Fakulteten för veterinärmedicin och
husdjursvetenskap
Programnämnden för utbildning inom
veterinärmedicin och husdjursvetenskap
(PN-VH)
YTTRANDE
SLU ID: SLU.xxx
2016-06-30
Utbildningsnämnden
VHs synpunkter på Inriktningsdokument utbildning,
UTKAST 160527
PN-VH har behandlat förslaget till ”Inriktningsdokument utbildning UTKAST
160527” vid möte 2016-06-08 och dokumentet har tagits upp på
fakultetsnämndsmöte 2016-06-09. VH har följande synpunkter att framföra:
Generellt anser alla inom VH att djuren måste finnas med i dokumentet, eftersom
den ”gröna sektorn” exkluderar flera av VHs områden. ”Gröna sektorn” inbegriper
visserligen lantbrukets djur och produktion av foder till andra djurslag men inte
övriga som sport och sällskapsdjur, försöksdjur, fiskar etc. Många anser även att
verksamhetsidén om ”biologiska naturresurser” exkluderar flera av VHs områden.
Utbildningens ämnesmässiga inriktning
– Det står att ”inslaget av mång- och tvärvetenskap i utbildningarna ska öka”, men
det hör inte hemma i alla program eller kurser. Man bör skilja på yrkes och
generella program. Program med specifik inriktning skulle riskera att tappa i
kvalitet om detta inslag skulle öka. VH menar att det man vill uttrycka i
inriktningsdokument kanske snarare ska definieras som tvärvetenskaplig metodik.
Dock är det viktigt att ökad undervisning i tvärvetenskaplig metodik måste matchas
med forskningsresurser för att säkerställa kvaliteten.
– Det står att ”utbildningarna ska ha en tydlig förankring i SLUs forskning och
miljöanalys”. Självklart ska utbildningen vara förankrad i forskning, men vi anser
det vara fel att generellt skriva att den ska vara förankrad i miljöanalys. Det är helt
och hållet beroende av vilket program det gäller.
– Det står ”utbildningar som är viktiga för den gröna sektorns
kompetensförsörjning ska prioriteras”. Vem avgör det?
– Det står att genom att hållbar utveckling ges ett tydligare fokus, bör inslag av
mång- och tvärvetenskap i utbildningarna ges ett ökat inslag. Detta hör dock inte
hemma i alla program eller kurser. Ett ökat inslag av mång- och tvärvetenskap
behöver inte förbättra utbildningen inom hållbar utveckling, utan det är viktigt att
det tas upp i sitt sammanhang i kurserna. Ämneskunskaper är oerhört viktiga för att
skapa hållbar utveckling inom många områden.
VHs synpunkter på Inriktningsdokument utbildning, UTKAST 160527
– Brister i områdena hållbar utveckling och mång- och tvärvetenskap löses inte
genom att föra in det i utbildningen om det inte även genomsyrar hela
verksamheten.
– Utöver de teman som tas upp i SLUs strategi borde även begreppet ”one health”
inkluderas.
– VH anser att det är bra om utvecklingen av nya master program inriktas på
odling, växtbiologi, hortikultur; livsmedel samt breda generella program i
naturvetenskap och samhällsvetenskap.
– Det står att ”SLU bör utveckla de fyra fakultetsövergripande
framtidsplattformarna så att dess får en större betydelse för utbildningarna”. VH
samtycket inte till detta förslag. Nära dialog mellan forskare och intressenter bör
främjas på programnivå, speciellt för yrkesprogrammen. Ledamöterna i
plattformarna är heller inte valda för att representera utbildningsfrågor. Dessutom
skulle det med framtidsplattformarna bli ytterligare aktörer med oklar förankring i
utbildningsorganisationen.
Kalla det inom SLUs sektorsansvar istället för inom gröna sektorn.
– VH anser inte att SLUs utbildning generellt ska ha tydlig förankring i miljöanalys
(se ovan).
