Vi har också barn!
Riktad föräldrautbildning
för föräldrar med psykisk ohälsa eller
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Halland
Del I
- kartläggning av behov och möjligheter
Lizette Larsson Högfeldt
Falkenberg september 2011
Rapporten visar på ett behov av kompletterande föräldrautbildning för föräldrar
med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Halland. Den
redogör även för de föräldrautbildningar med liknande inriktning som bedrivs
av regionala eller kommunala verksamheter i länet. Ett förslag om införande av
riktad föräldrautbildning har utformats och återfinns i dokumentets främre del.
1
”Det är viktigt att komma ihåg att barn har möjlighet att växa och
utvecklas väl också i en familj där en förälder har psykiska problem.
Barnets framtidsutsikter är inte ödelagda ens om barnet självt får
psykiska svårigheter. Behandlingsresultaten när det gäller barn och
unga är goda. Svårigheter hör till också i ett vanligt liv.
Det är inte problemen i sig som är en fara för barnets utveckling, det
är när man inte försöker lösa dem som det blir farligt.”
(Solantaus och Ringbom, Hur hjälper jag mitt barn? Handbok för
föräldrar med psykiska problem 2007)
2
3
FÖRORD
Det har varit intressant och givande att arbeta med den här undersökningen och jag har lärt mig
mycket under tiden. Min uppriktiga förhoppning är att vi, här i Halland, kan komma igång med
både barn- och föräldragrupper/utbildningar för de familjer som lever med psykisk ohälsa eller
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, jag önskar att jag själv hade fått möjlighet att delta i
en sådan grupp när mina barn växte upp.
Jag vill rikta ett stort tack till alla som hjälpt mig med det här arbetet, alla ni föräldrar som tagit
er tid att svara på enkäten, alla ni inom olika verksamheter som delat ut enkäter och som besvarat
mina frågor.
Jag vill även tacka mina handledare, Eva Leander på VPM i Falkenberg samt psykiatrichef
Anette Falkenrot, arbetskamraterna på psykiatristaben i Falkenberg, mina kamrater i Hallandsrådet samt min arbetsförmedlare Lena Swan-Eriksson som alla har varit mig behjälpliga på olika
sätt och har visat stor förståelse för mina svagheter och styrkor.
Till sist:
Tack Dessi, för att du ställde frågan:
”Varför finns det inga föräldragrupper för oss som mår psykiskt dåligt?”
- och därmed initierade det här arbetet!
4
5
FÖRSLAG
Definitioner
Förälder
biologisk förälder, adoptivförälder eller annan vuxen person
som lever samman med någon av föregående.
Barn
person under 18 år, som bor hos föräldern eller som föräldern
har umgängesrätt till, eller äldre hemmaboende barn som är i
stort behov av förälderns stöd.
Riktad föräldrautbildning
föräldragrupper med bestämda teman som utgör ett komplement
till den allmänna föräldrautbildning som bedrivs av BVC för
nyblivna föräldrar.
Psykisk ohälsa
psykisk sjukdom, långvariga diagnostiserade eller upplevda,
psykiska besvär samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Förslag till riktad föräldrautbildning för föräldrar med psykisk ohälsa och/eller
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning boende i Halland
Riktad föräldrautbildning i grupp erbjuds alla föräldrar med psykisk ohälsa eller
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som är bosatta i Halland, som ett komplement till
den allmänna föräldrautbildningen.
Om det finns en ”frisk” förälder i familjen erbjuds denne att delta i föräldrautbildningen.
Om det finns tillräckligt underlag delas föräldrarna in i grupper efter barnets ålder.
Barn- och ungdomsgrupper hålls parallellt med föräldragrupperna.
Föräldrautbildningen drivs i samverkan mellan Region Halland (psykiatrin, BVC),
länets kommuner (BIM/BIP; socialförvaltningarna) samt de brukar- och närståendeorganisationer som företräds av Hallandsrådet. Samarbete med lokala studieförbund kan
inledas för att bedriva verksamheten som studiecirkel.
Deltagandet i föräldrautbildning skall vara frivilligt och ej journalföras eller registreras
av myndigheter.
Föräldrautbildningen skall vara kostnadsfri för deltagarna.
Ett förslag till innehåll och utformning av en riktad föräldrautbildning tas fram.
En föräldragrupp, parallell med barngrupp, startas som pilotprojekt under 2012, projektet
utvärderas efter ett år.
6
7
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD................................................................................................................................................................. 4
FÖRSLAG................................................................................................................................................................ 6
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...................................................................................................................................... 8
FIGURFÖRTECKNING .............................................................................................................................................. 9
1 INLEDNING........................................................................................................................................................ 12
1.1 BAKGRUND .......................................................................................................................................................... 12
1.2 SYFTE.................................................................................................................................................................. 12
1.3 FRÅGESTÄLLNING .................................................................................................................................................. 12
1.4 AVGRÄNSNINGAR .................................................................................................................................................. 13
1.5 METOD ............................................................................................................................................................... 13
2 FÖRÄLDRARS BEHOV OCH ÖNSKEMÅL.............................................................................................................. 14
2.1 ENKÄT................................................................................................................................................................. 14
2.1.1 Kategori A - Om dig .................................................................................................................................. 14
2.1.2 Kategori B - Om tidigare föräldrautbildning............................................................................................. 14
2.1.3 Kategori C - Om framtida föräldrautbildning ........................................................................................... 16
2.1.4 Kategori D – Diagnos/funktionsnedsättning ............................................................................................ 18
2.2 INTERVJUER MED FÖRÄLDRAR .................................................................................................................................. 18
3 FÖRÄLDRAUTBILDNINGAR I HALLAND .............................................................................................................. 19
3.1 REGION HALLAND ................................................................................................................................................. 20
3.1.1 Specialistmödravården i Kungsbacka ....................................................................................................... 20
3.1.2 Barnhälsovård (BVC) ................................................................................................................................ 20
3.1.3 Familjeinventering i södra Halland ........................................................................................................... 20
3.2 FALKENBERGS KOMMUN ......................................................................................................................................... 21
3.3 HALMSTADS KOMMUN ........................................................................................................................................... 21
3.3.1 NOVA ........................................................................................................................................................ 21
3.3.2 CLAVIS....................................................................................................................................................... 21
8
3.4 HYLTE KOMMUN ................................................................................................................................................... 22
3.5 KUNGSBACKA KOMMUN ......................................................................................................................................... 22
3.5.1 Familjehuset ............................................................................................................................................. 22
3.5.2 Familjeverkstan ........................................................................................................................................ 22
3.5.3 Parenting Young Children ......................................................................................................................... 22
3.6 LAHOLMS KOMMUN .............................................................................................................................................. 23
3.6.1 Socialpsykiatrin ........................................................................................................................................ 23
3.6.2 Familjecentralen ....................................................................................................................................... 23
3.7 VARBERGS KOMMUN ............................................................................................................................................. 23
4 EXEMPEL PÅ RIKTADE FÖRÄLDRAUTBILDNINGAR ............................................................................................. 23
4.1 ALMA-PROJEKTET ................................................................................................................................................ 23
4.2 BARNKRAFT.......................................................................................................................................................... 24
5 BEHÖVS RIKTAD FÖRÄLDRAUTBILDNING? ........................................................................................................ 24
5.1 BARNPERSPEKTIVET ............................................................................................................................................... 24
5.1.1 Lagstiftning .............................................................................................................................................. 25
5.1.2 Regionala och lokala riktlinjer .................................................................................................................. 25
5.2 SYNPUNKTER FRÅN BRUKARORGANISATIONER ............................................................................................................. 25
6 SLUTLEDNING ................................................................................................................................................... 28
KÄLLFÖRTECKNING .............................................................................................................................................. 30
BILAGOR MED FÖRTECKNING .............................................................................................................................. 32
FIGURFÖRTECKNING
Figur 1: Tidigare deltagande i föräldrautbildning relativt yngsta barnets födelseår. ................................................. 15
Figur 2: Föräldrarnas inställning till idén med riktad föräldrautbildning. ................................................................... 16
Figur 3: Sammanställning av föräldrars önskemål gällande barnens ålder vid en riktad föräldrautbildning. ........... 17
Figur 4: Föräldrars förslag till anordnare av riktad föräldrautbildning....................................................................... 17
Figur 5: Förekommande diagnoser hos föräldrarna som besvarat enkäten. .............................................................. 18
Figur 6: Riktad föräldrautbildning i Halland 2011 ...................................................................................................... 19
9
10
11
1 INLEDNING
1.1 BAKGRUND
Många vuxna med psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar lever i familjer.
