Swedbank AsienAnalys
Nr 10 y 6 augusti 2009
Japan
Trög återhämtning väntar – oavsett valutgång
• Efter att det liberaldemokratiska partiet (LDP) förlorat lokalvalet i Tokyo i juli,
utlyste premiärminister Taro Aso nyval till parlamentet vilket kommer att hållas
den 30 augusti. Sannolikheten för att det demokratiska partiet DPJ tar över
regeringsmakten har ökat markant.
• Ett maktskifte kommer att ge upphov till förändringar. Det finns signaler om att
DPJ kommer att stimulera ekonomin mera och med ökat fokus på hushållen.
Offentliga infrastrukturinvesteringar kan däremot minska. Intressant att notera
är partiets tidigare uttalade ointresse för köp av amerikanska statspapper. Om
detta ännu gäller, kan det ge effekter på dollarkurs och långa marknadsräntor.
• Oavsett vilket parti som vinner valet, förblir ekonomiska, sociala och politiska
utmaningar stora både på kort och på lång sikt. Efter att Japans ekonomi
krympt mer än i många andra länder, har ljusglimtar noterats i exportindustrin.
Då återhämtningen är beroende av den amerikanska tillväxten, och andra länders stimulanser, torde återhämtningen bli långsam.
• Vi behåller vår prognos över BNP-tillväxten för innevarande år på -6 ½ %,
men uppreviderar prognosen för nästa år från ½ till 1 %. Motiveringen är en
högre tillväxt i Asien samt större tillväxteffekter från stimulanser.
• Deflationen riskerar att kvarstå både i år och nästa år. Den ekonomiska politiken inriktas på att stödja återhämtningen och öka förutsättningarna för prisstabilitet. Styrräntan kommer sannolikt inte sänkas till noll, utan kvarstår på
den nuvarande nivån (0,10 %). Tidpunkten för att avsluta de extraordinära åtgärderna genom köp av företags- och statspapper skjuts framåt i tiden. En
svagare yen skulle stärka företagens exportmöjligheter och vinster, men att
åstadkomma detta i nuvarande läge kan te sig svårt, och några interventioner
från Bank of Japans sida är inte förväntade.
• Finanspolitiska stimulanser uppgår till knappt 5 % av BNP, och kommer att utökas. Budgetunderskottet stiger till tvåsiffriga tal som andel av BNP, samtidigt
som skuldkvoten närmar sig 200 %. Även om finansieringen inte är ett problem i nuläget, bör en budgetkonsolidering inledas så småningom eftersom ett
minskat sparande och en åldrande befolkning försvårar finansieringen på
längre sikt.
• För svenska företag är Japan en fortsatt intressant marknad. Innovation inom
industri och välfärd kan skapa både nya affärsmöjligheter och kunskapsutbyte.
Cecilia Hermansson
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-post: [email protected] Internet: www.swedbank.se Ansvarig ugivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 1588
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478, ISSN 1103-4897
Viss ljusning för japansk ekonomi efter brant fall
Trots att Japans ekonomi och dess banksektor inte varit direkt utsatt
för subprimekrisen, blev nedgången i den reala ekonomin djupare än
i många andra länder. Ifjol föll BNP med nära 4 ½ % och enbart fjärde
kvartalet var nedgången 13,5 % i uppräknad årstakt. I år har BNP
fortsatt att krympa, och första kvartalet noterades i uppräknad årstakt
en nedgång på -14,2 %. I början av året hade drygt 45 % och 37 %
av export respektive industriproduktion förlorats jämfört med året innan. Det finns flera orsaker till varför nedgången blivit så mycket kraftigare i Japan än i många andra industriländer:
Nedgången i den
japanska ekonomin
blev djupare än i
många andra länder
1) I likhet med Sverige har Japan en produktionsstruktur med en
hög andel tillverkningsvaror (bilar, elektronik, maskiner, osv)
och dessa varugrupper har påverkats mer negativt än andra.
2) Exporten och investeringarna är viktiga tillväxtlokomotiv, medan konsumtionen länge varit dämpad. När investeringarna
minskat på grund av överkapacitet, svag framtidstro och stramare finansiella villkor, finns ingen motverkande faktor för tillväxten från hushållen.
3) Till en början påverkades många länder i Asien kraftigt av
nedgången i USA och Europa. Japan, med sin höga andel
export till tillväxtekonomier i regionen, påverkades därmed
också negativt.
