ADHD-diagnoser hos ungdomar
med alkohol- och narkotikaproblem
Mats Anderberg
Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)
Innehåll
•
•
•
•
•
•
Bakgrund
Tidigare forskning
Syfte och metod
Resultat
Några slutsatser
Diskussion
Bakgrund I
•
•
•
•
•
•
•
•
Lavinartad ökning av ADHD-diagnoser och –medicinering såväl i världen
som i Sverige (800-1000 %)
Stora geografiska skillnader i förekomst både mellan och inom länder
2-5 gånger vanligare att pojkar har en ADHD-diagnos
Andelen flickor med ADHD har dock ökat de senaste åren
Barn till föräldrar med låg socioekonomisk status får oftare ADHD-diagnos
Barn till föräldrar med missbruksproblem och/eller psykiska problem får
oftare ADHD-diagnos
Några tänkbara förklaringar till ökningen:
Förändringar i DSM:s formuleringar
Omfattande marknadsföring från läkemedelsföretag
Skolan kräver diagnos för särskilt stöd
Påtryckningar från föräldrar och patientföreningar
Överrepresentation av ADHD-diagnoser hos ungdomar i samhällsvård
Födelsemånadens betydelse för ADHDmedicinering (Morrow et al. 2012)
Slutsatser (Morrow et al. 2012)
• Pojkar födda i december var 30 % mer benägna att diagnosticeras med
ADHD än pojkar födda i januari
• Flickor födda i december var 70 % mer benägna att få en ADHD-diagnos
än flickor födda i januari
• Pojkar har en 41%:s större risk och flickor 77 %:s större risk att få ett
läkemedel för behandling av ADHD om de är födda i december än om de
är födda i januari
• Barns omognad diagnosticeras som ADHD
• Potentiella skador av överdiagnostik och överförskrivning (negativa
effekter på sömn, aptit och tillväxt samt en ökad risk för hjärt/kärlsjukdomar)
Tidigare forskning I
•
-
Starka samband mellan ADHD-diagnos i barndom och ökad risk för tobaks-, alkoholoch narkotikaanvändning som ungdom/ung vuxen
Ungdomar med ADHD (jämfört med ungdomar utan diagnos):
debuterar tidigare med narkotika
har en mer frekvent droganvändning
använder flera olika preparat
använder tyngre droger
utvecklar i högre grad missbruksproblem (dubbelt så stor risk)
Ungdomar med både ADHD och missbruksproblem (jämfört med ungdomar med
missbruksproblem men utan diagnos):
har oftare psykiska problem (sömnproblem, depression, uppförandestörning)
har oftare erfarenheter av psykiatrisk vård, tidigare behandling för missbruksproblem
eller av rättsväsende
har en förhöjd risk att råka ut för/skadas i olyckor
har oftare konflikter med föräldrar, syskon och jämnåriga
har oftare problem i skolan
har en ökad risk för social exkludering
•
Ah
•
•
-
Tidigare forskning II
•
•
•
-
Ungdomar med både ADHD och missbruksproblem i behandling (jämfört
med ungdomar med missbruksproblem men utan diagnos):
Har en ökad risk för dropout
Har återfall i högre grad
Har sämre behandlingsresultat
Andra studier visar inte på några sådana skillnader alls
Medicinering vid behandling av ADHD i unga år kan:
Minska risken för att utveckla problem med tobak, alkohol och narkotika
Öka risken för att utveckla problem med tobak, alkohol och narkotika
Sakna påverkan på utveckling av problem med tobak, alkohol och narkotika
Studiens syfte och metod
Studiens syfte är att kartlägga utveckling och lokal förekomst avseende
ADHD-diagnoser hos ungdomar som påbörjar en öppenvårdskontakt för sina
missbruksproblem samt hur diagnosen relateras till deras sociala
förhållanden, droganvändning samt psykiska hälsa.
•
•
•
•
•
2169 ungdomar som skrivits in på en Maria-mottagning under 2013-2015
Flickor 27 % och pojkar 73 %, medelålder 17 år
UngDOK-intervjuer – Har du någon neuropsykiatrisk diagnos? Om ja,
vilken?
