Lärarhandledning och uppgifter till filmen
INGEN TID ATT FÖRLORA
En film om mänsklighetens stora utmaningar
Miljödokumentär. Spellängd 45 min.
1
PRESENTATION
Världens befolkning väntas växa med 50 procent de närmaste decennierna. Samtidigt lyfts allt
fler människor ur fattigdom. När fler blir rikare kommer efterfrågan på varor och tjänster att
öka. Människor i fattiga länder kommer vilja leva som vi här i Sverige, och allt mer kommer
produceras. För att klara detta utan att utarma jorden behöver vi nya, smarta och hållbara
lösningar. Är det möjligt? Hur ska det i så fall gå till?
I filmen Ingen tid att förlora möter tittaren artisten Anna Sahlene och miljöexperten Nicklas
Skår. På ett pedagogiskt sätt presenterar de miljöutmaningarna som mänskligheten står inför.
Genom samtal med forskare, politiker och företagare slår de hål på de vanligaste myterna om
var de största utmaningarna finns samtidigt som de ger en optimistisk bild av framtiden.
I filmen förklaras företagens roll för att bekämpa miljö- och klimatutmaningarna. Faktum är att
många svenska företag redan jobbar med att ta fram klimatsmarta produkter och ser hållbarhet
som en naturlig del av verksamheten. Innovativa produkter och produktionsprocesser är
nödvändiga för att vända utvecklingen. Det är i företagen som framtidens lösningar kommer
utvecklas, men det finns ingen tid att förlora.
En film i två delar
Filmen är uppdelad i två delar. I den första delen presenteras dagens miljöutmaningar och
fokus ligger på transporter, mat och energi. Är närodlad mat alltid bättre än importerad mat?
Hur många vindkraftverk krävs det för att ersätta ett kolkraftverk? Till detta läggs utmaningen
med en växande global befolkning. Fattiga länder lägger större vikt vid fattigdomsbekämning
och rika länder känner sig handfallna inför utmaningens globala karaktär och risken att förlora
arbetstillfällen och konkurrenskraft. Den globala samordningen fungerar inte och vi skjuter
över problemen på varandra.
I filmens andra del presenteras vägen framåt. För att vända utvecklingen måste vi hitta sätt att
utnyttja jordens resurser mer effektivt. Det krävs att innovationer och nytänkande vinner mark.
Det krävs forskningsinsatser men också att företag och entreprenörer får ut nya produkter, nya
uppfinningar och nya produktionssätt till marknaden. När miljövänliga produkter ersätter de
varor vi köper idag kan världens fattiga lyftas ur fattigdom utan att det skapar nya
påfrestningar på miljön. För att lyckas vända utvecklingen krävs djärva entreprenörer,
uppfinningsrika forskare och politiker som skapar förutsättningar för att företag ska kunna
växa.
2
SYFTE
Lektionsupplägget har tre huvudsyften:
1. Ge eleverna djupare förståelse för allvaret i dagens miljöutmaningar, dess orsaker och
globala karaktär. Eleverna får inblick i hur världens resurser fördelas och hur detta
kommer påverkas i takt med att befolkningen ökar och fler lyfts ur fattigdom samt hur
denna utveckling kommer påverka miljön.
2. Ge eleverna inblick i hur företag jobbar med att förbättra miljön genom att sprida
klimatsmarta lösningar. Miljö och tillväxt kan gå hand i hand och det är i företagen som
nya, miljövänliga produkter och produktionssätt blir verklighet.
3. Ge eleverna inspiration att själva fundera på idéer och uppfinningar som löser
miljöproblem samtidigt som de ökar levnadsstandarden för konsumenten.
LEKTIONSUPPLÄGG OCH DISKUSSIONSFRÅGOR
Det finns olika arbetsmetoder som passar olika elevgrupper och undervisningssituationer. För
att göra lärarhandledningen så anpassningsbar som möjligt presenteras här två olika varianter
på lektionsupplägg som täcker två till fyra lektioner. Båda uppläggen kan givetvis anpassas
efter elevgruppens storlek och det antal lektioner som finns till förfogande.
Förutom diskussionsfrågor presenteras även två värderingsövningar där eleverna får utveckla
sitt kritiska tänkande och fördjupa sin förståelse för ämnets komplexitet. Dessa
värderingsövningar kan även ersätta valda delar i de lektionsupplägg som presenteras nedan.
