Cannabis i vår vardag
Vilken roll har drogen i den unges liv?
•
•
•
•
Förälskelse?
Självreglering?
Ett sätt att fördriva tid?
…………..?
Förändring 2009 - 2012
Årskurs 2 gym.
Antal gånger använt
hasch/marijuana?
2009
2012
0
77,4 %
73,7 %
1
5,8 %
6,5%
2–4
5,4 %
7.6%
5 – 10
3,4 %
3,7 %
11 –
8,0 %
8,5 %
2009: av 22,6% som testade fortsatte 11,4%, dvs. ca 50%
2012: av 26,3% som testade fortsatte 12,2%, dvs. ca 48%
Provat narkotika 5 gånger eller mer i
procent Västra Götaland
• 2004 Gymn. 2: De som provat 5 gånger eller
mer delat med alla som provat narkotika: 496
/ 1162 = 42,7 procent har provat 5 gånger
eller mer
• 2007 Gymn 2: 39,6 procent har provat 5
gånger eller mer
• 2010 Gymn. 2: 44,3 procent har provat 5
gånger eller mer
Är det ett problem?
Sydsvenskan rapporterar från kloaken
• Utslaget på persondoser visar vår provtagning
att 13 866 invånare i Malmö och Lund var
knarkpåverkade natten mellan lördag och
söndag den sista helgen i april 2013.
• Det är var tjugonde invånare mellan 15 och 65
års ålder i de två kommunerna.
• I det kollektiva urinprovet vi tog på
Sjölundaverket i Malmö och Källbyverket i
Lund är cannabis vanligast:
• 10 700 doser i Malmö,
• 1 370 i Lund.
I en elevenkät i gymnasiet årskurs 2 i Malmö (2012) har man identifierat följande
riskfaktorer som kan leda till ett cannabisanvändande:
De som använder alkohol har en 5.1 ggr högre risk att använda cannabis
De som använder tobak har en 5,0 ggr högre risk
De som har ADHD har en 2,6 ggr högre risk
De som skolkar har en 2,4 ggr högre risk
Cannabis minst 10 gånger relaterat till
adderade riskfaktorer
Antalet riskfaktorer
Procent individer
Cannabis minst 10 gånger
0
13
0%
1
22
1%
2
21
1%
3
15
5%
4
12
9%
5
8
18%
6
5
25%
7-
6
51%
Vuxna (16−84 år) 2010/2011
nationellt
• Cirka 12% har prövat cannabis någon gång
(män 15%, kvinnor 9%)
• Detta motsvarar ca 900 000 personer i åldersintervallet
• Ca 2% har använt cannabis senaste året (150 000)
• Ca 1% har använt cannabis senaste månaden (75 000)
• Relativt stabilt läge sedan 2004, men högre nivå jämfört
med 1980- och 1990-talet
Källa: Statens folkhälsoinstitut
Andelen vuxna (16–84 år) som använt cannabis
senaste året. 2010/2011.
%
Ålder
Källa: Statens folkhälsoinstitut
Vem kan man lita på i
cannabisdebatten?
Korrekta källor
• Forskning publicerad i
vetenskapliga tidskrifter
• Officiell statistik
Osäkra källor
• Allt annat
T.ex: egna erfarenheter, Internet, TV-program,
dokumentärfilmer, äldre forskning,
debattinlägg, tidningsartiklar
Argument som personer som röker cannabis
ofta använder för att rättfärdiga sitt rökande
och hur man kan bemöta dem
Cannabis är en medicin.
Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt.
Cannabis är mindre skadligt än alkohol.
Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag
stämplad av samhället som kriminell. Det är alltså hur
samhället ser på en person som röker cannabis som
är ett problem och därför borde det vara lagligt.
Det är ett naturpreparat.
Man dör inte av att röka cannabis.
Jag blir lugn/glad/kreativ/…av cannabis.
Röker man bara var sjätte vecka så är det inte farligt
eftersom det på den tiden hinner gå ur kroppen.
Det finns så många andra problem i världen som är
värre än att jag röker cannabis.
Jag kan sluta röka när jag vill men jag vill inte just nu.
Jag kommer inte att bli beroende.
Det är ju legalt i Holland, där får man röka cannabis
utan att det ses som ett problem.
