Kommentarer till kinesiska 1–7

2014-10-13
1 (19)
Kommentarer till kinesiska 1–7
Kommentarer till moderna språk – kinesiska för gymnasieskolan
och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
Bakgrund
Kinesiska är ett av världens största språk och Sveriges utbyte med Kina ökar inom
många områden. Undervisningen i kinesiska som modernt språk har också växt i
svenska skolor och Skolverket har därför på uppdrag av regeringen tagit fram
centralt innehåll och kunskapskrav för kinesiska inom ramen för ämnet moderna
språk. Eleverna har tidigare studerat kinesiska med samma centrala innehåll och
kunskapskrav som övriga moderna språk men från och med den 15 juli 2014 gäller
den reviderade ämnesplanen.
Ämnesplanen för moderna språk gäller alltså även i fortsättningen för kinesiska och
kurserna har samma syftestext och mål som för övriga moderna språk.1 I
gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå erbjuds sju steg
(sju kurser) i kinesiska och i grundskolan två steg. Steg 1 ges inom elevens val och
steg 2 ges inom ramen för språkval. Grundskolans två steg motsvarar alltså de
första två kurserna i gymnasieskolan och för kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå.
Det centrala innehållet och kunskapskraven för kinesiska gäller den moderna
kinesiska som också kallas rikskinesiska. Även mandarin förekommer ofta i
betydelsen rikskinesiska. Det handlar alltså om kinesiska som skrivs med förenklade
tecken och där pinyin kan fungera som transkriptionssystem. Tidigare har såväl
kinesiska som mandarin använts som beteckning på kurser i kinesiska men den
reviderade ämnesplanen använder beteckningen kinesiska och språkkod ZHO för
kurserna i kinesiska. Kurskoderna finns angivna i ämnesplanen.
Byte till den reviderade ämnesplanen
Elever som tidigare läst ett eller flera steg i kinesiska som modernt språk ska
fortsätta sina studier enligt det centrala innehållet och kunskapskraven för kinesiska
i den reviderade ämnesplanen för moderna språk. Eftersom de sju kurserna i
kinesiska ryms i ämnet moderna språk, precis som tidigare, kommer systemet för
meritvärdering att fortsätta gälla för kinesiska på samma sätt som tidigare.
Anknytning till Europarådets referensram för språk
Innehållet i moderna språk – kinesiska kan relateras till det för grundskola och
gymnasial utbildning gemensamma systemet med generella och påbyggbara
1
Ämnesplanen för moderna språk med kurserna i kinesiska (SKOLFS 2010:124)
Skolverket
2 (19)
språknivåer, de så kallade stegen (sju stycken). Stegen visar hur eleven kan bygga
vidare och utveckla språket i en annan skolform, i ett livslångt perspektiv.
Utgångspunkt för systemet är Europarådets dokument Gemensam europeisk
referensram för språk, lärande, undervisning och bedömning (GERS)2. GERS har
sex nivåer för språkfärdighet: A1, A2, B1, B2, C1 och C2. För dessa nivåer beskrivs
språkfärdigheter från nybörjarnivå till avancerad nivå. Beskrivningarna i GERS är
utförliga för färdigheterna reception (lyssna och läsa), produktion (tala och skriva)
och interaktion (samtala och medverka i exempelvis brevväxling och chatt).
Bild 1. Språknivåerna i GERS. Varje nivå delas sedan upp i två. Exempelvis finns alltså A 1.1, A1.2
och B1.1.
Ämnena engelska, moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande har en
progression i sju steg som sträcker sig genom grundskolan och gymnasial
utbildning. Varje steg motsvarar en kurs i ämnesplanen för moderna språk på
gymnasial nivå – kurs 1–7. Steg 1–2 i moderna språk ryms inom grundskolan, och
engelska steg 1–4 läser eleverna i grundskolan. I gymnasieskolan och kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå kan eleverna fortsätta från steg 5 upp till steg 7.
De sju stegen i engelska, moderna språk (utom kinesiska) och svenskt teckenspråk
har samma generella krav på språkfärdighet oavsett vilken nivå i skolsystemet
eleven befinner sig på.
GERS och kurserna i kinesiska inom ämnesplanen i moderna språk har en liknande
syn på lärande i språk, på språkfärdigheters karaktär och på tillämpningen av
språkkunskaperna. Ämnesplanen använder formuleringar, uttryck och
beskrivningar från GERS (deskriptorer) när så har varit möjligt.
Ett syfte med att anknyta språknivåerna i såväl grundskolan som i gymnasial
utbildning till GERS är att eleven ska kunna visa hur ett svenskt betyg i det aktuella
språket motsvarar nivåerna i GERS, om hon eller han vill studera vidare eller arbeta
i ett annat europeiskt land.
2GERS
finns tillgänglig i svensk version från 2009 på Skolverkets webbplats.
Skolverket
3 (19)
Till GERS kopplas också Europeisk språkportfolio som används i många länder
och som i Sverige finns i tre versioner för skolan:
•
•
•
Europeisk språkportfolio, 16 +, Uppsala universitet,
fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, 2001
Europeisk språkportfolio för elever 12–16 år, Skolverket, 2004
Europeisk språkportfolio för elever 6–11 år, Skolverket, 2004.
Dessa språkportfolior finns att ladda ner via Skolverkets webbplats. En certifierad
europeisk språkportfolio består av tre delar: språkpass, språkbiografi och dossier.
Elevens dossier är en samling med exempel på elevens språkliga produktion, med
eventuella reflektioner eller kommentarer.
En språkportfolio har flera syften: att motivera elever att lära sig språk, att göra det
möjligt för dem att följa hur språkfärdigheten utvecklas, samt att ge elever en
dokumentation av de språkliga färdigheter de uppnått och de kontakter de har med
andra kulturer. Portfolion är ett pedagogiskt verktyg som bidrar till att eleven blir
medveten om sitt lärande och sin språkutveckling. Europeisk språkportfolio
tydliggör också språknivåerna i GERS.
Språkfärdighetsnivån för kurserna i kinesiska
De sju kurserna i kinesiska är justerade i förhållande till övriga språk. Denna
anpassning gjordes med anledning av uppdraget att ta fram särskilda kurser för just
kinesiska. Tabellen nedan visar hur de sju stegen eller kurserna i kinesiska i kursoch ämnesplanerna hänger ihop med övriga moderna språks sju steg samt till
språknivåerna i GERS. Nivån för kinesiskan är justerad i förhållande till moderna
språk och en avvägning mellan skriftlig och muntlig reception, produktion och
interaktion har gjorts.
