksom
stereokemi. Följande föreningsklasser behandlas bl.a.:
Alifatiska kolväten. Aromater. Heterocykler. Alkylhalider. Etrar.
Alkoholer och fenoler. Aminer. Aldehyder och ketoner. Karboxylsyror
och deras derivat; estrar och amider. Fetter och kolhydrater.
Efter avslutad kurs skall studenten kunna.
•
Beskriva den principiella uppbyggnaden av några olika
grundämnen och grundvalen för olika typer av kemisk
bindning.
•
Definiera vissa centrala termer inom kemin.
•
Använda dessa kemiska termer.
•
Beskriva de för området viktigaste organiska ämnesklasserna
och några för dessa ämnen typiska reaktioner.
•
Ta ställning till molekylers struktur och olika
aggregationstillstånd.
1.
2.
•
•
Förklara den kemiska bakgrunden till fetternas olika reaktivitet
och hur förändringar av fettmolekyler kan motverkas samt
använda denna kunskap i vardagspraktiken.
Ta ställning till vilka olika funktionella grupper som en för
studenten okänd organisk förening innehåller.
Pedagogisk princip.
Kursen är tentamensbaserad
Undervisningsform.
Kursen bedrivs i form av föreläsningar.
Checklista med centrala begrepp som studenten efter genomgången kurs
förväntas behärska finns tillgänglig för att underlätta inläsningen.
Examination.
Kursen avslutas med en skriftlig tentamen på avsnittet organisk kemi
där 50% av maxpoängen krävs för godkänt betyg. För VG krävs 80%.
Introduktionen avseende grundläggande kemi tenteras ej.
Litteratur.
Allmän kemi:
En checklista finns tillgänglig som vägledning för inlärningen inom detta
avsnitt.
Kompletterande eller alternativ litteratur; någon lärobok i kemi för
gymnasieskolans naturvetenskapliga inriktningar.
Rosengren, Barbro, Rosen, Steffen: Kompendium i allmän kemi.
Förkortad version. Kompendiet läggas ut på portalen. Några pappersex
kan ev. finnas till försäljning (restupplaga).
Organisk kemi:
Rosengren Barbara, Rosengren Barbro: Kompendium i Organisk kemi
(140 s) (Kan köpas av undervisande lärare. Finns ej i handeln).
2.
Biokemi 7.5 hp.
A) Näringsbiokemi 4.5 hp.
Innehåll.
Struktur och funktion hos proteiner, enzymer och nukleinsyror.. De
grundläggande metaboliska processerna; energi, kolhydrat-,
aminosyra- och fettmetabolism, citronsyracykeln och
elektrontransportkedjan. Mutationsmekanismer och miljögifters
inverkan på biomolekyler med speciell betoning på förekomst i födan
samt olika skyddsfaktorer inverkan och mekanism. Biokemiska
kontrollsystem.
2.
3.
Efter avslutad kurs skall studenten kunna.
•
Beskriva de för ämnesområdet viktigaste ämnesklassernas
struktur och funktion under normala förhållanden samt då
strukturen förändrats.
•
Skapa en påhittad proteinmolekyl och visa hur olika faktorer
påverkar dess struktur och vad innebörden av
strukturförändring medför.
•
Förklara hur principiellt olika enzymer fungerar och inhiberas
och deras koppling till olika vardagssituationer.
•
Beskriva de ur energisynpunkt viktigaste katabola reaktionerna
och deras samband.
•
Utifrån beskrivna metaboliska samband förklara hur vissa
näringsämnen intagna tillsammans stimulerar respektive
näringsämnes metabolism.
•
Förklara principiellt olika system som användes för cellens
kontroll av energi och hushållning.
•
Förklara vissa miljögifters inverkan på biomolekyler och
värdera vissa typmolekylers presumtiva farlighet.
•
Förklara hur matbiten på tallriken i kroppen stegvis
metaboliseras för att slutligen bli byggnadsmaterial i cellen
eller utnyttjas som energi.
•
Använda den biokemiska kunskapen för att på ett förenklat
sätt inför olika presumtiva målgrupper illustrera vissa
metaboliska processer.
Pedagogisk princip.
Kursen är tentamensbaserad.
Undervisningsform.
Teoriavsnitten behandlas i föreläsningar.
Examination.
Föreläsningsserien inkluderande läroboken examineras genom en
skriftlig tentamen. För godkänt krävs 50% av maxpoängen. För VG 80%.
Kurslitteratur.
Björk,S., Falkbring, A. Biokemi (förkortad version) Boken finns inte i
öppna handeln utan försäljes av föreläsaren vid kursens start (ca 140:-)
(OBS säljs inte av pedagogens information).
Bildmaterial i samband till föreläsningarna kommer att ligga på
kursportalen.
B) Laborationskurs i näringsbiokemi och livsmedelsanalys 3
hp. (OBS läses under VT-2013)
Innehåll.
3.
4.
Proteinseparation med elektrofores utförs. Livsmedelsanalys utförs
innebärande tillagning av en maträtt, frystorkning, homogenisering,
bestämning av vatten-, fett, protein, aska, järn och askorbinsyra.
Analysdata jämförs med teoretiska beräkningar utifrån livsmedelstabell
eller databeräkning.
Efter avslutad kurs skall studenten kunna.
•
Använda viss laboratorieutrustning enskilt och tillsammans.
•
Förklara den teoretiska bakgrunden till analysernas
genomförande.
•
Genom procenträkning beräkna näringsinnehållet i utförd
analys.
•
Identifiera möjliga källor till variation av erhållna analysdata.
•
Kritiskt värdera erhållna analysdata mot angivna tabelldata
och
relatera dessa data till tidigare kunskaper om hur vissa
ämnesklasser kemiskt kan förändras i livsmedel.
Pedagogisk princip.
Studenterna arbetar parvis laborativt med att undersöka en egen
komponerad måltid. Tillfälle för reflektioner kring variationer i
näringsinnehåll.
Undervisningsform.
Laborativt arbete med hjälp av skriftlig anvisning under handledning av
lärare. Laborationskurs omfattande ca 17 undervisningstimmar per
student (6 laborationstillfällen). Obligatorisk närvaro. Student som är
frånvarande tar igen förlorat moment vid annat laborationstillfälle. Tre
eller fyra parallella grupper finns.
Examination.
Laborationerna examineras genom att varje student inlämnar en skriftlig
sammanställd laborationsrapport som granskas och betygssätts av
handledaren.
3.
Kurslitteratur.
Bergman Claes, Laborationshandledning i biokemi och livsmedesanalys.
Kompendium som läggs ut på portalen.
Utvärdering
De olika delkurserna utvärderas anonymt och skriftligt i anslutning till
avslutad kurs. Det är viktigt att studenterna aktivt deltager vid
utvärderingen så att synpunkter kan uppfångas. Under pågående kurs
är vi öppna för synpunkter.
4.
Medverkande lärare
Claes Bergman (CB)
rum CE33
tel. 786 42 21
4.
5.
[email protected]
Träffas säkrast på telefontiden kl 21-21.30 på
Hemtelefonen 031/ 29 31 73
5.