Enligt rapporten ”Mod och mandat” (Jansson, Larsson och Modig 2011) har mellan en tredjedel
och hälften av alla patienter inom psykiatrin barn, de flesta lever samman med sina barn och den
största delen är mammor.
Frågan om en speciell föräldrautbildning1 för föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Halland togs upp till diskussion i Hallandsrådets2 styrelse i
början av 2011. Det framkom att ett behov av sådan utbildning fanns och styrelsen frågade sig
hur stort detta behov var, om det fanns någon sådan utbildning i Halland samt vem som kan vara
lämplig anordnare av en framtida riktad föräldrautbildning.
Frågan lyftes vid ett möte med psykiatriledningen som ställde sig positiv till att stödja en
dylik utbildning. Vid ett senare tillfälle beslöts att, inom ramen för ett arbetsprövningsprojekt;
kartlägga behov av och möjligheter till införande av en riktad föräldrautbildning.
1.2 SYFTE
Syftet med undersökningen är att få ett underlag att använda vid fortsatta diskussioner kring,
samt eventuella beslut om, införandet av riktad föräldrautbildning.
1.3 FRÅGESTÄLLNING
De frågor som söktes svar på var:
1
2
Finns det behov av riktad föräldrautbildning i Halland?
Vad anser föräldrar inom denna grupp om idén med riktad föräldrautbildning?
Finns riktade föräldrautbildningar eller liknande någonstans i Halland?
Hur bör en dylik utbildning utformas?
Fortsättningsvis kallad ”riktad föräldrautbildning”
Samorganisation för brukar- o närståendeföreningar i Halland med intressen inom psykiatrin
12
1.4 AVGRÄNSNINGAR
De föräldrar som avses i undersökningen har minst ett barn under 18 år, är bosatta i Halland samt
har någon form av psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Kartläggningen av riktade föräldrautbildningar inom länet omfattar utbildningar anordnade av
kommunala eller regionala verksamheter.
Då föräldragruppen varit svåridentifierad och projekttiden begränsad i kombination med svårigheter att nå personal i olika verksamheter sommartid görs inga anspråk på att ge en fulltäckande
bild av vare sig behov eller möjligheter. Däremot kan kartläggningen fungera som en vägvisare
vid framtida diskussioner och beslut.
1.5 METOD
Insamlandet av föräldrars tankar och åsikter gällande riktad föräldrautbildning utfördes medelst
enkätfrågor samt i några fall via telefonintervjuer3.
Ett stort antal (ca 600) mail med förfrågan om hjälp att distribuera enkäten skickades till
chefer och anställda inom bl. a psykiatrin, närsjukvården, mödravård, barnavårdscentraler, socialförvaltningar, intresseorganisationer. De fick ange hur många enkäter de behövde och dessa
skickades tillsammans med frankerade svarskuvert till respektive verksamhet.
Brev innehållande enkäter, svarskuvert samt anslag att lägga ut i väntrum skickades till samtliga
psykiatriska mottagningar samt barnavårdscentraler i länet4.
Totalt skickades drygt 700 enkäter ut men det är omöjligt att uppskatta vare sig hur många, eller
hur stor andel av, föräldrarna inom kategorin som nåtts.
I enkätens följebrev lämnades ett telefonnummer samt en e-postadress som de föräldrar som
önskade bli intervjuade kunde använda för kontakt.
För att kartlägga förekommande riktade föräldrautbildningar gjordes sökningar på Internet.
I de fall sådana, eller liknande, utbildningar hittades togs kontakt med ansvarig personal per telefon eller via mail. I viss mån har även litteraturstudier bedrivits i ämnet.
3 bilaga 1
4 bilaga 3 a - b
13
2 FÖRÄLDRARS BEHOV OCH ÖNSKEMÅL
För att undersöka hur föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
har för erfarenhet av tidigare föräldrautbildning samt hur de ställer sig till idén om riktad föräldrautbildning gjordes en enkätundersökning där förfrågan om villighet att intervjuas lades till.
2.1 ENKÄT
En enkät med totalt 17 frågor5, delades ut under våren 2011. Frågorna delades in i fyra kategorier: A - Om dig, B – Om tidigare föräldrautbildning, C – Om framtida föräldrautbildning samt D
– Diagnos/funktionsnedsättning. Det fanns både kvantitativa och kvalitativa frågor.
För att distribuera enkäterna togs hjälp av personal inom ett stort antal regionala och kommunala
verksamheter i länet samt av brukarorganisationer6. Enkäter sändes även till mottagningar bl. a
inom psykiatrin, barnhälsovården och vissa enheter inom länets socialförvaltningar för att placeras i väntrum. Totalt sändes ca 700 enkäter ut, men statistik över hur många enkäter som nådde
föräldrarna saknas då detta skulle tagit orimligt mycket tid att sammanställa. Under perioden maj
- augusti inkom 30 besvarade enkäter, samtliga svar redovisas i en bilaga7.
2.1.1 FRÅGEKATEGORI A - OM DIG
Av de föräldrar som besvarat enkäten var 77 % bosatta i norra Halland. Inga svar inkom från
Hylte kommun. Endast två av föräldrarna var under 25 år, resten var jämnt fördelade mellan
åldersgrupperna 25 – 40 år samt över 40 år.
Drygt 50 % av föräldrarna hade två barn, 30 % hade ett barn, resterande mellan tre och fem barn.
Två föräldrar väntade barn. Barnen var födda mellan 1974 och 2010. De barn som var födda på
70-, 80- samt början av 90-talet hade alla yngre syskon. 37 % av föräldrarna hade fått sitt yngsta
barn mellan 2006 och 2010.
2.1.2 FRÅGEKATEGORI B - OM TIDIGARE FÖRÄLDRAUTBILDNING
Nästan 50 % av föräldrarna hade aldrig deltagit i någon form av föräldrautbildning, fem personer
hade påbörjat utbildning, men avbrutit. De som deltagit i föräldrautbildning hade till största delen gjort det i sin hemkommun.
5 bilaga 1
6
Bilaga 2
7 bilaga 4
14
Deltagandet i föräldrautbildning sjönk med stigande ålder. De som var under 25 år hade båda
deltagit i s.k. ung mammagrupp. I gruppen 25 – 40 år var deltagandet ca 50 % och i gruppen
över 40 år hade 27 % deltagit.
Deltagandet i tidigare föräldrautbildning var högre ju yngre yngsta barnet var, se figur 1 nedan.
efter 2005
Yngsta barnets
födelseår
Deltagit
2000 - 2005
Avbrutit
Ej deltagit
före 2000
Antal föräldrar
0
2
4
6
8
10
Figur 1: Tidigare deltagande i föräldrautbildning relativt yngsta barnets födelseår.
Anordnare av den genomgångna utbildningen var i hälften av fallen BVC. Några hade fått sin
utbildning via kommunen, två föräldrar via ung mammagrupp och en genom vuxenpsykiatrin.
Barnens ålder då föräldern gick utbildning varierade från ofödd till 11 år, 40 % deltog då barnen
var i åldern 0-1 år. 43 % av de som deltagit i tidigare föräldrautbildning ansåg att utbildningen
passade dem bra, övriga svar fördelades lika mellan delvis eller dåligt.
Bra var: ”man fick olika tips, kunde diskutera med övriga deltagare”.
Dåligt var: ”opersonligt, många deltagare”, ”när jag var orolig för min sambo som mådde dåligt
anmälde de oss till soc.”
