Tjänstekonsumtion minskar utsläppen –
För att nå målen om minskade koldioxidutsläpp behöver
användningen av fossila
bränslen minska. Minskad
konsumtion av varor till
förmån för tjänstekonsumtion minskar bara utsläppen
marginellt.
Oförändrade koldioxidutsläpp trots ökande BNP
Förändring av BNP, försäljningen av varor och tjänster samt inhemska utsläpp av koldioxid totalt och i näringslivet under perioden
1993–2003. Index
Index 1993 = 100
150
140
Försäljning av varor och
tjänster, fasta priser
130
BNP per capita, fasta priser
120
Koldioxid, näringslivet inhemska
110
Koldioxid, totalt inhemska
100
I Sveriges strategi för hållbar ut-
veckling är en av knäckfrågorna
att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring utan att välfärden minskar.
För att förstå hur tillväxten i olika
delar av ekonomin samvarierar
med koldioxidutsläppen har miljöräkenskaperna vid SCB i en
nyutkommen rapport analyserat
vad som påverkar näringslivets
utsläpp av koldioxid.
växthuseffekten, som ger ett var-
Definitioner
Fakta
Sveriges inhemska utsläpp =
näringslivets inhemska utsläpp +
hushållens direkta utsläpp + offentliga sektorns inhemska utsläpp
+ inhemska utsläpp från hushållens
ideella organisationer
Koldioxidekvivalenter avser mängden av en växthusgas uttryckt som
den mängd koldioxid som ger
samma klimatpåverkan, t.ex. 1 kilo
metan = 21 kg koldioxid.
16
mare klimat, uppstår till följd av
ökade utsläpp av växthusgaser.
Dessa gaser består till drygt 80
procent av koldioxid. Växthuseffekten är med andra ord i hög
grad en följd av koldioxidutsläppen, vilka främst genereras vid
förbränning av fossila bränslen.
Av Sveriges koldioxidutsläpp
från mänskliga aktiviteter svarar
transportsektorn för en dryg tredjedel. Resten kommer från förbränning i industrier, bostäder
och värmeverk.
koldioxidutsläppens inverkan på
klimatet är en av de mest diskuterade frågorna i samhällsdebatten
i dag. Bland annat diskuteras om
ökad tillväxt och konsumtion är
förenligt med minskade koldioxidutsläpp.
En dellösning är att ersätta
något av dagens varukonsumtion
90
1993
1995
1997
1999
2001
2003
Källa: Miljöräkenskaper och Nationalräkenskaperna, SCB
Ökade koldioxidutsläpp från näringslivet har kompenserats av minskade utsläpp
från offentlig sektor och hushållen. Sammantaget har de inhemska koldioxidutsläppen legat ganska still kring 60 miljoner ton om året under perioden
1993–2003. Trots det har BNP ökat med nästan 30 procent under samma tid.
med tjänstekonsumtion, exempelvis kläder och hobbyartiklar,
med teaterbesök och servicetjänster. Enligt den här analysen
måste dock mycket mera till än
så. Tjänstekonsumtion ger visserligen mindre koldioxidutsläpp
än varukonsumtion, men minskningen är inte tillräcklig för att
nå målen.
sveriges inhemska utsläpp av kol-
dioxid har legat på omkring 60
miljoner ton per år mellan 1993
och 2003. Trots det har BNP ökat
med nästan 30 procent.
Även om den sammanlagda
mängden utsläpp legat tämligen
konstant har vissa sektorer ökat
sina utsläpp medan andra minskat
dem. Svenskt näringsliv har ökat
sina utsläpp från 41,1 till 46,7 miljoner ton.
Samtidigt har den offentliga
sektorn minskat utsläppen från
2,5 till 1,3 miljoner ton. Hushållen
har minskat sina direkta utsläpp
från 15,7 till 13,1 miljoner ton. Till
viss del beror förändringarna på
omfördelningar mellan sektorerna.
genom dekomponeringsanalys
har vi undersökt hur följande
fyra komponenter har påverkat utsläppen från näringslivet:
försäljning av varor och tjänster,
fördelningen mellan varor och
tjänster, handelsutbytet mellan
branscher respektive emissionsintensiteten.
Analysen visar att en ökad försäljning av varor och tjänster har
ökat näringslivets koldioxidutsläpp med omkring 45 procent.
Övriga tre komponenter minskade dock utsläppen vilket gjorde
att den totala ökningen stannade
på 14 procent.
Att tjänstekonsumtionen ersatte en del av den mer utsläppsintensiva varukonsumtionen
minskade utsläppen med drygt 10
procent. Dessutom förändrades
handelsutbytet till förmån för
mindre utsläppsintensiva branVälfärd Nr 2 2007
men inte tillräckligt
Ökad försäljning orsakade ökade utsläpp
Förändring av näringslivets inhemska koldioxidutsläpp
Ackumulerad förändring
i procent
50
40
30
20
10
0 ●
-10
Försäljning av varor och tjänster
●
●
●
●
●
●
● ●
●
●
Faktisk förändring
Emissionsintensiteter
-20
-30
-40
1993 1995 1997 1999 2001 2003
Handelsutbyte mellan
branscher
Fördelning mellan varor
och tjänster
Källa: Miljöräkenskaper, SCB
Ökad försäljning hos de svenska företagen ökade utsläppen med
cirka 45 procent. Övriga delkomponenter minskade utsläppen vilket
gjorde att den totala utsläppsökningen stannade på 14 procent.