KOPPLING TILL ÄMNESPLANER
Filmen är främst anpassad till kurser på gymnasiet men kan även användas i grundskolans
senare år. Lärarhandledningen kan kopplas till det centrala innehållet i följande kurser:
-
Biologi 1
Företagsekonomi 1
Företagsekonomi 2
Geografi 1
Geografi 2
Hållbart samhällsbyggande
Miljö- och energikunskap
Människan i industrin 1
-
Människan i industrin 2
Naturkunskap 1b
Politisk och hållbar utveckling
Samhällskunskap 1a1
Samhällskunskap 1a2
Samhällskunskap 2
Samhällskunskap 3
En mer utförlig beskrivning av hur filmen relaterar till ämnesplanerna finns i slutet av denna
lärarhandledning.
3
Lektion 1
Det första lektionstillfället ägnas helt och hållet åt att visa filmen Ingen tid att förlora (45 min).
För att hjälpa eleverna att föra anteckningar kan du dela ut frågor innan filmen börjar som de
kan fylla i under filmens gång. Frågorna med facit hittar du här under där de rätta svaren är
orangemarkerade i fet stil. På sista sidan finns frågorna utan facit att dela ut till eleverna. Låt
eleverna gå igenom frågorna innan filmen börjar.
Filmfrågor:
1. På 80- och 90-talet var det två miljöproblem som stod i fokus i debatten, vilka?
a. Ozonskiktets förtunnande och försurning av sjöar
b. Ozonskiktet och den globala uppvärmningen
c. Den globala uppvärmningen och försurning av sjöar
2. Hur många människor tror man att det kommer det finnas på jorden om 100 år?
a. 5 miljarder
b. 11 miljarder
c. 100 miljarder
3. Vilka tre områden är viktigast att få till förbättringar inom om vi ska lyckas hantera
klimatutmaningen?
a. Transport, ozon och energi
b. Mat, ozon och befolkning
c. Transport, mat och energi
4. Hur stor andel av Sveriges befolkning tar bilen till affären?
a. 20%
b. 50%
c. 80%
5. Hur stor andel av världens utsläpp av växthusgaser står Europa för?
a. 10%
b. 23%
c. 78%
6. Hur mycket skulle vi ha att leva på per dag om alla i världen tjänade exakt lika mycket?
a. 42 kr
b. 270 kr
c. 345 kr
7. Hur många människor har inte tillgång till ren energi för att laga mat?
a. 1 miljard
b. 2,5 miljarder
c. 4,5 miljarder
4
8. När räknar FN med att världsfattigdomen kommer vara utrotad?
a. Inom 10 år
b. Inom 100 år
c. Inom 1000 år
9. Hur många år längre kommer en flicka som föds i Indien idag att leva jämfört med en
flicka som föddes 1980?
a. 8 år
b. 11 år
c. 14 år
10. Hur många fler spädbarn skulle överleva om alla i Bangladesh hade haft tillgång till el?
a. 100 om dagen
b. 100 i månaden
c. 100 om året
11. Hur mycket hästskit trodde man på 1800-talet att London skulle täckas av 50 år senare?
a. 10 centimeter
b. 3 decimeter
c. 3 meter
12. Hur mycket har utsläppen av bly och kvicksilver sänkts med sedan 70-talet?
a. 15%
b. 64%
c. 99%
13. Befolkningen i världen har ökat med 100 procent men åkermarken har bara ökat med…
a. 7%
b. 23%
c. 75%
14. Vad kan politikerna bidra med för att skapa en mer miljövänlig framtid?
a. Lagar och regler som uppmuntrar forskning och företagsamhet
b. Lagar som uppmuntrar utsläpp av koldioxid
c. Lagar som gör det olagligt att släppa ut koldioxid
Om det finns tid efter filmen kan följande frågor diskuteras i helklass:
o Var det något som förvånande eleverna som de inte visste sedan tidigare?
o Vilka är de tre största miljöutmaningarna enligt filmen? Håller eleverna med om
att de är de viktigaste?
o Är det möjligt för alla i världen att ha samma levnadsstandard som vi? Kommer
det att vara möjligt i framtiden?
o Hur hänger tillväxt ihop med konceptet hållbar utveckling?
