Lokal arbetsplan för

Reviderad 2017-01-31
Lokal arbetsplan för
Teknik & Service Gymnasiet 2016/2017
(kvalitetsredovisning)
Innehållsförteckning
1. Profil ...................................................................................................................................... 2
1.1 Skolans uppdrag ............................................................................................................... 3
2. Verksamhetsidé .................................................................................................................... 3
3. Vision/mål ............................................................................................................................. 3
4. Värdegrund ........................................................................................................................... 3
4.1 Gemenskap ....................................................................................................................... 3
4.2 Öppenhet .......................................................................................................................... 4
4.3 Respekt ............................................................................................................................. 4
4.4 Ansvar .............................................................................................................................. 4
5. Organisation ......................................................................................................................... 4
5.1 Huvudman/Ledningsgrupp Ludus AB ............................................................................. 4
5.2 Arbetslag .......................................................................................................................... 5
6. Elevrelaterade frågor ........................................................................................................... 6
6.1 APL .................................................................................................................................. 6
6.2 Gymnasiearbete ................................................................................................................ 6
6.3 Elevhälsan ...................................................................................................................... 7
6.6 Introduktionsdagar ......................................................................................................... 7
6.7 Tester .............................................................................................................................. 8
6.8 Sjukanmälan och frånvaro elever .................................................................................... 8
6.9 Beviljad ledighet för elever ............................................................................................. 8
6.10 Kontakt med hemmet .................................................................................................... 9
6.11 Informationsmöte - vårdnadshavare ............................................................................. 9
6.12 Mentorssamtal ................................................................................................................ 9
6.13 Elevdemokrati ............................................................................................................. 10
6.14 Mitterminskonferens ................................................................................................... 10
7. Undervisningsrelaterade frågor ...................................................................................... 11
7.1 Kursmål (undervisningsmål) ........................................................................................ 11
7.2 Elevinflytande på, samt utvärdering av, kurser ............................................................ 11
7.3 Omdömen/betyg ........................................................................................................... 11
7.4 Bedömningspolicy ........................................................................................................ 11
7.5 Examensbevis eller studiebevis? ................................................................................... 13
7.6 Elever med särskilda behov............................................................................................ 13
8. Bibliotek .............................................................................................................................. 15
8.1 Bokutlåning och ej återlämnad litteratur ...................................................................... 16
9. Läsårets händelser 2015/2016 ........................................................................................... 16
10. Utvärdering ....................................................................................................................... 16
10.1 Ansvarig: ...................................................................................................................... 17
10.2 Utvärdering 2015/2016 ................................................................................................ 17
10.3 Utvärdering läsåret 2015/2016 ..................................................................................... 18
10.4 Utvecklingsområden för läsåret 2016/2017: ................................................................ 19
10.5 Förtydligande av våra utvecklingsområden ................................................................ 21
1. Profil
Teknik & Service Gymnasiet (TS Gymnasiet) är en skola med två yrkesprogram –
industritekniska programmet med inriktning driftsäkerhet och underhåll, med profil
2
spårbunden trafik, och el- och energiprogrammet med inriktning energiteknik
Vi arbetar för en trygg skolmiljö som ger lugn och arbetsro där alla blir sedda och får hjälp
utifrån sina förutsättningar.
1.1 Skolans uppdrag
Det uppdrag som skolan har står preciserat i Lgy 20111 och huvudpunkterna som skolan ska
arbete med är de nationella målen:
Kunskaper
Normer och värden
Elevernas ansvar och inflytande
Utbildningsval – arbete och samhällsliv
Bedömning och betyg
Rektors ansvar
2. Verksamhetsidé
Vi driver en liten skola som utbildar energi- och servicetekniker och det gör vi mot en aldrig
sinande marknad.
Vi har två yrkesprogram som ger yrkesexamen med högskolebehörighet inom timplanens
2500 poäng.
Grundtanken med skolan är att utbilda kompetenta energi- och servicetekniker, vilket görs
i nära samarbete med arbetslivet. I en god arbetsmiljö, med pedagogik av hög klass och med
hänsyn till individuella förutsättningar, ska eleverna förberedas för vuxenlivet och ges
självkänsla och framtidstro.
TS Gymnasiet är en modern och framtidsinriktad gymnasieskola, väl förankrad i
verkligheten, som förmedlar kunskap och demokratiska värderingar.
Vi ska tillsammans arbeta för att nå de bästa förutsättningar för inlärning och strävar efter
att ge våra elever en så bra utbildning som möjligt samt förutsättningar för att erhålla ett
fullständigt slutbetyg.
3. Vision/mål
Vårt mål är att utbilda de bästa energi- och serviceteknikerna på marknaden! Vi arbetar med
ett holistiskt synsätt där en helhetssyn på eleven ska vara målet.
Vi vill tillåta eleven att utvecklas och växa utifrån sina egna förutsättningar och intressen
för att hitta sin egen identitet. Vi ser det som av största vikt att rusta eleven för sitt framtida
liv, sina framtida yrkesroller samt sin framtid som aktiv medborgare.
4. Värdegrund
Vår värdegrund har som grund Lgy 2011 och har, genom samarbete mellan elever och lärare
komprimerat dess värdegrund till fyra bokstäver: GÖRA
GÖRA står för gemenskap, öppenhet, respekt och ansvar.
4.1 Gemenskap
Vi är en liten skola med små klasser där vi prioriterar närheten mellan elever och lärare. Vi
arbetar för att integrera ämnen med varandra för att skapa en helhetssyn och djupare förståelse
för att allt hänger samman.
1
Lgy 2011, s. 9ff
3
Skolan anordnar aktiviteter där vi vill skapa förutsättningar för att lära känna varandra
oavsett vilken klass man går i eller om man är elev eller lärare. Dessa aktiviteter sker
framförallt i början av varje läsår där förståelse och samarbete står i fokus.
Detta tror vi bidrar till att skapa en trygg och familjär stämning på skolan.
4.2 Öppenhet
Vi på skolan vill tillsammans medverka till att skolan präglas av tolerans där var och en
känner sig trygg att framföra sin tankar, funderingar och åsikter.
Nya intryck, öppenhet och det kritiska tänkandet är förutsättningar för den nyfikenhet som
vi anser ligger till grund för lusten till ett livslångt lärande.
4.3 Respekt
Tolerans och förståelse för olikheter och respekt för varandra ska prägla skolan.
Vi arbetar aktivt för att motverka mobbing, rasism och andra trakasserier genom att
återkommande arbeta med värdefrågor och samtal om hur vi tillsammans vill ha det på skolan
och i livet.
Skulle problem uppstå på skolan har vi utarbetade strategier och handlingsplaner för hur vi
ska ta oss an och arbeta med problemet (se handlingsplanerna).
4.4 Ansvar
Skolan ska arbeta så att eleverna växer och successivt lär sig ta ansvar för sig själva, sina
studier och sina medmänniskor.
Då skolan är liten krävs det att vi alla tillsammans hjälps åt med det som måste göras för
att vi ska kunna bibehålla en trivsam miljö. Detta innebär i praktiken att alla elever är
ansvariga för ordningen i uppehållsutrymmen.
Vidare är man som elev ansvarig att se till att de maskiner man använt under dagen är städade
så att nästa person som ska arbeta där får en ren och städad maskin.
Vi håller även på att utveckla ett tydligare skyddsombuds- och elevfrågeansvar.
5. Organisation
Från och med 1:a mars 2013 har skolan en ny huvudman. Teknik och Service Gymnasiet ägs
numer av ett litet aktiebolag, Ludus AB, som inte har satt några vinstkrav. De fyra delägarna,
Cecilia Sjöström, Urban Nyström, Ewa Sandsten, Anders Jungstedt, är alla aktiva i
skolverksamheten på minst 50 % (ett minimikrav för att få vara delägare), vilket borgar för att
elevfokus och kvalitetstänkande är det som driver skolan – inte ett vinstintresse.
