Namn - Skolverket SIRIS

2017-07-15
Kvalitetsredovisning för Montessoriskolan
Centrum- förskola, skola och fritidshem
Mål för förskola, skola och fritidshem
Måluppfyllelse för läsåret 2011/2012
Utvecklings- och förbättringsåtgärder för läsåret 2012/2013
Skolans mål och pedagogiska inriktning- Lärande och
kunskap
Läroplanen och Montessoripedagogiken
Skolan arbetar i enlighet med styrdokumenten för det allmänna
skolväsendet, LGR 11, och i enlighet med Montessoripedagogiken och våra
sex ledstjärnor.
Vår kunskapssyn grundar sig på principen om det
Våra övriga fem ledstjärnor är:
Livslånga lärandet.
Trygghet
Gemenskap
Kreativitet
Ansvar
Framtidstro
Vi arbetar för att förankra och utveckla demokratiska och kreativa
arbetsformer och för att eleverna ska utveckla respekt för andra människor
och allt levande på vår jord.
Förberedelse för vidare studier
Vårt mål är att eleverna ska uppnå kunskapsmålen som beskrivs i
kursplanerna. De ska i slutet av år 9 uppnå minst betyget godkänt i
kärnämnena svenska, matematik och engelska samt fem eller åtta ämnen
till beroende av vilket gymnasieprogram eleven ska söka till. Vår strävan är
att eleverna lämnar skolan, både kunskapsmässigt och socialt, väl
förberedda för fortsatta studier inom gymnasieskolan.
Stiftelsen Montessoriskolan Centrum
Vasagatan 21 411 24 Göteborg
Org.nr
857206-6309
Telefon
031-711 80 40
Telefax
031-711 80 60
Bankgiro
5348-5793
2
Skolans måluppfyllelse 2011-2012- Lärande och
kunskap
Läroplanen och Montessoripedagogiken
Sammanhängande arbetscykel
Vi har arbetat aktivt för att alla elever ska få en sammanhängande
arbetscykel på 2- 2,5 timmar under förmiddagen. Vi har upplevt att det var
svårt att följa för åk 3-5 pga. många olika lärare och ett splittrat schema. Åk
6-9 kan göra ytterligare förbättringar i schemat för att uppnå målet med
sammanhängande arbetscykel.
Arbetsro
Vi har arbetat kontinuerligt för att skapa och bevara arbetsron. På Nedre
Fogelbergsgatan har vi organiserat om rumsindelningen och arbetsron har
blivit bättre. I åk 3-5 på Vasagatan uppnådde vi inte en lugn start på dagen
under läsåret 2011-2012. Orsaken är många olika lärare vilket gjort att
eleverna inte kommit till ro. Många elever har kommit för sent till skolan
vilket utgjort ett störande moment i klassrummet. De finns goda idéer hur
man kan skapa arbetsro och en lugn start på dagen. I åk 6-9 har arbetsron
varit ganska god, även om ljudnivån kan upplevas för hög av en del elever.
Det fria valet
Alla elever arbetar under förmiddagen med sitt planerade arbete. Eleverna
väljer arbetsuppgifter utifrån sin planering, väljer i vilken ordning, vilka
arbetskamrater och vilken arbetsplats. Elevernas medvetenhet och
ansvarstagande för sin egen utbildning måste förstärkas kontinuerligt
genom pedagogiska åtgärder. Eleverna väljer, i den mån de klarar av det fria
valet och ansvaret. Friheten att röra sig fritt i rummen, välja arbetsplats och
arbetskamrater, tala och diskutera har läraren kopplat till elevens förmåga
att kunna ta ansvar. De yngre eleverna och även en del äldre elever behöver
mer styrning och större grad av individanpassning, men för de flesta elever
fungerar arbetscykeln bra.
Studiegrupper, daglig handledning, gemensamma terminsplaneringar och
regelbundna elevutvärderingar av kurser och ämnesundervisning är en del
av vardagen och fungerar väl. Den enskilda studiehandledningen fyller en
viktig roll i att förbättra elevens förmåga att ta ansvar och måste
individanpassas ytterligare beroende av elevens behov. Introduktionstid vid
terminsstart är viktigt speciellt för nya elever i åk 6 då nya lärare och
strukturer ska introduceras.
Kunskapsmål
Lärarna har tydliggjort kunskapsmålenen för eleverna i början av varje
termin och målen inför varje arbetsområde. De nya kursplanerna har gjort
målen tydligare. Vi har arbetet med kartläggning och träning av
basfärdigheter i mattematik och svenska sedan ett par år tillbaka. Vi
3
kommer att fortsätta det arbetet. Vi vill också prioritera läsning i alla former
i alla skolans delar för att utöka den språkliga kompetensen.
Ålders- och ämnesintegrering
Den åldersblandade miljön som finns i hela skolan är bedömer vi som
utvecklande för eleven både socialt och kunskapsmässigt. Åk 6-9 har utökat
sitt ämnesintegrerade arbete genom projekt och kursval. Även
åldersblandningen har fungerat bra i kursvalet och under idrottsdagar.
För de yngre eleverna På Nedre Fogelbergsgatan har åldersblandningen varit
begränsad med anledning av gruppens behov. Vi vill återgå till en öppen,
åldersblandad miljö. På Vasagatan har planeringen för de yngre eleverna inte
fungerat så bra, utan ska individualiseras ytterligare för att ge varje elev de
bästa förutsättningar för sitt lärande. Ämnesintegrering har fungerat bra för
de yngre eleverna i arbetet med gemensamma teman.