5
Lektion 2
Beroende på hur många lektionstillfällen som finns till förfogande och vilken arbetsmetod som
fungerar bäst i just din klass har vi tagit fram två olika förslag på hur man kan arbeta vidare
med filmen. Det första förslaget består av frågor som kan diskuteras i helklass eller i mindre
grupper under ett lektionstillfälle. I det andra förslaget på lektionsupplägg (sida 7) är det tänkt
att eleverna ska arbeta i mindre grupper med olika teman från filmen och förbereda en
presentation till ett senare lektionstillfälle.
Alternativ 1
Inled med att kort sammanfatta filmen tillsammans med eleverna. Låt sedan eleverna arbeta
med diskussionsfrågorna nedan som är kopplade till filmen. Detta kan göras antingen enskilt
eller i mindre grupper där eleverna diskuterar och reflekterar tillsammans. Mot slutet av
lektionen kan ni diskutera i helklass. Du kan också dela upp frågorna mellan eleverna och låta
dem förbereda en PowerPoint-presentation till nästa lektionstillfälle eller lämna in en skriftlig
hemuppgift. Om det finns tid över passar det bra att göra någon av värderingsövningarna
”Debatt” eller ”Fyra hörn” som finns på sida 11-13.
DISKUSSIONSFRÅGOR
1. I filmen lyfts tre utmaningar fram som särskilt viktiga - vilka? På vilket sätt påverkar de vår
miljö?
2. I filmen pratar de om att fattigdomsbekämpning och en växande befolkning kan leda till att
miljöutmaningarna förvärras, varför? Kan man bekämpa fattigdom samtidigt som miljön
förbättras?
3. Klimatförändringarna är ett globalt problem. Varför räcker det inte med att vi i Sverige eller
Europa konsumerar och producerar mer miljövänligt? Vems uppgift är det att se till att vi går
mot en mer klimatsmart framtid – politikernas, forskarnas eller företagens? Kan de arbeta
tillsammans?
4. Vad är allmänningens tragedi? Vad har den med miljöutmaningen att göra?
5. I filmen nämner de att vissa miljöproblem faktiskt har blivit bättre. Nämn tre exempel och
förklara vad som hände för att det skulle bli bättre. Fundera också på vilka miljöutmaningar vi
står inför idag. Tror du att vi kommer klara av att lösa dem?
6. Produktionen och transporten av mat bidrar till stora utsläpp av växthusgaser. Hur kan man
minska matens påverkan på miljön? Vilken mat är det som påverkar miljön mest negativt? Vilka
transporter är det som påverkar miljön mest negativt?
7. Vilket ansvar har företagen för att vi når en hållbar utveckling? Kan du komma på någon produkt
som blivit mer miljövänlig?
8. I filmen säger de att om världens inkomst skulle omfördelas så att alla tjänade exakt lika mycket
så skulle vi ha samma levnadsstandard som i Kazakstan. Hur tror du att folk skulle reagera?
Skulle man prioritera miljön eller att få en högre levnadsstandard? Måste det finnas en
motsättning mellan miljö och hög levnadsstandard?
6
Alternativ 2
Dela in klassen i fyra grupper. Varje grupp ska arbeta med ett speciellt tema som är kopplat till
de utmaningar som lyfts fram i filmen – mat, energi, transporter och befolkningsökningen. Till
varje tema finns frågor som eleverna ska försöka besvara och diskutera genom sina
anteckningar från filmen och att själva söka efter information. Vid nästa lektionstillfälle ska
eleverna presentera sina olika teman och diskutera hur de påverkar varandra.
TEMA 1: BEFOLKNINGSUTMANINGEN
Förbered en presentation där ni diskuterar befolkningstillväxtens påverkan på miljön. Som hjälp kan ni
börja med att besvara frågorna nedan:
1. Världens befolkning växer, framförallt i fattigare länder. Hur stor beräknas världens
befolkning vara om 100 år?
2. Varför kan det innebära problem för miljön att världens befolkning ökar? Hur påverkar
befolkningsökningen matproduktion, energiförsörjning och transporter?
3. Hur mycket skulle vi leva på om dagen om alla i världen tjänade lika mycket? Hur mycket
blir det i månaden? Hur skulle det påverka levnadsstandarden för dig och din familj?
4. Är det möjligt för hela världen att konsumera som vi gör i Sverige idag? Kom på för- och
motargument!