Drivkraften för oss är att se unga människor utvecklas och få möjlighet att växa och klara
sina studier oavsett förutsättningar. Vi vill utbilda kompetenta servicetekniker, vilket görs i
nära samarbete med näringslivet. I en god arbetsmiljö, med pedagogik av högsta klass, med
personliga datorer, och med hänsyn till individuella förutsättningar, ska eleverna förberedas
för vuxenlivet och ges självkänsla och framtidstro för sig själv och samhället i stort.
5.1 Huvudman/Ledningsgrupp Ludus AB
Urban Nyström (skolchef/VD): ansvarar för budget, lokalt programråd och APL, inkl de
kurser som ligger utlagda på APL. Han är även mentor.
Cecilia Sjöström (rektor): ansvarar för skolans organisation, pedagogik och utveckling vilket
innebär att hon bl.a. ansvarar för eleverna, personalen, schemaläggning, poängplan,
kursplaner, kvalitetsansvar, utvecklings/lönesamtal, samt att fördela arbetsuppgifter. Hon
undervisar även i religion och historia och är mentor.
4
Ewa Sandsten: administratör och ekonom.
Anders Jungstedt: ansvarar för datorer och IT. Han undervisar i el- och elektronikämnen, stöd
i matematik, och är mentor.
5.2 Arbetslag
Skolan består av ett enda arbetslag där vi alla har olika ämneskompetenser och erfarenheter
vilket vi ser som en styrka för vår verksamhet. Helhetssynen på varje enskild elev blir bättre
och det pedagogiska utvecklingsarbetet blir mer dynamiskt och förutsättningarna för att få
framgångsrika projekt blir mycket större. Eleverna får redan här i skolan en bred bild av hur
verkligheten ser ut med vuxna med olika erfarenhet, kompetens, kön, personlighet och ålder.
Detta gör även att varje enskild elev lättare hittar en vuxen som hen kan känna förtroende för
och till viss del även identifiera sig med.
Vid skolans Arbetsplatsmöte (Ap-möte) en gång i månaden behandlas alla viktiga frågor
angående skolans åtaganden och arbetssätt. Vi har även ett pedagogiskt möte en gång i
månaden där olika pedagogiska frågor behandlas – ansvaret för dessa möten roterar mellan all
pedagogisk personal. Dessutom har vi minst ett möte för ämnesintegration inlagt per månad
då tiden är avsatt för att kunna diskutera olika gemensamma projekt och upplägg.
TS Gymnasiet har även ett nära samarbete med två andra skolor, Elektrikergymnasiet och
Sjömansskolan. Vi lånar lärare av varandra vid behov och brukar anordna gemensamma
föreläsningar och diskussioner kring viktiga skolfrågor som tex. bedömning.
Det vi är överens om och gör i arbetslaget
























Vi är här (i skolan) för elevernas skull.
Vi alla är ansvariga för våra elever.
Vi alla agerar som mentorer åt våra elever.
Vi delar samma elevsyn.
Våra olikheter stärker varandra.
Alla behöver inte vara bäst på allt.
Vi har förtroende för varandra.
Vi skapar gemensamt målen för att enklare blicka åt samma håll.
Varenda en av oss har sin givna roll.
Varenda en vet och känner att laget inte fungerar lika bra utan dem.
Allas förslag respekteras och uppmärksammas.
Vi berömmer och bekräftar varandras arbete/kompetens och de egenskaper vi har som
individer.
Vi är noga med att uppriktigt visa andra vår uppskattning för det andra gör.
Varje persons kompetens kommer till användning i laget. ETT MÅSTE!
Vi är delaktiga i varandras arbeten/projekt även om vi undervisar i olika ämnen.
Vi är varandras handledare och lärjungar.
Vi försöker hitta gemensamma nämnare för våra ämnen och skapar projekt
tillsammans (Hela skolan arbetar ämnesintegrerat).
Vi besöker varandras lektioner, även om det bara handlar om 15-30 min.
Vi har blivit bekväma med att ha varandra i undervisningen.
Vi känner till varandras olika lärstilar (p.g.a. dessa besök).
Vi vågar misslyckas och visa vår besvikelse/frustration.
Vi talar ett ”vi-språk”.
Vi tänker på Benjamin Z och försöker att inte ta oss själva på för stort allvar – regel nr
6...
Vi försöker möta det mesta med humor.
5
Vårt arbetslag:
 Cecilia Sjöström
 Urban Nyström
 Ewa Sandsten
 Anders Jungstedt
 Olof Hjalmarsson
 Fleming Dahllöf
 Filippa von Essen




Marcus Hasselborg
Esin Elcim
Petra Hedman
Bertil Carlson
Rektor, lärare i religion och historia
Skolchef, APL-ansvarig,
Administratör och ekonom
Lärare i elämnen, mekatronik
Lärare i matematik
Lärare i industri- och svetsteknik
Lärare i engelska, naturkunskap, IKTpedagog/Bibliotek, specialpedagogisk resurs
Lärare i svenska, historia, samhällskunskap
Lärare i svenska och svenska som andraspråk
Specialpedagog
Elevhälsan - skolsköterska
6. Elevrelaterade frågor
6.1 APL
Skolan trycker särskilt på att få en god kontakt med arbetslivet. Vi ger eleverna på
industritekniska programmet cirka 30 veckors praktik och på el- och energiprogrammet minst
15 veckors praktik. Redan i årskurs två får eleverna en första möjlighet att förstå vad
skolarbetet kan leda till då de har sina första miljöpraktikveckor. Dessa veckor börjar med att
alla elever gör ett besök på samtliga APL-platser.
I årskurs tre är de ute på APL större delen av läsåret. Eleverna är bara inne någon dag i
veckan för att läsa sitt individuella val och de veckor då åk två är ute på sin miljöpraktik.
De teoretiska ämnena läser eleverna således in under de första två åren, för att därefter
kunna ägna sig åt praktik i större delen av årskurs tre. Där får de möjlighet att möta vuxna
som är trygga i sin arbetsroll.
APL-veckorna är också en del av det elevaktiva arbetssätt som vi tror stimulerar till fortsatt
lärande.
Vår strävan är att ständigt förbättra och utveckla den arbetsplatsförlagda utbildningen.
Under 2016/2017 kommer vi att jobba vidare med det lokala programrådet och utarbeta en
större tydlighet för de handledare som finns ute på de olika platserna.
6.2 Gymnasiearbete
Gymnasiearbetet arbetar vi med för att få det att bli en viktig och naturlig del av utbildningen.
Projektarbetsformen innebär aktiv elevmedverkan och möjlighet för eleven att utveckla sin
personliga kompetens: initiativ, kreativitet, kritiskt tänkande, samarbetsförmåga och ansvar.
Denna arbetsform förbereder också eleven på hur den verklighet som de snart ska ut i kan se
ut.
Mål för gymnasiearbetet
”Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den
valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande
arbetsuppgifter inom yrkesområdet.
6
Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin
uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt
yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer.2”
Skolan har lagt ut det mesta av gymnasiearbetet under elevernas APL. Här ska de i
samarbete med handledare och kursansvarig jobba med att visa att de har nått det
yrkeskunnande som de ska ha för att få sin yrkesexamen.
6.3 Elevhälsan
Vår elevhälsa består av en specialpedagog/kurator på 100 % och en skolsköterska 20% (en
dag i veckan) – dessa två finns självklart tillgängliga för eleverna även under andra dagar i
veckan men då via sms, mail eller messenger på facebook. Utöver dessa finns en skolläkare
på timme vid behov och en skolpsykolog på timme vid behov att finnas.
