ATT FÖRSTÅ OCH ARBETA MED MISSBRUKARE MED
PSYKISK STÖRNING – FEM DAGAR
Reviderad kurs integrerad med SKL:s baskurs och fortsättningskurs
KURSTID:
MAX ANTAL DELTAGARE: 35 Personer
LÄRARE:
Mats Fridell, professor i klinisk psykologi, vid Lunds och Växjö universitet, leg
psykolog, leg psykoterapeut, handledare. Psykologförbundets specialistbehörighet i
klinisk psykologi och organisationspsykologi.
Mats har en 30-årig erfarenhet av kliniskt arbete med narkomaner, av organisationsutveckling, och metodutveckling, handledning och forskning på en rad områden. Han är en ofta anlitad föreläsare på olika konferenser och kurser runt om i
Skandinavien. Mats har medarbetat i SBU:s totalgenomgång av det internationella
kun-skapsläget kring missbruk (2001, 2003) och på senare år i Socialstyrelsens Riktlinjearbete för missbruks och beroendevården (2007).
Kursen nedan har givits i en kortare och kontinuerligt reviderad version vid ca
femtio tillfällen på olika håll i Sverige med mycket positiva kursvärderingar.
Anna Nyhlén, M.D., Ph.D. Arbetat som bitr överläkare och specialist i infektionssjukdomar vid infektionskliniken i Lund sedan 1988, disputerad i antibiotikas verkningsmekanismer. Dubbelspecialiserar sig f n till Psykiater. Anna har lång erfarenhet av
undervisning, handledning och arbetsledning med positiva kursutvärderingar.
MÅL:
att förmedla en bred och samtidigt djup inblick i de olika typer av psykiska störningar som är vanliga hos tunga missbrukare med sidoblickar på hur dessa störningar yttrar sig i samspelet mellan behandlare och missbrukare.
Inverkan av processer från basala hjärnfunktioner och deras samspel med psykologiska och sociala faktorer belyses.
Deltagarnas egna erfarenheter och kunskaper är viktiga pedagogiska redskap i
undervisningen. Lite i motsats till SKL:s BAS-kurs integrerar det här upplägget hela
tiden, hur olika Störningar yttrar sig och hur detta leder till ett val av bredare behandlingsstrategier som är mer tillgängliga i vård och socialtjänst och som sedan i sin
1
tur kan preciseras i evidensbaserade metoder. Dessa avsnitt kommer således
sammanhängande i relation till de olika problemområdena.
INNEHÅLL:
- En genomgång av forskningsläget, historiskt och aktuellt med en koppling mellan
empiri och praktisk tillämpning.
- Kursen har vissa element av egenvärdering och ”hands on” vad gäller bl a de
instrument som rekommenderas av Socialstyrelsen. Deltagarna får testa på sig själva
och varandra under kursens gång. T ex ASI, DOK, ADAD, AUDIT, DUDIT
- Definitioner av begrepp som psykisk sjukdom, psykisk störning, beroende,
missbruk och riskbruk klargörs.
- Förekomst och utbredning av olika problem. Kort om vad epidemiologiska
studier säger i kontrast till andra typer av kliniska material.
-Ett psykologiskt fokus anläggs utifrån teoretiska modeller som har stöd i aktuell
forskning och tillika praktisk tillämpbarhet som affektteori och självpsykologi.
-Beskrivning av hjärnans och transmittorsystemens sätt att fungera med och utan
inverkan av droger.
-Drogernas farmakologiska egenskaper på nervsystemet – frågan om belöningsoch antibelöningssystemen i hjärnan.
-Neuropsykologiska problem och deras samspel med andra psykiska problem.
-Somatiska sjukdomar och infektionssjukdomar i samband med missbruk
-Farmakologisk behandling
-Personlighetsstörningarna – beskrivning och dynamiskt perspektiv
-Varför gör vi fel ? Överförings- och motöverföringsaspekter i behandling
-Evidensbaserad behandling – vad fungerar?
-Bemötande och behandling av psykotiska patienter med missbruk
PEDAGOGISKT ANGREPPSSÄTT
Teoretiska beskrivningar illustreras fortlöpande med fallbeskrivningar och exempel
ur föreläsarnas kliniska vardag.
Vikten av behandlarens självobservans och vilka förhållningssätt som anger en
optimal distans vid olika störningar diskuteras.
I kursen strävar vi efter en aktiv medverkan från deltagarna och diskussion med
kursgivarna. Tag gärna med egna fall eller problem.