4) Sedan augusti i fjol har den japanska yenen stärkts med mer
än 30 % i nominella handelsviktade termer. Även om yenen
tappat något på senare tid, är den betydligt starkare nu än när
den försvagades till följd av kapitalutflöden. Dessa motiverades av att det var billigt att låna i Japan för att investera i länder där avkastningen var högre (s k carry trade). En starkare
yen försämrar Japans handelsbalans och företagens vinster.
Japansk valutautveckling i reala och nominella handelsviktade termer
160
150
140
130
120
Index
110
100
90
80
70
60
N o m in e ll e ffe k tiv v ä x e lk u rs in d e x
R e a l e ffe k tiv v ä x e lk u rs in d e x
50
40
78
80
82
84
86
88
90
92
94
96
98
00
02
04
06
08
S o u rc e : R e u te rs E c o W in
2
Swedbank AsienAnalys Nr 10 •
6 augusti 2009
De senaste fyra månaderna har tillverkningsindustrin visat tillväxt i
månadstakt, samtidigt som nedgången i årstakt blivit allt mindre negativ. För första gången sedan februari 2008 visade Japans inköpschefsindex i juli tillväxtsignaler för industrin. Utvecklingen går åt rätt
håll.
Läget i industrin
har ljusnat …
En stabilisering på Japans exportmarknader, och även en högre tillväxt i Kina, påverkar positivt. Likaså har lagren anpassats nedåt, vilket ger företagen möjlighet att börja öka produktionen. Japans, och
övriga länders stimulanspaket har gjort nytta såtillvida att efterfrågan i
alla fall tillfälligt stärkts något. Fortfarande är Japan starkt beroende
av andra länders konjunktur och deras stimulanspolitik.
… driven av
stimulanser och
en bättre tillväxt
på landets exportmarknader
30
65
20
60
10
55
0
50
-1 0
45
-2 0
40
-3 0
35
P r o d u k tio n i tillv e r k n in g s in d u s tr in [c .o .p 1 2 m o n th s ]
In k ö p s c h e fs in d e x ( P M I)
E x p o r t [c .o .p 1 2 m o n th s ]
-4 0
Index
Procent
Export, industriproduktion och inköpschefsindex
30
-5 0
25
02
03
04
05
06
07
08
09
S o u r c e : R e u te r s E c o W in
Återhämtningen riskerar bli långsam
Även om det värsta kan vara över, står Japan inför många både kortoch långsiktiga utmaningar avseende ekonomin. Vår prognos är att
Japans reala BNP i år sjunker med 6 ½ %. För nästa år har vi reviderat upp prognosen från ½ % till 1 %, till följd av något starkare tillväxt i
Asien och större tillväxteffekter av stimulanserna. Tillväxten i ekonomin förblir dock onormalt svag.
Detta rimmar väl med farhågorna att Japan riskerar få en trög återhämtning innebärande en fortsatt låg efterfrågan med fallande löner
och priser. Om hushållens konsumtion stiger den närmaste tiden beror det på ett tillskott från regeringen motsvarande 2 biljoner yen
(drygt 150 miljoner kronor). I juni noterades ett nominellt lönefall – det
största någonsin som uppmätts – på 7,1 % jämfört med samma månad ifjol. Bonusar krympte med drygt 14 % och övertidsersättning
med 17 %.
En trög återhämtning
kan inledas andra
halvåret med svag
tillväxt samt fallande
priser och löner
Deflation förutses råda både i år och nästa år, vilket är längre än i
många andra länder där prisutvecklingen kan komma att normalise-
Swedbank AsienAnalys Nr 10 •
6 augusti 2009
3
ras tidigare. Konsekvenserna för den japanska ekonomin behöver
inte bli starkt negativa. Likväl riskerar en ihållande deflation att hämma konsumtionen och öka incitamenten att spara. Därmed blir det
svårare att bryta den svaga konsumtionsutvecklingen i Japan.
BNP-tillväxt i Japan 1995-2010, inklusive prognos 2009-2010
3
S w e d b a n k s p ro g n o s
2
1
0
Procent
-1
-2
-3
-4
-5
-6
-7
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
m ean
S o u r c e : R e u te r s E c o W in
Det finns flera faktorer som talar för en trög återhämtning i Japan.
Några av de viktigaste är:
1) Japans ekonomi är beroende av den amerikanska tillväxten,
och så länge som en robust återhämtning där saknas, kommer inte heller Japans tillväxt bli uthålligt högre.