• Alla röker cannabis
Jag fungerar bättre när jag är lagom stenad. Jag har
en brist som måste kompenseras med cannabis
Jag känner många som blir negativt påverkade av
cannabis men jag påverkas inte så.
Cannabisförbudet inskränker individens frihet.
Cannabis är ingen inkörsport till tyngre droger.
Vi har cannabisreceptorer därför är det
meningen att man ska röka cannabis.
Det är min kropp så jag bestämmer själv vad
jag gör med den.
Cannabis är inte alls farligt. Jag känner många
cannabisrökare som fungerar alldeles utmärkt,
med jobb, familj och villa.
Cannabis är en medicin.
1. I egen sak. Du upplever att du får hjälp av
cannabis så som en medicin. Är det
stressrelaterat och smärtrelaterat? Det lindrar
för stunden men dock bara kort, därefter
förvärras upplevelsen av symtomen. Det innebär
att då måste man börja om med rökandet som
sen i sin tur lindrar men efter en kort period
släpper effekten och upplevs symtomen igen.
Cannabis tar inte bort grunden till symtomen
utan bara lindrar för stunden.
Cannabis är en medicin.
1. När det gäller begreppet medicin som
läkemedel så måste ett antal villkor uppfyllas
för att det ska bli ett läkemedel. Det gör inte
cannabis som helhet, däremot används
substanser ingående i cannabis som medicin
för extremt överviktiga och svårighet att hålla
balansen vid multipel skleros. Dessa
substanser fungerar enbart när kroppen
signalerar alarm.
Det finns inga studier som visar att
cannabis är farligt.
• Kroppsligt
• Cannabis påverkan på andningsorganen:
De viktigaste kända långsiktiga skadeverkningarna
inom andningssystemet är kronisk bronkit och
cellförändringar i luftvägarna.
• Cannabis och hjärt-kärlsystemet
• Cannabis och fertilitet
• Cannabis effekter på immunsystemet
Det finns inga studier som visar att
cannabis är farligt.
• Psykiskt:
• Under senare år har ett antal studier visat att
hjärnan automatiskt kompenserar för de specifika
områden som cannabinoiderna påverkar. När
områden som är specifikt designade för att utföra
en tankeoperation inte längre fungerar optimalt,
så söker sig processen alternativa vägar. Effekten
blir en felprogramering som har en viss tröghet
när man slutar använda cannabis och ska
återställa de ursprungliga funktionerna.
Cannabis är en
”lätt” drog
Detta vet vi om cannabisskador
•
•
•
•
•
•
•
•
Intellektuella funktioner försämras
Ökad risk för allvarliga psykiska sjukdomar
Beroendeframkallande
Fosterskador
Lungskador
Vissa typer av cancer
Inkörsport till andra droger
Ökad risk för trafikolyckor
Senaste nytt
• Cannabisrökares hjärnor reagerar svagare vid
glädje, rädsla, sorg, skam, ilska.
• Unga hjärnor skadas mer.
• Cannabis hämmar utvecklingen till vuxenhjärna.
• Hjärnan är färdigutvecklad vid 23-25 år
• Cannabisrökares hjärnor åldras tidigare.
• Intellektuella skador kvarstår efter drogfrihet
Förbudet fungerar inte.
Varför narkotikaförbud?
1. Narkotika är skadligt
a) för brukaren/missbrukaren
b) för familj/vänner/arbetskamrater
c) för samhället
2. Förbudet minskar användningen
Ju mindre bruk desto mindre missbruk
3. Legalisering ökar användningen
DROGEN FYLLER UT OJÄMNHETERNA
Den som inte kan leva med sig själv under tonåren
får det svårare
att rätta till ojämnheterna på egen hand
om man använder droger
Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem:
• insikt
• medvetenhet
• sexuella känslor
• självförtroende
• känsla av att vara vuxen
• kraftfull
• kreativ
• en känsla av att kunna tänka
• fina känslor
• en hjälp att fly undan en obehaglig situation
• en hjälp att lösa personliga problem
• en hjälp att somna
• Bland ungdomar med missbruk- eller
beroendediagnos rapporterar
• 50 – 90 procent samsjuklighet i psykiatrisk
problematik (Bender et al. 2006, Couwenberg
et al 2006, Armstrong & Costello 2002).