– VH samtycket till att SLUs utbildningar ska ha en tydlig internationell
dimension, men det kan göras på olika sätt. VH undrar hur stor efterfrågan från
studenterna är för internationellt utbyte inom kandidatprogram? Har det gjorts
någon undersökning/förfrågan? Ställ krav på möjlighet till studentutbyte på master
nivå men inte på grundnivå. Bra intention att även stimulera lärarutbyte, för det ger
möjlighet till internationellt nätverk. Det är viktigt att på olika kurser inom ett
ämne ta upp den internationella aspekten och inte begränsas till ett nationellt
perspektiv.
– VH anser att SLU bör kunna identifiera lämpliga kurser för inresande studenter
och marknadsföra dem separat. För att institutioner ska vara intresserade att delta i
europeiska utbytesprogram är det viktigt att det finns ett tillräckligt centralt
administrativt stöd på SLU för rent praktiska frågor.
Utbildningsstruktur
– VH samtycker till och anser det viktigt att yrkesprogram ska fortsatt värnas och
utvecklas i takt med forskning och yrkets förändring inom arbetslivet. VH
samtycker också till att eventuell ökning av studenter sker inom befintliga program
samt med fler fristående kurser. Det är också angeläget att distansutbildning
utvecklas, både vad gäller tekniska förutsättningar och pedagogiskt stöd. I
dagsläget utnyttjas i många fall inte den kompetens som finns på andra orter än den
där undervisningen sker.
– För yrkesprogram med få sökande är marknadsföringen viktig. En samläsning
inom yrkesprogram som ligger nära varandra ämnesmässigt kan också vara en
lösning för bättre studentunderlag, exempelvis mark växt-agronom och hortonom.
2/3
VHs synpunkter på Inriktningsdokument utbildning, UTKAST 160527
– För en eventuell namnändring av yrkesprogram behövs ett ordentligt underlag,
exempelvis någon form av opinionsundersökning. Det är viktigt att det inte endast
sker med en intern diskussion inom SLU som grund.
– För en ökning av antal studenter på SLU krävs att också GU medlen från
departement ökar, annars är det stor risk att kvalitén på utbildningarna påverkas
negativt.
Kvalitetshöjande insatser
– VH anser att det är mycket viktigt att studenternas färdighetsträning stärks.
– VH anser också att det är bra att lärarnas kompetensutveckling ska prioriteras.
Men att minst 20 % ska avsättas för kompetensutveckling för lärare är nog inte
realistiskt om den inte inkluderar forskning. Idag saknas ofta finansiering för
arbetstiden som behövs för lärarnas kompetensutveckling. ”ska” borde formuleras
om till ”bör”. Om inte forskning är inkluderat vore 5 % kanske mer realistiskt.
– Vad som menas med ”Studentcentrerat lärande” är för VH oklart. Avses
”studentaktiverande undervisningsmetoder”? I så fall tycker VH att det uttrycket är
bättre. Själva lärandet är ju individuellt och inbegriper väl alltid någon form av
aktivitet hos den som lär sig?
– Vad gäller studentrekrytering, ställer sig VH mycket tveksamma till att sänka
förkunskapskraven till utbildningarna. Det är stor risk att nivån på utbildningen
påverkas negativt.
– Det står att ”nya pedagogiska metoder och ny teknik förbättrar den pedagogiska
kvaliteten”. VH undrar vad som gör att nya metoder per automatik skulle vara
bättre. Det bör formuleras om till att för utbildningens pedagogiska kvalitet välja
lämpliga pedagogiska metoder.
Effektivt resursutnyttjande
– VH anser också att det är av yttersta vikt med långsiktiga
kompetensförsörjningsplaner på institutionsnivå för att täcka utbildningens behov.
Men därtill är det också viktigt att FN vid tillsättning av högre tjänster (lektorer,
professorer), inkluderar utbildningen som en viktig del, utöver forskning, som
grund för tillsättning.
– Resursfördelningsmodeller måste ta hänsyn till att SLUs utbildningar är
heterogena och har olika krav på ämnesmässiga innehåll och praktisk
färdighetsträning. Nuvarande resursfördelningsmodell steg 2 måste revideras för att
kunna tillämpas enligt intentionerna.
Anne-Marie Dalin
Ordförande i PNVH
Karin Camp
Utbildningsledare
3/3