5. Vad är ekonomisk tillväxt? Hur uppstår den? Idag producerar och konsumerar vi helt
andra saker än vi gjorde för 100 år sedan, hur hänger det ihop med ekonomisk tillväxt?
TEMA 2: ENERGIUTMANINGEN
Förbered en presentation där ni diskuterar energiutmaningens påverkan på miljön. Som hjälp kan ni
börja med att besvara frågorna nedan:
1. Hur kan energiproduktion vara skadlig för miljön?
2. Vilka energislag släpper ut mest koldioxid? Vilka energislag släpper ut minst koldioxid?
Vad har de för för- och nackdelar?
3. Hur mycket av Sveriges el kommer från fossila bränslen? Var kommer resten ifrån? Välj
ett annat land att jämföra med!
4. Ofta lyfts vindkraft upp som ett miljövänligt energislag. Vilka för- och nackdelar har
vindkraft?
5. Världens befolkning växer och fattigdomen minskar. Hur hänger en ökande och rikare
befolkning i världen ihop med energiutmaningen?
6. Att inte ha tillgång till energi kan ha förödande konsekvenser. I Bangladesh hade 100
spädbarn om dagen överlevt om alla haft tillgång till el. Hur ser elförsörjningen ut i
fattiga länder?
7
TEMA 3: TRANSPORTUTMANINGEN
Förbered en presentation där ni diskuterar transportutmaningens påverkan på miljön. Som hjälp kan
ni börja med att besvara frågorna nedan:
1. Varför kan transporter vara skadliga för miljön?
2. Hur har vi transporterat oss de senaste 150 åren? Har transporterna blivit mer eller
mindre miljövänliga? Kom på för- och motargument.
3. Elbilar kan vara ett miljövänligare alternativ till bensindrivna bilar om elen är
miljövänlig. Är elen i Sverige miljövänlig? Hur ser det ut i andra länder?
4. Vilken roll har företagen i att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling? Vilken roll
har du som konsument?
5. Är import dåligt för miljön? Hur mycket påverkar transportavståndet miljöutsläppen?
6. Världens befolkning växer och fler lyft ur fattigdom. Hur hänger det ihop med
transportutmaningen?
7. Vilka kopplingar kan ni hitta mellan transportutmaningen och mat- och
energiutmaningen?
TEMA 4: MATUTMANINGEN
Förbered en presentation där ni diskuterar matutmaningens påverkan på miljön. Som hjälp kan ni börja
med att besvara frågorna nedan:
1. Varför kan mat vara skadligt för miljön?
2. Världens befolkning växer och fler lyft ur fattigdom. Hur hänger en ökande och rikare
befolkning i världen ihop med matutmaningen?
3. Ett problem med den mat vi äter är att vi äter väldigt mycket kött. Vilka miljöskadliga
effekter kan köttproduktionen få? Finns det alternativ till att äta kött?
4. Är närodlad eller importerad mat bäst för miljön? Hur påverkar transporterna av
mat miljön?
5. Kan företagen bidra till att lösa matutmaningen? Har ni några idéer kring hur?
6. Vilka kopplingar kan ni hitta mellan matutmaningen och transport- och
energiutmaningen?
7. Hur ser framtidens matproduktion ut? Hur ska vi göra för att maten ska räcka till alla
människor?
8
Lektion 3
Eleverna fortsätter att arbeta med sina tilldelade teman och förbereder en redovisning inför
lektion 4. Låt gärna eleverna leta fram lämpliga bilder som illustrerar deras diskussionsfrågor
under redovisningen.
Lektion 4
Under lektion 4 redovisar eleverna sina olika teman. Detta görs lämpligen med en Keynoteeller PowerPoint-presentation. Avsluta gärna lektionen med att belysa komplexiteten i
frågorna och att det bästa valet ut miljösynpunkt kanske inte går att uppnå i dagsläget. Det kan
till exempel göras genom att ni tillsammans diskuterar ett eller flera exempel ur filmen,
exempelvis:
Varje dag dör 100 spädbarn i Bangladesh på grund av att det inte finns tillgång till el.
Vad tror ni är viktigast för en familj i Bangladesh, tillgång till el eller
energiproduktionens
påverkan
på
miljön?