Detta team har uppstartsmöte i början av terminen för att jobba förebyggande och
hälsofrämjande, och de har några återkommande träffar under terminens gång. Övrig tid på
skolan för skolläkaren och skolpsykologen sker vid behov. Det finns ett nära samarbete
mellan skolsköterskan och skolläkaren och skolpsykologen via telefon under hela läsåret.
Elevhälsan arbetar med frågor kring den psykosociala miljön, hemma respektive i skolan. Här
sker ett samarbete med föräldrar, personal på skolan, polisen, socialtjänsten, BUP och andra
myndigheter. Hen samarbetar med, och hämtar information från, elevernas grundskola.
Till elevhälsan kan eleven vända sig om hen vill ha:
 Stöd och hjälp med att reda ut och bearbeta svårigheter och problem som rör skolan
och skolarbetet.
 Någon vuxen att prata med om personliga problem eller livsfrågor.
 Stöd i konflikter med familj eller kamrater.
 Råd och stöd om elev känner oro för en kompis.
 Studie- och yrkesvägledning
TS Gymnasiet har i dagsläget en specialpedagog för elever med särskilda behov. Hon arbetar
på skolan med elevvårdsfrågor och i nära samarbete med lärarna.
Elever som har särskilda behov eller som visar låga resultat på testerna, som görs i början av
årskurs ett, behöver i allmänhet särskild uppmärksamhet i undervisningen i samtliga kurser,
under hela utbildningen. Hur den särskilda uppmärksamheten ska se ut diskuteras fram mellan
undervisande lärare, elevhälsan och respektive elev. Det krävs oftast en dialog under hela
elevens skoltid.
Vår EHT:





Petra Hedman- Eliasson
Bertil Carlsson
Peter Bergentz
Gustav Levy-Huneberg
Filippa von Essen
Specialpedagog och kurator
Skolsköterska
Skolpsykolog
Skolläkare
Specialpedagogisk resurs
6.6 Introduktionsdagar
Då årskurs 1 startar på höstterminen genomför TS Gymnasiet en introduktion. Dessa dagar
omfattas av bland annat av tester, introduktionssamtal, säkerhetsgenomgång,
uppstartsaktivitet för åk 1 och en gemensam kick-off med årskurs två.
2
Lgy 2011, s.32
7





Introduktionssamtalen syftar till att lära känna eleverna lite mer på djupet och även ge
eleverna möjlighet att ge oss information om tidigare skolgång, medicinska saker eller
annat som kan vara bra för oss att veta. Dessa samtal genomförs av de lärare som
kommer att vara de nya elevernas mentorer.
Årskurs två och tre har också mentorssamtal vid terminsstart. Det blir en uppföljning
från årskurs ett och en nystart på årskurs två. Vi går igenom vad de sa och tänkte i
årskurs ett och tittar framåt mot nya mål för årskurs två.
Årskurs ett har under andra dagen en uppstartsaktivitet där syftet är att de ska få lära
känna sina nya klasskamrater under lite roliga och enkla förhållanden.
Första veckan på läsåret avslutas med en gemensam kick-off (årskurs ett, två och
personal) där syftet är att vi alla ska lära känna varandra och träna på samarbete.
Hälsosamtal sker under de första veckorna på läsåret - utförs av skolsköterska och
kuratorn.
6.7 Tester
Vår svensklärare ansvarar för material till LUS-tester i svenska. Dessa tester äger rum vid
terminsstart i årskurs ett. Resultaten utvärderas och samtal om resultaten förs med varje
enskild elev. Vid låga resultat presenteras resultaten för övrig personal och en diskussion tas
om eventuella extrainsatser.
Utifrån dessa tester anser vi att vi snabbt kan identifiera elever som kan behöva extra stöd i
undervisningen, och vid behov ge remiss till utredning om dyslexi.
Vår matematiklärare gör Stockholms Stads matematiktest för åk 1.
I engelska görs också en diagnostisk test i början av åk 1 för att se var eleverna befinner sig.
6.8 Sjukanmälan och frånvaro elever
Sjukanmälan sker på telefon 08-5723 23 50 före klockan åtta på morgonen. Här uppger man
namn, klass, orsak och eventuellt hur många dagar det gäller. Omyndiga elever får inte
sjukanmäla sig själva, utan vårdnadshavare måste ringa in. Myndiga elever får ringa in
själva efter att de avsagt sig vårdnadshavarens informationsbehörighet (se kontrakt).
 All personal får mail om detta och administratören för in detta i Schoolsoft. Detta skall
ske innan första lektionen.
 Det är varje lärares uppgift att kontrollera frånvaron på sina lektioner. Denna frånvaro
rapporteras sedan in i Schoolsoft senast dagens slut. All frånvaro skickas direkt till
vårdnadshavare via Schoolsoft per mail eller sms (beroende på vad vårdnadshavaren
valt). Dokumentering skall även ske av lärarna i sina egna noteringar.
Vid ej anmäld frånvaro:
 Generellt ringer skolan till elev som ej anmält frånvaro innan klockan 09.00 – det är
varje lärares uppgift att rapportera frånvarande elev till administratören innan
kl 09.00.
 Vid upprepad och systematisk frånvaro kopplas mentorn in för samtal (se rutiner för
ogiltig frånvaro i Rutiner och policy 2016/2017 9.2). Avstämning sker var femte vecka
och vid mer än 5% oanmäld frånvaro (gäller även sen ankomst) anmäls detta till
CSN och eleven kan mista sitt studiebidrag.
6.9 Beviljad ledighet för elever
Generellt säger skolan nej till ledighet utanför lov, men vid särskilda skäl och om hen senast
två veckor i förväg ansökt om ledighet, kan ledighet beviljas för max 5 sammanhängande
skoldagar.
Ansökan om ledighet görs på en särskild blankett senast två veckor i förväg, blanketten ska
även skrivas under av elev, och av vårdnadshavare för omyndig elev. Blanketten finns att
8
skriva ut från hemsidan, under viktiga dokument. Därefter beslutar rektor i samråd med
berörda lärare om ledighet kan beviljas. Berörda lärare och elev kommer gemensamt överens
om vad eleven ska göra innan/under ledighet för att inte komma efter i kursen. Beviljad
ledighet förs in i Schoolsoft.
Om ledighetsförfrågan avslås och elev ändå beslutar att ta ledigt är det vanlig frånvaro som
gäller och därmed också inrapportering till CSN med risk för att bli av med studiebidraget.
6.10 Kontakt med hemmet
Frånvaro- och CSN-utskick samt andra ev. gemensamma utskick sköts av administratören
eller via Schoolsoft.
Emellanåt behöver skolan komma i kontakt med en specifik elevs hem och då ligger detta
på respektive lärare, mentor, elevhälsan eller eventuellt rektor/skolchef.
6.11 Informationsmöte - vårdnadshavare
På TS Gymnasiet har vi informationsmöte i början av höstterminen för de nya ettornas
vårdnadshavare. Vi dessa möten bör alla lärare vara närvarande, då detta är ett gyllene tillfälle
att träffa vårdnadshavarna och skapa en kontakt med dem. Detta möte innehåller oftast en
allmän information om den gymnasieutbildning som eleven valt, en liten rundvandring och
möjlighet för vårdnadshavarna att prata med olika lärare om behov finns.
6.12 Mentorssamtal
Under introduktionsveckan på höstterminen har vi mentorssamtal med de nya ettorna. Detta är
ett introduktionssamtal där vi försöker ta reda på så mycket som möjligt; varför de sökt till
oss, förväntningar på utbildningen, målsättning, tidigare erfarenheter från skolvärlden,
studievanor med mera. Dessutom får eleverna en chans att ställa frågor och ge oss information
som de annars kanske inte skulle ha gett oss.
