TPYT16
Industriell Ekonomi
Lektion 9
Kapitalbehov, finansiering,
budgetering
Martin Kylinger
Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling
Avdelningen för produktionsekonomi
Seminarium 9 (kap 21,26)
•
•
•
•
•
Kapitalbehov
Kapitalanskaffning
Ekonomistyrning
Budgetering
Balanserat styrkort
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:2
Kapital
• Real kapital
– Är fysiska objekt av olika slag, t.ex. anläggningar,
utrustning och varulager
• Finansiellt kapital
– Är t.ex. kapitalplaceringar i bank och aktier
• Humankapital
– Är kunskap, skicklighet och kompetens bland
företagets medarbetare
• Immateriellt kapital
– T.ex. patent, varumärken och goodwill
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:3
Finansiering
• Vad är finansiering?
– Kapitalstorlek
– Kapitalanvändning
– Kapitalanskaffning
– Kapitalkostnader
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:4
Balansräkning (BR)
• BR ger en översiktsbild av ett företags finansiella
ställning vid en given tidpunkt
• Balansomslutningen visar företagets totala
kapital
(total kapitalanvändning respektive total
kapitalanskaffning)
• BR debetsida visar vad kapitalet används till (T)
(hur kapitalet binds i företaget)
• BR kreditsida visar hur kapitalet har anskaffats
(S+EK)
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:5
Kapitalbehov
• Kapitalbehov och kapitalanvändning
varierar
• ”Anläggningskapitalintensiva” företag finns
inom gruv-, kraft-, cement-, skogs- och
kemiindustrin
• Handelsbolag binder främst sina tillgångar
i varulager
• Serviceföretag är i allmänhet inte särskilt
kapitalintensiva
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:6
Kapitalbehov
• De flesta företag har behov av tre slags kapital
• Anläggningskapital
– Behovet av anläggningskapital är detsamma som
bedömningen av grundinvesteringen
• Rörelsekapital
– Täcks delvis av försäljning, men ett visst behov av
rörelsekapital kommer alltid finnas beroende på att
kapitalet bind i t.ex. råvarulager, produkter i arbete (PIA),
färdigvarulager och kundfordringar
• Säkerhetskapital
– Nödvändig för att klara eventuella störningar i driften och
på marknaden. Beräknas ofta som en procentsats av
omsättningen. Hålls ofta som en likviditetsreserv i form av
kontanter eller banktillgodohavanden
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:7
Kapitalrationalisering
• ”Just-in-time” (JIT)
– Syftar bland annat till att företaget ska hålla små
lager, eller i idealfallet att helt eliminera behovet av
lager
• Cash Management
– Handlar om hur företaget hanterar likvida medel.
Syftar till att öka effektiviteten i företagets in- och
utbetalningssystem, hanteringen av kundfordringar
och leverantörsskulder, i förvaltningen av likvida
medel och kortfristig upplåning samt valutaförvaltning.
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:8
Rörelsekapitalbehov
• Kapitalbindning som sker i
företagets
omsättningstillgångar.
kapitalbindning
• Exempelvis förrådshållning,
produktion, lagerhållning
eller kreditgivning.