De olika faktorer som undersöktes
var: att förbättra emissionsintensiteten, att ersätta 20 procent av
varukonsumtionen med samma
mängd tjänstekonsumtion och att
minska hushållens användning av
fossila bränslen med 20 procent.
Scenario 1: Om hushållens och företagens konsumtion ökar med fyra
procent så ökar koldioxidutsläppen
med omkring 1,07 miljoner ton.
Scenario 4: Om de tre förändringarna
i scenario 1, 2 och 3 sker samtidigt så
ökar utsläppen med omkring 410 000
ton.
Scenario 2: Om emissionsintensiteten
fortsätter att förbättras i den takt den
gjort hittills så minskar utsläppen med
omkring 170 000 ton, vilket inte är
tillräckligt för att klara miljömålen.
Scenario 5: Om man dessutom minskar hushållens användning av fossila
bränslen, exempelvis bensin, med
20 procent så minskar utsläppen av
koldioxid med omkring 2,32 miljoner
ton. Denna minskning av koldioxid
motsvarar en minskning av växthusgaserna med cirka 3,5 procent, vilket
är nära målet på 4 procent.
Scenario 3: Om hushållen och företagen ersätter 20 procent av sin varukonsumtion med tjänstekonsumtion,
så minskar utsläppen med omkring
460 000 ton.
Användningen av fossila bränslen måste minska
Förändring av hushållens inhemska utsläpp av koldioxid i olika
scenarier
Tusental ton koldioxid
1 500
500
0
-1 000
är att
minska utsläppen av växthusgaser
med fyra procent till perioden
2008–2012. Det finns också ett
mer långsiktigt mål. Det är att
minska utsläppen av växthusgaser
till 4,5 ton koldioxidekvivalenter
per person och år fram till år
2050. Även om växthusgaserna till
största delen består av koldioxid
så innefattar de även andra gaser
sveriges nationella mål
Välfärd Nr 2 2007
som exempelvis metan. Koldioxidekvivalenter är ett sammanfattande mått på växthusgaserna
uttryckt i koldioxid.
Det långsiktiga målet innebär
att utsläppen måste reduceras från
70 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 47 miljoner ton
år 2050.
Detta kan uppnås på olika sätt.
Hushållens och företagens konsumtion har stor inverkan på utsläppen av koldioxid och en viktig
del är därför att förändra konsumtionsmönstren.
i fem olika scenarier undersökte vi hur olika faktorer skulle
påverka utsläppen av koldioxid
från hushållens konsumtion. Den
består dels av den direkta konsumtionen som utgörs av bensin
och olja. Dels av den indirekta
konsumtionen som utgörs av företagens varor och tjänster som
hushållen konsumerar.
Detta visade att övergången
från varuproduktion till tjänsteproduktion spelar en viss roll för
5.
Scenario 4
+ minskning
av bränslen
med 20 %
1 000
-500
scher vilket minskade utsläppen
ytterligare drygt 10 procent.
Slutligen bidrog en förbättrad
emissionsintensitet, det vill säga
att mängden utsläppt koldioxid
per producerad krona minskade
med omkring 6 procent. Emissionsintensiteten beror på bränslemixen, som varierar med väder,
bränslepris och konjunktur.
Förändringen av näringslivets
inhemska utsläpp av koldioxid
kan också delas upp på olika
branscher. Av den totala ökningen
på 14 procent mellan 1993 och
2003 stod transporterna inklusive
bunkring för hela ökningen.
Fakta
Fem scenarier
-1 500
1.
Ökning av
hushållens
konsumtion
med 4 %
2.
Förbättrade
emissionsintensiteter
3.
Ersätta varor
med tjänster
med 20 %
4.
Scenario
1+2+3
-2 000
-2 500
Källa: Miljöräkenskaper, SCB
Diagrammet visar hur utsläppen av koldioxid förändras vid olika scenarier. Som referens visas i scenario 1 hur utsläppen skulle förändras
om hushållens konsumtion ökade med 4 procent. Det skulle medföra
en ökning med cirka 1 miljon ton. För att nå målet om en 4-procentig
minskning av växthusgasutsläppen måste användningen av fossila
bränslen minska.
minskningen av utsläppen. För
att minska utsläppen av koldioxid
i den omfattning som krävs
måste dock användningen av
bensin och olja minska samtidigt
som vi i stället övergår till mer
Källa
Miljöräkenskaperna, SCB. Se
vidare sidan 19.
Lästips
Sustainable development indicators based on environmental
accounts. SCB och Eurostat 2007.
klimatvänliga bränslen som ickefossilproducerad el och biobränslen.
●
Författare
Martin Villner
arbetar med miljöräkenskaper
och indikatorer för hållbar utveckling vid SCB
tfn: 08-506 945 61
e-post: [email protected]
17