Under alla årskurser har vi sedan återkommande mentorsamtal under terminerna. Under
dessa samtal gör vi till viss del återkopplingar till tidigare samtal men fokuserar framför allt
på att titta framåt – vad vill eleven nu? Vad finns för nya mål och planer?
Vi har även schemalagd mentorstid (se kalendarium) där varje mentor samlar sin grupp om
ca 5 elever och samtalar om i förväg bestämda frågor.
Informera vad som händer på skolan – om ämnesrelaterat lärares ansvar, om skolrelaterat
rektor/administratörs ansvar.
6.12.1 Mentorns ansvar i mötet med eleverna, är att:







Ha informella samtal med mentorseleven – uppmuntra, stämma av och prata närvaro
och studieresultat (bla se excelark för F) – inför MTK extra viktigt att stämma av om
eleven har något särskilt att ta upp.
Hålla utvecklingssamtal (efter MTK) en gång per termin (kolla
Schoolsoft/elevkort/MTK och mentorssamtal)
Ha mer kontinuerligt samarbete med mentorselev och omyndig elevs föräldrar kring
studiesituationen – via telefon och mail. Inte vara rädd för att ta kontakt.
Upprätta möten för utredning vid behov – om olika lärare upplever att ev pedagogisk
handlingsplan måste upprättas och dokumenteras (rektor/elevhälsan kan närvara,
annars enbart info).
Se till att mentorselev med behov får stödundervisning eller annan hjälp med syfte att
klara av sina studier.
Sammankalla till EHT-möte för upprättande av ev åtgärdsprogram (rektor kan närvara,
annars enbart info).
Ha schemalagd mentorstid i grupp några gånger per termin (se nedan) – förs in i
9



kalendariet och i Schoolsoft.
Ha frånvarosamtal med elev vid de eventuella tillfällen då elev uppnått mer än 5 %
frånvaro under en femveckors period.
Ringa och besöka mentorselever ute på APL för att stämma av och skapa relation.
Utföra regelbundna klassråd, och se till att en elev i klassen deltar på AP-möten.
På den schemalagda mentorstiden i grupp kan följande göras:
 Samtal utifrån bestämt ämne/tema:
 Värdegrunden G.Ö.R.A
 Likabehandlingsplanen
 Information och samtal inför APL åk 2
 Samtal inför APL åk 3



Göra värderingsövningar (bla Röda tråden och andra övningar)
Använda kortlek, jämställdhetsspel eller annat för att lära känna och få till olika samtal
Tid för utvärderingar
Övriga lärares ansvar är att:
 Erbjuda ämnessamtal kontinuerligt eller minst en gång i mitten av varje kurs
 Informera mentorn om elevernas studieresultat minst en gånger per termin, i samband
med mitterminskonferensen (MTK). Resultaten för respektive lärare in i Schoolsoft.
 Föra in i omdömen i Schoolsoft betygsätta vid läsårsslut.
 Ge eleverna förutsättningar att trivas och lära sig mycket
Övrig personals ansvar är att:
 Ge eleverna förutsättningar att trivas och bemöta eleverna som arbetskamrater. Vara
förebilder och hjälpa till att fostra eleverna till självständiga, delaktiga och
ansvarstagande samhällsmedborgare.
6.13 Elevdemokrati
TS Gymnasiet försöker att motivera eleverna att utöva inflytande på flera olika sätt genom att
vi har mentorstid och klassråd. Samtliga i personalen måste hjälpas åt med att uppmuntra
eleverna till att engagera sig, och vi måste också vara lyhörda för elevernas önskemål, så att
de ser att de kan påverka sin tid på TS Gymnasiet.
Den stora pedagogiska utmaningen är att utforma studierna på ett sådant sätt att eleverna är
aktiva och känner sig delaktiga. Skolan ska vara en del av den verklighet som eleverna lever i,
samtidigt som de når målen i de nationella och lokala styrdokumenten.
Denna utmaning arbetar vi aktivt med och det är ett av våra utvecklingsområden.
Vi har en elevdemokratipolicy (se skolans Rutiner och policy).
6.14 Mitterminskonferens
En gång per termin har vi mitterminskonferens. På dessa konferenser går vi igenom klasserna
elev för elev för att få reda på om det finns elever som riskerar att bli underkända i några
ämnen eller som behöver uppmärksammas på något sätt.
Innan konferensen har respektive lärare fört in sina omdömen och kommentarer i en mall på
Schoolsoft. Respektive mentor går sedan igenom sina elever en och en vid MTK.
Under dessa konferenser är berörda lärare närvarande, det gäller även de lärare som arbetar
på andra skolor, och elevhälsan. Detta för att vi ska kunna få en helhetssyn på eleven och vad
som eventuellt kan vara ett problem.
När MTK är avklarat och ev. rättelser förts in publiceras MTK-mallen på Schoolsoft så att
varje elev och vårdnadshavare får ta del av det som sagts. Vi lägger även mentorsamtal i
10
anslutning till dessa konferenser där mentorn kan gå igenom och samtala kring varje elevs
situation.
7. Undervisningsrelaterade frågor
7.1 Kursmål (undervisningsmål)
Alla ämnen har specifika undervisningsmål, men det är inte alltid som eleverna förstår dessa
eller ens vet att de finns. På TS Gymnasiet ska varje undervisande lärare se till att eleverna får
ta del av, och gå igenom, de undervisningsmål som gäller för respektive kurs. Det gäller även
att eleven förstår vad som förväntas av dem för de olika betygsnivåerna.
Vi jobbar aktivt med BFL och bygger matriser för olika moment på olika kurser, detta för
att förbättra elevens kunskap om sitt eget lärande.
7.2 Elevinflytande på, samt utvärdering av, kurser
För att eleverna ska kunna vara med och påverka utformningen av undervisningen har vi som
målsättning att samtliga kurser ska innehålla en utvärdering i fem steg:





Vid kursstarten presenteras ämnesplanen, som eleverna får diskutera med läraren. En
del ämnen tillåter en tydlig elevmedverkan vid planering av kursen.
En preliminär terminsplanering presenteras.
BFL tillämpas kontinuerligt på kurserna under terminens gång
En kortare utvärdering av kursen görs under kursens gång så att läraren kan anpassa
kursen efter elevernas önskemål och behov.
När kursen är slut görs en skriftlig utvärdering på hela kursens innehåll.
7.3 Omdömen/betyg
Eleverna får en lägesrapport som läggs på Schoolsoft efter varje mitterminskonferens, och vid
terminens slut får eleven omdöme eller betyg beroende på om kursen är avslutad eller ej.
Varje lärare är även skyldig att under terminen hålla ämnessamtal med varje elev.
7.4 Bedömningspolicy
7.4.1 Syfte
Betygsättning är en myndighetsuppgift. För att stödja en likvärdig bedömning av elever har
TS Gymnasiet en gemensam bedömningspolicy som utgår från gymnasieskolans
styrdokument. Förutom rättssäkerhetsaspekten syftar också bedömningspolicyn till att
uppmuntra en kontinuerlig och varierad bedömning av elevers kunskapsutveckling.
7.4.2 Om betygssättning
Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete. Som betyg på en
kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg ska sättas med hjälp
av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs i ämnesplanen. Som betyg på
gymnasiearbetet ska beteckningarna E eller F användas.
Oavsett vilken bedömningsform som väljs ska eleverna upplysas om vilka kunskapskrav
som prövas vid det aktuella tillfället. Ett enskilt bedömningstillfälle ska normalt sett inte vara
avgörande för betyget. Endast om det helt saknas underlag för bedömning av elevens
kunskaper på grund av frånvaro ska betyg inte sättas, men i övriga fall ska eleven ha betyg. I
de fall eleven varit närvarande, men till exempel inte deltagit i muntliga och skriftliga prov
eller lämnat in arbetsuppgifter, ska betyg ändå sättas. Om läraren bedömer att eleven inte nått
11
kunskapskraven sätts betyget F. Varje kursbetyg är ett slutbetyg som eleven har med sig till
sin examen.