I en studie av svenska ungdomar med
missbruksproblem/riskbruk framkom att:
90 procent av flickorna respektive
82 procent av pojkarna någon gång i livet hade uppfyllt
kriterierna för en psykiatrisk diagnos
(Tengström 2006).
Psykologiska riskfaktorer
ogynnsamma uppväxtvillkor så som förekomst av
våld, psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtfamiljen
svårighet med ”social anpassning”, dvs utanförskap
låg självkänsla, dålig impulskontroll
instabila relationer med otydlig gräns till själv/andra
bristande tillit till sig själv och andra
frekventa upplevelser av ensamhet, tomhet och leda
psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning
32
© Claudia Fahlke
Utveckling
• Marijuana har genom åren fått en högre halt THC
• Hasch ligger stabilt
• Skunk, ett sätt att odla Marijuana som framhäver dofter =
marijuanarus kombinerat med lösningsmedelsrus
• Spice torkade kryddor från Asien = lätt lösningsmedelsrus
• Från 2004 tillsatser av forskningssubstanser som är syntetiska
cannabinoider.
• 2011- övergång till enbart syntetiska cannabinoider
• 2012 förändring av det procentuella förhållandet mellan CBD
och THC.
THC
kroppseget
cannabis
syntetiskt
cannabis
binder till cannabisreceptorer
CB1
CB2
- finns till stort antal i hjärnan
-ffa i immunsystemet
Bromsad aktivitet
i nervcellen
____________________
Maria Ellgren
Cannabisrusen
Akut påverkan har två faser
• Högdos = utåtriktad och aktiv
• Låg dos = inåtriktad och aktiv
Kronisk påverkan utvecklas i förhållande
till frekvens och tid i missbruk
• Låg dos = inaktiv
Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids
experimenterande har två faser:
Fas 1
från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av
• ökad tankeverksamhet, att personen blir
utåtriktad, fnissig och pratsam.
• att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus,
hjärtklappning,
• yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls,
samt torrhet i ögon, mun och svalg.
Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av
• att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och
lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och
"flummar" för sig själv.
• att färger blir starkare, lukter mer framträdande,
• att samband som man kanske har anat tidigare
nu framträder ganska klart.
• samt att tankeflykten är mycket utpräglad och
associationerna talrika.
100% THC
Akut påverkan
Eliminering
1/3 till blodbanan
2/3 till urinblåsan
50
Kronisk
Påverkan
1
2
3
4
5
6 veckor
Via 11-hydroxy THC (100 ggr mer aktiv än THC, som förblir aktivt till viss del)
Fas 3:
är ett tillstånd som växer fram efter ett
antal års regelbundet användande av
cannabis.
Det karakteriseras av:
• att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre,
• att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger
det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal".
När denna nivå har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren
har blivit en kronisk cannabismissbrukare.
•I detta tillstånd försämras individens förmåga
att på ett naturligt sätt kvalitativt utnyttja sina tankeprocesser.
Kognitiva funktioner
Verbal förmåga (språklig förmåga)
Logisk-analytisk förmåga (att dra korrekta slutsatser)
Psykomotilitet (flexibilitet i tanken)
Minnesprocessen
Korttids/arbetsminne
Långtidsminne- semantiskt, episodiskt
41
Analytisk-syntesisk förmåga (att sätta samman delar till en
helhet)
A
A
B
B
C
C
D
E
D
E
Psykospatial förmåga (att orientera sig i rummet)
Gestaltminne (helhetsminne)
Välfungerande
Kvalitativ
försämring
Beståndsdelar i att inte kunna strukturera
verkligheten gör att man:
•
•
•
•
•
•
•
•
får svårt med nyanser
får svårt att reflektera
ser verkligheten genom ett filter
svårt med abstrakt tänkande
kan inte kritiskt granska
blir känslomässigt avskärmad
blir fånge i sitt eget mönster
får svårt att vara flexibel
Ett cannabismönster skapas
• Ett cannabismönster är ett filter som uppstår när man rökt
under lång tid och kvalitén på tankeförmågan försämras så att
ett nytt mönster för att hantera verkligheten uppstår.
• Individen har fortfarande den naturliga förmågan att utforska
verkligheten men försämrad förmåga att strukturera, processa,
granska och minnas informationen som kommer in. Det gör
att en ny selektiv förklaringsmodell av verkligheten växer fram
som verkar logisk för individen som röker cannabis.