2) Den kinesiska tillväxten är tilltagande, men till skillnad från när
efterfrågan från USA och Europa på kinesiska produkter var
hög och växande, kommer mer av tillväxtimpulserna i Kina
från offentliga investeringar som inte i lika hög grad ökar importen från Japan.
3) De globala obalanserna minskar gradvis, då Japans handelsbalansöverskott sjunkit markant och det amerikanska underskottet gradvis krymper. Kinas överskott fortsätter dock att
öka. Processen att minska sparandeobalanser mellan länder
kommer att fortgå, och konsekvenserna för ett land som Japan är lägre export- och tillväxtutsikter på medellång sikt samt
ett ökat behov att hitta nya lokomotiv för tillväxten.
4) När lagercykeln anpassats, och den rekyl i produktionen som
flera länder nu erfar avtagit, kommer japanska företag fortsätta att anpassa produktionen eftersom överkapaciteten torde
vara stor. Investeringsefterfrågan tenderar därför att bli svag
under en längre tid.
5) Arbetslösheten riskerar att stiga mer än vid tidigare nedgångar, eftersom de traditionella sociala kontrakten mellan arbetstagare och arbetsgivare håller på att förändras. Mer av tillfälliga anställningar ökar flexibiliteten, men gör att arbetsgivaren
inte är lika noga som tidigare med att hitta nya arbetsmöjligheter i andra företag för dem som sägs upp.
4
Swedbank AsienAnalys Nr 10 •
6 augusti 2009
6) Deflationsutsikter kan också påverka återhämtningen eftersom konsumtionen, som länge varit dämpad, får ännu svårare
att inleda en återhämtning. Avsaknad av effektiva ekonomiskpolitiska verktyg kan också hålla tillbaka tillväxten jämfört med
länder där sådana i större utsträckning finns.
Prisutveckling
2 .5
K o n s u m e n t p r is in d e x
2 .0
1 .5
Procent
1 .0
0 .5
0 .0
-0 .5
-1 .0
-1 .5
K o n s u m t io n s d e f la t o r n
-2 .0
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
S o u r c e : R e u t e r s E c o W in
Det finns också uppåtrisker för japansk ekonomi. Främst handlar det
om en starkare omvärldsefterfrågan än förväntat. Även ett maktskifte
skulle kunna bidra till ett uppsving i framtidstron, men det som talar
emot detta är befolkningens relativt luttrade inställning till politikens
maktspel.
Uppåtriskerna ska
heller inte negligeras
Ekonomiska utmaningar på medellång och lång sikt handlar om den
demografiska utvecklingen, där befolkningen åldras med konsekvenser för försörjningsbörda och tillväxt. Budgetkonsolideringen och försöken att minska den offentliga skulden skjuts nu på framtiden, och
finns kvar som en våt filt över ekonomin. Pensionssystemet och socialförsäkringssystemet är viktiga komponenter i denna utveckling, och
här kvarstår ett reformeringsbehov. Att öppna upp landet för utländsk
arbetskraft och utländska direktinvesteringar är också en utmaning
eftersom det idag finns (in)formella hinder som håller tillbaka satsningar från utlandet.
Ekonomiska, sociala
och politiska obalanser
– spänningarna är
många och tilltagande
Andra utmaningar handlar om växande inkomst- och förmögenhetsklyftor mellan olika grupper, t ex mellan urbana och agrara grupper,
mellan unga och gamla, och mellan tillfällig- och permanentanställda.
Antalet hemlösa ökar, och Japan tillhör i dag de OECD-länder som
har en mycket hög andel absolut och relativt fattiga i befolkningen.
Maktskifte rycker närmare
De sociala spänningarna ökar, men de traditionella politiska partierna
har varit senfärdiga med att skapa nödvändiga förändringar. Många
som röstar i valen har ett svagt förtroende för politiken och politiker,
men det är en situation som på intet sätt är ny. Politiken anses bland
många vara ett maktspel för en liten politisk elit utan folklig förankring.
Swedbank AsienAnalys Nr 10 •
6 augusti 2009
De politiska partierna
har varit senfärdiga
att ta till sig
människors oro
5
Den nuvarande premiärministern, Taro Aso, är den tredje premiärministern sedan 2006. Han tillhör Liberal Democratic Party (LDP), som
haft makten under hela efterkrigstiden förutom 11 månader under
1993-94. I juli utlyste han nyval i det undre huset i det japanska parlamentet (Diet) till den 30 augusti och bad samtidigt om ursäkt för sin
undermåliga politik och sitt bristande ledarskap.