7.4.3 Skolans mål är att varje elev:


tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och
kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för
utbildningen.
7.4.4 Läraren ska:




vid betygsättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i
förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs,
fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i
studierna,
samverka med vårdnadshavare (för omyndig elev) och informera om elevernas
skolsituation och kunskapsutveckling
redovisa för eleverna på vilka grunder betygsättning sker.
Det finns en möjlighet för läraren att bortse från enstaka delar av kunskapskraven om en
elev har en funktionsnedsättning eller liknande personliga förhållanden som är ett direkt
hinder för att uppfylla någon del av kunskapskraven.
7.4.5 Examinationer
Som examinationsformer används exempelvis prov, inlämningsuppgifter, muntliga
redovisningar, gruppuppgifter, diskussioner, praktiska moment. Formerna ska varieras. En
enda examinationsform, exempelvis skriftliga prov, får inte utgöra hela betygsunderlaget.
7.4.6 Komplettering
Förmågeutveckling sker under hela kursen. Elever ska därför ha möjlighet att under kursens
gång visa på kunskapskvaliteter som inte nåtts tidigare. För elever som riskerar att inte nå E
på kursen kan läraren besluta om kompletteringar under kursens gång.
För inlämningsuppgifter gäller deadline. För sent inlämnade arbeten bedöms endast om
läraren bedömer att det är nödvändigt för betygsättningen.
7.4.7 Information vid risk för betyget F
På ett gemensamt excellark för respektive lärare in så fort en elev riskerar F – detta så att
metor, rektor och elevhälsan snabbt ska se om speciella åtgärder måste vidtas redan innan
mitterminskonferensen (MTK). Detta gemensamma dokument uppdateras fortlöpande och
varje mentor måste hålla koll och aktivt fånga upp sina mentorselever. Vi kommer även att
börja arbete med de kursvarningar som finns i Schoolsoft från och med ht -16.
En gång per termin på MTK, innan mentorsamtalen, skriver undervisande lärare ett
omdöme om samtliga elever. I det ska framgå om eleven riskerar F samt vad eleven ska göra
för att nå godkänt betyg. Här ska även skrivas vad elev måste göra för att nå de olika
betygsstegen. Detta omdöme publiceras på Schoolsoft för elev och vårdnadshavare.
Om undervisande lärare vid annat tillfälle befarar att en elev riskerar betyget F ska läraren
skriva en F-varning på den blankett skolan har – detta bör ske i samråd med elevs mentor och
alltid föras in på det gemensamma excellarket. På den ska framgå vad eleven ska göra för att
nå godkänt betyg. F-varningen ska skickas till vårdnadshavaren för omyndig elev, samt
självklart kommunicera den med berörd elev.
Undervisande lärare ska även ge en kopia till mentorn. På kansliet finns ett arkiv där
undervisande lärare ansvarar för att lägga in en kopia på varningen.
12
7.4.8 Gymnasieexamen
Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildningen på en
högskoleförberedande utbildning syftar till en högskoleförberedande examen. Industritekniska
programmet och el- och energiprogrammet leder till en yrkesexamen. Utbildningarna ska
omfatta 2500 gymnasiepoäng för att leda till examen.
Yrkesexamen utfärdas på industritekniska programmet om en elev har godkända betyg på
minst 2250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera kurser i svenska, engelska och
matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, samt minst godkänt på de
programgemensamma ämnena: Människan i industrin, Industritekniska processer,
produktionskunskap och produktionsutrustning. Det krävs också att gymnasiearbetet är
godkänt. På el- och energiprogrammet utfärdas en yrkesexemen om elev har godkända betyg
minst 2250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera kurser i svenska, engelska och
matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, samt godkänt på de
programgemensamma ämnena: datorteknik 1a, elektromekanik, energiteknik 1 och
mekatronik 1.
7.5 Examensbevis eller studiebevis?
Slutbetyg ges till de elever i årskurs 3 som kan erhålla ett sådant. Om elever i årskurs 3 inte
uppnår kraven för slutbetyg får de ut ett samlat betygsdokument istället för ett slutbetyg vid
studenten i juni.
7.6 Elever med särskilda behov
Elevens rätt
Elevers rätt att vid behov få tillgång till särskilt stöd är tydligt uttryckt i skolans
styrdokument. En elev har rätt till stödundervisning om det finns risk att eleven inte kommer
att nå skolans kunskapsnivå eller om eleven av andra skäl är i behov av särskilt stöd. Hänsyn
ska också tas till olika förutsättningar så att undervisningen kan anpassas till varje elevs
behov.
Kartläggning av elevens tidigare stödbehov
I början av maj går elevhälsan igenom dokumentation från avlämnande grundskola, det kan
vara allt från tidigare utredning till pedagogiska utredningar. Vid behov kallar vi avlämnande
grundskola till möte för informationsutbyte för eventuellt åtgärdsprogram.
Klassdiagnos för läsning och skrivning
Vi på TS gymnasiet lägger vikt vid att alla elever ska få det undervisningsstöd de behöver för
att nå målen. För att så tidigt som möjligt ta reda på vilka elever som kan vara i behov av
särskilt stöd använder vi material från DLS, för alla i årskurs ett.
Diagnoserna hjälper läraren att snabbt få kunskap om vilka elever som har svårigheter med
läsning och skrivning och som kan vara i behov av att stöd sätts in direkt. Det ger i sin tur
stöd och hjälp vid planering och utformande av undervisning i många ämnen eller som stöd i
gruppindelning. Klassdiagnoserna genomförs av lärare med kunskaper kring läs- och
skrivprocesserna. Vid behov skriver vi även remisser för vidare kartläggning av elevens
svårigheter.
Åtgärder efter individ
För oss på TS gymnasiet är det en självklarhet att elevernas egna upplevelser av sina studiesvårigheter ligger till grund för utformningen av stödinsatser detta eftersom det bara är eleven
själv som har kunskap om den egna studiesituationen. Forskning visar att elevens delaktighet i
de egna studierna ökar när lärarna lyssnar på och visar förståelse för elevens beskrivning av
möjligheter och svårigheter i studiesituationen och tar del av elevens egna förslag på särskilt
13
stöd.
Första mentorssamtalet
Det första samtalet hålls i början av terminen. Samtalet fokuseras på elevens tidigare
upplevelser av sin studiesituation, både i dagsläget och i tidigare skolgång. Här finns
möjligheter för eleven att lämna information om eventuella utredningar och tidigare
stödåtgärder som satts in i grundskolan, både negativa och positiva saker. Utgångspunkterna
måste vara att om en elev fått stöd som fungerat under sin skolgång så bör gymnasieskolan
sträva efter att erbjuda samma slags stöd. På samma sätt bör eleven slippa att utsättas för
sådana stödåtgärder som redan prövats utan att visa positivt resultat.
Varje elev är unik
En grundförutsättning i utarbetandet av stödåtgärder är en medvetenhet hos läraren att varje
elev är unik och att två elever med samma slags svårigheter ändå kan vara i behov av helt
olika lösningar. All utformning av stödåtgärder görs därför i samråd med eleven.
Elevmöten
Informationen som kommer fram på första mötet om behov av extra anpassningar och särskilt
stöd kommer fram genom klassdiagnosen och första mentorsamtalet, detta vidarebefordras till
berörd personal/lärare. De behöver sätta sig in i elevernas studiesituation, förutsättningar och
eventuellt behov, för att rätt stöd ska ges. Bland annat läs- och skrivsvårigheter riskerar att
drabba hela elevens studiegång och stödinsatser behöver oftast sättas in i flera ämnen. En
gång varje vecka hålls ett avstämningsmöte där specialpedagogen lyfter elever som hon
uppmärksammat och som kan behöva få extra stöd. Här kan även varje lärare komma med
tankar och funderingar kring elever som de upplever riskerar att inte klara målen och som kan
behöva extra stöd och resurser.