Förberedd miljö och trivsel
Städningen och ansvaret för miljön har inte fungerat helt tillfredställande. Vi
har dock blivit bättre på att organisera det pedagogiska materialet och hålla
det helt och intakt. Lärarna på Nedre Fogelbergsgatan har upplevt problem i
att eleverna inte varit rädda om materielen och vi har inte arbetat tillräckligt
mycket med eleverna attityder. Lärare och elever ska ta ett gemensamt
ansvar för att sköta miljön och det måste vara ett ständigt pågående arbete.
Vi har målat om på Nedre Fogelbergsgatan och installerat ny belysning
under förra läsåret. På Vasagatan upplever lärarna för åk f-5 att de inte
tillräckligt arbetat med att komplettera materielen. Eleverna behöver få
ansvarsområden för att kunna sköta om och städa i miljön.
Teman 2011-2012
Vi har haft ledstjärnan kreativitet i fokus och arbetat med skolans 20-års
jubileum och Världens Show. Eleverna har fått mycket musikundervisning
på det sättet. Fler elever som lärt sig spela instrument och yngre elever har
fått fler musiktimmar och haft en egen kör. Världens show blev en stor succé
och det var mycket positivt för eleverna i och med allas medverkan. Vi anser
dock att alla på hela skolan skulle varit mer involverade i processen kring
showen. Vi har sökt och fått beviljat pengar från ”Skapande Skola”. Under
läsåret har vi haft projektanställd musiklärare och samarbetat med sex
externa konstnärer. Eleverna har fått mycket musikundervisning i och med
projektet.
Förskoleklassen har deltagit i Dalcrozerytmik vilket varit mycket
uppskattat.
Vi har haft samarbete med Montessoriskolan i Hofheim, Tyskland även detta
läsår. Syftet är att stärka känslan av europeisk samhörighet och vidga
vyerna för ungdomarna under ett aktivt användande av engelska som
samtalsspråk. Vi har haft elevutbyte med besök av tyska elever och
Tysklandsresa för våra ungdomar. Två lärare driver detta arbetet och
intresset bland eleverna har ökat igen efter en tidigare liten dipp.
4
Kompetensutveckling
Vår kompetensutveckling har haft fokus på skolans nya styrdokument. Vi
har haft genomgånger av skollag och läroplan för alla lärare. Alla har satt sig
in i de nya kursplanerna för sitt/sina ämnen. Vi ligger långt fram i
tillämpningen av dessa. Vi har även satsat på Lärarlyftet för att
kompetensutveckla flera lärare i syfte att ha full behörighet i alla ämnen för
alla åldrar senast 2015.
Lärare har ingått i ämnesnätverk för att stimulera det ämnesövergripande
arbetet. Nätverken fyller ett stort behov i samordningen av undervisningen.
I huvudsak har det varit en god stämning i skolan under läsåret. Det finns
dock en del attitydproblem hos vissa elever i några klasser. Vi har behov av
kompetensutveckling i vårt bemötande av eleverna. Vi har startat projektet
Triv-sam för att öka trivseln i skolan genom en samsyn hos oss vuxna.
Förutom att utveckla vårt bemötande av alla elever behöver vi skapa en
stakare vi-anda hos eleverna. Projektet leds av rektor och elevhälsoteamet
och vi har anlitat Previa- en kommunal utvecklingsorganisation, för
föreläsare och input.
Utvecklingssamtal och IUP
Utvecklingssamtalet, har alla parter kunnat förarbeta genom att skriva i
elevens dialog på fronter. För de äldre eleverna har kursplanernas mål
kopplats till betygskriterierna. Detta har skapat bra utvecklingssamtal och
underlättat skrivandet av IUP under samtalets gång.
De yngre eleverna kn bli mer aktiva i utvecklingssamtalen. Ett sätt att
uppnå det är att spara elevens bästa arbeten i en portfolio som synliggör
kunskapsutvecklingen.
Förberedelse för vidare studier
Godkända elever
Av vår 27 elever blev alla, utom en elev, godkända i de tre kärnämnena
matematik, svenska och engelska och därmed blivit behöriga till ett
nationellt program i gymnasieskolan. Eleverna hade, även i övriga ämnen, i
hög grad godkänt. Eleverna fick i stort sett sina förstahandsval på
gymnasieskolan. Eleverna som börjar gymnasieskolan upplever sig vara väl
rustade efter genomgången grundskola vid Montessoriskolan Centrum. Vår
studiehandledning är sen flera år välfungerande och bedrivs av SYV
konsulenten som är deltidsanställd på vår skola. Elever som behövt har fått
extra studievägledning.
5
Skolans utvecklings- och förbättringsåtgärder för
2012/2013 -Lärande och kunskap
Livslångt lärande
Läroplanen och Montessoripedagogiken
Arbetscykeln och arbetsro
Alla elever ska ha möjlighet att arbeta 2-2,5 timmar under en
sammanhängande arbetscykel. För att skapa arbetsro är det viktigt med en
lugn start på dagen med enskild studiehandledning, enskilt arbete och tyst
läsning.
Satsning på språket
”Vi ska läsa varje dag - genom vårt språk kommunicerar vi med varandra”.
De nya kursplanerana betonar språkets betydelse för vår kommunikation
och förståelse av varandra. Vi prioriterar att skapa språklig kompetens hos
eleverna. Vi har själva sett under flera år att det finns behov av att stärka
basfärdigheterna, Vi vill genom olika åtgärder, ge eleverna gedigna
basfärdigheter i svenska och matematik och därmed en god grund att stå på:
Vi kommer att kartlägga elevernas kunskaper genom ett testmaterial, skapa
läsgrupper, ge mer läxor, i ex. läsning, ge stödinsatser för de elever som
behöver i matematik och svenska, skapa halvklasser i svenska för vissa
grupper/klasser.