Tidigare ansåg få oppositionspartiet Democratic Party of Japan (DPJ)
vara regeringsdugligt, men nu visar opinionsundersökningar att DPJ
har möjlighet att vinna valet och ta över makten. Om partiet kan få
majoritet i parlamentet är fortfarande oklart, men möjligheterna för
detta har ökat.
Tidigare ansågs DPJ
regeringsodugligt men
nu kan partiet vinna
valet den 30 augusti
DPJ kan karaktäriseras som ett parti till vänster-mitten. Många av de
ledande företrädarna kommer från LDP, eller har sin bakgrund inom
fackföreningsrörelsen. Nyligen valdes Yukio Hatoyama till ny partiledare, samtidigt som den tidigare – och skandalomsusade – Ichiro
Ozawa intog en plats i bakgrunden med ett likväl fortsatt stort inflytande.
Här följer några slutsatser om vilka konsekvenserna skulle kunna
vara av ett eventuellt maktskifte:
6
•
Något mer ansträngda relationer till USA (även om så inte behöver bli fallet när partiet väl innehar regeringsmakten).
•
Minskat intresse att finansiera USA:s budgetunderskott, med
eventuella konsekvenser för globala långa marknadsräntor
och dollarn.
•
Större fokus på japanska hushåll (till skillnad från större fokus
på företag från LDP:s sida) även om LDP också synes inrikta
politiken mer på den inhemska efterfrågan till följd av den
ekonomiska krisen och de ökade sociala spänningarna.
•
Större vilja att öka utgifterna för offentlig konsumtion, främst till
hushållen (skatter, motorvägar, barnfamiljer, o s v). Inga planer på att höja konsumtionsskatten (momsen) de närmaste
fyra åren. Färre satsningar på ”onödiga offentliga infrastrukturinvesteringar” och försök till att förändra samspelet mellan byråkratins tjänstemän, politiker och lobbyister.
•
Finansiella marknader noterar en ökad osäkerhet till följd av
ett eventuellt nytt regeringsparti. Aktiemarknader kan påverkas av att synen på företagande förändras. Samtidigt är
många japanska multinationella företag med stor produktion
utomlands inte beroende av inhemska politiska beslut. Konsumentmarknaden kan påverkas positivt om hushållen får tilltro till politiken, annars stiger inte konsumtionsbenägenheten
mer än möjligen tillfälligt. Ökade offentliga utgifter kan potentiellt höja det japanska ränteläget, men osäkerheten om detta
är stor givet tidigare erfarenheter där en stor uppbyggnad av
offentlig skuld inte drivit upp ränteläget.
Swedbank AsienAnalys Nr 10 •
6 augusti 2009
Oavsett om LDP eller DPJ får makten vid nästa val, måste kommande regering arbeta intensivt med att motverka en längre period av recession eller stagnation. Båda partierna måste inse att när traditionella sociala kontrakt bryts, måste politiken förnyas för att motverka
stora inkomstklyftor och tilltagande sociala och politiska spänningar.
Oavsett vilket parti
som vinner är
utmaningarna stora
Begränsad verktygslåda
Under premiärminister Koizumis mandatperiod (2001-2006) inriktades
politiken på att genomföra strukturella reformer och att stärka utbudssidan i ekonomin. Kritiken i det nuvarande läget är att efterfrågepolitiken försummades, och att det behövs en bättre balans mellan utbuds- och efterfrågestimulanser.
I Japan talas om en
bättre balans mellan
utbud och efterfrågan
Inte minst i detta konjunkturläge kommer efterfrågestimulanser inte
att kunna undvikas. Den nuvarande regeringen har satsat på att stimulera hushållen genom checkar samt ökat de offentliga investeringarna. Stimulanserna sammantaget 2009-2010 uppgår till 4,2 % av
BNP, vilket är mer än i många andra länder. DPJ:s partimanifest visar
att ambitionerna att stödja hushållen sannolikt utökas vid ett regeringsskifte.
Frågan är hur stora möjligheterna är att satsa på att stimulera ekonomin när den offentliga skulden närmar sig 200 % av BNP nästa år,
samtidigt som styrräntan redan är nära noll. Sedan Heiseibubblan
sprack i början av 1990-talet – med konsekvenser för fastighetspriser,
börs och banker samt den reala ekonomin – har Japan varit ett lågränteland. Att företag och banker behövde korrigera sina balansräkningar minskade låneviljan, samtidigt som sparandet i ekonomin ökade. Ränteläget påverkas också av Bank of Japans räntepolitik, d v s
den låga styrräntan och dess köp av statsobligationer – en utveckling
som på nytt accentuerats i och med den globala finanskrisen.