Kurserna i kinesiska ligger på en lägre språkfärdighetsnivå än de övriga moderna
språken delvis för att det kinesiska skriftsystemet inte är alfabetiskt. Det är i regel
svårare för en elev i svensk skola att lära sig läsa och skriva kinesiska jämfört med
ett språk som har ett alfabetiskt skriftsystem. Det tar också längre tid innan skriften
kan stödja utvecklingen av elevens talade språk och förståelsen av talad kinesiska.
Relationen till nivåerna i GERS är gjord med betygsnivån E som tröskel. Det
betyder att elever har all möjlighet att inom ramen för stegen i kinesiska nå längre i
sin språkutveckling.
Skolverket
4 (19)
Språknivå GERS
A 1.1
Moderna språk
A 1.2
A 2.1
A 2.2
B 1.1
B 1.2
B 2.1
B 2.2
1
2
3
4
5
6
7
7
Kinesiska – muntligt
1
2
4
6
Kinesiska – skriftligt
2
4
6
7
Tabell 1: Tabellen illustrerar stegens och kursernas språkfärdighetsnivåer i kinesiska i jämfört med
moderna språk och med GERS. Varje steg motsvarar en kurs på 100 poäng i gymnasial utbildning.
Steg 1 motsvarar elevens val och steg 2 motsvarar språkval i grundskolan. Nivåerna är relaterade till
betyget E, dvs. en elev som når högre betyg kan också nå högre språknivåer.
Grundskolans kursplan för kinesiska inom ämnet moderna språk ingår alltså i
samma system som ämnesplanen i gymnasial utbildning. Steg 1 och 2 finns både i
grundskolan (kinesiska som elevens val respektive språkval) och i gymnasial
utbildning, kinesiska 1 och 2.
Undervisning på kinesiska
Syftestexten till moderna språk för gymnasial utbildning betonar att undervisningen
i allt väsentligt ska bedrivas på målspråket, dvs. på kinesiska. Skrivningen i
syftestexten speglar den kommunikativa språksyn som ligger till grund för
ämnesplanen i moderna språk. När undervisningen bedrivs på kinesiska ökar det
språkliga inflödet, eleverna stimuleras att själva använda språket i klassrummet och
kan på ett naturligt sätt utveckla olika kommunikationsstrategier. Andra skäl till
kravet på att undervisningen i allt väsentligt ska bedrivas på kinesiska är att elever kan
ha andra modersmål än svenska, och då inte blir hjälpta av att undervisningen är på
svenska. I kurserna i kinesiska finns inte heller några krav på översättning eller
tolkning mellan kinesiska och svenska eller elevens modersmål.
Men inslag på svenska eller elevens modersmål kan förekomma i undervisningen i
alla moderna språk. Det förutsätter en professionell bedömning av vad som på
bästa sätt hjälper eleven mot målen och om det finns situationer där användningen
av ett annat språk än målspråket kan förbättra kunskapsutvecklingen. När det gäller
kinesiska kan detta till exempel gälla för att eleven ska förstå tecknens uppbyggnad
eller för att eleven ska få en inblick i vardagsliv och levnadssätt i Kina.
Allsidig kommunikativ förmåga
I syftestexten finns en kortfattad definition av en allsidig kommunikativ förmåga som
består av reception samt produktion och interaktion. I detta ingår även anpassning av
språket samt förmågan att använda olika strategier för att stödja kommunikationen och
överbrygga problem som beror på att språkkunskaperna inte räcker till. En mer
detaljerad redovisning av innebörden i begreppet kommunikativ språklig
kompetens finns i GERS (s. 106–125).
Skolverket
5 (19)
Den allsidiga kommunikativa förmågan innebär bland annat att kunna anpassa sitt
språk till olika situationer, syften och mottagare. Det handlar om att så långt möjligt känna
till och använda de kulturella koder och det språkbruk som behövs för att
kommunicera i både formella och informella situationer. Det kan röra sig om val av
ord och uttryck eller om att vara artig på ett lämpligt sätt. Ett visst sätt att uttrycka
sig kan alltså vara språkligt korrekt men ändå inte anpassat med tanke på situation,
syfte och mottagare.
När eleverna kommer i kontakt med målspråket utanför skolan kan det ha mycket
skiftande karaktär. Språket som eleverna hör eller läser kan vara informellt eller
formellt och har ofta en tydlig anpassning till genre, situation och syfte, och
eleverna kan därför ibland få mycket informella modeller för sin egen språkliga
produktion. Det kan göra det svårt för eleverna att anpassa sitt språk när de
behöver uttrycka sig i mer formella sammanhang. (Läs mer i GERS, avsnittet
Sociolingvistisk kompetens, s. 115–119, och avsnittet Pragmatisk kompetens, s.
119–125.)
Den allsidiga kommunikativa förmågan innefattar också ökande språklig säkerhet.
Det innebär att i möjligaste mån behärska språkets form, det vill säga vokabulär,
fraseologi, uttal, prosodi, skriftspråk och grammatik. Med kunskaper om språkets
form kan eleverna utveckla förmågan att uttrycka sig och kommunicera i allt mer
avancerade och krävande sammanhang. De kan också förstå, uttrycka sig och
interagera med precision, variation och komplexitet. (GERS, avsnittet Lingvistisk
kompetens, s. 106–115.)
Undervisningen ska alltså belysa uttryckens betydelse, tecknens uppbyggnad och
uttal men också hur orden och fraserna används så att eleverna kan skapa struktur
och sammanhang i muntliga och skriftliga framställningar. Framställningen studeras
ur ett funktionellt perspektiv med utgångspunkt i hur man påverkar och skapar
effekt. Det handlar om elevernas förståelse av hur framställningen är konstruerad,
hur dess budskap uttrycks och vilken verkan olika formuleringar kan ha. Det
handlar också om att eleverna genom reception och reflektion kring språkets form
utvecklar sin språkliga repertoar och får modeller för sin egen produktion och
interaktion. De utvecklar också sin språkliga medvetenhet.
Eleverna ska, enligt ämnets syfte, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga genom
språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang. Här betonas en funktionell
och kommunikativ grundsyn på språklärande i moderna språk. Denna ligger alltså
till grund även för kurserna i kinesiska. Kurserna i kinesiska har utformats med
moderna språk som ram och de har likalydande formuleringar. Ämnets syfte och
mål gäller även för kinesiska. Språkdräkt, innehåll och struktur i det centrala
innehållet och kunskapskraven i kinesiska är anpassade till ämnesplanen i moderna
språk men avsteg har gjorts när det är motiverat, till exempel med formuleringar
om användningen av pinyin och förenklade kinesiska tecken.