Kompetensutveckling
Arbetet med att fördjupa våra kunskaper kring de nya kursplanerna
fortsätter. Flera lärare deltar i Lärarlyftet II i ämnena matematik, och
engelska. Målet är fullständig behörighet i alla ämnen för alla åldersgrupper
senast 2015. Flera lärare har avslutat eller håller på med sin
Montessoriutbildning. Målet är att få auktorisation för förskolan och åk f-5
läsåret 2013-2014. Mål är också att ha så många lärare som möjligt som
undervisar i åk 6-9 utbildade i Montessoripedagogik. Sex lärare kommer att
delta i Montessori Europes konferens i Rom i oktober 2012.
Ansvar
Det fria valet
Eleverna ska få handledning med sin lärare/studiehandledare. Under
arbetspassen ska eleven utgå ifrån sin individuella planering och det ska
finnas handledande lärare i alla rum.
6
Den förberedda miljön och trivsel
”Vi ska ta ansvar för att miljön är ren, hel och vacker”.
Montessorimaterielet ska vara komplett och uppdaterat i skolans alla delar.
Alla elever ska ingå i städgrupper och ha städning som en vardagsövning.
Skola och fritids ska ha samma förhållningssätt till materielen, vara rädda
om det och var noga med att var sak har sin plats.
Kreativitet
Ålders- och ämnesintegrering
”Vi ska arbeta åldersblandat och lära av varandra”.
I en åldersblandad miljö kan eleven utvecklas både socialt och
kunskapsmässigt. Vi ska fortsätta att utveckla ämnesintegreringen via
ämnesnätverken och stimulera även annat samarbete över ämnesgränserna.
Framtidstro
Att nå kunskapsmålen är den bästa förberedelsen för vidare studier. Vårt
arbete ska grunda sig på att förebygga kunskapsluckor och dåligt
självförtroende. Skolans elevhälsoteam ska handleda lärare i arbetet att
förstå varje elevs inlärningsstil och behov. Teamet kan också arbeta direkt
med elever i behov av extra stöd i sin inlärning.
Skolans mål för elevhälsoarbetet och
likabehandling
Skolans styrdokument och mål
Vårt uppdrag enligt skollagen är att främja elevens harmoniska utveckling:
”Utbildningen ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt i samarbete
med hemmen främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande
människor och samhällsmedborgare.” ur Skollagen.
I Likabehandlingsplanen står det: ”Alla barn och elever har samma
rättigheter, skyldigheter och möjligheter i skolan oavsett könstillhörighet,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder. Uppträdande som kränker barnets rätt eller värdighet är
förbjudet”. I planen beskriver vi hur en elev ska skyddas och vilka åtgärder
man kan vidta om en elev skulle bli kränkt eller trakasserad.
Psykisk hälsa, trygghet och respekt
7
Elevens fysiska och psykiska hälsa är avgörande för all inlärning. Målet är
att eleverna ska känna sig trygga, trivas och må bra.
Vi arbetar för att skapa ett trivsamt och tryggt klimat där varje person ska
känna tillit. Alla har rätt att bli bemötta med respekt och ha skyldighet att
visa respekt för andra. Allas lika värde är en självklarhet. Vi vuxna i skolan
ska alltid vara förebilder i dessa avseenden.
Vi arbetar aktivt för att förebygga och motverka all former av mobbning,
kränkningar och bristande respekt mot individer. Lärare och annan personal
på skolan ska vara uppmärksamma på hur varje individ mår och arbeta
enligt planen för elevhälsan. Vid kränkningar ska vi alltid ta elevens
upplevelse på allvar och vi ska agera handfast och snabbt i enlighet med
våra rutiner och planer.
Elevhälsoteamet i samarbete med lärarna ska kartlägga behovet av
stödåtgärder och ingripa kraftfullt med pedagogiska och elevvårdande
metoder i ett tidigt skede i samverkan med hemmen. Vi vill förebygga
uppkomsten av kunskapsluckor. Vid behov utarbetar ett åtgärdsprogram
(ÅP) för att kunna åtgärda de brister som finns.
Skolans måluppfyllelse 2011-2012 - Elevhälsoarbete och
likabehandling
Skolans styrdokument och mål
Vi har presenterat Teamet för en trygg och trevlig skola i alla skolans delar
vid terminsstarten. Likabehandlingsplanen genomgick en omfattande
bearbetning och uppdatering under läsåret. Eleverna har i undervisningen
fått kunskap om innebörden av likabehandlingsplanen.
Psykisk hälsa, trygghet och respekt
Att motverka och förebygga kränkningar och ohälsa genom att skapa
trygghet och trivsel är vårt främsta mål. Vi har i huvudsak agerat handfast
och snabbt vid kränkningar. Samarbete mellan elevhälsoteamet och lärarna
är gott. Vi har haft kompissamtal, kill- och tjejsnack och värderingsövningar.
Det finns fortfarande attitydproblem bland eleverna där de kränker andra
elever. Vårt arbete för en trygg och trevlig skola måste bli ännu tydligare och
enhetligt med nolltolerans inför all diskriminering och kränkningar. Vi
planerar att starta flera projekt för att förstärka det arbetet.