Hur förebygger vi fallgropar?
Utöver dessa inledande åtgärder håller vi på TS gymnasiet utkik efter förändringar i elevens
studiesituation både positiva och negativa. Ibland kanske nya utredningar görs, bl.a.
avkodning, läshastighet, fonologisk och auditiv förmåga och ger fördjupad information till de
inledande klassdiagnoserna. Med sådan kunskap är det lättare att utforma rätt sorts stöd. För
en elev som har läs- och skrivsvårigheter men aldrig blivit utredd, brukar det upplevas som en
stor lättnad att få sina svårigheter och styrkor kartlagda och på så sätt tydliggjorda. Om en
elevs stödbehov istället handlar om t.ex. koncentration, behov av hjälp utanför skolan i hemoch kamratrelationer eller behov av stöd för att bryta destruktiva mönster, erbjuder vi samtal
och skulle vår egen kompetens inte räcka till får vi ta hjälp av externa resurser som kan hjälpa
eleven vidare.
Extra anpassningar
-
Lärarna identifierar elevs behov av extra anpassningar tidigt
Lärarna samarbetar med specialpedagogen
Läraren börjar med de extra anpassningarna direkt efter att ha identifierat att eleven är
i behov av extra anpassningar
Elev och vh involveras och informeras
Lärarna och specialpedagogen har avsatt tid att diskutera elevens utveckling och för
att följa upp de extra anpassningarna
Läraren förändrar anpassningarna när de bedömer att det behövs
Mentorn tillsammans med specialpedagogen har övergripande ansvar
Åtgärdsprogram
När den pedagogiska kartläggningen är klar så utformas ett åtgärdsprogram i samråd med
14
eleven och berörd personal. I åtgärdsprogrammet ska framgå:
- vilka elevens behov är
- hur behoven skall tillgodoses
- vilken tidsperiod åtgärdsprogrammet avser
- hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas
- hur ansvaret för att åtgärdsprogrammet följs är fördelat
Stödundervisning
På TS gymnasiet anser vi att det också finns fördelar med användandet av schemalagd extra
stödundervisning i En, Sv, och Ma bl.a. genom att eleverna får tillgång till de positiva
effekterna som mindre elevgrupper ofta ger, vilket är mer tid med läraren och att eleverna
som går på stödundervisningen får fler undervisningstillfällen.
För att undvika känslan av uteslutning från den övriga klassen ger vi på TS gymnasiet
stödundervisning som ett komplement till den ordinarie undervisningen inte som en ersättning
för denna! Personalen strävar också efter att presentera stödundervisningen som en resurs för
alla elever. En miljö där alla är välkomna oavsett om det handlar om enstaka tillfällen för att
”jobba ikapp”, ett mer kontinuerligt stödbehov eller att arbeta extra för att nå högre betyg. Vi
planerar även in extra stödsamtal för elever som känner att de behöver extra stöd att
strukturera sitt skolarbete.
Utökat stöd för elever på introduktionsprogram
Till introduktionsprogrammen antas elever som inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Det kan bero på att de saknar godkänt betyg i något eller några av grundskolans
kärnämnen. De elever som läser introduktionsprogram läser med de andra eleverna på det
nationella programmet. Parallellt med den ordinarie undervisningen får eleven
stödundervisning i det eller de grundskoleämnen som eleven saknar behörighet i.
Målsättningen är att eleven efter årskurs 1 har behörighet till det nationella programmet och
kan överföras dit. Vi tror att genom att låta introduktionseleverna läsa parallellt med sina
kamrater på det nationella programmet så stimulerar vi deras intresse för utbildning. Det gör
dem mer motiverade att komplettera de grundskoleämnen där godkänt betyg saknas.
Vi skapar gemenskap
Klassdiagnosen, pedagogiska kartläggningar, åtgärdsprogram, syftar alla till att identifiera och
uppmärksamma enskilda elevers stödbehov.
Hur genomförs stödåtgärderna? På TS gymnasiet erbjuder vi både inkluderande stöd och
extra stödundervisning samt delning av grupper i olika konstellationer, framför allt i el- och
verkstadsämnen. Inkluderande undervisning innebär t.ex. att en elev i behov av stöd erbjuds
verktyg som t.ex. en dator med anpassade datorprogram och detta i den vanliga
undervisningen. Fördelar med den inkluderade undervisningen är många, det möjliggör för
klassgemenskap eftersom hela gruppen hålls samman och det kan även vara positivt för elever
utan särskilda behov av stöd att undervisas i en miljö med tillgång till hjälpmedel som t.ex. en
dator.
8. Bibliotek
Tillgången till skolbibliotek måste kunna anordnas på olika sätt beroende på de lokala
förhållandena vid varje skola och utifrån varje skolas eller elevers olika behov och
förutsättningar.
Med skolbibliotek menas enligt förarbetena en gemensam och ordnad resurs av medier och
information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande som ingår i skolans pedagogiska
15
verksamhet med uppgift att stödja eleverna3. Biblioteket ska omfatta böcker, facklitteratur och
skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket ska vara anpassat till
elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Skolans arbetssätt
för att uppnå detta är följande:








Skolan har ställt i ordning ett rum där all litteratur finns samlad.
Detta rum är bokningsbart för studier och lektioner.
Eleverna har personliga datorer.
Skolan har ett antal licenser som eleverna har tillgång till t.ex. NE och Landguiden.
Ansvariga för skönlitteraturen är kärnämneslärarna. Ansvariga för facklitteraturen är
yrkeslärarna.
From ht -14 har vi anställt vår engelsklärare som IKT-pedagog på 3 timmar i veckan
med ansvar för biblioteket och för andra pedagogiska resurser.
Specialpedagogen ansvarar för att elever med läs- och skrivsvårigheter får tillgång till
de specialprogram som kan behövas.
Införskaffandet av skönlitteratur sker med hjälp av skolans specialpedagog och även
svensk- och engelsklärarna.
8.1 Bokutlåning och ej återlämnad litteratur
Skolan lånar ut böcker och annat undervisningsmaterial till eleverna i samband med kurserna
via ett utlåningssystem, Dantec.
Efter avslutad kurs ansvarar respektive lärare för att samla in utlånade böcker – de läggs i
biblioteket för att bli avregistrerade. De elever som, trots flera påtryckningar, inte lämnar
tillbaka kursmaterialet, kommer att få ett inbetalningskort hemskickat. Vår biblioteksansvarig
tar fram underlag på ej återlämnade böcker och lämnar till vår administratör som skickar hem
krav på återlämning
9. Läsårets händelser 2015/2016











Vi har genomfört ett ämnesövergripande projektarbete med lyckat resultat.
Ett antal studiebesök har genomförts på t.ex. Tekniska museet, Moderna museet och
Nationalmuseet.
Ett antal besök på APL-platser har gjort på t.ex. Stockholm Vatten och Euromaint.
Två idrottsdagar har genomförts.
Vi håller på att undersöka byte av lokal.
Den tredje avgångsklassen enligt Gy11 har tagit studenten.
Årets studentresa gick till Prag.
Vi har genomfört ett läsprojekt – en gånger 30 min i veckan (engelska och svenska).
Vi har haft tillsyns- och insynsbesök an Utbildningsförvaltningen och
Skolinspektionen.
Alla elever i åk två har fått och läst boken ”Alla borde vara feminister”.
En lärare har blivit behörig under året.