Ingen av de föräldrautbildningar som personer i svarsgruppen deltagit i riktade sig särskilt till
föräldrar med psykisk ohälsa. De föräldrautbildningar som de deltagit i var BVC:s/MVC:s traditionella föräldragrupper, ”ung mammagrupp”, COPE eller liknande. På frågan om det fanns saker
man inte ville prata eller fråga om pga. sin psykiska ohälsa eller funktionsnedsättning svarade
fem personer att så inte var fallet. Fem personer uppgav att det fanns sådant man inte vågade
eller ville prata om:
”Jag hade inte psykisk ohälsa vid den tiden.” ”många, men man kände sig så dum”
”När man inte klarade av vissa saker, hur gör man då?” ”talade inte om att sonen har ADHD, ej
heller att jag misstänkte att jag själv har det. Har idag diagnos svår ADHD.”
15
Av de föräldrar som inte deltagit i någon föräldrautbildning uppger hälften att det inte fanns någon på hemorten. En person angav rädsla för att känna sig utpekad eller udda som orsak, två
hade aldrig blivit erbjudna och en kom sig inte för att gå.
2.1.3 FRÅGEKATEGORI C - OM FRAMTIDA FÖRÄLDRAUTBILDNING
En övervägande majoritet av föräldrarna ansåg att idén med riktad föräldrautbildning låter bra,
ingen var negativ, se figur 2 nedan.
Varberg
Laholm
Kungsbacka
Nej
Kanske/vet ej
Hylte
Ja
Halmstad
Falkenberg
Antal svar
0
2
4
6
8
10
Figur 2: Föräldrarnas inställning till idén med riktad föräldrautbildning.
Så här skriver en förälder:
"Man behöver/många hade behövt gå en sådan utbildning, inte bara för ens egen skull, som förälder med någon form av psykisk ohälsa, utan framför allt för våra barns skull. Det är väldigt
svårt att förklara vad som händer, eller vad det handlar om, i synnerhet om man som person inte
är helt säker på det själv, och detta hade kunnat förenkla det lite. Jag är säker på att en sån här
sak hade varit en stor hjälp för många, jag vet att det åtminstone hade hjälpt mig med mycket,
och min son.”
Flera av föräldrarna lämnade förslag till innehållet i en riktad föräldrautbildning såsom ärftlighet,
relationer, bemötande, stöd för ensamföräldrar och tips om var man kan få stöd och hjälp. På
frågan om vilken ålder på barnen utbildningen bör handla om fanns en stor samstämmighet gällande åldrarna 0 – 18 år, se figur 3 på sidan 17.
16
20
15
10
Antal
5
0
0
5
10
Ålder
15
20
Figur 3: Föräldrars önskemål gällande barnens ålder vid riktad föräldrautbildning.
De flesta föräldrarna anser att en riktad föräldrautbildning bör anordnas av psykiatrin eller kommunen, se figur 4 nedan.
5
4
Antal förslag
4
3
BVC
3
Kommunen
2
Psykiatrin
2
Studieförbund
1
Annan
1
0
Falkenberg
Halmstad
Hylte
Kungsbacka
Laholm
Varberg
Figur 4: Föräldrars förslag till anordnare av riktad föräldrautbildning.
Vikten av rätt kompetens påpekades i kommentarerna och ett par föräldrar föreslog ett samarbete
mellan olika verksamheter såsom kommunen, BVC och psykiatrin. Några uttryckte rädsla för
registrering och eventuellt omhändertagande av barnen om de deltog i föräldrautbildning:
”ej registrerande arrangör för risk av omhändertagande av barn” ”Nån som inte anmäler en så
fort man pratar om nåt som är jobbigt.”
17
2.1.4 KATEGORI D – DIAGNOS/FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Uppgifterna om diagnos/funktionsnedsättning var frivilliga att lämna, trots det har 23 personer
angett sin diagnos eller problematik. Flera föräldrar hade två eller flera diagnoser. Den vanligaste
diagnosen var ADHD, därefter följde depression (olika typer) samt bipolär sjukdom, se figur 5
nedan.
3%
3%
3%
2%
ADHD/ADD
3%
Depression alt utmattningsdepression
29%
5%
Bipolär sjukdom
Borderline/IPS
5%
Posttraumatiskt stressyndrom
Ångest
10%
Dyslexi
Fobiok personlighetsstörning
16%
21%
Ljudkänslighet
Tvångsmässig personlighetsstörning
Ätstörning
Figur 5: Förekommande diagnoser hos föräldrarna som besvarat enkäten.
2.2 INTERVJUER MED FÖRÄLDRAR
Två föräldrar, här kallade A och B, intervjuades om sina tankar kring riktad föräldrautbildning.
Båda var mycket positiva till idén och ville själva delta i en sådan utbildning.
Förälder A, som deltagit i traditionell föräldragrupp, hade saknat förståelse för problem som var
relaterade till A:s psykiska ohälsa och hade känt sig väldigt osäker på vad som var lämpligt att
tala om eller inte.
Förälder B hade deltagit i ung mammagrupp, anordnad av kommunen och BVC, B hade inte
heller känt sig förstådd och hade många obesvarade frågor. B frågade sig bl. a ”Hur tar barnen
det när man mår dåligt?” och ”Hur ska man göra för att det inte ska gå ut över barnen när man
är stressad och så?” B föreslog även att information kring hjälpmedel skulle vara ett moment i
utbildningen samt att den ”friska” föräldern skulle vara välkommen att delta i gruppen.
18
3 FÖRÄLDRAUTBILDNINGAR I HALLAND
En fullständig inventering av föräldrautbildningar/föräldragrupper i Halland har av flera skäl inte
varit möjlig att göra, delvis beroende på att flera verksamheter varit svåra att nå under sommarmånaderna. Även om inventeringen inte är komplett ger den förhoppningsvis en bild av hur det
ser ut i länets kommuner i avseende på riktade föräldrautbildningar, se figur 6 nedan.
Kommun
Riktad utbildning/föräldragrupp – enbart
psykisk ohälsa
Blandade
grupper
Region
Halland
Enskild
föräldrautbildning
Övrigt
Psykiatrin i
södra Halland
(behovsinventering
pågår)
Specialistmödravården
Kungsbacka –
samarbete med
bl. a Familjehuset
Uttryckt önskemål om gruppverksamhet för
föräldrar med
psykisk ohälsa
Falkenberg
BIM
Ja
Halmstad
Nova
Ja, för föräldrar
med yngre barn
Ja
Hylte
Kungsbacka
Laholm
Familjeverkstan
Familjehuset
Parenting
Young
Children
Familjecentralen
Socialpsykiatrin
Ja
Ja
Varberg
Figur 6: Riktad föräldrautbildning i Halland 2011
19
3.1 REGION HALLAND
3.1.1 SPECIALISTMÖDRAVÅRDEN I KUNGSBACKA
Vid intervju med ansvarig barnmorska på specialistmödravården i Kungsbacka framkom att det
kanske är för tidigt med riktad föräldrautbildning under graviditeten. Den främsta anledningen
var att de blivande föräldrar delas in efter bostadsort för att underlätta skapandet av kontakter
inför föräldraledigheten.
Mödravården får, i de flesta fall, kännedom om psykisk ohälsa (eller behov av stöd av annan
orsak) hos en blivande förälder vid inskrivningen. Man samarbetar då med mödra- och barnhälsovårdens psykologer samt, i Kungsbacka, med Familjehuset, se kap 3.5.1 på på sidan 22. I de
fall särskilda stödinsatser i föräldraskapet krävs, s.k. dygnet runt vård, samverkar man med Birkahemmet i Göteborg.
Den förberedande föräldrautbildningen är främst inriktad på profylaxträning men tar även upp
frågor som anknytning, relationer m.m. Man har tillgång till ett specialutformat utbildningsmaterial, Föda barn, som riktar sig till föräldrar med särskilt vårdbehov. (Ljungren 2011).
Föda barn är ett mycket tydligt material och kan, eventuellt med vissa modifikationer, användas
av föräldrar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (författarens kommentar).