Undersökningsgruppen kategoriserades i två undergrupper:
1. Ungdomar med ADHD-diagnos (17 %)
2. Ungdomar utan ADHD-diagnos (83 %)
Bearbetning och analys med stöd av SPSS (Chi2 och t-test)
Maria-mottagningarna
•
•
•
•
•
•
•
-
Ett växande koncept i Sverige
Öppenvårdsmottagningar
Samverkan mellan kommun och landsting
UngDOK
Rådgivning
Anhörigstöd
Behandlingsmetoder:
MI
HAP, Cannabisprogram
KBT
BSFT, andra familjeterapeutiska inriktningar
Ungdomar med ADHD-diagnos på
Maria-mottagningarna 2013-2015
25
22
21
20
20
19
18
15
15
Pojkar
13
Flickor
Totalt
10
5
0
2013
2014
2015
Lokal förekomst av ADHD-diagnoser
30
27
25
25
22
21
20
15
15
13
11
10
5
0
ADHD
Könsfördelning för ungdomar med
respektive utan ADHD-diagnos
1800
1600
1400
1200
1000
1292
800
600
400
499
200
0
94
Flickor
284
Pojkar
Ej ADHD
ADHD
Uppväxtvillkor för grupperna
40
38
37
35
30
30
31
28
30
28
26
25
22
ADHD
20
Ej ADHD
14
15
10
5
0
Ek probl uppv
Missbr uppv
Psyk pr uppv
Våld uppv
Familjehem institution
Sociala förhållanden för grupperna
80
72
70
64
66
61
60
56
50
47
43
41
40
37
34
ADHD
32
30
34
Ej ADHD
30
20
16 16
14
10
0
Saknar syssels
Fritid
Skolproblem
Läs/skriv
Umg vänner
drog
Umg vänner
brott
Dömd brott
Utsatt brott
Droganvändning i grupperna
– primär drog
90
78
80
77
70
60
50
ADHD
Ej ADHD
40
30
20
14
14
9
10
9
0
Alkohol
Cannabis
Övrig narkotika
Droganvändning i grupperna
90
82
80
71
70
60
48
50
47
46
43
ADHD
40
37
28
30
20
14,5
27
Ej ADHD
25
15
10
0
Regelbunden
tobaksanv
Riskfylld alk
2-3 dagar el mer
Debutålder
Blandmissbr
Tidigare
missbruksvård
Psykisk hälsa hos grupperna
100
89
90
82
80
70
60
82
74
65
65
56
58
62
61
57
54
50
ADHD
40
37
36
32
30
24
20
20
Ej ADHD
31 32
31
31
21
17
12
10
0
Sammanfattande resultat
• Påtaglig ökning under den senaste treårsperioden
• Över en femtedel av de ungdomar som påbörjar kontakt med en
Maria-mottagning uppger att de har en ADHD-diagnos
• Andelen flickor är nästan lika stor som andelen pojkar
• De lokala skillnaderna är stora
• Det finns både likheter och skillnader mellan grupperna med och utan
diagnos
- Gruppen med ADHD har svårare uppväxtvillkor
- Gruppen med ADHD har en något svårare social situation
- Grupperna är mer lika när det gäller droganvändning
- Gruppen med ADHD är överlag mer psykiskt belastad
• En stor andel av ungdomar med ADHD saknar pågående psykiatrisk
kontakt
Diskussion
•
•
•
•
•
Kan social belastning förklara ADHD-diagnosticering hos ungdomarna?
I vilken grad speglar den höga och ökande andelen av ADHD-diagnoser hos
ungdomar med missbruksproblem samhällets förändrade syn på normalitet
och avvikelse? – Ses diagnosticering och medicinering som lösning på
komplexa sociala problem?
Hur kan den stora lokala variationen förstås?
Hur ser inflytandet ut från föräldrar, skola, socialtjänst och sjukvård?
Risk för överdiagnostik och överförskrivning av ADHD-medicin?
•
Risk för stigmatisering som kan påverka livet på lång sikt?
Mellan normalitet och avvikelse
Avvikelse
Normalitet
Linnéuniversitetet