Vi har genomfört omarbetade trivselenkäter vid terminens början för att
kartlägga hur eleverna mår och kunna sätta in tidiga åtgärder vid behov.
Vår skolsköterska tjänstgör två dagar i veckan. Samarbetet mellan
elevhälsoteamet och skolhälsovården är mycket gott. Behovet av en ”egen”
kurator har vuxit och vi kommer att nyanställa kurator till 2012-2013.
8
Vi kan bli bättre i våra rutiner för att göra en noggrann närvarokontroll på
fronter.
Våra specialpedagogiska insatser har bestått dels av förebyggande dels av
kompletterande och uppföljande åtgärder. Vi har större behov än tidigare av
speciallärar- och specialpedagogisk kompetens pga. många olika behov hos
våra elever.
Skolans utvecklings- och förbättringsåtgärder för läsåret
2012/2013 – Elevhälsoarbete och likabehandling
Trygghet
”Vi ska arbeta för värdighet och trygghet, mot kränkningar och
diskriminering”.
Skolans styrdokument och mål
Vi ska presentera Team för Trygg och Trevlig Skola för alla elever vid
terminsstarten. Teamet ska ha ett aktuellt informationsmaterial.
Eleverna ska få kunskap om och insikt i skolans likabehandlingsplan.
Psykisk hälsa, trygghet och respekt
Lärarna ska lägga stor vikt vid arbetet med värderingsfrågor och
likabehandling. Exempel på aktiviteter är kompissamtal och
värderingsövningar. Det ska genomsyra alla delar av skolan och ska
anpassas till elevernas ålder.
Nolltolerans ska gälla vid allt kränkande eller disktiminerande beteende.
Teamet för en Trygg och Trevlig Skola ska ingripa snabbt och i enlighet med
våra policydokument vid fall av mobbning bland eleverna.
Vi ska följa elevhälsoplanen med arbetsordning, ta hjälp av kollegor,
elevhälsoteamet och alltid kontakta föräldrarna om det är bekymmer med en
elev.
Vi ska genomföra trivselenkäter vid terminens början för att kartlägga hur
eleverna mår och kunna sätta in tidiga åtgärder vid behov.
Noggrann närvarokontroll ska alltid göras och registrearas i fronter. Förälder
ska kontaktas samma dag om inte eleven är i skolan. Föräldrarna ska få
information om att all olovlig frånvaro kommer att skrivas in i
terminsbetygen.
9
Elevhälsoteamet ska kopplas in och följa upp de familjer vars barn inte
kommer i tid till skolan eller/och har onormalt hög frånvaro eller frånvaro i
något speciellt ämne. Teamet ska utan dröjsmål ta kontakt med familjen
efter att läraren påtalat problemet. Vi ska ta hjälp av kommunens individoch familjeomsorg vid behov.
Skolans demokratimål
Skolans styrdokument och mål
Eleven ska ha inflytande över sin utbildning utifrån sina förutsättningar,
ålder och mognad och inom ramen för läroplanen. Enligt
Montessoripedagogiken planerar och utvärderar eleven sitt eget arbete med
stöd av läraren.
Delaktighet och inflytande
Det är en central och prioriterad demokratisk uppgift att ta vara på
elevernas engagemang, skapa delaktighet och inflytande över
undervisningen och andra frågor i skolans verksamhet. Eleverna ska ha
fungerande demokratiska forum ex. elevråd, matråd, klassråd för att kunna
utöva sitt inflytande. Eleverna ska i möjligaste mån själv bestämma sitt val
av Praoplats.
Likabehandling
Allas lika värde är en självklarhet och ska genomsyra all undervisning. Vi
verkar för en likabehandling i alla avseenden. I enlighet med vårt
pedagogiska synsätt deltar pojkar och flickor på lika villkor i allt arbete och
ska behandlas lika.
Skolans måluppfyllelse 2011-2012- Demokrati
Skolans styrdokument och mål
Eleverna har haft väl fungerande elevråd och klassråd under läsåret. De
äldre eleverna har schemalagd klasstid varje vecka. Representanter för alla
åldersgrupper har deltagit i matrådet där vi kan påverka matleverantren i
mat- och miljöfrågor.
Delaktighet och inflytande
Eleverna har, beroende av sin ålder, inflytande över sin egen undervisning,
delar av sin skoldags skolarbete, ternmins- och lektionsplanering och frihet
under ansvar.
Lärare har arbetat med att förtydliga kunskapsmålen och formulera dem till
ett elevnära språk för att öka elevens förståelse och insikt i sitt eget lärande.
Vi har använt fronter för inlämning av elevarbeten i 6-9:an och i viss
utsträckning bland de yngre eleverna. Det har underlättat kontakten mellan
10
lärare och elev och synliggjort arbetet för eleven, föräldrarna och lärarna och
ökat det egna ansvaret vilket är viktigt ur en demokratisk synvinkel.
Dialogen inför utvecklingssamtal och utvecklingsåtgärder i IUP:n stärker
demokratin och elevers och föräldrars inflytande.
Likabehandling
Vi har undervisat i lagarnas intentioner och är av den uppfattningen att
elevernas medvetenhet har ökat. Arbetet måste göras systematiskt varje
läsår med tydliga konsekvensbeskrivningar passande elevernas ålder och
mognad.
Skolans utvecklings- och förbättringsåtgärder för läsåret
2012/2013 Demokrati
Gemenskap
”Vi ska arbeta med våra regler och förhållningssätt och förankra dem hos
alla”.
