VILKA GRUPPER BÖR OMFATTAS AV
HETS- OCH HATBROTTSLAGSTIFTNING?
David Brax, post doc
Institutionen för Filosofi, Lingvistik och Vetenskapsteori
Centrum för Europaforskning, Göteborgs Universitet (CERGU)
FÖRELÄSNING I STOCKHOLM, 19/10 2015
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Presentation
• 2011-2013 When Law and Hate Collide
(internationellt forskningsprojekt)
• 2014 –2016 Hate Crime Legislation in
Europe (post-doc)
• Advisory Board för the International
Network for Hate Studies
• Gästredaktör The Journal of
Interpersonal Violence 2015
• Kommenterar hatbrottsfrågor etc, Bla.
på Dagens Juridik
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Hatbrott – kort sammanfattning
• Vad är hatbrott?
– Brott kopplade till fördomar/fientlighet mot en
skyddad grupp
– Hatbrott anses allvarligare än andra brott
• Ursprung ”civil rights” rörelsen i USA
• Sverige Straffskärpningsregel i BrB
sedan -94, statistik från BRÅ
• Europa
– EU Framework Decision on Combatting
Racism and Xenophobia (2008)
– FRA: råd till EUs institutioner och
medlemsstater
– OSCE-ODIHR Hjälper stater, myndigheter,
intresseorganisationer
– Europadomstolen
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Vilka grupper omfattas av hets- och
hatbrottslagstiftningen?
• Straffskärpningsregeln BrB 29 kap §2, punkt 7
– om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en
annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt
eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan
liknande omständighet
• Hets mot folkgrupp BrB 16 kap § 8
– Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller
uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av
personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt
ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot
folkgrupp
• Diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
• Det ser annorlunda ut i andra länder:
– Funktionshinder, ålder, kön, social och ekonomisk ställning, börd,
politisk övertygelse, hälsa etc.
• Internationellt: Lagar och monitorering omfattar allt fler grupper
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Vilka grupper bör omfattas?
• Statistiken och Lagstiftningen
• Har ofta drivits av intressegrupper
• Kriterier
–
–
–
–
–
–
–
Historisk utsatthet
Synlighet/ofrånkomliga attribut
”Identitetsgrupper”
”Sociala Konfliktlinjer”
Faktisk utsatthet för hatmotiverad brottslighet
”Disadvantage” – utsatthet för diskriminerande behandling
Sårbarhet/vulnerability (jfr BrB 29 Kap 2§ p3)
• Kriteriet bör knyta an till varför dessa brott är
särskilt allvarliga
• Grupperna hålls dock neutralt formulerade
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Hatbrott mot personer med
Funktionsnedsättning
• Kunskapsläget i Sverige är dåligt (Se BRÅ 2007), ”Våldsamt
Osynlig” (2014) (Brottsofferjouren, Handikappförbunden),
Ungdomsstyrelsen ”Fokus 12”)
• Inkludering i hatbrottsstatistik och lagstiftningen kan förbättra
• Samtidigt: Faktiskt utsatthet viktig för att visa på behovet
• ”High profile cases”. Fiona Pilkington i UK
• Problem
• Är funktionsnedsatta en tillräckligt homogen grupp?
• Många brott mot funktionsnedsatta sker i hemmet, av bekanta
(”Hatbrott” begås typiskt av främling.)
• Emfas på ”sårbarhet” – tolkas som att gärningsmannen valt ett
”enkelt offer”
• Våld mot funktionsnedsatta beskrivs som ”övergrepp”,
skyddsskäl snarare än rättviseskäl
• En rädsla för att hatbrottsreglerna ska omfatta ”för mycket”.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Frågans behandling i Sverige
• SOU 2000:88 Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets mot
homosexuella, m.m. - straffansvarets räckvidd
– Det skulle kunna göras gällande att även andra minoritetsgrupper - t.ex.
handikappade - kan behöva samhällets stöd mot olika former av
hetspropaganda. Det finns emellertid ingenting som tyder på att några
andra grupper utsätts för en hetspropaganda av det slag som den som
homosexuella utsätts för. Historiskt är det också just homosexuella som vid sidan av etniska och religiösa minoriteter - är föremål för nazistisk
och rasistisk propaganda
• BRÅ 2007:26 Våld mot personer med funktionshinder
– Kunskapsläget är dåligt
– Särskilt utsatthet för personer med utvecklingsstörning
– Särskild sexuell utsatthet bland kvinnor (jfr Kvinnovåldskommittén)
Kommer ej behandlas i utredningen om transpersoner (2015) (Hatbrott
mot transpersoner särredovisas redan av BRÅ)
• Ingrid Burman, tidigare ordf. Handikappförbunden – Debatt (2013),
brev till justitieministern (2015)
• Beatrice Ask avfärdade förslaget (2013) med hänvisning till att andra regler
är tillräckliga, onödigt att utöka mängden skyddade grupper
• Rekommendation från FN-förbundet "include disability (...) as motive for
hate crime"
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Internationella påtryckningar
• Mängden stater som omfattar funktionsnedsatta i lagar och i
statistik ökar ständigt (OSCE-ODIHR och FRA)
• Disability Hate Crime mycket uppmärksammat i UK
• 16 stater inom OSCE rapporterar numera ”disability hate crime”
(Finland (2011) och Norge (2013))
• FRA (2015)
– Criminal Law provisions relating to hate crime in EU Member
States should cover all grounds of discrimination equally,
including disability, as stipulated in Article 21 of the Charter
And Article 14 of the European Convention On Human Rights
– Legislators should consider the introduction of enhanced
penalties for disability hate crimes in order to stress the
added severity of these offences.At EU level, the Framework
Decision On Racism And Xenophobia Should be replaced by
legislation that covers all protected grounds.
• Framework decision (2008) täcker inte funktionsnedsättning
• Europarådets kommissionär för Mänskliga rättigheter Nils
Muižnieks –rekommenderade inkludering av funktionsnedsatta
i hatbrottslagarna vid besök i Danmark och Tjeckien
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Varför inkludera funktionsnedsatta?
• Om intresse finns från organisationer och framför allt från de utsatta själva
• Problemet är potentiellt stort. Risken för underrapportering stor.
• Finns det några fördelar med att inkluderas?
–
–
–
–
Kan förbättra polisens kompetens och bemötande, öka förtroende bland utsatta
Kan förbättra kunskapsläget ang den här sortens utsatthet – ytterligare policy åtgärder
Rättviseskäl – täcks ej av nuvarande straffrättsliga bestämmelser
Samhällsintresse – ett demokrati- och rättsstatsproblem
• Finns det ett intresse från politikerna?
– Hatbrottarbetet har nyligen reformerats. Handlar om hot mot demokratin. Nuvarande
regering mer intresserad än den förra
• Finns det ett intresse från rättsväsendet?
• Internationella åtaganden
• Saken bör åtminstone utredas!