Diskutera
gärna
hur
fattigdomsbekämpningen påverkar miljön. Att fler lyfts ur fattigdom är positivt, men om
vi inte kommer på bättre sätt att producera energi och mat kommer det leda till svåra
miljöproblem. Har fattiga länder ett ansvar för att inte förvärra miljöproblemen när
deras ekonomier växer? Vilket ansvar har den rika världen? Kan man nå internationella
överenskommelser som reglerar utsläppen?
Hur långt maten har transporteras innan den når våra matvarubutiker spelar egentligen
inte så stor roll från miljösynpunkt. De stora utsläppen kommer från att människor tar
bilen till och från butiken när de handlar. Varför väljer folk att ta bilen? Diskturera gärna
vilka problem som skulle kunna uppstå om ingen fick ta bilen till affären, träningen,
landstället eller andra platser. Skulle det ens vara möjligt för eleverna och deras
familjer? Är det skillnad om man bor i en stad eller på landet?
På samma tid som världens befolkning har fördubblats har jordbruksarealen har bara
ökat med 7 procent. Hur har effektiviseringarna varit möjliga? Diskutera gärna för och
nackdelarna med olika odlingsmetoder, till exempel ekologisk odling och GMO-grödor.
Ekologisk odling kräver ofta större landarealer eftersom skördarna är mindre, skulle
världen klarar av om vi bara producerade ekologiska grönsaker? Vad innebär det att
mat är ekologisk? Nya möjligheter till växtförädling, så kallade GMO-grödor, kan ge
större skördar, vad innebär GMO och vad är för- och nackdelarna? Ny teknik har gjort
det möjligt att producera kött i laboratorium, skulle eleverna kunna tänka sig att äta den
typen av kött?
Ozonlagret, försurningen av vattendrag och problemet med hästskit i städerna har vi
kunnat lösa. Kommer vi kunna lösa klimatutmaningen också? Diskutera hur vi lyckades
lösa de andra utmaningarna, till exempel genom att freon byttes ut till halogener i
kylskåp och sprejflaskor, att svavelutsläppen har minskat och att bilen uppfanns. Nya
9
innovationer gjorde att vi kunde klara av utmaningar som verkade omöjliga, kan vi
använda samma metod idag? Hur då?
I filmen visas informationsfilmen ”Sjövett” där man bland annat får tips om att lägga sten
bland soporna så att kartonger och liknande sänks till havets botten och inte skräpar
ner i skärgården. Mycket har hänt sedan dess. Hur har människors medvetenhet kring
miljöfrågor förändrats över tid? Hur skiljer sig attityder mellan länder? Kan det finnas
saker som vi gör idag som kommer visa sig vara miljöskadliga i framtiden?
Om det finns tid över kan ni passa på att göra någon av värderingsövningarna ”Debatt” eller
”Fyra hörn” som finns på sidorna 11-13.
10
VÄRDERINGSÖVNINGAR
Här presenteras två värderingsövningar som kan användas som ett komplement till
diskussionsfrågorna eller ersätta valda delar i lektionsupplägget.
Debatt
Hur vi ska hantera miljöutmaningen är långt ifrån självklart. Många förslag kan verka bra men
de blir ändå inte genomförda. För att eleverna ska förstå var skon klämmer kan det vara bra att
utmana sig själva genom att sätta sig in i både för- och motargumenten. Nedan följer några
påståenden. Dela upp eleverna i grupper där de antingen ska argumentera för eller emot de
olika påståendena. För att få igång diskussionen har vi föreslagit några argument till varje
påstående.
FÖRSLAG PÅ PÅSTÅENDEN KOPPLADE TILL FILMEN:
-
Jag tror att det är helt möjligt att alla människor i världen kan få samma
levnadsstandard som vi har.
Här kan man diskutera hur detta skulle kunna gå till. Är det teknikutveckling och tillväxt som
kommer lyfta de fattiga länderna? Hur lång tid kommer det ta? Om man inte tror att det är
möjligt, hur ska fördelningen av inkomster i så fall se ut? Ska alla dela lika så att vi lever på
Kazakstans nivå eller ska vissa tjäna mer än andra?
-
För att minska utsläppen borde vi bara äta närproducerad mat.