3.1.2 BARNHÄLSOVÅRD (BVC)
Barnavårdscentralerna i länets kommuner erbjuder grupper för nyblivna föräldrar. Man informerar och samtalar om mat, sömn, utveckling och barnsjukdomar mm och ibland även babymassage. Det finns inte speciella grupper för föräldrar med psykisk ohälsa. (Öberg 2011).
3.1.3 FAMILJEINVENTERING I SÖDRA HALLAND
I södra Halland pågår en kartläggning av vilket stöd vuxenpsykiatrin ger barn till psykiskt sjuka
föräldrar. Kartläggningen förväntas bli klar hösten 2011. Syftet är att sprida barnperspektivet i
södra Halland och att hitta rutiner och metoder för att kunna ge rätt stöd och hjälp. Någon gruppverksamhet för föräldrar är inte planerad. (Blomqvist 2011).
I arbetet med kartläggningen utgår man från Beardslees familjeintervention, en metod för förebyggande familjearbete, där man har stödjande samtal, kring förälderns sjukdom samt hur man
kan hjälpa barnet att må bra, med barn och föräldrar både var för sig och gemensamt
(Axelsson 2008).
20
3.2 FALKENBERGS KOMMUN
BIM i Falkenberg drivs av socialförvaltningens missbruksenhet och riktar sig till barn i åldern
4-20 år vilka lever i familjer där det finns missbruk, våld eller psykisk ohälsa.
För de föräldrar som har barn i BIMs verksamhet erbjuds deltagande i föräldragrupper. Rekrytering sker via socialsekreterare eller genom egen anmälan. Man träffas i grupper 16 gånger/termin
och arbetar med olika teman såsom känslor, rädslor, familjen m m, huvudfokus ligger på barnperspektivet. En föräldragrupp hålls samtidigt med gruppen för yngre barn. Föräldragrupperna
som består av både föräldrar med psykisk ohälsa och andra kategorier, är omtyckta men täcker
inte hela behovet.
Om en riktad föräldrautbildning kommer till stånd finns vilja till samarbete med t ex parallell
barngrupp. (Hansson 2011).
3.3 HALMSTADS KOMMUN
3.3.1 NOVA
Barn och tonåringar från sju år och uppåt som lever i familjer där det finns missbruk, våld eller
psykisk ohälsa kan delta i Novas grupper som drivs i samverkan mellan socialförvaltningen och
vuxenpsykiatrin. Rekrytering till grupperna sker via psykiatrins barnombud eller genom egen
anmälan.
Föräldrar som har barn i Novas verksamhet kan delta i föräldragrupper om 4-10 deltagare, i
dessa grupper blandas föräldrar med psykisk ohälsa med övriga föräldrar, ca 50 % av deltagarna
har psykisk ohälsa
I föräldragrupperna diskuteras bl. a föräldraskapet och hur barnen upplever föräldrarnas problem,
man upprättar även beredskapsplaner både för barnen och för föräldrarna. Föräldragrupperna är
uppskattade men de täcker inte hela behovet, det saknas bl. a grupper för föräldrar med yngre
barn. (Larsson 2011).
3.3.2 CLAVIS
CLAVIS är ett samprojekt mellan Halmstad kommun och region Halland. Verksamheten, som
bl. a består av temagrupper, studiecirklar och en träffpunkt, riktar sig till vuxna med psykisk
ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Ungefär 10 % av deltagarna är föräldrar.
Man har vid tidigare tillfälle haft uppe frågan om föräldragrupper i projektets styrgrupp och är
positivt inställda till ett framtida samarbete kring riktad föräldrautbildning. (Lago 2011).
21
3.4 HYLTE KOMMUN
Socialförvaltningen och Barn- och Ungdomsförvaltningen bedriver gruppverksamhet, CAP, för
barn i åldern 7-17 år som lever i familjer där det förekommer psykisk ohälsa, missbruk eller
våld, samt även för barn med frånskilda föräldrar. Grupper för föräldrar med barn i CAP:s verksamhet är planerade, medel är avsatta men det råder brist på gruppledare. Dessa föräldragrupper
kommer att bli blandade men det finns underlag för riktade grupper för enbart föräldrar med
psykisk ohälsa. (Johansson 2011).
3.5 KUNGSBACKA KOMMUN
I Kungsbacka ges möjlighet till stöd och utbildning för föräldrar med psykisk ohälsa via
familjehusets olika verksamheter.
3.5.1 FAMILJEHUSET
I Familjehusets ordinarie verksamhet, som sorterar under Individ- o familjeomsorgen i Kungsbacka kommun, ges individuellt stöd till familjer med barn under 12 år. De huvudsakliga arbetsområdena är föräldrastöd och föräldra-barnrelationer. Man har även regelbundet ”arg mammagrupp”. Verksamhet är öppen, många kommer på rekommendation av vänner, förskola eller
skola. Man tar även emot familjer på begäran av socialförvaltningen. En del av föräldrarna har
psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. (Eteus 2011).
3.5.2 FAMILJEVERKSTAN
Familjeverkstan är ett familjestödsprogram i studiecirkelform som finns hos Vuxenskolan. Cirklarna leds av Familjehuset i samarbete med kommunens boendestöd. Familjeverkstan riktar sig
framför allt till föräldrar med egna svårigheter inom det psykiska området. Man har gemensamma träffar där det ges hemuppgifter, familjerna erbjuds sedan individuellt stöd i hemmet med
hemuppgifterna. (Eteus 2011).
3.5.3 PARENTING YOUNG CHILDREN
Parenting Young Children är en australiensk utbildning som bedrivs i individualiserad form i
familjernas hem. Undervisningsstrategierna anpassas efter individens behov. Man arbetar med
tydliga målformuleringar, vilka bryts ned till detaljnivå. Undervisningen, som bedrivs av familjehuset i samarbete med boendestödet, passar för personer med olika typer av inlärningssvårigheter. (Eteus 2011).
22
3.6 LAHOLMS KOMMUN
Laholms kommun kommer hösten 2011 börja ge ett generellt hållet föräldrastöd till föräldrar
med barn i alla åldrar genom gruppverksamhet, föreläsningar eller på annat vis (Öberg 2011).
3.6.1 SOCIALPSYKIATRIN
Inom kommunens enhet för socialpsykiatri erbjuds enskilt stöd enligt Bostonmodellen. Föräldrautbildning ingår, om klienten har barn, som ett moment i dessa träffar. Det finns i dag ingen
gruppverksamhet, detta är något man gärna vill utveckla, bl. a med föräldragrupper
(Pålsson 2011).
3.6.2 FAMILJECENTRALEN
På Familjecentralen i Laholm samverkar mödravård, barnhälsovård, öppen förskola och
socialförvaltningen med att ge information och stöd till föräldrar med barn i åldern 0-5 år, samt
till blivande föräldrar. I öppna förskolan har man mindre grupper för de föräldrar eller barn som
av olika orsaker har svårt att delta i större grupp.
Familjecentralen har ingen riktad verksamhet till föräldrar med psykisk ohälsa, ofta saknas kännedom om föräldrarnas eventuella diagnoser, innehållet är mer allmänt hållet med fokus på barnens behov och utveckling. Man vill gärna komma i kontakt med gruppen föräldrar med psykisk
ohälsa och ett intresse för att arbeta med denna grupp finns hos personalen (Öberg 2011).
3.7 VARBERGS KOMMUN
BIM i Varberg har grupper för barn och ungdomar i åldern 6-18 år. Man har inga grupper för
föräldrar. Personal på BIM anser att det finns behov av föräldragrupper och har bett om detta,
men fått avslag av ekonomiska skäl. (Antonsson 2011).
4 EXEMPEL PÅ RIKTADE FÖRÄLDRAUTBILDNINGAR
På flera håll i Sverige finns riktade föräldrautbildningar eller föräldragrupper för föräldrar med
psykisk ohälsa. Några exempel på sådan verksamhet följer nedan.