Skolans styrdokument och mål
Vi ska slå vakt om, och utveckla elevens fria val för barn i alla åldrar. De
elever som behöver mer vägledning och struktur för att självständigt kunna
planera, ska få det. Att barnet kan bestämma över sitt eget arbete är en av
våra grundprinciper och en demokratisk fråga.
Delaktighet och inflytande
Elevrådets sida på fronter ska hållas aktuell. Rådet ska sammanträda var
14.de dag och utse representanter till matråd och miljöråd. Alla klasser ska
ha klassråd minst var 14:e dag. Elevrådet ska ta upp frågor om demokrati
och likabehandling för vidare diskussioner och aktiviteter i klasserna.
Eleven ska vara i fokus under utvecklingssamtalet. Vi ska verka för att alla
parter är väl förberedda.
Likabehandling
Våra demokratiska- och likabehandlingsvärderingar ska införlivas i den
dagliga undervisningen och i skolans alla verksamheter. Vi ska arbeta med
den konkretiserade likabehandlingsplanen med eleverna i vardagen.
11
Skolans mål med Föräldrasamverkan
Kommunikation
Vårt mål är ett gott och nära samarbete mellan skola och hem.
Målsättningen från vår sida är att alla föräldrar ska ha inblick i vad som
händer i skolan. Det förutsätter en regelbunden och tät samverkan mellan
hem och skola genom fronter med notiser, logg- och kontaktböcker, e-post,
samtal och fredagsbrev. Samverkan stärks även genom förberedda och
välgenomförda utvecklingssamtal. Vi har minst ett föräldramöte varje termin
och arbetar för att ha klassföräldrar i varje klass.
Skolan och hemmen mot samma mål
Skolans ledstjärnor och mål, kursplaner och planeringar ska vara väl kända
av familjerna. Montessoripedagogiken ska vara förankrad i skolans alla
nivåer. Eleverna ska lära sig att ta ansvar för sig själv och sitt eget arbete,
vara med och påverka sin undervisning, sin miljö och skolans verksamhet.
Eleven ska mötas med respekt och värdighet. Lärare och skolpersonal ska
alltid samtala med en elev som har svårigheter att anpassa sig till och följa
skolans regler för att försöka skapa insikt och förståelse hos eleven.
Samarbete med föräldrar och föräldraföreningen
Vi strävar efter ett aktivt samarbete med föräldraföreningen. Rektor ska delta
regelbundet på föräldraföreningens styrelsemöten och årsmöten med
rapporter och diskussioner om skolans verksamhet. En föräldrarepresentant
är adjungerad till skolans styrelse.
Traditioner för gemenskap
Vår skola värnar om traditioner och kulturarrangemang. Detta finns
beskrivet i skolans traditionsplan. Vi ordnar dessa arrangemang för att
skapa gemenskap med familjerna. Traditionsplanen uppdateras varje år. Vi
vill genomföra gemensamhetsskapande aktiviteter på föräldramöten för att
öka föräldrarnas engagemang och närvaro.
Skolans måluppfyllelse för 2011/2012
Föräldrasamverkan
Kommunikation
Vi har många sätt att kommunicera med familjerna: Loggbok, samtal, epost, föräldramöten, dropp-in och fronter. Fronter används regelmässigt
men har fått en del kritik från föräldrar för att det är rörigt och att
inaktuella dokument ligger kvar. Vi kommer att fortsätta använda fronter
och förbättra våra sidor för att förenkla för föräldrar. Fronter har bra
12
transparanta system för frånvarorapportering, interaktion vid inlämning av
elevarbeten, IUP och dialoger inför utvecklingssamtalen. Vi har en
anslagstavla där styrdokument, rektorsbrev och information från
föräldraföreningens finns tillgängligt för alla. Vi har haft genomgångar på
föräldramöten för att öka föräldrarnas användning av fronter.
Kontakten med föräldrar till de äldre eleverna sköts i första hand av
studiehandledarna. Vi har utvecklings- och uppföljningssamtal för alla elever
en gång/termin. Kontakt sker med ämneslärare vid specifika frågor då det
rör elevens utveckling i ämnet.
Våra föräldramöten har varit relativt väl besökta detta läsår. De har varit
förlagda till den tidigare delen av terminen. Vi har presenterat
Montessoripedagogiken, vårt arbetssätt och vår verksamhet på
föräldramötena. Vi har även gett fronter-utbildning. Arbetslagen har
samordnat sina föräldramöten vilket möjliggjort för föräldrar att träffa fler
lärare. Föräldramöten har kompletterats med trivselaktiviteter exempelvis i
form av dropp in på fritidshemmen där alla de yngre skolbarnen går och
fester/sociala sammankomster med elever och föräldrar.
Skolan och hemmen mot samma mål
Vi strävar efter att alltid samverka aktivt med hemmen för att stärka och
bevara den goda stämningen på skolan och vi anser att vi har en god
kontakt med familjerna. Vi vill att elever ska komma i tid, respektera
skolans regler och vara vänliga mot varandra och vårda miljön och för det
krävs samarbete. Vi har blivit bättre i att ta kontakt med hemmen så snart
något hänt, vilket gör att vi lättare kommer tillrätta med attitydproblem hos
eleverna.
Vi har inte haft någon kurs i Montessoripedagogik för föräldrar under
läsåret. Vi har presenterat Montessoripedagogiken på föräldramöten och på
Öppet Hus. Kvalitetsredovisningen, som beskriver vår pedagogiska grundsyn
och är en utvärdering av vårt arbete, har en ändrad tidsplan och kommer att
sammanställas under september varje år. Föräldrar får också ta del av
Kvalitetsredovisningen prioriterade åtgärder via fronter.