Martin Kylinger
TPYT16
tid
LE5:9
Kapitalbindningsdiagram - exempel
Råvarulagringstid:
Leverantörskredittid:
Produktionstid:
Färdigvarulager:
Kundkredittid:
40d
30d
10d
30d
45d
dM:
dL:
TO:
100 kr/st
200 kr/st
100 kr/st
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:10
Budgetering och finansiering
• Finansbudget
– En plan för företagets kapitalrörelser, d v s de planerade in- och
utbetalningarna under en tidsperiod samt de olika
finansieringsalternativen. Finansbudgeten är i princip en
framåtriktad kassaflödesanalys
• Likviditetsbudget
– Är en mer detaljerad budget som ofta är ettårig och som
beskriver in- och utbetalningarna t ex månadsvis. Dessa
budgetar hjälper till att i förväg visa när företaget har behov av
kapitaltillskott eller har placeringsbart likviditetsöverskott
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:11
Kapitalmarknad
• Den marknad som försörjer företag och
organisationer med kapital
• Marknaden för eget kapital (främst
aktiemarknaden)
• Kreditmarkanden, består av:
– Penningmarkanden (den korta marknaden)
– Den långa marknaden
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:12
Kapitalanskaffning
• Främmande kapital
– Kapital som tillskjuts av andra än ägarna. Det är
utlånat på bestämd tid. Räntor och amorteringar ska
betalas till långivarna på fastställda tidpunkter oavsett
företagets resultat
• Eget kapital
– Kapital som tillskjuts av ägarna. Det kan också öka
genom att man kvarhåller vinstmedel i företaget. Det
egna kapitalet är riskbärande kapital. Det betyder att
ägarna får ersättning i form av utdelning och
värdeökning endast om företaget går tillräckligt bra
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:13
Kapitalanskaffning
De väsentligaste skillnaderna mellan eget och främmande kapital:
• Löptid - det främmande kapitalet har begränsad löptid. Det egna
kapitalet har i praktiken obegränsad löptid.
• Säkerhet - långivarna kräver i regel säkerhet i form av borgen eller
pant för sitt kapital. Ägarna får ingen sådan säkerhet. Eget kapital är så
kallat riskkapital.
• Avkastning - det främmande kapitalet har avtalsenlig rätt till bestämd
avkastning. Det egna kapitalets avkastning är beroende av företagets
förmåga att ge vinst. Dess avkastning kan bli mycket hög eller ingen
alls.
• Inflytande - ägarna har det dominerade inflytande över företaget.
Långivarna har i regel ett begränsat inflytande.
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:14
Ekonomistyrning
• Vad är styrning och ekonomistyrning?
– Styrning går ut på att:
• Formulera målet
• Styra mot målet
• Följa upp om verksamheten utvecklas i rätt riktning
(mot målet) och i rätt takt
• Vidta åtgärder för att hålla kurs och tempo
– Ekonomistyrning underlättas därför av:
• Tydliga ekonomiska mål
• Information om ”hur det går”
• Snabba resultat av vidtagna åtgärder
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:15
Ekonomistyrning
• Syftet är att åstadkomma en medveten styrning av
beslutfattande inom organisationen för att uppnå bättre
resultat, lönsamhet och finansiell ställning.
• Innebär att man:
– Preciserar ekonomiskt ansvar för olika organisationsenheter
– Formulerar ekonomiska mål för olika organisationsenheter
– Utformar och utnyttjar lämpliga ekonomisystem för styrning
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:16
Principer för tilldelning av ekonomiskt ansvar
• Ansvarighetsprincipen
– Innebär att alla kostnader och intäkter ska knytas till
någon ansvarig som också ska ha motsvarande
befogenheter
• Påverkbarhetsprincipen
– Innebär att (så långt det är möjligt)
organisationsenheter och chefer för dessa ska
ansvara för sådan intäkter och kostnader som de kan
påverka. Brukar tala om fyra olika slags ekonomiska
ansvarscentra; Räntabilitetsenheter, Resultatenheter,
Intäktsenheter och Kostnadsenheter
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:17
Vad är budgetering?
• En plan – ett handlingsprogram – för framtiden uttryckt
ekonomiska termer
• Omfattar i regel ett år och är då ofta mycket detaljerad
• Årsbudgeten är ibland en detaljerad bit av en flerårsbudget
som ofta är rullande, d v s byggs på varje år med ytterligare ett
år vid det årliga budgetarbetet
• Budgeten bygger på dels erfarenheter från tidigare perioder
och dels på den strategiska planen i företaget
Strategisk plan
Martin Kylinger
Flerårsbudget
TPYT16
Årsbudget
LE5:18
Budgetens syfte
• Är ett samordningsinstrument
– Syftar till att samordna den mängd av beslut
och åtgärder som sker i ett företag
• Är ett styrmedel
– Eftersom det förutsätts att ledningen
formulerar klars mål för verksamheten och att
den genom uppföljningssystem ser till att
dessa uppfylls
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:19
Budgetens syfte
• Bör vara ett kommunikationsinstrument
– Mellan företagsledningen och de olika avdelningarna. Den
fastställer de krav ledningen ställer på avdelningarna i form av
målsättningar, ramar och restriktioner. Avdelningarna rapporterar
i sin tur löpande, i form av budgetuppföljning, om den aktuella
utvecklingen
• Är ett kontrollinstrument
– Budgetuppföljning ska i god tid upptäcka om utvecklingen går åt
ett annat håll än vad man tänkt sig, så att snabba motåtgärder
kan sättas in (vid sämre resultat än beräknat) så företaget
snabbt kan utnyttja en gynnsam trend
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:20
Uppbyggnad av budget
1: Budgeten ska ansluta till avdelningen i ansvarsområden i
företagets organisation. En budget för en avdelning ska därför
innehålla de inom avdelningen påverkbara kostnaderna och
intäkterna
2: Budgeten ska ansluta till företagets kalkylmodell.