Låg styrränta och
hög statsskuld –
verktygslådan räcker
inte till
Korta och långa räntor i Japan
2 .5 0
2 .2 5
1 0 - å r ig s t a ts o b lig a tio n
2 .0 0
1 .7 5
Percent
1 .5 0
1 .2 5
1 .0 0
0 .7 5
C e n tr a lb a n k e n s s t y r r ä n ta
0 .5 0
0 .2 5
0 .0 0
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
S o u r c e : R e u te r s E c o W in
Swedbank AsienAnalys Nr 10 •
6 augusti 2009
7
Risken finns därför att problemen med s k zombieföretag och -banker
återigen ökar, d v s att det låga ränteläget bidrar till felaktig allokering
av kapital. Konjunkturläget är svagt och deflationsrisken tilltar, vilket
medför att centralbankens politik inte ännu kan styras om mot en mer
marknadspåverkande ränteutveckling. En högre offentlig skuld riskerar också att pressa upp de långa marknadsräntorna något. Högre
räntor skulle kunna äventyra Japans återhämtning. Bank of Japan
beslutade vid förra mötet att hålla styrräntan oförändrad, vilket sannolikt innebär att man inte avser att återigen införa nollränta. Dessutom
skjuter man fram de tidpunkter vid vilka obligationsköpen ska vara
avslutade. Dels genomförs s k credit easing, vilket innebär att privata
obligationer köps för att underlätta på kreditmarknaden. Dels finns inslag av s k quantitative easing, med köp av statsobligationer. Båda
inslagen blåser upp centralbankens balansräkning. Det är alltjämt
oklart hur effektiva åtgärderna är för att hålla tillbaka de långa marknadsräntorna, men riskerna med högre räntor innebär likväl att centralbanken inte vågar ta tillbaka stimulanserna alltför snabbt.
Tidpunkten för en
s k ”exit strategy” har
skjutits fram av BOJ
Av stor betydelse är också yenkursens utveckling. Ovan syntes yenen i nominellt och realt handelsviktade termer vara på väg att åter
försvagas, mot en genomsnittlig nivå. Den japanska centralbanken
har inte intervenerat sedan februari 2005. En teoretisk jämviktskurs
kring 85 mot dollarn nämns ibland som rimlig. Dagens kurs kring 95
är därmed fortfarande svagare än denna nivå, men betydligt starkare
än den kurs som noterades 2005-2007 kring 115.
BOJ skulle nog vilja
se en svagare yen
men intervenerar inte
Det är således svårt att påverka ekonomin via växelkursen, även om
det skulle vara önskvärt, givet det samband Obstfeld (2009) hittat
med en negativ korrelation på -0,38 mellan den reala växelkursen och
reala BNP-tillväxten. Ränteläget är artificiellt lågt och kan inte bli så
mycket lägre, men kan möjligen avhållas från att stiga genom centralbankens penningpolitik.
Därmed återstår att stimulera efterfrågan med hjälp av finanspolitiken.
Stimulanser värda 4,2 % av BNP har redan fastställts, och för närvarande ökar offentliga investeringar samt transfereringar till hushåll
och kommuner. Om DPJ vinner valet den 30 augusti väntar ytterligare
stimulanser värda 3,5 % av BNP, varav en del skall finansieras genom att begränsa offentliga investeringar och andra ”onödiga utgifter”. Samtidigt riskerar avbrott i dessa offentliga investeringar att dämpa efterfrågan och höja arbetslösheten på kort sikt.
Japan har genomfört
relativt stora finanspolitiska stimulanser
Med hänsyn till den åldrande befolkningen, och den ökade försörjningsbördan, riskerar Japan få allt större problem med att finansiera
sin stora statsskuld kring 180 % av BNP i nuläget (och upp mot
200 % nästa år enligt OECD). Ett minskat sparande i ekonomin och
ett ökat fokus på den inhemska efterfrågan kan driva upp ränteläget.
Det blir därför allt viktigare att hitta ett ramverk och en tidplan för budgetkonsolideringen. Samtidigt är det viktigt att inte äventyra återhämtningen. Den av Hashimotos regering genomförda momshöjningen
1997-98 är ett exempel på hur en alltför snabb avslutning av finanspolitiska stimulanser gav ett allvarligt avbräck i ekonomin, med negativa konsekvenser både på tillväxten och på budgetutvecklingen. Det
gäller därför att återhämtningen är på plats innan finanspolitiken stramas åt.