4.1 ALMA-PROJEKTET
ALMA är ett samprojekt mellan Malmö stad och Region Skåne. På initiativ av brukarorganisationer startades 2001 gruppverksamhet i Malmö för mammor med psykisk ohälsa och minst ett
barn under sex år. Syftet med gruppen är att erbjuda mammorna möjlighet att prata om barn och
23
föräldraskap tillsammans med andra mödrar. Gruppen leds av kuratorer från vuxenpsykiatrin och
barnpsykiatrin. Gemensamt för deltagarna är att de i sina utvärderingar pratar om värdet att under strukturerade former närma sig ett svårt och känsligt område tillsammans med andra i liknande situation. (Hagström 2011).
4.2 BARNKRAFT
Barnkrafts stödgrupper använder sig av en pedagogisk metod som utvecklats i Finland och där
praktiserats med stor framgång. Verksamheten drivs i samverkan mellan kommunernas socialförvaltningar och psykiatrin i landstinget/regionen.
Stödgruppsträffarna riktar sig till föräldrar med psykisk ohälsa och till deras barn i ålder 7–17 år.
Man diskuterar utifrån fastställda teman8, träffas ca 10 gånger och föräldrar och barn har tre
gemensamma träffar. I de fall det finns en ”frisk” förälder i familjen får även denne delta i träffarna (Haverblad 2011).
I föräldragrupperna tar man upp frågor som: Psykisk ohälsa – hur förstår jag min sjukdom?
Stärka de positiva sidorna i föräldraskapet. Hur kan jag hjälpa mitt barn? Stärka självkänslan
som förälder. I barngruppen pratar man om: Psykisk ohälsa – vad är det? Hur påverkar det min
vardag? Hur kan man hantera besvärliga situationer? Stärka självkänslan som barn.
Barnkraft finns bl. a i Norra Stockholms stadsdelar och Ekerö (Stockholms läns landsting 2011),
Sigtuna/Upplands Väsby samt i Hässleholm/Kristianstad (Skåne 2011).
5 BEHÖVS RIKTAD FÖRÄLDRAUTBILDNING?
5.1 BARNPERSPEKTIVET
Barnperspektivet är ett relativt nytt begrepp som innebär att vuxna, så långt som möjligt, sätter
sig in i barnets situation. Detta för att bättre kunna ta tillvara barnets intresse och verka för barnets bästa.
Barn kan inte ses som frikopplade från sina föräldrar. Samhället måste därför utifrån barnets
bästa även hjälpa och stödja föräldrarna. Om samhället skall ta tanken om barnperspektiv på allvar måste man se barnet och föräldern som en enhet. Genom att stärka utsatta föräldrar i sitt föräldraskap, ge dem kunskap och redskap för att kunna hantera de speciella situationer och frågeställningar som kan uppkomma då man lever med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, ökar man möjligheterna för barnen att få sina behov tillgodosedda.
8
Bilaga 5
24
”Kunskap och förståelse om förälderns psykiska ohälsa, orsaker och betydelse av det förändrade
beteendet och händelser i familjen – ömsesidig förståelse i familjer – är viktig för både barn och
vuxna. Förståelse förutsätter samtal och gemensam bearbetning av problem.” (Solantaus 2006).
5.1.1 LAGSTIFTNING
För att stärka barnperspektivet och åskådliggöra barnets rättigheter infördes 2010 nya bestämmelser i Hälso- och sjukvårdslagen samt i Patientsäkerhetslagen9. De lyfter fram barnets rätt till
information och stöd vid förälders psykiska ohälsa (Jansson, Larsson och Modig 2011).
5.1.2 REGIONALA OCH LOKALA RIKTLINJER
Landstingsfullmäktige samt samtliga kommunfullmäktige i länet antog under hösten 2002 och
våren 2003 en gemensam policy och riktlinjer för stöd till barn och ungdomar i behov av särskilt
stöd i vilket man poängterar vikten av samverkan mellan olika aktörer:
”Samverkan och samordning mellan ansvariga verksamheter inom kommunen och landstinget är
en förutsättning för att enskilda barn, ungdomar och deras familjer ska få den hjälp och det stöd
de behöver” (N-gruppen 2003).
Ett exempel på lokala mål är ett av Individ- och Familjeomsorgens lokala mål i Falkenbergs
kommun: ”stärka föräldrar i deras föräldraroll så att de kan ge sina barn en trygg uppväxt”
(Falkenbergs kommun 2011).
5.2 SYNPUNKTER FRÅN BRUKARORGANISATIONER
Hallandsrådets ståndpunkt10 är att en riktad föräldrautbildning ska vara ett komplement till den
”vanliga” föräldrautbildningen. Styrelsen är enig i frågan om behovet av en sådan utbildning och
hade, då idéen om utbildningen föddes, tankar på att den inledningsvis skulle vara till för nyblivna föräldrar. Dock har enkäten visat att det finns önskemål om föräldrautbildning även för
föräldrar med äldre barn.
Så här skriver en representant för IFSAP11: ”Det är bra om personer med psykisk funktionsnedsättning kan delta i samhällets allmänna insatser, men om detta inte fungerar eller räcker till är
riktad utbildning bra för både föräldrar och barn. Föräldrar med psykisk funktionsnedsättning
bör inte med automatik hänvisas till riktad föräldrautbildning”. (Sandberg 2011).
9
Bilaga 6
Hallandsrådets synpunkter sammanfattas i förslaget på sidan 6
11
Intresseförening för schizofreni och andra psykossjukdomar
10
25
En representant för Attention12 skriver:
”Jag har lite reflektioner över vem som ska anordna föräldrakurserna. Bör psykiatrin anordna?
Kan det skrämma bort de som behöver kursen då de inte anser sig vara ”tillräckligt” sjuka för
att tillhöra psykiatrin? Bör kommunen eller landstinget (t ex BVC) anordna då de har anmälningsplikt? Redan idag är föräldrar livrädda för att fråga eller be om hjälp då hotet om omhändertagande av barnen ligger över många. För mig känns som det bästa (enda?) alternativet att
brukarorganisationerna och/eller studieförbunden står som anordnare och i studiecirkelform.
Dels för att träffa andra och ta del av varandras erfarenheter och dels för vikten av att kunna
ställa alla de ”dumma och konstiga” frågorna jag som förälder behöver för att kunna vara en
bra förälder.” (Tilljander 2011).
Många föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning lever med en
rädsla för att barnen skall omhändertas om de (föräldrarna) ber samhället om hjälp eller pratar
öppet om sina svårigheter och sin oro för barnen. Det är därför oerhört viktigt att de deltagande
föräldrarna känner sig trygga i gruppen som bör ledas av personer utan krav på registrering eller
journalföring.
Det är även av högsta vikt att utbildningen håller hög kvalitet och att man utnyttjar den kompetens som finns inom de regionala och kommunala verksamheterna i länet. Detta kan förhoppningsvis uppnås om utbildningen utformas som en studiecirkel i samarbete med lokala studieförbund och anlitar ”inhyrda” föreläsare/ledare från exempelvis psykiatrin.
För att nå en optimal lösning gällande både kompetens och trygghet bör frågan om ”ägandeskap”
av utbildningen tas upp till vidare diskussion.
12
Intresseorganisation för barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt deras
anhöriga
26
”Jag är mycket positiv till riktade föräldrautbildningar då jag själv
verkligen hade behov av detta som förälder och utifrån min erfarenhet
som föreningsaktiv känner jag att behovet inte minskat.
Jag stödjer helhjärtat förslagen i denna rapport.”
(Tilljander 2011).
27
6 SLUTLEDNING
Min slutledning blir:
Skall man ta barnperspektivet på allvar och se till barnets behov av trygghet,
stöd och rätt till information måste man se barnet som en integrerad del i familjen.
Det är bra, men inte tillräckligt, att se barnets behov av stöd och information.
En förälder som har kunskap om hur hans/hennes sjukdom eller funktionsnedsättning
upplevs av barnet har större möjlighet att förklara dess yttringar för sitt barn.
I en grupp enbart för föräldrar med psykisk/neuropsykiatrisk problematik vågar fler ställa
”konstiga” frågor.
I en grupp enbart för föräldrar med psykisk/neuropsykiatrisk problematik är det lättare
att be om råd och stöd i specifika frågor kopplade till förälderns problem och barnets
mående.