Samarbete med föräldrar och föräldraföreningen
Vi har aktivt arbetat för att bevara vårt goda samarbete mellan hem och
skola, dels i den dagliga kontakten dels i kontakten med föräldraföreningen.
Rektor har varit närvarande på alla föräldraföreningens styrelsemöten och
årsmöte och på de flesta föräldramöten.
Tema och traditioner för gemenskap
Vi har följt traditionsplanen och haft gemensamhetsskapande aktiviteter i
syfte att öka förståelsen för varandra och varandras kulturer. Vi har firat
vårt 20-års jubileum med Världens Show som avslutning. Alla elever deltog
aktivt i förberedelserna och i showen vilket verkade sammansvetsande. Vi
har genomfört Öppet Hus i april där vi visat upp vår verksamhet. Det var
13
mycket välbesökt och lyckat tack för att det hölls på eftermiddag/tidig kväll.
Många föräldrar kom till Valborgsfirandet i Vasaparken.
Skolans utvecklings- och förbättringsåtgärder för
2012/2013- Föräldrasamverkan
Gemenskap
”Vi ska arbeta med våra regler och förhållningssätt och förankra dem hos
alla”.
Skolan och hemmen mot samma mål
Vi vill samarbeta med hemmen och med föräldraföreningen kring regler,
förhållningssätt och värderingsfrågor för att motverka och hejda förekomsten
av kränkande attityder. Vi vill tillsammans skapa gemenskap för att säkra
ett tryggt och trevligt klimat.
Kommunikation
Vårt mål är att alla föräldrar ska känna till och ha inblick i vad som händer i
skolan och känna till allt som rör det egna barnet. Vi ska på alla sätt verka
för att ha tät och god kontakt med familjerna. Fronter ska användas vid
daglig kommunikation med familjerna. All information på fronter måste vara
aktuell. Veckobrev ska komma ut varje fredag. Våra dokument och planer
som är av intresse för föräldrarna ska också finnas på fronter på
Anslagstavlan. Rektorsbrev ska fortsätta att komma ut regelbundet.
Vi ska hålla en Montessori- kväll under läsåret med samtal och diskussion
för föräldrarna till de äldre eleverna. Vi ska uppmana föräldrar att delta i
kursen.
Vi ska även ta upp Montessoripedagogiska frågor på föräldramötena.
Vi ska anslå årets prioriterade utvecklingsåtgärder i skolans lokaler och på
fronter.
Samarbete med föräldrar och föräldraföreningen
Vi vill engagera föräldrarna att vara aktiva inför utvecklingssamtalen.
14
Vi uppmuntrar föräldrar att aktivera sig i föräldraföreningen och som
klassföräldrar. Vi fortsätter med vårt engagemang i föräldraföreningen.
Tema och traditioner för gemenskap
Vi ska arbeta vidare med vår traditionsplan. Vi vill aktivera föräldrar inför
skolans fester och traditionsenliga firande. FN- dagen ska firas under
medverkan av alla elever.
Föräldramöten kan kompletteras med andra gemensamhetsskapande
aktiviteter där vi verkar för en hög grad av föräldraaktivitet ex. trivselkväller,
fester för eleverna, discon, knytkalas, föräldrakvällar m.m.
15
Förskolan - Kvalitetsarbete, utvärdering och
förbättringsarbete
Förskolan bedriver verksamhet enligt Montessoripedagogiken och
styrdokumenten för det allmänna förskoleväsendet, med tyngdpunkt på den
nya läroplanen Lpfö 98, reviderad 2010.
Montessoripedagogikens grundtanke bygger på barnens självständiga
inlärning: ¨ Hjälp mig att hjälpa mig själv ¨ är den Montessoritanke som
innebär att ingen kan lära någon annan något. Varje individ behöver hjälp
för att kunna lära sig, men själva inlärningen måste var och en klara på
egen hand. Barnen har frihet att själva välja det materiel de vill arbeta med
samt under hur lång tid de vill arbeta.
Vårt arbete grundar sig på Lpfö 98 och vi satsar i första hand på
grundläggande värden som demokrati, egenvärde, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och respekt för vår
gemensamma miljö.
Förskolans strävar efter att lägga grunden till ett livslångt lärande och vi har
satt upp riktpunkter i olika område som hjälper barnen i deras utveckling.
Lärande
Den förberedda miljön är till för barnen och tillhanda håller noga utvalda
materiel samt lugn och ro. Denna ansvarar pedagogerna för.
… för att utveckla praktiska färdigheter uppmuntras barnen att:
Utveckla sin koncentration och träna öga - handkoordinationen genom att
aktivt arbeta med praktiskt materiel.
Träna alla sina sinnen och sin fin- och grovmotorik med sensoriska materiel
samt praktiska vardagsövningar.
Lära sig att klä på sig själva, gå på toaletten själva, servera sig mat själva
samt att fatta egna beslut.
…för social utveckling:
Genom trygghet i den förberedda miljön främjar vi den sociala utvecklingen
genom frihet och ansvar. Genom att ha oavbrutna arbetspass kan barnet
utveckla sin sociala kompetens, sin självständighet samt utveckla ett gott
självförtroende. Barnen lär sig att visa hänsyn och respektera andra.
Barnen har möjlighet till fri lek på eftermiddagarna och under loven.
Barnen lär sig konflikthantering med hjälp av ”kompiskort”, ”kompissolen”
och under dagliga diskussioner.
16
… för emotionell utvecklingen:
Vi ska alltid ha eleven i centrum under hela skoldagen.