På kort sikt är
finansieringen av
den offentliga skulden
inte ett större problem
– men riskerna ökar
på lite längre sikt
8
Swedbank AsienAnalys Nr 10 •
6 augusti 2009
Slutsatser för svenska företag
Även om Kina i termer av köpkraftsparitet (PPP) passerat Japan och
intagit andraplatsen efter USA, är Japan ännu världens andra största
ekonomi i dollartermer. För att beräkna handel och investeringar är
det sistnämnda måttet (dollartermer) mer relevant. För svenska företag är Japan fortfarande en mycket viktig marknad.
I dollartermer är Japan
fortfarande världens
andra största ekonomi
Därför är trenden av avtagande handelsutbyte mellan Japan och Sverige oroande. Även före den globala finansiella och ekonomiska krisen, när svensk och japansk ekonomi växte sig allt starkare, sjönk
exporten till Japan. Det är inte förvånande att trenden fortsatt under
krisen, även om importen från Japan sjunker mer än exporten till Japan. Att Sverige synes tappa marknadsandelar på den japanska
marknaden är en utveckling som fortfarande kan vändas.
Svensk export till
Japan uppvisar en
avtagande trend
Svensk handel med Japan (miljarder kronor)
Export
Import
Totalt
2005
14 849
17 433
32 282
2006
16 865
18 112
34 977
2007
13 950
17 704
31 654
2008
13 175
17 839
31 014
2009 uppräknad 2009 (jan-maj)
13 058
5 441
15 185
6 327
28 243
11 768
Vi förutser att Japan även de närmaste åren kommer att utvecklas
svagt makroekonomiskt. Däremot har den process att korrigera balansräkningar, som tidigare tog mycket energi, i princip avslutats.
Många av de sociala och politiska spänningarna som beskrivits ovan
kommer att ge sig till känna. En eventuellt ny regering kan också skapa förändringar. Samtidigt fortsätter landet och dess invånare/företag
att anpassa sig till omvärldsförändringar. Japan står inte stilla.
Det finns flera anledningar att vända
den negativa trenden
Vad talar för fortsatt stort fokus på den japanska marknaden?
•
Den japanska ekonomins betydelse och marknadens storlek.
•
Japans ambition att behålla rollen som Asiens innovationscenter och landets stora satsningar på F & U.
•
Landets strategiska och samhällsinriktade forskning fokuserad
på konkurrenskraft, hälsa-, äldreomsorg och robotteknik samt
säkerhet.
•
Japans och Sveriges produktionsstruktur som är likartad och
ger utrymme för forskningssamarbete, t ex inom fordonsindustri, elektronik, IT och hälsa.
•
Japan som föregångsland bland OECD-länder när det gäller
att möta de demografiska utmaningarna, både i offentlig sektor och i företagen. Utvecklingen ger upphov till nya affärsmöjligheter bland utländska företag, men även en möjlighet till
överföring av kunskap.
•
Japan saknar till stor del egna naturtillgångar, och svensk råvaruexport fortsätter att ge möjlighet till nya affärer.
Swedbank AsienAnalys Nr 10 •
6 augusti 2009
9
•
Japan får råd av bland annat OECD och IMF att öka produktiviteten i tjänstesektorn genom att öppna upp för fler utländska
aktörer.
För företag som lär känna den japanska marknadens behov och särart saknas inte affärsmöjligheter. Även om den kinesiska marknaden
växer snabbare, kvarstår det faktum att Japan fortfarande utgör en
viktig handelsplats för utländska företag.
Kina växer snabbare –
men Japan är likväl en
stor och viktig marknad
Cecilia Hermansson
OBS: Fler kommentarer och analysinslag om den japanska
ekonomin finns (på engelska) i "Swedbank Discussion Paper
No. 22 – Great lessons to be learned from Japan’s balance
sheet recession” (som utkom samma dag som denna analys
på svenska).
Ekonomiska sekretariatet
Swedbank AsienAnalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga
källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan
[email protected]
dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell
www.swedbank.se
felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera
eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda
Ansvarig utgivare
eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588.
grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank AsienAnalys.
105 34 Stockholm, tel 08-5859 1028
Magnus Alvesson, 08-5859 3341
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
ISSN 1103-4897
10
Swedbank AsienAnalys Nr 10 •
6 augusti 2009