10. Utvärdering
Vi utvärderar vår arbetsplan en gång varje år, det vill säga i slutet av varje läsår i juni. Efter
utvärderingen tar vi fram nya utvecklingsområden och dokumenterar det för att ha en ny
arbetsplan klar till nästa år. Utvärderingen sker under kvalitetskonferensen.
3
prop 2009/10:165 s. 284
16
Allt detta följer Demings cirkel: planera, genomföra, utvärdera och förbättra. Från och med vt
-15 kommer vi att använda oss av skolverkets material för kvalitetsarbete, BRUK4. Vi har
även ett årshjul som ger tydliga riktlinjer för vad som ska ske under läsåret och när –
uppdateras under junikonferensen
Uppföljningsverktyg: Betyg, nationella prov, Gymnasieundersökning,
Klagomålshantering, medarbetarenkät, elevenkät, APL-utvärdering, utvecklingssamtal,
kursutvärderingar, klassråd, samt APT-möten och skolinspektionens rapport5.
10.1 Ansvarig:
För utvärdering och utveckling av skolan är rektor ansvarig.
Enligt skollagen ska rektor leda och samordna det pedagogiska arbetet inom sitt
verksamhetsområde6. Enligt nu gällande läroplan är rektorn ”pedagogisk ledare för skolan och
som chef för lärarna och övrig personal har rektorn ansvar för skolans resultat”7 och att
verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen.
I den nya skollagen förtydligas rektors ansvar, befogenheter och beslutsrätt. Rektor fattar till
exempel ensam beslut om den egna skolenhetens inre organisation samtidigt som rektor fått
nya möjligheter att delegera beslutanderätten.
Rektorer och huvudmän har ett gemensamt ansvar för skolans uppdrag, med rektorn som
garant för elevernas rättigheter och med huvudmannen som ansvarig för en likvärdig skola för
alla elever.
10.2 Utvärdering 2015/2016
Utvärdering av utvecklingsområden -2015/2016
Utvecklingsområden
Ämnesintegration/Examensmål
Utveckla vår IKT-plan
Studiero
Mentorskap
Elevers ansvar, inflytande och delaktighet
APL
Yrkesidentitet
Internationell samverkan
Betyg/bedömning
Rutiner för olika typer av dokumentation och information
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Vår bedömning 1-6
4
3
3
5
3
3
3
2
4
4
4
Skolverket http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/bruk, 2014-05-12
Skolinspektionens rapport Dnr 44-2011:5325
6
Skollagen 2010:800, 2 kap. 8 §
7
Lgy 2011, s. 15f
5
17
10.3 Utvärdering läsåret 2015/2016
Åtgärdade utvecklingsområden -2015/2016
Utvecklingsområden
Inga utvecklingsområden
Åtgärd
Samtliga kvarstår
18
Reviderad 2017-01-31
10.4 Utvecklingsområden för läsåret 2016/2017:
Nationella mål
Kunskaper
Få eleverna att se
helhet - examensmål
Utvecklingsområden
Strategier läsåret 2014/2015
Vår
bedömn.
1-6
Utvärdering
Mål & Delmål
Ansvarig
1.
Ämnesintegration/
Examensmål
1.a
1.b
Utveckla projektarbete (ämnesintegrationstiden)
Bli bättre på feedback till varandra, stötta varandra
4
16/6 -17
Öka elevernas digitala
kompetens
Normer & Värden
Studiero
2.
Utveckla vår IKT-plan
2.a
2.b
Inledande digitalkunskapslektioner
Ta fram mål för eleven i IKT-planen
3
16/5 -17
Filippa,
Fleming o
Anders
Filippa
3.
Studiero
16/5 -17
Cec
4.
Mentorskap
Kollegial stöttning på lektioner
Genomgång av studieteknik
Gemensamma strategier
Case-diskussioner på ped.möten
Klassrumsregler
Utveckla mentorstiden på gruppnivå
Utveckla mentorsamtalen – gemensamt underlag
3
Få större
gruppkänsla/skolanda
och öka mentors ansvar
Professionell elevsyn
3.a
3.b
3.c
3.d
3.e
4.a
4.b
4
16/6 -17
Fleming
5.
Förhållningssätt
5.a
5.b
Positivt vokabulär
Agera föredömligt för elever och kollegor
4
16/6 -17
Fleming
6.
Elevers ansvar,
inflytande och
delaktighet
6.a
Kontinuerlig diskussion kring ämnesplaner på
individ- och gruppnivå
Utveckla klassråden – ta fram en ny elevdemokratipolicy
31/1 -17
utv 16/6 -17
Cec
Elevers ansvar och
inflytande
Öka elevernas
demokratiska ansvar
och inflytande
6.b
(3)
4
Nationella mål
Utvecklingsområden
Utbildningsval
Arbete o samh.liv
Få ökad tydlighet i
7.
kopplingen mellan skolan
och arbetslivet
Få till en yrkesstolthet
8.
och vi-känsla
APL
Yrkesidentitet
Öka den internationella
medvetenheten hos
elever och få en koppling
till studentresan
Bedömning och betyg
9.
Öka och tydliggöra den
formativa bedömningen
Likvärdig bedömning
10.
Betyg/bedömning
11.
Gemensamma
strategier
12.
13.
Rektors ansvar
Förtydliga
extraanpassningar och
ÅP.
Öka föräldrakontakten
Förbättra elevnärvaron
Internationell
samverkan
Strategier 2013
7.a
7.b
7.c
8.a
8.b
8.c
9.a
9.b
9.c
Utveckla handledarskapet
Programråd
Mentorsbesök
Bjuda in fd-elever f åk 1
Be åk 2 berätta f åk 1 efter miljöpraktik början vt
Be åk 3 berätta f åk 2 inför miljöpraktik ht
Utveckla återkopplingen av uppgifterna inför vår
skolresa
Utvärdering
Utforma tydlig planering o handledning
Vår
bedömn.
1-6
3
Utvärdering
Mål & Delmål
Ansvarig
16/6 -17
Urban
31/1 -17
Utv. 16/6 -17
Cec o Urban
2
16/6 -17
Cec o Ewa
(3)
3
10.a
10.b
11.a
11.b
Elevåterkoppling
Matriser och kursvarningar i Schoolsoft
Gemensamma möten
Kontinuerliga lärargruppsmöten med specialped.
4
16/6 -17
Filippa
3
16/6 -17
Cec o Petra
Rutiner för olika typer
av dokumentation och
information
12.a
12.b
Åtgärdsplaner
Åtgärdstrappa (vem ansvarar när?)
4
16/6 -17
Cec o Petra
Minska
korttidsfrånvaron
13.a
Handlingsplan
31/1 -17
Utv. 16/6 -17
Cec
(2)
3
20
Reviderad 2017-01-31
10.5 Förtydligande av våra utvecklingsområden
10.5.1. Ämnesintegration/Examensmål
Hur får vi våra elever att se sin utbildning som en helhet? Hur väver vi in så att alla jobbar mot
examensmålen?
Genom att ge tid till lärarna att arbeta ämnesintegrerat ser vi att vi kan komma att öka
elevernas helhetssyn på sitt lärande. Vi fortsätter att utveckla olika projektarbeten och tar med
oss de lärdomar vi fått från de två gånger vi genomfört olika projekt.
10.5.2. IKT
10.5.2.1. IKT-plan
Våra elever och medarbetare ska använda IKT (informations- och kommunikationsteknik) aktivt
i sin vardag och känna sig väl förtrogna med ny teknik och på så sätt hitta nya grepp på lärande.
Detta är viktigt för att få till stånd ett lärande och för att eleven inte självklart kan de verktyg vi
ber hen att använda.