Här kan man diskutera vilka transporter det är som släpper ut mest koldioxid. Hur kan det
komma sig att privatpersoners resor med bilen till affären släpper ut mer koldioxid än de långa
transporterna? Skulle eleverna själva kunna tänka sig att bara äta närproducerat, dvs. också
under vinterhalvåret? Många grönsaker kräver varma växthus för att kunna växa. Hur
miljövänlig är vår energiproduktion? Många jordbruksprodukter importeras från fattiga
länder. Hur skulle de påverkas om vi slutade importera mat?
-
Om 100 år kommer vindkraft att helt ha ersatt kärnkraften som energikälla.
Här kan man diskutera för- och nackdelarna med de olika energislagen. Kärnkraft ger en stabil
och koldioxidfri energiförsörjning men frågan om slutförvar av kärnavfall är ännu inte löst och
om en olycka skulle hända skulle det kunna få enorma konsekvenser. Vindkraft å andra sidan
är mindre pålitlig eftersom den är beroende av väder och man kan inte räkna med att hela
vindkraftsverkens kapacitet utnyttjas. Finns det andra energislag som eleverna tror kommer
bli viktigare i framtiden?
-
Det enda som spelar roll för klimatet är vad politikerna bestämmer.
Här kan man diskutera klimatfrågans globala karaktär. För att minska utsläppen av
växthusgaser krävs internationella överenskommelser. Hur tror eleverna att ett land som Kina
11
som håller på att bygga upp sin industriproduktion ställer sig till att dra ner på sina
koldioxidutsläpp? Europa står för 10 procent av världens växthusgasutsläpp, vad händer om vi
drar ner på utsläppen om ingen annan gör det? Hur kan företag påverka växthusgasutsläppen
globalt?
-
Jag tycker att fattiga länder borde ta mer ansvar för klimatförändringarna.
Här kan man diskutera dilemmat som många fattiga länder står inför: ska de prioritera
fattigdomsbekämpning eller miljön? Hur hade eleverna själva resonerat om de levt i ett fattigt
land, vad skulle de prioritera? Varför är det viktigt att världens fattiga länder drar ner på sina
utsläpp och inte bara de rika länderna? Finns det något sätt som man kan kombinera
fattigdomsbekämpning och klimatförbättringar?
-
Jag tycker inte att tillväxt är bra.
Här kan man diskutera vad tillväxt är. Vilka associationer får eleverna? Hur pratar man om
tillväxt i media? Är tillväxt liktydigt med nya saker eller har tillväxt betydelse också för
möjligheten att bota sjukdomar, teknikutveckling som internet m.m. Jämför gärna med 1970talet. Tillväxt innebär att vi använder resurser mer effektivt, dvs. att vi blir bättre på att hushålla
med jordens resurser. Om vi kommer på mer miljövänliga sätt att producera saker, innebär det
att vi har skapat tillväxt? Har tillväxten i Kina och Indien varit bra eller dålig för ländernas och
världens fattiga befolkning?
Fyra hörn
I denna värderingsövning tar eleverna ställning till olika påståenden kopplade till filmen genom
att placera sig själva i ett av de fyra hörnen i klassrummet.
Läs upp ett påstående och ge fyra förslag, ett till varje hörn i klassrummet. När eleverna placerat
sig i hörnen låter du eleverna diskutera varför de just valde det hörnet. Du kan också låta
eleverna förbereda debattinlägg till nästa lektion.
FÖRSLAG PÅ PÅSTÅENDEN KOPPLADE TILL FILMEN:
1. Jordens befolkning ökar och om alla ska ha samma levnadsstandard som vi kan det
leda till stora miljöproblem. Vilket alternativ tycker du är bäst för att hantera denna
utmaning?
-
Man bör införa lagar om hur många barn en familj får ha
Vi måste sänka vår levnadsstandard och köpa färre saker
Vi måste uppmuntra forskare och företag att hitta på nya, miljövänliga produkter
Politiker måste komma överens om hur mycket varje land får släppa ut
2. Köttproduktionen i världen är ett problem för miljön men det finns alternativ. Vilket
av alternativen skulle du helst kunna tänka dig för att minska köttproduktionen?
-
Bli vegetarian eller bara äta kött vissa dagar i veckan
Äta kött som producerats i ett laboratorium
12
-
Byta ut vissa köttprodukter mot insekter
Jag tänker fortsätta äta som jag gör, det är alla andra som måste ändra på sig
3. Transporter av mat släpper ut mycket växthusgaser. Vilket förslag tror du skulle
minska utsläppen mest?
