Bokslutsföreläsning IV
Dialogen: mer än individ och språk
Per Linell
&
Jan Anward
12.5. 2011
Dialogiska teorier
Meta-teori om människors meningsskapande
som betonar:
• den andres roll
• interaktioner
• omvärlden, kontexter, situationer
Idag: Tre topiker
• språket förutsätter att vi kan uppfatta världen
med våra sinnen (och fattningsförmåga:
förnuft, känsla)
• språkandet sker i situationer
• talaren (motsv) är inte ensam om att skapa sin
mening: den konkrete andre (du), tredjeparter
”I begynnelsen var ordet”?
Nej, det börjar med dialogen med omvärlden
Beroendet av sinnesupplevelser: distala sinnen (syn,
hörsel) vs. proximala (känsel, beröring);
de dövblindföddas vittnesbörd
Språket oförmöget att beskriva primära
sinnesupplevelser: röster, färger, smaker, lukter,
proprioceptioner, ljud (?)…
Hur långt räcker språket självt?
• Searle: ”principle of expressibility”: ”whatever
can be meant can be said” (p. 68)
”principle of identification (of a referent)” vs.
”the ability to provide an identifying
description” (88)
• Merleau-Ponty (m fl): språket är till sin natur
indexikalt, alluderande, ofullständigt
Språket fungerar ihop med andra semiotiska
resurser
Semiotiska resurser som kompletterar
och elaborerar varandra (C. Goodwin)
•
•
•
•
•
språk (lexikon, grammatik)
prosodier
gester (mimik, kroppsorienteringar etc.)
verktyg och deras användning
den materiella omgivningen och dess
manipulation
• kunskaper om världen, verksamhetstypen etc.
• den andres bidrag
Språket tillför mycket (men inte allt)
• Benveniste: språket en tolkande kod i relation
till andra koder
• vardagsspråk vs. expertspråk
Situationer
• Goffman: The Neglected Situation (1964)
• den ”konkreta” situationen ”där-och-då” (där
personerna handlar, tänker, kommunicerar
etc.)
• situationstyper (inramningar: Frame Analysis,
1974; verksamhetstyper, sociala situationer)
• kommunikativa projekt och verksamhetstyper
knutna till sociala situationer och
situationstyper
Från situationer till (partiellt)
situationsöverskridande
• ontogenes: situationellt språk (t.ex.
holofraser) > mer analytiskt språk (begrepp,
lexikon, syntax) > relativt fasta och
situationsrelaterade uttryck (lexikaliserade
fraser)
• dialogism: situation och tradition
(situationsöverskridande)
Jag, du, de tredje
Tredjeparter:
• betraktare, publik
• frånvarande publik, indirekta mottagare
• generaliserade andra: samhällsmoral,
common sense, comme-il-faut, lagar och
regler, språk(et)
• olika gruppintressen: mångröstat samhälle
Tre typer och nivåer av
intersubjektivitet
Fogel, Trevarthen, Bråten m fl:
• Primär intersubjektivitet: jag, du
• Sekundär intersubjektivitet: jag, du, objektet
(”det”)
• Tertiär intersubjektivitet: jag, du, objektet,
tredjeparter
Individen (”jag”) utvecklas genom samspelet
med ”dig”, ”dem” (de andra tredje) och ”det”
(omvärldens objekt etc.)
• ”Individen” finns inte ”först”, för att därefter börja
interagera och kommunicera med andra
• Individen är en social varelse i världen: med ”mind”,
subjektsjag och objektsjag, agens, medvetande,
självbild, förnuft, intressen, kunskaper, känslor etc.
• Organismen blir inte en individ/person bara genom
att ha hjärna och kropp
Människor skapar mening tillsammans
• Goodwin: ”combinatorial actions” med olika semiotiska
resurser
• ”co-action” (Cowley m fl): brains, bodies and environments
together (A. Clark)
Inadekvata teorier:
• individen/talaren bestämmer sitt yttrande helt själv
• språket/samhället bestämmer språket på supraindividuell nivå
• (om)världen är språkligt uppbyggd (< ”language bias” <
”written language bias”)
Dialogisk lingvistik?
Kan exempelvis innehålla:
• grammatiska konstruktioner som metoder att
bidra till interaktion, genom att responsivt
anknyta bakåt och projektivt påverka möjliga
fortsättningar
• meningspotentialer hos språkliga resurser (t.ex.
ord, grammatiska konstruktioner): potentialer att
tillsammans med kontextuella resurser bidra till
situerade innebörder