Vi vill att våra elever ska lära sig hur de kan använda sig av it och media för att förbättra
kunskapsinlärningen och därmed öka måluppfyllelsen. It i lärandet ger även bättre möjligheter
till individualisering för alla – både för de med behov av särskilt stöd och för de i behov av större
utmaningar. Vi vet också att ett viktigt perspektiv med it i lärandet är att motverka skillnader
mellan olika kulturer, kön och social bakgrund.
All pedagogisk personal ska därför naturligt använda it, i första hand när det gäller det
pedagogiska men även i det administrativa arbetet. Ledningen ska vara en god förebild och agera
på ett sätt som stimulerar användandet av it hos personal och elever.
Vi har en it-ansvarig som tar hand om support och tekniska lösningar och, from ht -14, har vi
en IKT-pedagog anställd på 3 timmar i veckan för att vara en pedagogisk resurs för övrig
pedagogisk personal i användandet av de olika pedagogiska verktyg som finns.
Vi har sett att vi tydligare måste hjälpa eleverna med hur de kan/ska använda de tekniska
hjälpmedel som står till buds. Det kommer vi bla att göra genom en inledande
digitaltekniklektion och tydligare prata om mobiltelefonanvändning.
16/5 -17 -16 Vi kommer också förtydliga för oss själva vad vi menar med digitalkompetens
och ta fram tydliga mål för eleverna.
10.5.2.2 Tekniska förutsättningar
Vi är en 1-1 skola där eleverna har en personlig dator som de har i ett låst datorskåp på skolan.
Det finns en flyttbar smartboard, en skolIpad, en bärbar och en stationär projektor och en 40
tums TV utplacerade i de olika klassrummen. Varje pedagog har även en personlig bärbar dator
och en smart telefon som ska användas för undervisning, administration och kommunikation.
Den kommunikationsplattform som vi använder är Schoolsoft och här ska all information
finnas, allt ifrån terminsplaneringar, prov, omdömen på uppgifter till frånvaro och betyg. Varje
lärare ansvarar för att föra in terminsplanering och prov/inlämningar/redovisningar senast varje
termins början.
10.5.4 Studiero
En av de viktigaste faktorer som elever ser, och forskningen ser, som avgörande för sina studier
är studieron. Detta är också en av de viktigaste utvecklingsområdena för oss på skolan. Vi ser att
vi lyckas ganska väl, men det finns mer att göra. Därför kommer vi under hösten fortsätta att
diskutera gemensamma strategier som alla kan använda sig av i klassrummet, t.ex. hur börjar och
avslutar jag en lektion. Vi kommer även försöka ha med oss olika case som vi tillsammans kan
diskutera på de pedagogiska mötena.
Det är även viktigt att vi som kollegier stöttar varandra och blir bättre på att ta oss tid att
besöka varandras lektioner, att vi tar klivet in och deltar som en extra vuxen.
Vi har också sett att det är viktigt att var och en tar fram klassrumsregler tillsammans med sin
klass – hur vill vi ha det tillsammans+ hur ska vi göra för att få det så? Detta måste ske tidigt på
terminen och det är viktigt att var och en lägger tid på den diskussionen med sina elever. Det är
även viktigt att lärarna vid olika tillfällen under terminens gång uppdaterar reglerna – vad har
gått bra och vad måste vi ändra?
Många elever har inte heller utvecklat sin studieteknik - hur gör jag när jag studerar? Detta
ska vi utveckla under läsåret, med bla en gemensam genomgång av studieteknik.
16/5 -17 Studiero är en punkt som alltid måste jobbas med om än den kan ligga på en bra
nivå. Vi har sätt att de strategier vi jobbar med är en bidragande orsak till ett lugnare klimat. Vi
kommer dock att titta mer noga på detta på sommarkonferensen då vi har elevutvärderingar och
Gymnasieenkäten som underlag.
10.5.6 Mentorskap
Vi tycker det är viktigt att alla elever på skolan får en ”egen” vuxen och därför har vi utvecklat
ett mentorskap där varje lärare har ca 5 elever som hen träffar ibland i grupp och ibland enskilt.
Vi kommer att utveckla framför allt det vi gör på de gruppträffar som vi har schemalagt i
kalendariet. (se mer under rubrikerna 6.12 och 6.13).
16/6 -17 Vi har lagt ner tid på att träffas i mentorsgrupper och vi har tydliga och
gemensamma underlag för träffarna.
10.5.7 Förhållningssätt
Vi har under året fått en större förståelse kring att hur vi uttrycker oss om eleverna spiller över på våra
kollegor. Vi ska därför under året jobba på att medvetandegöra oss själva och hur vi uttrycker oss.
10.5.8 Elevers ansvar, inflytande och delaktighet
Vid varje kursstart har läraren ett ansvar att diskutera kursplaner och examensmål med eleverna.
Vi ska försöka att få detta att ske ännu lite oftare, bl.a. genom att utveckla stående punkter på
klassrådet som handlar om studieplaner och examensmål.
Vid de gruppsamtal som mentorn har är detta frågor som lämpar sig att ta upp till diskussion i
gruppen.
Rektor kommer även att göra kortare utvärderingar under läsåret där några enkla
frågeställningar ska tas ställning till.
31/1 -17 Vi kommer under året även att tillämpa en ny elevdemokratipolicy.
10.5.9 APL
Sen vi införde en APL-ansvarig håller denna punkt ständigt på att förbättras och utvecklas, bla
genom att alla handledare kommer att gå skolverkets webbkurs i handledarskap.
Vi har också sett behov av att mentorerna kommer ut till praktikplatserna och träffar eleverna
där i den miljön och på så sätt ytterligare stärker relationen med sina mentorselever.
10.5.10 Yrkesidentitet
Vi kommer under hösten bjuda in gamla elever som får berätta vad de gör nu, vilket vi tror
skapar en tydligare bild för de nuvarande eleverna om vad det är för utbildning de går och vad
som kan ske efter studenten.
Det kommer även att läggas stor tyngd vid att göra studiebesök och koppla det till elevernas
utbildning.
22
Vi kommer även låta åk 3 berätta för åk 2 om praktiken innan åk 2 ska på sin första miljöpraktik.
Likaså kommer vi att låta åk 2 berätta för åk 1 om praktiken när de kommer tillbaka.
10.5.11 Internationell samverkan
Inför den avslutande studentresan kommer vi att låta eleverna jobba med den stad vi ska åka till. Vi ska bli
bättre på att ge återkoppling av uppgifterna som eleverna gjort inför skolresa och vi ska även låta de göra en
utvärdering efter avslutad skolresa.
10.5.12 Betyg/bedömning
Vi fortsätter vårt arbete att utveckla BFL bl.a. genom att vi nu har gemensamma matriser på
Schoolsoft där det är lätt att koppla omdömen till olika färdigheter. Det blir också tydligare för
eleverna om alla gör likadant.
Kontakten med våra syskonskolor, Elektrikergymnasiet och Sjömansskolan, fortsätter och
ligger i första hand på att skapa möjlighet att träffas för att göra gemensamma bedömningar av
de nationella proven.
10.5.13 Gemensamma strategier
För att jobba med likvärdig bedömning krävs det att vi har gemensamma bedömningsmöten och
kontinuerliga möte med specialpedagogen.
10.5.14 Rutiner för olika typer av dokumentation och information
Vi utvecklar liggaren för åtgärdsprogram som ligger under skolan/elever/åtgärdsprogram, där de
elever som berörs har en egen mapp. Här för vi in anteckningar efter elevsamtal och här lägger vi
de åtgärdsprogram som upprättas.
Rektor ska ta fram en åtgärdstrappa (vem ansvarar när?) så att det blir tydligt för alla vem
som gör vad och när.
10.5.15 Minska korttidsfrånvaron
Rektor har tagit fram en handlingsplan som vi kommer att börja använda med vid läsårsstart. Information
kommer att skickas hem till ”gamla elever” och nya informeras på föräldrainformationen.
23