Ett behov av, och intresse för, riktad föräldrautbildning i Halland uttrycks dels av föräldrar inom målgruppen, dels av personal inom flera kommunala/ regionala verksamheter
samt av representanter från brukarorganisationer.
Det finns intresse för föräldrautbildning för föräldrar med barn i alla åldrar,
från 0 till 18 år.
Föräldrautbildningen bör vara parallell med barn/ungdomsgrupper.
Det finns en viss rädsla för myndighetsregistrering, därför bör deltagandet vara frivilligt,
inte journalföras samt ej registreras hos myndigheter.
Utbildningen bör utformas i samverkan mellan Region Halland (psykiatrin, BVC),
länets kommuner (BIM/BIP, socialförvaltningar) samt Hallandsrådet.
Utbildningen kan drivas som studiecirkel i samarbete med lokala studieförbund.
Det finns fungerande modeller på flera håll i landet, dessa bör tas i beaktande vid utformningen av riktad föräldrautbildning i Halland.
28
29
KÄLLFÖRTECKNING
Antonsson, Gunilla. Socionom, BIM o BIP, individ- o familjeomsorgen Varberg (den 04 07
2011).
Axelsson, Katarina. www.kuling.nu. den 24 10 2008. http://www.kuling.nu/Vagar-till-stod/Flervagar-till-stod-ny/Beardsless-familjeintervention/ (använd den 22 09 2011).
Blomqvist, Marjut. Sjuksköterska, affektiva mottagningen Halmstad, Region Halland (den 04 07
2011).
Eteus, Åsa. Socionom, individ- och familjeomsorgen, Kungsbacka kommun (den 26 05 2011).
Falkenbergs kommun, Individ- och familjeomsorgen. www.falkenberg.se. den 16 05 2011.
http://www.falkenberg.se/servicetjanster/lankar/vardochomsorg/individochfamiljeomsorg
.4.1f78b68f8eeb092ff7fff215.html (använd den 22 09 2011).
Hagström, Birthe. Projektledare, ALMA, Malmö stad/Region Skåne (den 13 06 2011).
Hansson, Anki. Stödgruppsledare, BIM socialförvaltningen, Falkenbergs kommun (den 30 06
2011).
Haverblad, Marlene. Kurator, socialförvaltningen, Sigtuna kommun (den 16 06 2011).
Jansson, Mårten, Anne-Marie Larsson, och Cecilia Modig. Mod och mandat Ny lagstiftning
stärker barn som anhöriga. Har vi modet att möta dem? Stockholm: Socialstyrelsen och
Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2011.
Johansson, Margaretha. Enhetschef, Familjecentralen Hylte kommun (den 06 09 2011).
Lago, Jerker. Projektledare CLAVIS, Halmstad kommun (den 12 09r 2011).
Larsson, Ragna. Socialrådgivare, gruppverksamheten socialförvaltningen, Halmstad kommun
(den 07 07 2011).
Ljungren, Anneli. Barnmorska/sektionsansvarig, specialistmödravården Kungsbacka (maj
2011).
30
N-gruppen, FoU Halland. ”Halländsk policy och riktlinjer för barn och ungdomar i behov av
särskilt stöd.” Landstinget Halland, Kommunförbundet Halland och N-gruppen,
Forskning och Utveckling, 2003.
Nordvall, Annika, och Maria F Sandberg. Hur kan vi stödja barn till psykiskt sjuka föräldrar - ett
utvecklingsprojekt i syfte att finna samarbetsformer mellan barn- och vuxenpsykiatri.
Oslo: Regionscenter for undervisning og forskning i barne- og ungdomspsykiatri, 1999.
Pålsson, Mia. Psykiatrirehabiliterare,socialpsykiatrin Laholms kommun (den 07 juli 2011).
Sandberg, Elisabeth. ”sekreterare Hallandsrådet.” mail. Halmstad, den 14 09 2011.
Skåne, Psykiatri. ”www.skane.se.” Föräldragrupper. 01 2011.
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/PsykiatriSkane/Vuxenpsykiatri/Hassleholm/Barn_till_psykiskt_sjuka_foraldrar/Foraldragrupper/
(använd den 22 09 2011).
Socialdepartementet. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Faktablad Artikelnr.
S2010.023, Stockholm: Socialdepartementet, juni 2010.
Solantaus, Tytti . FÖRA BARNEN PÅ TAL- när en förälder har psykisk ohälsa. Finland: Stakes,
2006.
Stockholms läns landsting. www.NorraStockholmsPsykiatri.se/barnkraft. den 08 04 2011.
http://www.norrastockholmspsykiatri.se/psykiatrin/nyheter.asp?ID=72&onPage=
(använd den 22 09 2011).
Sveriges Riksdag. ”www.juris.se.” Svensk Författningssamling. u.d.
http://www.juris.se/halmstadpsyk/start.asp (använd den 22 09 2011).
Öberg, Inger. Kurator, Familjecentralen, socialförvaltningen Laholms kommun (den 29 08
2011).
31
BILAGOR
Bilaga 1 Enkät .............................................................................................................................. 33
Bilaga 4 Enkätsvar ........................................................................................................................ 33
Bilaga 3a Anslag I ......................................................................................................................... 33
Bilaga 3b Anslag BVC .................................................................................................................. 33
Bilaga 5 Barnkraft Sigtuna ............................................................................................................ 33
Bilaga 6 lagstiftning ...................................................................................................................... 33
32
33
Bilaga 1 Enkät
Hej
Brukar- och anhörigorganisationerna i Halland har bildat en gemensam förening, Hallandsrådet
för psykiatribrukare som bl. a har som uppgift att lägga fram förslag till och samråda med psykiatrin i Halland.
Vi har tillsammans kommit fram till att det vore bra om det fanns föräldrautbildningar som riktar
sig speciellt till föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
För att få veta hur stort behovet och intresset är för en sådan utbildning behöver vi få svar på
några frågor. Frågorna finns i enkäten som börjar på nästa sida.
Det är viktigt att få in så många svar som möjligt och jag hoppas att du vill svara på enkäten.
Många olika verksamheter hjälper till att lämna ut enkäten, om du råkar få flera svara endast på
en. Använd svarskuvertet som följer med (portot är betalt) och posta snarast.
Jag skulle gärna vilja komma i personlig kontakt med några föräldrar för att göra intervjuer om
tankar och önskemål för föräldrautbildningen. Om du vill bli intervjuad kontakta mig så bestämmer vi en tid och plats. Telefonnummer och e-postadress finns i slutet av brevet.
Om det är någon fråga du inte förstår får du gärna ringa eller maila så förklarar jag.
Du behöver inte uppge ditt namn på enkäten, vid ev. intervju eller vid annan kontakt så
du garanteras fullständig anonymitet.
Jag som genomför undersökningen är förälder som har ADHD samt utmattningsdepression och
har varit sjukskriven i flera år men ska nu försöka börja jobba igen. Jag är aktiv inom Hallandsrådet samt Attention. Den här undersökningen gör jag som ett arbetsprövningsprojekt.
Med vänlig hälsning
Lizette Högfeldt, projektansvarig
Kontakt:
e-post, [email protected]
telefon 070-608 24 81
måndag och torsdag kl. 10.00 - 15.00 (Obs endast dessa tider)
PS. Om du vill ringa anonymt tryck #31# före telefonnumret.
34
A
OM DIG
1
Vilken kommun bor du i?
□ Laholm
2
□ Hylte
□ 25-40 år
□ Varberg
□ Kungsbacka
□ över 40 år
Hur många barn har du?
Antal ……………..
4
□ Falkenberg
Vilken är din ålder?
□ under 25 år
3
□ Halmstad
□ Väntar barn
Vilket/vilka år föddes ditt/dina barn?
………………………………………………………………………….
B
OM TIDIGARE FÖRÄLDRAUTBILDNING
5
Har du deltagit i någon föräldrautbildning eller föräldragrupp?