En del test och skattningsskalor kommer att prövas av deltagarna själva
UPPLÄGG: Kursen går under 5 tillfällen om vardera 8 lektionstimmar.
Kursupplägget har initialt gjorts i samarbete med Socialstyrelsens
expertgrupp som behandlade psykisk störning och missbruk. Med
utvidgningen inkluderas också SKL:s riktlinjer från SKL:s expertgrupp.
2
INTYG:
För intyg på kursen krävs att deltagaren har varit närvarande vid
Samtliga tillfällen. Frånvaro kräver skriftlig redovisning av litteratur
som ingår i kursen och denna avrapporteras till kursledningen.
KOMMENTAR:
Från dag II kommer en kort resumé att inleda varje gång. Mycket av genomgångarna
blir kliniska vinjetter och illustrationer.
Det är inte nödvändigt att Ni skall läsa en massa litteratur till föreläsningarna. Men
för de som är intresserade rekommenderas två nivåer. Några svenska rapporter nedan är säkert det som är mest intressant för deltagarna. För den intresserade finns en
mer omfattande vetenskaplig litteraturlista bifogas.
KURSDAG I: Den 24:e februari – Mats Fridell
Orientering och översikt
Presentation av kursen och deltagarna
Definitioner av grundläggande begrepp som psykisk
sjukdom, psykisk störning, evidens
10.00 – 10.20
10.20 - 11.00
Paus
11.10 - 12.00
Vad ger olika typer av studier för information om missbrukets utbredning: Epidemiologiska och andra typer av
studier.
Vad ger olika vetenskapliga modeller för kunskaper om
vilka behandlingsmetoder som fungerar ?
12.00 – 13.00 LUNCH
13.00 – 13.40
13.40 – 14.10
Diskussion i smågrupper
Vilken grupp av tillstånd är det jag arbetar med. Vad
behöver jag skaffa för information för att välja rätt
behandling.
Återsamling och uppföljning av diskussionen
Missbruk och beroendetillstånd med och utan psykisk
samsjuklighet –betydelsen för val av behandling utifrån
socialstyrelsens riktlinjer för missbruksbehandling
Paus
14.20 – 15.00
Forts: Psykiska störningar vid missbruk
Paus
15.20 – 16.30
Att reglera självkänslan – innifrån och utifrån. Narcissism
och andra typer av självregleringsstrategier
Om olika sätt att reglera självkänslan, och konsekvenser
för bemötandet
3
KURSDAG II: den 24 mars – Anna Nyhlén
Missbrukets biologi och neuropsykologiska bas.
Att förstå hjärnan och centrala processer för uppkomst
och vidmakthållande av beroende.
Hjärnans belöningssystem och antibelöningssystem.
Ett alternativt perspektiv till att se missbruk som omreglering av nervsystemet snarare än självmedicinering
Neuropsykologiska störningar som ADHD, Aspberger
och Autismspektrumstörningar
10.00 - 11.00
11.10 – 12.00
Paus
11.10 – 12.00
Hjärnans belöningssystem och antibelöningssystem.
Ett alternativt perspektiv till att se missbruk som en
självhjälp
12.00 – 13.00 LUNCH
Biologiska mekanismer i psykologins tjänst – Mats Fridell
Centralnervösa processer bekom vår kommunikation.
affekt och emotionsteori.
Gruppövningar
Övningar utifrån affektskoleperspektiv. Hur kan vi förstå
mer av våra affekter. Symtom kontra känslor/emotioner.
13.00 – 14.50
14.50 – 14.30
14.30 – 14.50 Kaffepaus
14.50 – 15.30
Affektreglering vid psykopatologiska tillstånd. Hur förstå
fenomen som symtom, nedreglering av förmåga att uttrycka och kommunicera, sjukdomsupplevelsen.
Paus
15.30 – 16.30
Empatisk förmåga och affektavläsning – skam, vrede, oro,
förvåning, intresse och andra centrala affekter/emotioner
KURSDAG III: den 14 april
Fortsättning – biologiska och somatiska aspekter på missbruk och beroende – Anna Nyhlén
Rekapitulation med frågor och diskussion kring hur missbruk och beroende förstås utifrån hjärnans funktioner
Transmittorsystem och deras funktion: dopamin, serotonin och noradrenalin och hur dessa interagerar
Droger och deras inverkan på hjärnan och nervsystemet
10.00 – 11.00
11.00 – 11.10
11.10 - 12.00
Paus
Somatiska sjukdomstillstånd och infektionssjukdomar
hos missbrukare.: hepatit B och C, HIV, blodsmittor
12.00 – 13.00 LUNCH
4
13.00 – 13.50
Gruppdiskussion: Rädslor och oklarheter kring vad jag som
behandlare måste tänka på kring missbrukarens psykiska och
somatiska sjukdomar.