Skolverket
6 (19)
För kinesiska och övriga moderna språk betonar syftestexten vikten av att ta vara
på språket i omvärlden, till exempel via medier av olika slag. Kunskaper om
människors levnadsvillkor i områden där kinesiska används har samma tyngd som i
övriga språk. Digitala hjälpmedel är en stor hjälp i språkundervisning i stort, i
synnerhet när man inte befinner sig i målspråkslandet. Det finns många olika sätt
att använda internet och digitala hjälpmedel i undervisningen.
Strategier för kommunikation
Förmågan att använda strategier är en del av en allsidig kommunikativ förmåga.
Strategier återkommer genom hela ämnesplanen. Strategier är handlingssätt som
syftar till att lösa problem eller nå en viss effekt. Begreppet strategi definieras i
GERS som ”varje organiserat, målinriktat och reglerat handlingssätt som en individ
väljer för att utföra en uppgift som han/hon sätter upp som mål eller konfronteras
med”. Inom språkdidaktik används begreppet strategi i samband med lärande av
språk, med kommunikation och med att kompensera brister i språkförmågan.
Strategier används till exempel vid läsning och för förståelse av innehållet i talat
språk samt vid bearbetning av muntliga och skriftliga framställningar. Inom varje
kunskapsområde kan olika typer av strategier förekomma. Elevernas olika strategier
kan vara medvetna eller omedvetna och de kan även vara mer eller mindre effektiva
och ändamålsenliga. Konkret kan det handla om att våga och att kunna gissa sig till
det huvudsakliga budskapet med hjälp av sammanhang, redan kända ord,
handrörelser eller illustrationer. Även att använda hjälpmedel som pinyin, syntetiskt
tal och elektroniska ordböcker kan vara exempel på strategier när man skriver och
läser på kinesiska.
Alla människor behöver och använder strategier för att förstå, göra sig förstådda,
kommunicera och lära. Inte minst nybörjare i språk behöver under en lång tid så
kallade kompensatoriska strategier när språkkunskaperna inte riktigt räcker till. När
språkfärdigheterna ökar behöver man inte kompensera lika ofta men eleven
fortsätter att använda kommunikativa strategier, till exempel kroppsspråk. I det
centrala innehållet för kinesiska 1 ingår Strategier för att lösa språkliga problem i samtal,
till exempel gester och frågor. Här kan även kulturella skillnader uppmärksammas när
det gäller exempelvis informella regler för samtal, gester och kroppsspråk.
Eleverna behöver bli medvetna om olika strategier de kan välja och vilken funktion
de har. De behöver också hjälp att hitta egna effektiva strategier både för att
kommunicera och för att utveckla språkkunskaperna. Genom undervisningen kan
eleverna få stöd i att handla på sätt som är anpassade till situationen och syftet och
som ger goda resultat.
Läs mer om språkliga strategier i Skolverkets text Om strategier i engelska och moderna
språk av Lena Börjesson (2012). Texten finns tillgänglig på Skolverkets webbplats i
anslutning till ämnesplanen i moderna språk.
Skolverket
7 (19)
Om ämnesplanens uppbyggnad
De olika delarna i ämnesplanen för moderna språk hänger ihop på ett tydligt sätt.
Det går till exempel inte att bara läsa det centrala innehållet eller kunskapskraven
utan att relatera till respektive avsnitt om ämnets syfte och mål.
Syftet och målen är alltså formulerade för moderna språk som helhet. Syftet
beskriver i löpande text vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla
genom undervisningen. Det beskriver också sådant som inte ska betygsättas. Målen
är formulerade i punktform och förtydligar vad läraren ska betygsätta.
Målen för undervisning i moderna språk formuleras så här:
Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna
förutsättningar att utveckla följande:
1.
2.
3.
4.
5.
Förståelse av målspråket i tal och skrift samt förmåga att tolka innehållet.
Förmåga att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och
skrift.
Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang.
Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer.
Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och
kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket
används.
Målen beskriver alltså vilka kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla
genom undervisningen i moderna språk. De är inte placerade i någon rangordning.
De går in i varandra och är beroende av varandra. Målen sätter ingen begränsning
för elevernas kunskapsutveckling – det går alltså inte att betrakta dem som något
som slutgiltigt kan uppnås. Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i
undervisningen i varje kurs, för att eleverna ska få möjlighet att utveckla de
kunskaper som beskrivs i målen. Målen och det centrala innehållet har alltså olika
karaktär.
Det finns en tydlig koppling mellan målen och kunskapskraven. Kunskapskraven
uttrycker med vilken kvalitet eleven visar sitt kunnande i förhållande till målen.
Ordningen i kunskapskraven är densamma som i målen. Däremot är det inte så att
varje mål alltid motsvaras av ett stycke i kunskapskraven. Ett stycke i
kunskapskraven kan lika gärna relatera till flera mål som till ett mål.
Undervisningen i kinesiska ska utgå från hela ämnesplanen, dvs. från ämnets syfte
med mål, centralt innehåll och kunskapskrav men också från läroplanen och andra
relevanta styrdokument, som examensmålen, gymnasieförordningen och skollagen.
Skolverket
8 (19)
Begrepp i ämnets syfte och mål
Tilltro till sin förmåga
Uttrycket tilltro till sin förmåga betonar såväl elevernas språkförmåga som så kallade
affektiva förmågor som har att göra med förhållningssätt och attityder. Syftestexten
framhåller alltså att elevernas självförtroende och motivation för att använda sin
språkförmåga ska stärkas genom undervisningen. De affektiva förmågorna
återkommer inte som centralt innehåll eller i kunskapskrav, men har stor betydelse
för utvecklingen av de förmågor som ska betygsättas.
Funktionella och meningsfulla sammanhang
Språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang är när man använder språk
för att åstadkomma något och situationen upplevs som autentisk, realistisk och
relevant, som att använda språket utanför klassrummet.
Uttrycket funktionell hör samman med begreppet språkfunktion, alltså när språket
används för olika syften. Några exempel är att ge och söka information, att uttrycka
och förstå attityder samt att övertala någon.