□ Ja
□ Började, men avbröt
□ Nej (gå till fråga 12)
35
Svara på fråga 6-11 bara om du har deltagit i någon föräldrautbildning
6
I vilken kommun var utbildningen?
□ Laholm
□ Hylte
□ Halmstad
□ Falkenberg
□ Varberg
□ Kungsbacka
□ Annan kommun ……………………..
7
Vem anordnade utbildningen?
□ BVC
8
□ Studieförbund ……….…………. □ Annan…………………………
Vilken ålder hade ditt/dina barn när du gick föräldrautbildning?
…………………….……
9
Hur passade utbildningen dig?
□ Bra Vad var bra?
10
□ Dåligt
Vad var dåligt?
............................................
................................................................
............................................
…………………………………………
Riktade sig utbildningen speciellt till föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?
□ Ja
11
□ Delvis
□ Delvis
□ Nej
Fanns det saker du inte ville prata eller fråga om pga. din psykiska ohälsa eller din
funktionsnedsättning?
□ Ja
ge gärna exempel
□ Minns ej
□ Nej
……………………………………………………………………
………….………………………………………………
36
Svara på fråga 12 bara om du inte deltagit i någon föräldrautbildning
12
Varför deltog du inte i föräldrautbildning?
□ Det fanns ingen där jag bodde
□ Jag var rädd för att känna mig utpekad eller udda
□ Annan orsak ……………………………………………………………………………
C
OM FRAMTIDA FÖRÄLDRAUTBILDNING
Frågorna nedan handlar om riktad föräldrautbildning. Med det menas föräldrautbildning
som är speciellt utformad för föräldrar som har psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatriskt
funktionsnedsättning.
Utöver de ”vanliga” frågorna om mat, sömn, barnets utveckling mm kommer en riktad föräldrautbildning bl. a. att ta upp följande ämnen:
13
Hur förklarar man sin sjukdom eller sitt beteende för barnen?
Hur påverkar föräldrars mående barnen?
Hur kan jag hjälpa mitt barn att må bra när jag mår dåligt?
Var/hur kan man söka hjälp till barnen?
Ärftlighet för olika tillstånd
Hur kan man ta tillvara sina styrkor och positiva egenskaper i relationen till barnen?
Låter idén med riktad föräldrautbildning bra?
□ Ja
14
□ Kanske/vet ej
□ Nej
Vilka övriga frågor skulle du vilja att en riktad föräldrautbildning tar upp?
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
37
15
Vilken ålder på barnen bör utbildningen handla om?
…………………………………..
16
Vem anser du skulle arrangera en sådan utbildning?
□ BVC
□ Kommunen
□ Psykiatrin
□ Studieförbund
□ Annan ..……………………………………………………....
D
DIAGNOS/FUNKTIONSNEDSÄTTNING
17
Vilken diagnos eller problematik har du? OBS Frivillig uppgift
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
Du får gärna lämna kommentarer eller synpunkter på baksidan av enkäten.
Tack för din medverkan
38
39
Bilaga 2 distributionslista för enkäter
OBS
Nedanstående förteckning är inte komplett då jag missade att dokumentera utskick under en period, således kan man säga att enkäten distribuerades till minst följande verksamheter.
Enkäter distribuerades till bl. a följande verksamheter:
Psykiatrin Halland
Vuxenpsykiatrisk mottagning Falkenberg
Vuxenpsykiatrisk mottagning Hylte
Vuxenpsykiatrisk mottagning Halmstad
Vuxenpsykiatrisk mottagning Kungsbacka
Vuxenpsykiatrisk mottagning Varberg
Vuxenpsykiatrisk mottagning Laholm
Affektiv mottagning Halmstad
Avd. 22 Psykiatri Varberg
Ätstörningsenheten södra Halland
Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen Falkenberg
Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen Kungsbacka
Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen Halmstad
Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen Varberg
Barn- och ungdomspsykiatriska behandlingsenheten Ginsten
Avd. 25 Barn- och ungdomspsykiatrisk akutmottagning Halmstad
Närsjukvården Halland
Hälsa & Rehab, Psykisk hälsa Falkenberg
Vårdcentralen Centrum Laholm, Kuratorsmottagningen
Vårdcentralen Centrum Laholm, BVC
Vårdcentralen Centrum Halmstad, Familjecentralen
Vårdcentralen Åsa, Psykologmottagningen
Vårdcentralen Hyltebruk, BVC
Vårdcentralen Åsa, Psykologmottagningen
Vårdcentralen Åsa, BVC
Vårdcentralen Västra Vall Varberg, BVC
Vårdcentralen Västra Vall Varberg, Psykologmottagningen
Familjecentralen Laholm, BVC
Vårdcentralen Hyltebruk, BVC
Vårdcentralen Getinge, BVC
BVC Andersberg Halmstad
40
BVC Bäckagård Halmstad
BVC Hertig Knut Halmstad
BVC Nyhem Halmstad
BVC Oskarström
BVC Treklövern Falkenberg
BVC Slöinge
Vårdcentralen Torup
BVC Ullared
BVC Vallås Halmstad
BVC Vessigebro
BVC Våxtorp
BVC Åled
BVC Ätran
BVC Unnaryd
Vårdcentralen Fjärås
Vårdcentralen Harplinge
Vårdcentralen Håsten Varberg
BVC Kungsbacka
BVC Kärleken Halmstad
BVC Onsala
BVC Tvååker
BVC Rolfstorp
BVC Särö
BVC Veddige
BVC Veinge
Hallands sjukhus
Barnhabiliteringen Varberg
Barnhabiliteringen Falkenberg
Specialistmödravården Kungsbacka
Ungdomsmottagningen Halmstad
Privata vårdaktörer
BVC, HälsoRingen Glänninge
BVC, HälsoRingen Knäred
BVC, Amadeuskliniken Söndrum
BVC, Amadeuskliniken Fyllinge
Citykliniken Halmstad
Familjeläkarna Falkenberg
41
Laurentiuskliniken Falkenberg
Viktoriakliniken Eldsberga
Falkenbergs kommun
Klara öppenvård
Familjecentrum
BIM
Bryggan
Familjecentralen Skogstorp
Halmstad kommun
Barn- o ungdomsförvaltningen, områdesenheten söder
Kungsbacka kommun
Familjehuset
Handikappomsorgen
Laholms kommun
Familjecentralen
Brukarorganisationer
Fontänhuset Falkenberg
Attention
Autism & Aspergerförbundet
RSMH
Övriga
Set Up Medborgarskolan, Halmstad
Anhörigriksdagen i Varberg
42
43
Bilaga 3a Anslag I
ÄR DU
FÖRÄLDER?
Har du själv psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?
Då kan du hjälpa oss!
Vi ska utforma en föräldrautbildning som riktar
sig till föräldrar med egen psykisk ohälsa eller
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
För att utbildningen ska bli så bra som möjligt
behöver vi veta vad du tänker om detta!
Därför ber vi dig:
Tag med en enkät hem, följer med, fyll i den och
skicka till oss i svarskuvertet som följer med.
Tack för din medverkan
44
45
Bilaga 3b Anslag BVC
MÅR DU
DÅLIGT?
Är du förälder som har egen
psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning?
Då kan du hjälpa oss!
Vi ska utforma en föräldrautbildning som riktar
sig till föräldrar med egen psykisk ohälsa eller
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
För att utbildningen ska bli så bra som möjligt
behöver vi veta vad du tänker om detta!
Därför ber vi dig:
Tag med en enkät hem, följer med, fyll i den och
skicka till oss i svarskuvertet som följer med.
Tack för din medverkan!
46
47
Bilaga 4 Enkätsvar
INKOMNA SVAR PÅ ENKÄT ANGÅENDE RIKTAD FÖRÄLDRAUTBILDNING
Insända svar
Intervjuade föräldrar
30
2
A
OM DIG
1
Vilken kommun bor du i?
Laholm
Hylte
Halmstad
Falkenberg
Varberg
Kungsbacka
2
Vilken är din ålder?
under 25 år
25-40 år
över 40 år
3
2
13
15
Hur många barn har du?
