Bokslutsföreläsning IV Dialogen: mer än individ och språk Per Linell & Jan Anward 12.5. 2011 Dialogiska teorier Meta-teori om människors meningsskapande som betonar: • den andres roll • interaktioner • omvärlden, kontexter, situationer Idag: Tre topiker • språket förutsätter att vi kan uppfatta världen med våra sinnen (och fattningsförmåga: förnuft, känsla) • språkandet sker i situationer • talaren (motsv) är inte ensam om att skapa sin mening: den konkrete andre (du), tredjeparter ”I begynnelsen var ordet”? Nej, det börjar med dialogen med omvärlden Beroendet av sinnesupplevelser: distala sinnen (syn, hörsel) vs. proximala (känsel, beröring); de dövblindföddas vittnesbörd Språket oförmöget att beskriva primära sinnesupplevelser: röster, färger, smaker, lukter, proprioceptioner, ljud (?)… Hur långt räcker språket självt? • Searle: ”principle of expressibility”: ”whatever can be meant can be said” (p. 68) ”principle of identification (of a referent)” vs. ”the ability to provide an identifying description” (88) • Merleau-Ponty (m fl): språket är till sin natur indexikalt, alluderande, ofullständigt Språket fungerar ihop med andra semiotiska resurser Semiotiska resurser som kompletterar och elaborerar varandra (C. Goodwin) • • • • • språk (lexikon, grammatik) prosodier gester (mimik, kroppsorienteringar etc.) verktyg och deras användning den materiella omgivningen och dess manipulation • kunskaper om världen, verksamhetstypen etc. • den andres bidrag Språket tillför mycket (men inte allt) • Benveniste: språket en tolkande kod i relation till andra koder • vardagsspråk vs. expertspråk Situationer • Goffman: The Neglected Situation (1964) • den ”konkreta” situationen ”där-och-då” (där personerna handlar, tänker, kommunicerar etc.) • situationstyper (inramningar: Frame Analysis, 1974; verksamhetstyper, sociala situationer) • kommunikativa projekt och verksamhetstyper knutna till sociala situationer och situationstyper Från situationer till (partiellt) situationsöverskridande • ontogenes: situationellt språk (t.ex. holofraser) > mer analytiskt språk (begrepp, lexikon, syntax) > relativt fasta och situationsrelaterade uttryck (lexikaliserade fraser) • dialogism: situation och tradition (situationsöverskridande) Jag, du, de tredje Tredjeparter: • betraktare, publik • frånvarande publik, indirekta mottagare • generaliserade andra: samhällsmoral, common sense, comme-il-faut, lagar och regler, språk(et) • olika gruppintressen: mångröstat samhälle Tre typer och nivåer av intersubjektivitet Fogel, Trevarthen, Bråten m fl: • Primär intersubjektivitet: jag, du • Sekundär intersubjektivitet: jag, du, objektet (”det”) • Tertiär intersubjektivitet: jag, du, objektet, tredjeparter Individen (”jag”) utvecklas genom samspelet med ”dig”, ”dem” (de andra tredje) och ”det” (omvärldens objekt etc.) • ”Individen” finns inte ”först”, för att därefter börja interagera och kommunicera med andra • Individen är en social varelse i världen: med ”mind”, subjektsjag och objektsjag, agens, medvetande, självbild, förnuft, intressen, kunskaper, känslor etc. • Organismen blir inte en individ/person bara genom att ha hjärna och kropp Människor skapar mening tillsammans • Goodwin: ”combinatorial actions” med olika semiotiska resurser • ”co-action” (Cowley m fl): brains, bodies and environments together (A. Clark) Inadekvata teorier: • individen/talaren bestämmer sitt yttrande helt själv • språket/samhället bestämmer språket på supraindividuell nivå • (om)världen är språkligt uppbyggd (< ”language bias” < ”written language bias”) Dialogisk lingvistik? Kan exempelvis innehålla: • grammatiska konstruktioner som metoder att bidra till interaktion, genom att responsivt anknyta bakåt och projektivt påverka möjliga fortsättningar • meningspotentialer hos språkliga resurser (t.ex. ord, grammatiska konstruktioner): potentialer att tillsammans med kontextuella resurser bidra till situerade innebörder