Kulturella företeelser
Begreppet kulturella företeelser är brett och omfattar inte bara litteratur, konst, teater
och arkitektur utan alla olika föränderliga yttringar av sociala levnadsmönster. Hit
hör hur människor agerar, samspelar och samtalar i vardagliga sammanhang;
gruppers och individers förhållningssätt, värderingar och förväntningar; vad
människor i olika grupper tar för givet och uppfattar som acceptabelt eller normalt
beteende. I syftestexten nämns kulturella företeelser tillsammans med livsvillkor och
samhällsfrågor. Elevens kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i
olika sammanhang och områden där språket används bidrar till utvecklingen av förmågan
att anpassa språket till olika situationer, syften och mottagare och ingår därför i den
allsidiga kommunikativa förmågan. Eleven ges också tillfälle att reflektera över
likheter och skillnader mellan språkområden, utan att värdera. Ämnesplanen
använder uttrycket olika sammanhang och områden där språket används och inte
begreppet länder eftersom språkområden inte alltid sammanfaller med
nationsgränser. Språk ska ses i ett socialt perspektiv – det är tillsammans med andra
människor man använder och lär sig språket.
I GERS betonas betydelsen att interkulturell och sociokulturell kunskap och
medvetenhet är viktig för förmågan att kommunicera med individer och grupper
med olika bakgrund, förväntningar och referenser samt för elevens insikt i och
förståelse av andras och egna livsvillkor, traditioner och förhållningssätt. Begreppet
interkulturell handlar om möten mellan kulturer i vid bemärkelse, medan uttrycket
sociokulturell betonar samspelet och samarbetet mellan människor i ett socialt
sammanhang (GERS s. 100–103).
Skolverket
9 (19)
Flerspråkighet
Flerspråkighet innebär att inläraren utvecklar en språklig repertoar där alla olika
språkfärdigheter har sin plats. Språkinlärning betraktas som en process som pågår
under hela livet. Kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra och bygger upp
individens breda förmåga att kommunicera.
I inledningen till avsnittet ”Språkanvändning och språkanvändaren/inläraren” i
GERS (s. 45) beskriver man hur kunskaper i ytterligare ett språk berikar individen:
Den språkliga och kulturella kompetensen i varje språk ändras genom kunskapen i det
andra språket och bidrar till interkulturell medvetenhet och interkulturell färdighet. Det
gör det möjligt för individen att utveckla en rikare och mer sammansatt personlighet,
ökad kapacitet för språkinlärning och större öppenhet för nya kulturella erfarenheter.
Språklig medvetenhet
Undervisningen ska hjälpa eleverna att utveckla språklig medvetenhet (language
awareness). Det innebär en förmåga till medveten reflektion kring vad språk är, hur
språket används på varierande sätt och för skilda syften samt medvetenhet om hur
man på olika sätt kan lära sig språk och utveckla sin språkförmåga.
Producera talat språk och olika texter
Eleverna ska ges möjlighet att interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika
texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier.
Formuleringen visar att man ser skapande av muntliga och skriftliga framställningar
som en process. I arbetslivet är det vanligt med samverkan kring skapande av
muntliga framställningar och sammanhängande texter av olika slag. Arbete med
bearbetning av utkast och reflektion kring form, innehåll och anpassning till
situation och syfte kan utföras både enskilt och i samverkan. Ett processinriktat
arbetssätt syftar till att förbättra kvaliteten i framställningen.
Den processinriktade synen på muntliga och skriftliga framställningar återkommer
såväl i det centrala innehållet som i kunskapskraven. Men enligt kunskapskraven
ska bedömningen bara gälla den bearbetning eleven gör av sina egna
framställningar.
Att tolka innehållet
Det första målet förståelse av målspråket i tal och skrift samt förmåga att tolka innehållet
handlar om att uppfatta meningen eller innebörden i språket. Man måste förstå
målspråket för att själv kunna producera text och tal på det. Förståelse visar
eleverna genom att redogöra, beskriva, diskutera eller agera utifrån budskap och
instruktioner. Att tolka innehållet innebär att eleverna förstår det språk de hör eller
läser så pass väl att de kan tolka de betydelser det talade och skrivna språket får i
sitt sammanhang. Situationen, den roll talaren eller skribenten har och syftet med
det som sägs eller det skrivna präglar innebörden. Med ökande språkförmåga växer
Skolverket
10 (19)
kraven på förmågan att uppfatta språkets innebörd i olika situationer liksom
underförstådda betydelser, ironi och olika slags referenser. Eleverna behöver kunna
tolka avsikter och ”läsa mellan raderna”.
Centralt innehåll
Kunskapsområden i centralt innehåll
Det centrala innehållet anger vilket innehåll som är obligatoriskt i undervisningen.
Det centrala innehållet i ämnesplanen för moderna språk är indelat i
kunskapsområden – kommunikationens innehåll, reception samt produktion och interaktion.
Dessa ringar tillsammans in centrala delar för undervisningen. Kunskapsområdena
är inte tänkta som separata arbetsområden för undervisningen utan kan kombineras
på det sätt som läraren i diskussion med eleverna bedömer som mest lämpligt för
att uppnå syftet med undervisningen. Under rubriken Centralt innehåll
förekommer vissa exempel. De förtydligar innehållet, men kan bytas ut mot andra
likvärdiga alternativ.
Indelningen i kunskapsområden har sin grund i GERS. I den europeiska
referensramen finns ytterligare ett område, mediering, som innefattar förmågan att
tolka och översätta. Mediering finns inte med i ämnesplanen eftersom det ska vara
möjligt att bedriva undervisningen helt på målspråket, något som kan underlätta för
elever som inte har svenska som modersmål. Det finns en tydlig tanke bakom
ordningsföljden mellan delarna i ämnets centrala innehåll: Kommunikationens innehåll
anger vad eleverna läser om, lyssnar till, skriver om samt talar och samtalar om, dvs.
det som står under rubrikerna muntlig respektive skriftlig reception, produktion och
interaktion. När man planerar undervisningen och väljer teman, arbetsuppgifter och
utvärderingsformer går det oftast att integrera reception, produktion och
interaktion. Det innebär att undervisningen kan behandla flera olika punkter under
olika rubriker i det centrala innehållet inom ett tema eller ämnesområde. Eleverna
kan exempelvis inom samma ämnesområde, eller en kombination av
ämnesområden i kommunikationens innehåll, lyssna, läsa, interagera samt presentera
muntliga och skriftliga framställningar.
De områden som nämns i det centrala innehållet i ämnesplanerna för de olika
kurserna i kinesiska förekommer i regel i flera kurser. Ett visst område introduceras
i en kurs och följs sedan upp i nästa kurs, oftast med ökade krav.
I det centrala innehållet i kurserna moderna språk 1–7 finns både talat och skrivet
språk integrerat under de områdesrubriker som behandlar reception, produktion
och interaktion. I kurserna kinesiska 1–7 är samma områdesrubriker indelade i
skriftligt och muntligt. Skälet till uppdelningen är att eleverna i regel utvecklar den
muntliga förmågan snabbare än den skriftliga när det gäller kinesiska (se bild 2
ovan).