1 barn
2 barn
3 barn
4 barn
5 barn
Väntar barn
4
2
0
5
6
9
8
8
16
3
2
1
2
Vilket/vilka år föddes ditt/dina barn?
Siffrorna anger födelseår för yngsta barnet
1989 – 1999
2000 – 2005
2006 – 2010
11
8
11
48
B
OM TIDIGARE FÖRÄLDRAUTBILDNING
5
Har du deltagit i någon föräldrautbildning eller föräldragrupp?
Ja
Avbröt
Nej
Åldersgrupp föräldrar
12
5
14
Deltagit Avbrutit
Ej deltagit
< 25 år
2
0
0
25 - 40 år
6
3
4
> 40 år
4
1
10
Yngsta barnets födelseår Deltagit Avbrutit
6
före 2000
2
2000 - 2005
3
3
2
efter 2005
7
1
3
0
0
1
3
5
4
1
Vem anordnade utbildningen?
BVC
Studieförbund
Annan
8
9
I vilken kommun var utbildningen?
Laholm
Hylte
Halmstad
Falkenberg
Varberg
Kungsbacka
Annan kommun
7
Ej deltagit
9
1
10
Vilken ålder hade ditt/dina barn när du gick föräldrautbildning?
Ej född
0 – 1 år
3 – 11 år
3
6
7
49
9
Hur passade utbildningen dig?
Bra
Delvis
Dåligt
6
4
4
Kommentarer
10
”Cope, ville veta hur man hanterar argt barn som slår o slänger omkring
sig saker.”
”mest att få träffa andra föräldrar”
”pratade om förlossning samt om att vara småbarnsförälder”
”opersonligt, många deltagare”
”man fick olika tips, kunde diskutera med övriga deltagare”
”deltog inte i "vanlig" föräldrautbildning pga. att jag var rädd att känna mig
utpekad eller udda”
”ospecificerad hjälp”
”Bra: praktiska råd om att ta hand om barn. Dåligt: När jag var orolig för min
sambo som mådde dåligt anmälde de oss till soc.”
”träffa andra föräldrar. Få svar på frågor.”
Bra – ”Strategier vid ilska”
Riktade sig utbildningen speciellt till föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?
Ja
Delvis
Nej
11
0
0
14
Fanns det saker du inte ville prata eller fråga om pga. din psykiska ohälsa eller
din funktionsnedsättning?
Ja
Minns ej
Nej
5
5
5
Kommentarer
”talade inte om att sonen har ADHD. Ej heller att jag misstänkte att jag själv
har det. Har idag diagnos svår ADHD.”
”många, men man kände si så dum. När man inte klarade av vissa saker,
hur gör man då?”
Hur jag själv mådde ”Jag hade inte psykisk ohälsa vid den tiden.”
50
12
Varför deltog du inte i föräldrautbildning?
Det fanns ingen där jag bodde
Jag var rädd för att känna mig
utpekad eller udda
Annan orsak
7
1
5
Kommentarer
”blev inte tillfrågad”
”jobbar med kollegor som har utbildning”
”har aldrig blivit av”
”aldrig blivit erbjuden”
C
OM FRAMTIDA FÖRÄLDRAUTBILDNING
13
Låter idén med riktad föräldrautbildning bra?
Ja
Kanske/vet ej
Nej
14
26
4
0
Vilka övriga frågor skulle du vilja att en riktad föräldrautbildning tar upp?
”ansvarsbitar, stöd för ensamstående, vad man kan få hjälp och stöd då ens
barn mår/har liknande problematik som föräldrarna”
”vart man ska vända sig för att få hjälp med att få stöd i sin vardag”
”vad är det som gör att man måste vara sjukskriven delvis eller halvtid?”
”hur man kan förbättra relationen till barnet, inte bara ta tillvara dess styrkor”
”bra enkla tips, Om, Hur t ex”
”regler, respekt”
”Hur man ska förklara för barnen. Om man vågar be om hjälp utan att bli anmäld till soc.”
”Ärftlighet, bemötande, förhållningssätt, relationer, omvärld”
"Man behöver/många hade behövt gå en sådan utbildning, inte bara för ens
egen skull, som förälder med någon form av psykisk ohälsa, utan framför allt
för våra barns skull. Det är väldigt svårt att förklara vad som händer, eller vad
det handlar om, i synnerhet om man som person inte är helt säker på det själv,
och detta hade kunnat förenkla det lite. Jag är säker på att en sån här sak hade
varit en stor hjälp för många, jag vet att det åtminstone hade hjälpt mig med
mycket, och min son.
”Ärftlighet, bemötande, förhållningssätt, relationer, omvärld”
”Sjukdomens ekonomiska följder”
51
15
Vilken ålder på barnen bör utbildningen handla om?
De svar som löd ”alla åldrar” respektive ”ospecificerat” har räknats in i gruppen 0 –
18 år och de svar som löd ”tonåringar” har räknats in i gruppen 13 – 19 år. Flera
personer önskade en uppdelning i olika åldersgrupper.
0 – 3 år
0 – 10 år
0 – 15 år
0 – 18 år
0 – 20 år
1 – 18 år
2 – 13 år
3 – 14 år
4 – 18 år
10 – 16 år
11 – 15 år
12 – 20 år
13 – 19 år
16 år
16
2
1
1
7
2
1
1
1
3
1
1
1
1
1
Vem anser du skulle arrangera en sådan utbildning?
Här var möjligt att ange flera alternativ i svaret.
BVC
Kommunen
Psykiatrin
Studieförbund
Annan
5
15
18
3
4
Kommentarer
”ej registrerande arrangör för risk av omhändertagande av barn
inte så noga vem, huvudsaken att arrangören har kompetens och resurser”
”frivilligorganisation”
”viktigt med själva kunskapen”
”socialförvaltning + psykiatrin”
”samarbete mellan dessa (BVC, kommunen, psykiatrin) tycker jag”
”Nån som inte anmäler en så fort man pratar om nåt som är jobbigt”
52
D
DIAGNOS/FUNKTIONSNEDSÄTTNING
17
Vilken diagnos eller problematik har du?
24 personer har uppgivit sin diagnos
ADD/ADHD
ADHD – 3 svar
ADHD, depression
ADHD, MSL (muskelsjukdom)
att vistas med många ljud
bipolär
bipolär sjukdom – 2 svar
bipolär sjukdom, utreds för ADHD
Borderline, ångest, ätstörning, ADHD
Borderline/IPS, PTSD, utreds för ADHD
depression, fobiok personlighetsstörning, tvångsmässig personlighetsstörning
depression, ångest
djup svår depression samt dyslexi
djupa depressioner/bipolär, utmattningsdepression
emotionell instabil personlighetsstörning
IPS
manodepressiv
PTSD
utmattningsdepression
utmattningsdepression, ev. ADHD
ADHD, långvarig depression, två suicidförsök 2010”
53
Bilaga 5 Barnkraft Sigtuna
10 TRÄFFAR
Barngruppens teman
Föräldragruppens teman
1 Vad har vi gemensamt?
2 Att lära känna varandra
2 Att lära känna varandra
3 Förälderns sjukdom och min vardag
3 Hur jag förstår min sjukdom
4 Egna känslor visa och namnge dem
4 Hur upplever mitt barn min sjukdom
5 Egna känslor lära sig hantera dem
5 Hur hjälper jag mitt barn
6 Att våga stå på sig och säga nej
6 Att svara på barnens frågor
7 Frågetimme och barnens stödvuxna
8 Att våga be om hjälp
8 tillräckligt gott föräldraskap
9 Jag själv
9 Utvärdering och feedback
10 Avslutningsfestligheter
54
55
Bilaga 6 lagstiftning
2 g § Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets
förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med
1. Har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,
2. Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller
3. Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel.
Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider
5 § Patientsäkerhetslagen (2011:659)
Hälso- och sjukvårdspersonalen ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa
samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av
uppgifter gäller de begränsningar som följer av 12-14 §§ och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Hälso- och sjukvårdspersonalen ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd
om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med
1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,
2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller
3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel.
Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.
Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens
skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
(Sveriges Riksdag u.d.)
56
57
58