Vi ska stärka barnens medkänsla och inlevelseförmåga.
Vi skapar möjlighet för barnen att uttrycka och bearbeta upplevelser,
känslor och erfarenheter.
… för intellektuell utveckling:
Vi ska satsa på att hjälpa barnen att få en bra grund i basfärdigheterna
svenska, matematik och de naturorienterande och samhällsorienterande
ämnena. Detta genom daglig användning av Montessorimaterielet:
Lära känna bokstäver och siffror på ett naturligt sätt med materiel som går
från konkret upplevelse till abstrakt förståelse.
Utveckla sitt språk genom att utveckla sitt ordförråd, begreppsbildning,
kommunicera, nyansera sitt talspråk, uttrycka sina tankar, ställa frågor,
argumentera och lära sig korrekt meningsbyggnad, detta genom att använda
språkmaterialet, ta del av högläsning, rim, ramsor, rörelselekar och sånger.
Få en helhetsuppfattning om världen och hitta sin plats på jorden och förstå
att man är en del av universum. Förstå naturens växlingar och
sammanhang. Lära sig om jorden och världsdelarna och få insikt om allas
lika värde. De ska även få kunskaper om ekologiska förhållningssätt.
Vi satsar på kultur och skapande. Barnen får möjlighet att utveckla sig
konstnärligt genom att pröva olika tekniker, att våga pröva olika sätt att
skapa och bli nöjd med sitt eget arbete.
Barnen ska lära sig att kommunicera med hjälp av bild, sång, musik,
drama, rytmik och dans.
Barnen ska utveckla sin spatiala förmåga, lära sig grundläggande
egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning
och tid.
Barnen ska få kunskaper och förståelse kring vardagsteknik.
Förskolans ambitioner för
… att utveckla praktiska färdigheter:
Barnen arbetar med de praktiska vardagssövningarna varje dag.
Barnen arbetar med de sensoriska materielet dagligen.
Barnen klär på sig själva varje dag, de tränar på att själva gå på toaletten, de
får träna på att själva ta mat samt att de varje dag själva får bestämma vad
de vill arbeta med samt hur länge de vill arbeta. Barngruppen är integrerad
och har barn från 3- 6 år detta gör att de kan samarbeta med varandra och
lära sig av varandra.
…för att utveckla sociala färdigheter:
17
Genom den förberedda miljön får barnen kontakt med andra barn på sina
egna villkor. I den förberedda miljön är pedagogen ett stöd och hjälp för
barnen när de själva inte kan lösa sina konflikter.
Genom att vi tillverkar ”flano- materiel” ska vi påvisa olika situationer som
kan uppstå och hur man kan lösa dem på olika sätt. Vi diskuterar även med
barnen i samlingar, vid matsituationer och när frågor dyker upp under
dagen.
Under fri lek lär sig barnen de sociala koderna och de lär sig att samarbeta
med andra barn.
Med hjälp av ”kompiskorten” som visar olika situationer, diskuterar vi fram
olika lösningar och barnen får säga vad de anser vara bäst/sämst.
...för att utvecklas emotionellt:
Vi skapar en lugn start på dagen och sammanhängande arbetspass på tre
timmar
Vi använder oss även här av ”kompiskorten” och ”kompissolen” samt genom
diskussioner som uppstår spontant under dagen.
…för att utvecklas intellektuellt:
Vi arbetar dagligen med Montessorimaterielen för att ge barnen optimal
möjlighet att utvecklas intellektuellt inom de olika ämnesområdena.
Vi tillverkar nytt materiel inom teknik.
Barnen har regelbunden verksamhet i ateljén och arbetar med olika
material.
Vi har högläsning varje dag och vi har inslag av rim och ramsor i samlingen.
Förskolan går regelbundet på rytmik och gymnastik/dans. Vi besöker även
teatrar, barnakademin, botaniska trädgården, besöker museum samt
beställer in ”serier” från olika konstnärer.
Lärarna har förbättrat och utvecklat de praktiska vardagsövningarna och
även tillverkat mycket materiel i kulturämnena och språk.
Elevhälsa
Vi arbetar med att få ner ljudnivån genom att ha dörrarna stängda mellan
rummen. Efter mellanmålet har vi en gemensam sagostund innan den fria
leken. Barnen får välja med vad de vill leka, max tre barn per leksak.
Vi arbetar med gemenskapen bland barnen med målet att alla får vara med
och leka och ingen ska känna sig utanför.
Vi fortsätter arbetet med hälsa och hygien med barnen. Vi tränar barnen att
tvätta händerna vid toalettbesök. Vi är noga att direkt ringa föräldrar om
barnen blir sjuka. Vi använder pappershanddukar på förskolan.
Demokrati
Diskriminering är när förskolan på subjektiva grunder behandlar ett barn
sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk
tillhörighet, religion, trosuppfattning, sexuell läggning, etnisk tillhörighet,
funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck.
År 2006 kom en lag som förbjuder detta.
18
Alla barn och elever har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i
skolan oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet
eller uttryck.
Vår vision och vårt arbete med att förebygga och förhindra
diskriminering och annan kränkande behandling i förskolan:
Vår miljö skall vara förberedd och tillgänglig för alla barn på förskolan.
Alla barn skall ha samma förutsättningar till utveckling i sin egen takt.
Vi strävar efter att ha en jämställd förskola för alla barn.
Barnen på Montessoriförskolan centrum skall få samma möjlighet att nå sin
fulla potential.