Skolverket
11 (19)
Pinyin och förenklade tecken
Pinyin
Genom det centrala innehållet i kurserna i kinesiska blir det tydligt att eleverna ska
få möjligheter att utveckla sina språkkunskaper för att kunna kommunicera.
Ämnesplanen lämnar stort utrymme för den muntliga språkfärdigheten och
eleverna utvecklar i regel ett större muntligt ordförråd än skriftligt.
Transkriptionssystemet hanyu pinyin (hädanefter används endast benämningen
pinyin) används genomgående som stöd för muntlig reception, produktion och interaktion
samt för skriftlig reception, produktion och interaktion. Med stöd av pinyin, får eleverna
möjlighet att kommunicera muntligt och skriftligt samt utveckla muntliga och
skriftliga färdigheter.
När eleverna får transkribera talad kinesiska till pinyin kan det bidra till att utveckla
deras förmåga att uppfatta fonem och att förstå talad kinesiska. Med hjälp av pinyin
kan också elevernas ordförråd utökas. Pinyin fungerar också som ett stöd när
eleven ska tala och skriva på kinesiska. Här kan olika former av ordböcker också
vara till hjälp. Pinyin kan även användas som ett stöd vid läsning. Men det är viktigt
att poängtera att skriftlig reception samt skriftlig produktion och interaktion i ämnesplanen
gäller texter skrivna med förenklade tecken.
Pinyin kan snarast fungera som en bro mellan det talade och skrivna språket. Med
hjälp av pinyin kan eleverna producera digital skrift och interagera skriftligt med
andra, genom till exempel mejl, chatt eller sms. Det betyder också att eleverna med
hjälp av pinyin och digitala verktyg kan skriva mer avancerade texter än om de
skriver med förenklade tecken direkt.
Förenklade tecken
Den kinesiska skriften är inte alfabetisk som det latinska alfabetet och exempelvis
grekisk eller kyrillisk skrift. De första kurserna i kinesiska är därför utformade så att
det centrala innehållet, när det gäller den skriftliga receptionen och produktionen, även
behandlar den kinesiska skriftens uppbyggnad och principerna för streckordning.
Alla tecken är uppbyggda av ett begränsat antal grundstreck och ett tecken är ofta
uppbyggt av flera olika komponenter. Det finns olika sätt att analysera tecknen och
de däri ingående delarna, till exempel genom att urskilja det som kallas för radikaler
(betydelsebärande komponenter). Ämnesplanen anger inte hur undervisningen ska
gå till men betonar att den ska innehålla analys av tecken, eftersom det kan ge en
ökad förståelse för skriftens uppbyggnad. Denna kunskap behövs också för att
eleverna ska kunna slå upp kinesiska tecken i en kinesisk ordbok.
Ämnesplanen skiljer på aktiv och passiv teckenkunskap, tanken är att eleverna kan
läsa och känna igen fler tecken än vad de kan skriva. Eleverna har stor användning
av sitt passiva teckenförråd i skriftlig produktion och kommunikation. De kan till
exempel, med hjälp av pinyin, skriva texter med förenklade kinesiska tecken på till
Skolverket
12 (19)
exempel dator eller mobiltelefon. På så sätt blir den passiva teckenkunskapen
användbar i såväl reception som produktion och interaktion.
En del av det centrala innehållet för kinesiska är Hur vanligt förekommande förenklade
tecken som är relevanta för kommunikationens innehåll skrivs för hand, även streckordning
(Skriftlig produktion och interaktion, kurs 1). Vilka vanligt förekommande tecken som
är relevanta avgörs av de aktuella ämnesområdena och situationerna inom ramen
för kommunikationens innehåll. Eleverna ska alltså möta tecknen i ett funktionellt och
meningsfullt sammanhang, bland annat i texter i olika genrer och inom olika områden,
läs mer under rubriken Ämnesområden).
Det centrala innehållets formulering för kurs 1, hur tecken som är relevanta för
kommunikationens innehåll skrivs för hand, även streckordning, finns i samtliga sju kurser
eftersom eleverna i alla steg också förväntas skriva tecken för hand. Att forma
tecken för hand kan underlätta inlärningen av tecken och dessutom främjar det
såväl den skriftliga receptionen som den digitala skriftliga produktionen och
interaktionen.
En återkommande fråga är vilka tecken elever som lär sig kinesiska i skolan ska lära
sig, och hur många tecken eleverna bör behärska aktivt och passivt. Ämnesplanen
anger inte någon bestämd lista på tecken. Men kopplingen mellan rubriken
Kommunikationens innehåll och de övriga punkterna i ämnesplanens centrala innehåll
styr lärare och elev i valet av texter och i valet av tecken som eleverna ska lära sig.3
I det följande kommenteras det centrala innehållet för kinesiska 1–7 under
respektive områdesrubrik.
Kommunikationens innehåll
Här anges det innehåll som eleverna ska få lyssna till, samtala om, skriva och läsa
om. Det kan vara till exempel elevernas intressen samt personer och händelser i
den kinesisktalande världen. Inom de områdena behöver eleven också använda
språket i olika situationer. Eleven möter språkområdets talade språk och texter med
olika innehåll och kan jämföra med och uttrycka egna erfarenheter och intressen. I
praktiken kommer kunskapsområdena reception, produktion och interaktion att
integreras under kommunikationens innehåll.
Den europeiska referensramen GERS, som nämnts i detta kommentarmaterial, innehåller deskriptorer kopplade till de olika språkliga nivåerna. Referensramen är dock i huvudsak uppbyggd kring europeiska språk. Det
pågår mycket arbete runtom i Europa kring införandet av kinesiska som skolspråk, till exempel i Finland,
Norge och Nederländerna. Europakommissionen har bland annat bidragit till ett flerårigt samarbetsprojekt
mellan universitet i Storbritannien, Frankrike, Italien och Tyskland med namnet European Benchmarking Chinese
Language (EBCL). EBCL har i detta arbete försökt relatera den europeiska referensramen till undervisning i
kinesiska. Ett resultat av detta arbete som presenteras på projektets webbplats är listor med ”can-dostatements” för nivåerna A1 och A2.