Paus
14.00 – 14.30
14.30 – 15.00
Återsamling och diskussion med Anna och Mats
Test och mätinstrument – Mats Fridell
En genomgång av användningen av ASI, DOK, ADAD,
AUDIT och DUDIT. Vad mäter de, hur och när används de ?
15.00 – 15.20 Kaffepaus
15.20 – 15.30
Vad är personlighet och vad är personlighetsstörning Mats
15.20 – 16.30
Normalitet kontra avvikelse ? Mats
Om olika sätt att diagnosticera personlighetsavvikelser,
DSM-IV/SCID II eller dynamiska modeller
DAG IV: den 19 maj – Mats Fridell
10.00 – 10.50
Personlighetsstörningarna utifrån DSM-IV–
hur förstå dynamiken i de olika
personlighetsstörningarna, - ett kliniskt perspektiv
”Udda”:
a) paranoid, b) schizoid, c) schizotyp
Generella aspekter av bemötande av de här störningarna
Paus
11.0 – 12.00
Personlighetsstörningar II – ”dramatiska”
a) Histrion, b) Narcissitisk, c) Anti-social, d) Borderline
Generella aspekter på bemötande av de här störningarna
LUNCH
13.00 – 13.40
13.40 – 14.00
14.00 – 14.10 Paus
14.10 – 15.00
Gruppdiskussioner: Egna erfarenheter av problem och
lösningar i arbetet med Människor med missbruk och
personlighetsstörning och/eller ADHD och neuropsykologiska störningar.
Återsamling
Personlighetsstörningar III – ”sensitiva”a) dependent (beroende), b) passivt-aggressiv, c) tvångsmässig. d) undvikande och e) masochistisk
15.00 – 15.20 Kaffepaus
15.20 – 16.30
Psykopati kontra antisocial störning med utgångspunkt i
forskning kring prognos och självläkning vid olika person-’
lighetsstörningar. Inverkan av ADHD på diagnostiken.
5
DAG V – den 9 juni – Mats Fridell och Anna Nyhlén
Psykiska sjukdomstillstånd hos missbruiare
10.00 – 10.50
Psykossjukdomar, depressioner och ångest hos patienter i
inom missbrukarvården. Behandlingsaspekter
Paus
11.00 – 12.00
Fortsättning. Överdödlighet och självmord hos missbrukare
Behandlingsaspekter
12.00 – 13.00 LUNCH
13.00 - 13.50
Varför behandlare beter sig tokigt – Om icke-föreståelse och
empatiproblematik
Paus
14.00 – 14.50
Överföring och motöverföring – tillämpad affektteori
14.50 – 15.20 Kaffepaus och gruppdiskussion: Vad vet jag om mina egna hangups ?
15.20 – 16.00
Återkoppling och sammanfattning
16.00 – 16.30
Avslutande reflektioner - kursutvärdering
REFERENSLITTERATUR:
Fridell, M. (1996). Kapitel 7 – psykiatrisk miljöterapeutisk vård – I: Institutionella
behandlingsformer vid missbruk. Stockholm, Natur och Kultur.
Fridell, M.: Överförings- och motöverföringsreaktioner. Betydelsen för personaluttröttning och utbrändhet i narkomanvård. I Jenner, H., & Segraeus, V. (Red.): Att
Hålla Lågan Levande - Om bemästrande av utbrändhet. Studentlitteratur, Lund 1989
sid 76 - 102.
Fridell, M. (2005). Lögnen som redskap i handledning. I Larsson, M., & Lindén, J.,
(Red:er): Handledning – Perspektiv och erfarenheter, Lund, Studentlitteratur, 95 – 110.
Heilig, M. (2004). Beroendelära. Stockholm, Natur och Kultur.
Åhörarkopior fungerar delvis som litteratur
En mer omfattande och detaljerad litteraturlista följer inom kort.
UPPFÖLJNINGSDAG/AR:
Möjlighet finns till en eller två uppföljningsdagar efter något halv. Sådana skall i så
fall ägnas åt deltagarnas egna erfarenheter och fall med komplement av teoretiska
moment som behövs för att ge en god förståelse. Finns en möjlighet att deltagarna i
kommunikation med kursledningen kan ”skräddarsy” en uppföljningsutbildning.
6