-
Minska importen från utlandet
Alla borde cykla till affären
Vi måste höja skatten på koldioxidutsläpp
Alla borde köpa större frysar och storhandla mer
4. Mycket av världens elproduktion kommer från fossila bränslen som släpper ut
koldioxid. I många länder försöker man istället satsa på vindkraft men eftersom det inte
alltid blåser är det svårt att fylla hela energibehovet med vind. Vad tycker du att vi ska
göra för att producera tillräckligt mycket el?
-
Dagar när det inte blåser ska vi bränna mer kol
Idag kommer större delen av vår el från kärnkraft och vattenkraft. Det borde vi fortsätta
med
Importera mer el från utlandet
Införa planerade elavbrott i olika städer vid olika tidpunkter så att vi använder mindre el
13
KUNSKAPSKRAV SOM KAN RELATERAS TILL MATERIALET
Här presenteras utdrag ur det centrala innehållet som är relevant i respektive kurs samt de mål
och syften kopplade till kunskapskraven som prövas i uppgifterna i denna lärarhandledning.
BIOLOGI 1
Centralt innehåll
- Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.
Ämnets mål och syften som bedöms
- Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera,
formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier,
metoder och resultat.
FÖRETAGSEKONOMI 1 OCH 2
Centralt innehåll
- Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i
nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
Ämnets mål och syften som bedöms
- Kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, i nutiden och ur ett historiskt
perspektiv. Förmåga att reflektera över företagens ansvar för en hållbar utveckling samt
över demokratiska värderingar, etik och genus i samband med ekonomiskt
beslutsfattande.
GEOGRAFI 1 OCH 2
Centralt innehåll
- Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna
fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan
odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling.
Energiomställning, förnybara energitillgångar och ny teknik samt lokal, regional och global
samhällsutveckling.
- Den globala spelplanen och lokal utveckling. Samband mellan befolkningsutveckling,
resurstillgång, resursanvändning och intressekonflikter. Etiska frågor kopplade till
konkurrensen om jordens resurser, alternativa och möjliga vägar till social rättvisa och
hållbar utveckling.
Ämnets mål och syften som bedöms
- Förmåga att analysera intressekonflikter med koppling till naturgivna risker och mänsklig
verksamhet samt hur intressekonflikter påverkar jordens livsmiljöer och människans
livsvillkor, ur perspektivet hållbar utveckling.
- Kunskaper om företeelser i närmiljön och hur de kan relateras till andra platser och
regioner på jorden.
14
HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE
Centralt innehåll
- Miljökonsekvensbeskrivningar.
- Tekniska, estetiska, sociala, ekonomiska, demokratiska, etiska och kvalitativa aspekter på
samhällsbyggande.
Ämnets mål och syften som bedöms
- Förmåga att använda begrepp inom området hållbar utveckling.
- Kunskaper om olika förutsättningar och möjligheter för att nå en hållbar utveckling.
- Förmåga att identifiera, analysera och avgränsa problemområden och föreslå och jämföra
olika handlingsalternativ.
MILJÖ- OCH ENERGIKUNSKAP
Centralt innehåll
- Förnybara och icke förnybara energikällor samt deras ursprung och användbarhet.
- Energi- och resursanvändning i samband med livsmedel, boende, transporter och övrig
konsumtion.
Ämnets mål och syften som bedöms
- Förmåga att använda begrepp inom området hållbar utveckling.
- Kunskaper om olika förutsättningar och möjligheter för att nå en hållbar utveckling.
- Förmåga att identifiera, analysera och avgränsa problemområden och föreslå och jämföra
olika handlingsalternativ.
MÄNNISKAN I INDUSTRIN 1 OCH 2
Centralt innehåll
- Produktionen och samhället i samverkan, till exempel miljöpåverkan och råvarutillgångar
samt ortens beroende av företaget.
Ämnets mål och syften som bedöms
- Kunskaper om företagandets marknadsmässiga villkor, industrins förutsättningar samt
produktionens betydelse och samhällspåverkan i ett regionalt, nationellt och
internationellt perspektiv.
NATURKUNSKAP 1b
Centralt innehåll
- Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning,
mänskliga rättigheter och jämställdhet.
Ämnets mål och syften som bedöms
- Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan
och miljön.