3
Skolverket
13 (19)
Ämnesområden
Begreppet ämnesområde har en vid betydelse i kurserna och innefattar vad
receptionen, produktionen och interaktionen handlar om samt språkets
sammanhang och syfte. Sammanhangets betydelse kommenteras på följande sätt i
GERS: Varje handling i språkanvändningen sker i en kontext i en viss situation, inom en av de
domäner (handlingssfärer eller intresseområden) som vårt sociala liv kan delas in i. Valet av de
domäner som de studerande förbereds för att verka inom har stor betydelse för vilka situationer,
syften, uppgifter, teman och texter man väljer att ta upp i undervisning, provmaterial och
aktiviteter. GERS definierar den personliga domänen, samhällsdomänen,
yrkesdomänen och utbildningsdomänen (se GERS i avsnittet Domäner, s. 47).
I de lägre stegen ligger fokus på den personliga domänen, exempelvis familj,
kamrater, skola och fritid. Efter hand ökar betydelsen av övriga domäner.
Generellt är det viktigt att eleverna kan relatera det som behandlas i undervisningen
till sin egen vardag. Förförståelsen har stor betydelse för hur man tillägnar sig det
språkliga inflödet. Det centrala innehållet anger därför att det ska vara
ämnesområden som är välbekanta för eleverna. Närliggande ämnen och situationer
som behandlas i kinesiska 1 är intressen, vardagliga situationer, personer och platser. Det
ligger nära till hands att ta upp ämnen och situationer som rör till exempel familj,
hem, vänner, berömda personer, betydelsefulla platser, studier, fritidsaktiviteter,
film och musik. Undervisningen i kurs 2 ska även omfatta åsikter och känslor. I kurs
3 tillkommer bland annat även aktiviteter och erfarenheter. Aktuella ämnesområden och
samhällsfrågor är en del av punkten i de högsta kurserna.
Vardagsliv, levnadssätt och kulturella företeelser
Kunskaper om hur människor lever i områden där kinesiskan används har stor
betydelse för att eleverna ska kunna delta i samtal och annan kommunikation och
för att väcka intresse för språkområdena. Inom ramen för kurs 1 handlar det om
vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där kinesiska används, medan
kurs 2 utvidgar innehållet till att omfatta även sociala relationer. Områden kan vara
geografiska områden men också andra sammanhang, till exempel kulturella, där
språket används. Sociala relationer syftar på till exempel umgängesformer i familjen,
relationen mellan lärare och elev, hur besök hos en läkare eller på en restaurang kan
gå till. Formuleringen kinesiskans utbredning i världen (kurs 2) innebär en översiktlig
kunskap om var i världen kinesiskan används för kommunikation.
Tillsammans med språkkunskaperna kan kunskaper om kultur och traditioner bidra
till nya perspektiv för eleverna. Begreppet kultur har en mycket vid betydelse i
ämnesplanen, det gäller alltså inte bara kunskaper om litteratur eller konst.
Ämnesplanens användning av kulturbegreppet innefattar också kulturtraditioner,
värderingar och centrala begrepp i olika grupper och sociala sammanhang där
språket används. Det handlar om att kunna se och förstå mönster, men samtidigt
undvika stereotyper. För att kunna göra detta kan eleverna behöva stöd för att
Skolverket
14 (19)
uppmärksamma och bli medvetna om kommunikationsmönster i sina egna
vardagliga sammanhang.
I kurs 3 och 4 utvidgas kommunikationens innehåll till att omfatta även så kallade
kulturella företeelser, exempelvis skola och undervisningstraditioner i Kina. I
undervisningen kan man mer konkret till exempel arbeta med texter om elevers
vardag i en kinesisk skola eller med filmklipp som utspelar sig i en skola. Andra
exempel kan hämtas från arbetsliv, samhällsliv, resande, familjebildning, relationer,
fritid m.m.
I kurs 5, 6 och 7 breddas och fördjupas kommunikationens innehåll alltmer. I kurs
5 ingår, tillsammans med levnadsvillkor, även attityder, värderingar och traditioner.
Attityder handlar om förhållningssätt till andra människor, till företeelser och tankar.
I de högre kurserna betonas också kulturella, historiska och i kurs 7 politiska och sociala
förhållanden i målspråksområdena.
Även om man i undervisningen behöver använda svenska eller elevens modersmål i
samband med att man talar om vardagsliv och levnadssätt kan man också använda
kinesiska, även i de lägre stegen. Exempelvis kan eleverna få lära sig hur man
tilltalar lärare eller personal i affärer, eller hur ett enklare samtal mellan besökare
och anställda på ett museum skulle kunna inledas och avslutas.
Muntlig reception
Området och punkterna under Muntlig reception handlar om att utveckla förmågan
att förstå och tolka talad kinesiska.
Talat språk
Redan i de första kurserna lyfts tydligt talat språk som är instruerande, beskrivande och
kontaktskapande, även via film och andra medier fram som centralt innehåll. Att
materialet som används i undervisningen hämtas från olika medier är viktigt för
variationens skull. Det kan vara till exempel uttalshjälp, instruerande filmklipp eller
textade filmsekvenser. Målspråk som är tydligt talat kan också framföras av
personer som inte har målspråket som förstaspråk. Kontaktskapande kan
exempelvis innebära att man frågar om vägbeskrivningar eller priser. Att utveckla
förmågan att förstå och tolka information är en del av det centrala innehållet från de
första stegen. Det kan till exempel i kurs 1 och 2 handla om att uppfatta klockslag,
priser eller annan kortfattad information.
När eleverna lyssnar på olika former av dialoger och samtal från kurs 1 finns en
inbyggd progression som består i att det som eleverna lyssnar till blir alltmer
varierat och krävande att förstå. Dialoger och samtal utgår nämligen från de
ämnesområden och situationer som kommunikationens innehåll ramar in.
Skolverket
15 (19)
Strategier för lyssnande
I kurs 3 och 4 ska eleverna få fortsätta att utveckla språkliga strategier som kan
underlätta förståelsen av talad kinesiska. Det handlar då också om att eleverna ska
uppfatta sammanhang i det de lyssnar till, inte bara betydelsebärande ord samt att de
ska utveckla förmågan att anpassa strategier för lyssnande till framställningens form
och innehåll. Eleverna möter i kurs 3 till exempel intervjuer, korta
nyhetsuppläsningar eller sånger. I kurs 4 tillkommer strategier för att anpassa
lyssnandet till framställningens syfte. Ett sådant syfte kan vara att informera om en
mötesplats, att väcka intresse eller förmedla en nyhet. Läs mer under rubriken
Strategier ovan.