Forts. Cannabismönster
• Att inte kunna sätta samman delar till en helhet gör
att den nya förklaringsmodellen är selektiv och
anpassad för att försvara sitt val av att fortsätta röka
cannabis.
• Cannabismönstret skapar nya värderingar och
föreställningar som bildar ett fundament för ny
självkännedom. Det är anpassat efter den kognitiva
funktionsnedsättningen som cannabis ger.
Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling
(betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet)
Mognadsutveckling sker i
• prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll,
målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga
samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende.
• limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala,
nucleus accumbens,
• orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre
och yttre världen
• hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck,
kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn).
(Crews et al., 2006).
• Onödiga kopplingar försvinner.
• Signalering mellan hjärnans olika delar blir effektivare.
• Det som inte används försvinner
• Det är bra om ungdomar exponeras för nya intryck och att de
stimuleras att upptäcka.
• Det viktiga är hur vägen till en fullt utvecklad hjärna sett ut.
Padula (2007)
Cannabis hindrar den neurologiska omstruktureringen av tonårshjärnan
till en vuxenhjärna.
I huvudsak består problematiken på en neuropsykologisk nivå av en
• underutvecklad exekutiv funktion
• som minskar förmågan till inre vilja och förorsakar därmed
• en svårighet att stå emot emotionella och stressrelaterade impulsgenombrott
• och därför måste individen förlita sig på yttre kontroll.
Cannabisrökning påverkar arbetsminnet och försämrar övervakningsfunktionen
i det akuta ruset och i den framväxande kroniska påverkan.
Det blir oprecist och långsamt.
Det blir svårare att identifiera och processa viktig information,
• dels det som ska lagras i minnet för självkännedom (episodiskt minne)
• dels det som ska hämtas ut ur minnet så att det styr uppmärksamhets strålen
Ilan AB, Smith ME, Gevins A. (2004)
Gruber et al., Drug and alcohol dependence, (2009)
Exekutiva funktioner
=
Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet
och övervakning.
Intern kontroll
viljestyrd
Emotioner skapade av inre och yttre stress
Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller
goda vänner
=
Extern kontroll
Cannabis minskar möjligheten till att tolka sociala hotsignaler
Chan et al (2008).
Cannabis minskar möjligheten till att skapa bestående kvalitativa minnen.
(Yücel et al 2008)
Cannabis och inlärning
Inlärning som kopplas till associationer, försvåras.
Ju svårare associationer ju mer markant är försämringen.
Material som inläres i ett cannabis-påverkat tillstånd
blir sämre ihågkommet oavsett i vilket tillstånd man ska minnas.
Material som har lärts in i ett drogfritt tillstånd och sedan ska
kommas ihåg i påverkat tillstånd påverkas inte i samma grad.
Förmågan att återberätta en kort historia försämras
och uppblandas med nytt material
Cannabis tycks accelerera den interna klockan i
förhållande till den verkliga klocktiden.
Den verbala sociala interaktion försämras under cannabis
ruset.
Endocannabinoidsystemet
Cannabinoider
=
Endocannabinoider
Cannabisreceptorerna (CB1 och CB2) aktiveras av båda
Ständigt nya överraskningar
Endocannabinoiderna är involverade i:
• motoriskt
beteende
• kognitiva funktioner
• smärtupplevelse
• aptit och mat intag
• drog- och alkoholberoende
• hormonutsöndring
• reproduktion
• Immunrespons
• gatrointestinal och cardiovascular funktion.
Endocannabinoiderna
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Anandamid
2-AG
2-AGE
AEA
NADA
OAE
Oleamid
PEA
RVD-Hpα
Hp
Anandamid (N-arachidonoyl ethanolamine) 1992
• psykomotorisk kontroll, minne, sömn
• subjektiv perception
• tomhets känslor efter cannabismissbruk kan bero på
låg Anandamid produktion.
Mol Neurobiol. 2007 Aug;36(1):92-101. Epub 2007 Aug 17.
Endocannabinoiderna släcker ut negativa system.
Lutz B.
Kan man använda det endocaanabinoida systemet för att släcka ut kognitiva
och emotionella symtom vid PTSD.