15
POLITISK OCH HÅLLBAR UTVECKLING
Centralt innehåll
- Miljöhot och politiska utmaningar speglade genom till exempel ekologiska fotavtryck.
- Svensk och europeisk miljölagstiftning samt internationella konventioner och
överenskommelser med kopplingar till hållbar utveckling.
- Miljöpolitiska intressekonflikter, från dåtid till nutid och lokalt till globalt.
- Intresseorganisationer inom området hållbar utveckling, deras arbete och påverkan på den
politiska agendan från lokal till global nivå.
Ämnets mål och syften som bedöms
- Förmåga att använda begrepp inom området hållbar utveckling.
- Kunskaper om olika förutsättningar och möjligheter för att nå en hållbar utveckling.
- Förmåga att identifiera, analysera och avgränsa problemområden och föreslå och jämföra
olika handlingsalternativ.
- Förmåga att presentera sina idéer och resultat inom hållbar utveckling.
SAMHÄLLSKUNSKAP 1a2
Centralt innehåll
- Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och
internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och
resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
Ämnets mål och syften som bedöms
- Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska,
politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av
individer, grupper och samhällsstrukturer.
SAMHÄLLSKUNSKAP 2
Centralt innehåll
- Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i
relation till de ekonomiska teorierna.
- Tematisk fördjupning i samhällsfrågor.
Ämnets mål och syften som bedöms
- Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska,
politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av
individer, grupper och samhällsstrukturer.
SAMHÄLLSKUNSKAP 3
Centralt innehåll
- Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt
perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen,
nationen och jorden står inför i en globaliserad värld.
16
Ämnets mål och syften som bedöms
- Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska,
politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av
individer, grupper och samhällsstrukturer.
17
FILMFRÅGOR
Läs igenom frågorna och svarsalternativen innan filmen börjar. Fyll i de rätta alternativen under
tiden som du ser filmen.
1. På 80- och 90-talet var det två miljöproblem som stod i fokus i debatten, vilka?
a. Ozonskiktets förtunnande och försurning av sjöar
b. Ozonskiktet och den globala uppvärmningen
c. Den globala uppvärmningen och försurning av sjöar
2. Hur många människor tror man att det kommer det finnas på jorden om 100 år?
a. 5 miljarder
b. 11 miljarder
c. 100 miljarder
3. Vilka tre områden är viktigast att få till förbättringar inom om vi ska lyckas hantera
klimatutmaningen?
a. Transport, ozon och energi
b. Mat, ozon och befolkning
c. Transport, mat och energi
4. Hur stor andel av Sveriges befolkning tar bilen till affären?
a. 20%
b. 50%
c. 80%
5. Hur stor andel av världens utsläpp av växthusgaser står Europa för?
a. 10%
b. 23%
c. 78%
6. Hur mycket skulle vi ha att leva på per dag om alla i världen tjänade exakt lika mycket?
a. 42 kr
b. 270 kr
c. 345 kr
7. Hur många människor har inte tillgång till ren energi för att laga mat?
a. 1 miljard
b. 2,5 miljarder
c. 4,5 miljarder
8. När räknar FN med att världsfattigdomen kommer vara utrotad?
a. Inom 10 år
b. Inom 100 år
18
c. Inom 1000 år
9. Hur många år längre kommer en flicka som föds i Indien idag att leva jämfört med en
flicka som föddes 1980?
a. 8 år
b. 11 år
c. 14 år
10. Hur många fler spädbarn skulle överleva om alla i Bangladesh hade haft tillgång till el?
a. 100 om dagen
b. 100 i månaden
c. 100 om året
11. Hur mycket hästskit trodde man på 1800-talet att London skulle täckas av 50 år senare?
a. 10 centimeter
b. 3 decimeter
c. 3 meter
12. Hur mycket har utsläppen av bly och kvicksilver sänkts med sedan 70-talet?
a. 15%
b. 64%
c. 99%
13. Befolkningen i världen har ökat med 100% men åkermarken har bara ökat med…
a. 7%
b. 23%
c. 75%
14. Vad kan politikerna bidra med för att skapa en mer miljövänlig framtid?
a. Lagar och regler som uppmuntrar forskning och företagsamhet
b. Lagar som uppmuntrar utsläpp av koldioxid
c. Lagar som gör det olagligt att släppa ut koldioxid
19