Bidra till samtal
Muntlig reception ger också modeller för den egna produktionen. För varje steg i
kinesiska blir eleven en alltmer aktiv samtalspartner. I kurs 3 ska eleven utveckla
strategier för att aktivt bidra till samtal och måste därför få lyssna till och förstå hur
målspråkstalare inleder och avslutar olika typer av samtal. Det kan röra sig om hur
man använder artighetsfraser och tilltal eller hur man reglerar vem som talar och
hur länge, så kallad turtagning. Eftersom samtalsteknik skiljer sig mycket åt i olika
delar av världen bör också kulturella aspekter och informella regler belysas. I kurs 4
introduceras hur talat språk varieras utifrån syften och sammanhang. När eleven lyssnar till
olika typer av framställningar är därmed fokus även på skillnader som kan bero på
framställningens sammanhang.
Diskuterande och argumenterande
I högre steg finns under rubriken muntlig reception diskuterande (steg 5) och
argumenterande talat språk (steg 6) i det centrala innehållet. Även framställningar med viss
regional färgning ingår från och med steg 5 och med social färgning på steg 7. Det
innebär att exemplen på talat språk utökas och varieras ytterligare i de sista tre
stegen med koppling till kommunikationens innehåll och med utgångspunkt i
elevernas intressen och erfarenheter.
Språkets form och struktur
När eleverna utvecklar en kommunikativ förmåga ökar de gradvis sin behärskning
av språkets form och struktur. Forskning visar att eleverna ofta tillgodogör sig
studier av språkliga strukturer bättre när de upplever att strukturen har en tydlig
funktion i kommunikationen. Detta är innebörden i en funktionell och
kommunikativ språksyn, dvs. grunden i ämnesplanen för moderna språk.
Ämnesplanen anger att eleverna ska studera språkliga företeelser ... i det språk eleverna
möter. Detta språk kan vara till exempel dialoger, samtal eller sånger. I kinesiska kurs
3 är uttal och intonation exempel på språkliga företeelser tillsammans med
grammatiska strukturer och fasta språkliga uttryck. I kinesiska 7 tillkommer ord med olika
stilvärde, dvs. ord som kanske har samma betydelse om man slår upp dem i en
ordbok men där det ena eller det andra passar bättre i ett visst sammanhang.
Skolverket
16 (19)
Talat språk från internet
Eleverna behöver lära sig söka och välja talat språk via internet och andra medier. På
kinesiska finns dessutom särskilda sociala medier och sökmotorer som skiljer sig
från de resurser som eleverna i de flesta fall är vana vid. I framför allt de första
stegen behöver eleverna vägledning när de arbetar med talat språk via internet och
andra medier. Det kan handla om korta och textade filmklipp, sånger och ramsor
eller särskilda elektroniska resurser för undervisning i kinesiska. I kurs 3 ska
eleverna lära sig olika sätt att söka och välja och från kurs 5 värdera innehållet i talat
språk från olika medier. Elevernas förmåga till källkritik och förmåga att sålla i
utbudet ska utvecklas här liksom i andra ämnen.
Muntlig produktion och interaktion
Området och punkterna under Muntlig produktion och interaktion handlar om att
utveckla förmågan att tala och samtala på kinesiska.
Presentationer, beskrivningar, instruktioner, samtal, diskussioner…
I kinesiska 1 ska den muntliga produktionen vara enkel, det vill säga innehålla
grundläggande ord och satsstrukturer med utgångspunkt i kommunikationens
innehåll. Det kan vara att göra korta presentationer eller beskrivningar av kamrater eller
familjemedlemmar, att ge instruktioner om var ett föremål finns, att förmedla
meddelanden om klockslag, om vilken mat som serveras, eller annat av vardaglig eller
personlig karaktär. I kinesiska 2 tillkommer att produktionen ska vara i
sammanhängande tal. Det betyder att eleverna kan foga samman några korta fraser till
mer sammanhängande tal. Eleven kan också i samtal för kontakt och kommunikation
använda sig av grundläggande ord och uttryck, till exempel för att hälsa med
artighetsfraser eller att fortsätta ett samtal med en eller ett par kontaktskapande
frågor. I kinesiska 3 omfattas även berättelser och samtal för kontakt och
kommunikation i kurs 4 byggs ut med i olika situationer. I de högre stegen
tillkommer diskussioner och argumentation.
Strategier för interaktion
Strategier för interaktion innefattar både receptiva och produktiva strategier. I ett
samtal kan deltagarna agera på olika sätt för att stärka samarbetet och se till att
samtalet utvecklas i rätt riktning.
I kinesiska 1 ska undervisningen behandla strategier för att lösa språkliga problem i
samtal, till exempel gester och frågor. Det innebär till exempel att ställa frågor eller att be
personen att upprepa budskapet. Även icke-verbal kommunikation som gester och
mimik är verktyg för kommunikation, till exempel ogillande eller bekräftande
språkljud och tolkning av ansiktsuttryck. Gester kan användas i förstärkande eller
frågande syfte. I kinesiska 2 tillkommer omformuleringar som strategi vid språkliga
problem, till exempel att kunna ställa en fråga på olika sätt för att mottagaren ska
förstå den.
Skolverket
17 (19)
I de högre stegen kan det handla om effektiva kommunikationsstrategier som löser
problem och förbättrar interaktionen i diskussioner. Det kan vara regler för
turtagning och hur man visar att man håller med eller har en avvikande
uppfattning. Det kan också handla om hur man tar initiativ till interaktion, till
exempel vilka artighetsmarkörer eller hur maktstrukturer och relationer kan påverka
interaktionen. För varje kurs förväntas eleven bli alltmer aktiv i samtal och
diskussioner. Läs mer i avsnittet om strategier ovan.
Betoning på uttal och intonation
I den allsidiga kommunikativa förmågan ingår kunskaper om språkets form och
struktur. Forskning visar att eleverna har lättare att lära sig språkliga strukturer när
de upplever att strukturen fyller ett omedelbart behov och har ett tydligt syfte i
kommunikationen. När det gäller språkliga företeelser i muntlig produktion och
interaktion i de första kurserna trycker ämnesplanen särskilt på uttal och grundläggande
satsstrukturer (kurs 1) och intonation (kurs 2). I kurs 3 behandlar man exempelvis uttal
och intonation med syftet att skapa tydlighet och anpassning till syfte och sammanhang. I den
sista kursen, kinesiska 7, får eleverna lära sig använda olika språkliga företeelser för
att skapa tydlighet, variation och flyt.
Skriftlig reception
Området och punkterna under Skriftlig reception handlar om att utveckla förmågan
förstå och tolka kinesiska texter.