Trezza V, Campolongo P
Endocannabinoidernas inblandning I ångest, minnen som skapar rädsla och
att vänja sig.
Ruehle S, Rey AA, Remmers F, Lutz B.
J Psychopharmacol. 2012 Jan;26(1):23-39.
Spice
Kryddat med olika syntetiska cannabinoider/forsknings substanser
Spice innehåller inga kompensatoriska substanser
1. Används av ca 0,4 % av de som inte röker cannabis
2. Används av ca 11 % av regelbundna cannabisrökare
3. Spiceanvändarna använder oftare flera olika substanser
Ruset hos Spice
Akut påverkan
Dessa effekter är inte väldokumenterade,
men det är tillsammans med den kunskapen som finns om hur dessa substanser är
menade att fungera inte så svårt att räkna ut att
stora doser kommer att förorsaka negativa effekter som inte marijuanan skapar.
Akuta skadeverkningar och CB1 agonister
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Högt blodtryck
Hög puls
Bröstsmärtor
Hjärtinfarkt
Medvetslöshet
Kramper
Agitation/uro
Ångest
Panikanfall
Akut psykos och förvirring vid tidigare stabil psykisk sjukdom
Känslan av att inte få luft
Ruset hos Spice
Kronisk påverkan
Personlighetsförändringar
Ökad cancerrisk
munhåleskador
Spice kan kopplas till psykos, hjärnskor och
njurskada
Kroniska skadeverkningar så här långt
• Abstinenssymtom som uppstår efter en lång tids bruk är:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Huvudvärk
Ångest
Nervositet
Sömnstörningar
Nedsatt koncentration
Illamående
Depression och rastlöshet
Irritabilitet
Svettas
Starkt sug
Mardrömmar
Kramper
Hjärtbank
Kräkningar
JWH-018 eller de andra är alla
imitationer eller analoger till THC
•
•
•
•
•
•
Har samma effekt som THC
Binder ca 24 gånger starkare till receptorn.
Kan rökas och ätas.
Förorsakar ångest och panikanfall, oro och rastlöshet.
Ger ibland hallucinogena upplevelser (ej illusion).
Erfarna cannabisanvändare anser effekten skrämmande.
63
HU-210 är också en potent smärtlindrare med många effekter som liknar naturligt THC.
Andra HU cannabinoider är HU-211, HU-239, HU-243, HU-308, HU-320, HU-331,
HU-336, HU-345
Andra syntetiska forskningssubstanser som har förbjudits eller som kommer
att bli det inom en snar framtid är JWH-015, JWH-018, JWH-073, JWH-081,
JWH-133, JWH-200, JWH-250, JWH-398, CP 47,497.
A-41988
HU-210 (identifierad i några rökmixar i SpiceAM-087
serien.)
AM-4030
HU-308
AM-411
Ibipinabant
AM-855
JTE-907
AM-905
JWH-015
AM-906
JWH-018 (identifierad i några rökmixar i SpiceAM-919
serien.)
AM-938
JWH-030
Nonabine
AMG-1
JWH-051
O-1057
AMG-3
JWH-073
O-1125
AMG-36
JWH-081
O-1238
AMG-41
JWH-133
O-2545
BAY 38-7271
JWH-147
O-2694
BAY 59-3074
JWH-171
O-806
BML-190
JWH-200
O-823
CP 47,497 (identifierad i några rökmixar i JWH-250
Parahexyl
Spice-serien.)
JWH-307
Pravadoline
CP 50,556-1 (Levonantradol)
JWH-359
Sativex
CP 55,244
MK-9470
Surinabant
CP 55,940
Methanandamide
THC-O-acetate
CP-945,598 (Otenabant)
NESS-0327
THC-O-phosphate
DMHP (Dimethylheptylpyran)
Nabilone
VCHSR
Nabitan
WIN 55,212-2 = 60 st
Syntetiska cannabinoider som Rättskemi i Linköping kan upptäcka
JWH- 007, 015, 018, 019, 020, 073, 073 (metyl), 086, 098, 122, 147, 200, 203,
210, 260, 251, 398.
AD 001
AM 694, 1220, 1241, 2201, 2231
MAM 2201
RCS 4, 4 (åtto), 8
5F UR 144 ger en njurpåverkan
WIN 55, 212
29 st kan man spåra