Resultatbudgeten för en division kan t ex betraktas som en kalkyl
på resultatet för divisionen som helhet
3: Rapportering av budgetutfallet ska ske snabbt till berörda
befattningshavare
4: Budgeten ska var ett underlag för dialog och diskussioner i
organisationen dels före beslut, dels vid uppföljning av
konsekvenserna av fattade beslut
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:21
Budgeteringens faser
Budgetdirektiv
Budgetuppställande
Budgetfastställs
Verkställighet
Återföring av
information för
styrning och för
bättre budgetering
nästa gång
Martin Kylinger
TPYT16
Utfall
Kontroll
LE5:22
Budgetsystem
Delbudgetar
Totalbudgetar
Försäljningsbudget
Resultatbudget
Tillverkningsbudget
Personal- och lönebudget
Materialbudget
Omkostnadsbudget
Avskrivningsbudget
Investeringsbudget
Likviditetsbudget
Martin Kylinger
Förråds- och
inköpsbudget
TPYT16
LE5:23
Budgeteringens fördelar
• De anställda på olika nivåer i organisationen får ökande
möjligheter att styra och samordna verksamheten inom sitt
ansvarsområde
• Möjligheterna att delegera ansvar och befogenheter i
organisationen blir större. Styrningen kan få karaktären av
målstyrning och självstyrning => kan öka motivationen och
arbetsglädjen bland de anställda
• De anställda får ökade möjligheter att se de ekonomiska
konsekvenserna av fattade beslut => kan bidra till stärkt
kostnadsmedvetande och ökat ekonomiskt ansvarstagande
• De anställda får god info om planerat och verkligt resultat såväl
för den egna avdelningen som för företaget som helhet
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:24
Kritik mot budgeteringen
• Företag lägger ner orimligt med tid på
budgetuppställande
• Budgeten upprättas så tidigt i förhållande till
budgetperioden och att budgetmålen därför kan
vara förlegade redan vid budgetperiodens början
• Strävar efter förenklingar i
budgeteringsprocessen
• Jämför utfall med de mest välskötta företagen
(best practice)
• Balanserat styrkort
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:25
Balanserat styrkort
• Tanken med balanserat styrkort (Balanced
Scorecard) är att mäta mer än bara
ekonomiska nyckeltal
• Länkar ihop strategi med operativ
verksamhet
• Preciseras i fyra perspektiv med
tillhörande kritiska framgångsfaktorer och
nyckeltal
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:26
Balanserat styrkort
• Finansiellt: ekonomiska och finansiella
prestationer
• Kund: kundvärde, kundtillfredsställelse och
kundrelationer
• Process: verksamhetsprocessernas
kvalitet och produktivitet
• Utveckling: innovationer, förnyelse,
lärande,…
Martin Kylinger
TPYT16
LE5:27
Balanserat styrkort
Finansiella
perspektivet
Igår
Mål Nyckeltal
Kundperspektivet
Processperspektivet
Vision & Strategi
Mål Nyckeltal
Idag
Mål Nyckeltal
Utvecklingsperspektivet
Mål Nyckeltal
Martin Kylinger
TPYT16
Imorgon
LE5:28