Olika slags texter
I kinesiska 1 får eleverna läsa enkla texter som är beskrivande. I kinesiska 2
tillkommer texter som är instruerande och berättande. Även här kan illustrationer
användas som stöd vid läsningen. Kontaktskapande texter i skrift kan vara ett sms, en
lapp med en förfrågan om att träffas och gå på bio eller liknande. Det är viktigt att
poängtera att texterna ska vara på mycket grundläggande nivå och de kan vara
väldigt kortfattade.
Skrivna meddelanden kan till exempel vara sms, skyltar eller lappar på en anslagstavla.
Skrivna dialoger kan handla om vardagliga situationer där man hälsar på varandra och
berättar vad man heter och varifrån man kommer. Det kan till exempel vara ett
enkelt samtal på en restaurang eller i en affär. Att texterna ska komma från olika
medier kan innebära att man arbetar med en annons i en tidning, en kort berättelse i
en barnbok eller en inledande text på en webbsida.
Berättelser och annan fiktion introduceras i det centrala innehållet från och med kurs 3.
Det handlar fortfarande om enkla texter men genrerna ställer högre krav på elevens
läsförmåga. Eleverna ska också arbeta med strategier för att uppfatta betydelsebärande ord
i en text och för att kunna dra slutsatser om innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse.
Skolverket
18 (19)
När eleverna läser texter på kinesiska bekantar de sig också med hur ord, fasta
språkliga uttryck och vardagsfraser används i kinesiskan i olika typer av text. När
eleverna reflekterar kring språkets form och funktion utvecklar de sin språkliga
repertoar och får modeller för den egna skriftliga produktionen.
I de högre stegen introduceras dikter och även exempel på äldre litteratur. Sånger och
dikter finns redan sedan tidigare i muntlig form. I samband med att man till
exempel läser exempel på klassisk kinesisk poesi kan man också behöva gå igenom
några oförenklade kinesiska tecken.
Stöd vid läsning
Eleverna kan i de första kurserna behöva använda sig av stöd när de läser på
kinesiska, till exempel illustrationer och transkriptioner till pinyin av vissa tecken.
Några hjälpmedel är syntetiskt tal och ordböcker. Syntetiskt tal är skapat på maskinell
väg och i en elektronisk ordbok kan texten kompletteras med bilder, filmer och
ljud. När man arbetar med digital text på kinesiska, väljer och läser texter från
internet eller läser kinesiska böcker på en läsplatta, finns också många olika
lexikonfunktioner att arbeta med.
Texter från internet
Precis som med talat språk ska undervisningen från och med kurs 2 behandla texter
från internet och andra medier. I kurs 2 handlar det om att eleverna ska lära sig
orientera sig i texter och hitta information på internet och i andra medier. När eleven
orienterar sig i texter kan det handla om att hitta enstaka sakuppgifter eller att
identifiera tecken som eleven behärskar. Informationen kan handla om det
kinesiska språket eller att få vägledning till resurser av olika slag på internet, till
exempel olika online-verktyg för språkstudier eller hur man använder kinesiska
sökmotorer. I kurs 3 och 4 får eleverna lära sig orientera sig i och välja bland texter från
internet och andra medier. Först i kurs 5 och 6 ska undervisningen behandla olika sätt
att söka och välja texter från internet och andra medier. I kurs 7 ska dessutom texters
innehåll värderas. Det handlar om att gradvis utveckla en källkritisk förmåga och en
kritisk språklig medvetenhet. Eleverna i kurs 7 kan till exempel arbeta med att ställa
undersökande och kritiska frågor till innehållet i de texter de läser.
Skriftlig produktion och interaktion
Området och punkterna under skriftlig produktion och interaktion handlar om att
utveckla förmågan att skriva och kommunicera i skrift på kinesiska.
Skrivna presentationer, meddelanden, beskrivningar och dialoger
Eleverna får stegvis utveckla sin förmåga att producera olika typer av texter och att
interagera i skrift. I de inledande stegen är fokus på att lära sig skriva tecken och
förstå hur systemet är uppbyggt, eleverna får exempelvis skriva enkla presentationer,
meddelanden, beskrivningar och dialoger.
Skolverket
19 (19)
I kurs 3 och 4 tillkommer instruktioner samt skrivande för kontakt och kommunikation
och det ska nu vara sammanhängande text. För att det ska vara möjligt ingår ord och
fraser för att skapa struktur och sammanhang i det centrala innehållet. Skrivande för
kontakt och kommunikation kan till exempel vara korta sms, mejl eller chatt. Även
skrivande för att få information om exempelvis resor, besök eller tider kan ingå.
Den skriftliga produktionen inkluderar från och med kurs 5, berättelser. Texten ska
hänga ihop så det är viktigt att belysa hur ord och fraser kan användas för att skapa
struktur och sammanhang i berättande text. I de högsta två stegen blir texterna mer
varierade då uttrycket i olika situationer tillkommer. I skriftväxlingar ingår, från och
med steg 5, strategier som omformuleringar, frågor och stödjande fraser för att lösa språkliga
problem. Läs mer under rubriken Strategier.
Kunskapskrav
Kunskapskraven är skrivna i löpande text och beskriver vilka kunskaper som krävs
för de olika betygsstegen. De grundar sig på målen för ämnet som beskrivs i
ämnets syfte samt på det centrala innehållet. För att nå betyget E, C eller A krävs
att elevens kunskaper motsvarar beskrivningen av kunskapskravet i sin helhet.
Det är viktigt att läsa och förstå kunskapskraven som en helhet. Men för att det ska
vara lätt att urskilja progressionen kan man genom de fetmarkerade orden eller
fraserna se vad som skiljer kunskapskraven på de olika betygsstegen från varandra.
Kunskapskraven utgår från målen och relaterar till det centrala innehållet.
Läs mer om kunskapskravens uppbyggnad i moderna språk i kommentarmaterialen
till grundskolans kursplan och gymnasieskolans ämnesplan i moderna språk. I
avsnittet Språkfärdighetsnivån för kurserna i kinesiska på s. 2 ovan kan du också läsa om
hur kinesiska förhåller sig till övriga moderna språk.
Mer att läsa
 Gymnasieskolans ämnesplan moderna språk (SKOLFS 2010:124) samt
ämneskommentarer för moderna språk
 Grundskolans kommentarmaterial till moderna språk
 Grundskolans kommentarmaterial till kunskapskraven för moderna språk
(franska, spanska och tyska)
 Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och
bedömning (GERS)
 Europeisk språkportfolio
 Om strategier i engelska och moderna språk av Lena Börjesson, Skolverket (2012)
Samtliga dokument finns tillgängliga på Skolverkets webbplats www.skolverket.se.