Vi arbetar med individualisering genom att bemöta barnen som individer och
se till deras möjligheter.
Alla på förskolan skall få komma till tals och få kunna uttrycka sin åsikt.
Utifrån sina förutsättningar och utvecklingsnivå har varje barn rätt att välja
aktivitet samt arbetssätt.
Barnen ska lära sig etiska värden och normer genom konkreta upplevelser
och diskussioner.
Vi ska hjälpa barnen att utveckla förståelse för mänskliga rättigheter och
skyldigheter.
Barnen ska lära sig respektera medmänniskor oberoende av kön, religion,
etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
Vi ska överföra ett kulturarv till barnen som inbegriper värde, traditioner,
historia, språk, kunskaper och vi ska uppmuntra dem att vara delaktiga i
andra människors kulturer.
För att bemöta barnen på ett genusneutralt sätt skall pedagogerna använda
sig av ordet ”barn” istället för flickor och pojkar.
Montessoriförskolan centrum skall vara en arbetsplats för barn och vuxna
där alla kan känna sig trygga och där ingen kränkande behandling eller
diskriminering ska förekomma.
Om vi misstänker eller upptäcker trakasserier eller diskriminering
agerar vi på följande sätt:
Pedagogerna kartlägger först eventuella problem som finns på förskolan.
Genom samtal tillsammans i arbetslaget kommer pedagogerna överens om
åtgärder. Vid behov tar vi hjälp av skolans specialpedagog.
19
Personalens förhållningssätt mot barnen utmärks av gemensamma och av
alla kända riktlinjer
Så fort vi i personalen hör eller ser något som är kränkande tar vi upp det
omgående och vi informerar varandra om vad som har hänt och hur de
inblandade personerna har agerat.
Vi informerar berörda föräldrar vid incidenter.
Pedagogerna uppmuntrar positivt beteende.
Pedagogerna utför rollspel för barnen på samlingarna som tar upp den
aktuella problematiken.
På förskolan kommer det att finnas utklädningskläder för att barnen skall få
möjlighet att utveckla sin personlighet och pröva olika roller.
Under samlingar kommer vi att använda oss av ”kompiskort” särskilt
anpassade för förskolan, som tar upp olika etiska dilemman och problem
som kan uppkomma i vardagen på förskolan.
Barnen ska vara med att skapa trivselregler och utforma förhållningssättet
på förskolan.
Föräldrasamverkan
Förskolans samarbete med hemmet:
Vi ger föräldrarna möjlighet att påverka och ha inflytande i verksamheten
genom föräldramöten, utvecklingssamtal samt möjlighet att framföra skrivna
klagomål som skrivs på Fronter.
Vi har en god daglig kontakt med föräldrarna när de lämnar och hämtar sina
barn.
Vi har föräldramöten och utvecklingssamtal en gång per termin och dropp in
två gånger per termin.
I samråd med föräldrar kontaktas specialpedagogen vid behov.
Verksamheten erbjuder dagligen:
 Oavbruten arbetscykel i 2,5-3 timmar

Samling med högläsning-Pedagogerna ska samla barn i en eller
flera grupper och läsa högt ur en bok varje dag.

Utevistelse-Alla barn ska delta i en stunds utevistelse varje dag i vår
härliga park eller på annan plats. Utevistelsen kan variera i längd
beroende på vädret.
 Möjlighet till skapande aktivitet
Barnen ska erbjudas skapande aktiviteter varje dag:
De ska kunna rita, måla, pyssla, väva, sy, modellera, baka, etc.
 Mellanmål
Barnen ska serveras ett nyttigt mellanmål under lugna och hemlika
förhållanden.
 Rörelselek och gymnastik/rytmik
20
De äldre barnen ska erbjudas tillfälle till rörelseaktiviteter regelbundet.
 Gemensamt förhållningssätt:
Det är inte tillåtet att ta med egna leksaker till förskola förutom då
pedagogerna planerar det.

Ekologiskt synsätt
Varje barn ska läras att ta ansvar för miljön genom att vi återvinner
papper och plast på förskolan.
Utvärdering läsåret 11/12
Vi är inte helt nöjda med det fysiska i den förberedda miljön. Vi borde bli
bättre på att återställa miljön så att den är hel, ren och trevlig.
Vi började inte tillräckligt intensivt från början med att barnen skulle ta på
sig ytterkläder själva.
Vi skulle börjat med kompiskorten redan under tidig höst 2011.
Vi har inte jobbat med flanosagor, drama, rim eller ramsor.
Vi har skapat nytt materiel inom teknik.
Många barn har förstått helheten i universum, sin roll i miljön och naturens
cykel. Många barn har utvecklat en bred kunskap om tidslinjen.
Många barn har börjat läsa och räknar matematik, både addition och
subtraktion.
Vi har lyckats väl med att använda olika materiel och tekniker i ateljén och
koppla detta till verksamheten.
Vi har lyckats få många barn att ta på sig själva, gå på toaletten själva och
ta fram materiel på eget initiativ.
Vi har lyckats att få ner ljudnivån genom att ha stängda dörrar under
arbetscykeln. Genom sagostunden på eftermiddagarna har vi fått lite lugnare
på eftermiddagarna.
Vi har jobbat aktivt för att alla barnen ska leka med alla och lyckats bra.
Vi har inte arbetat tillräckligt aktivt med att lära barnen etiska värden och
normer. Detta gäller även för funktionsnedsättningar och kulturarv.
Vi använder ofta ordet barn istället för flickor eller pojkar.
Vi uppmuntrar ofta positivt beteende.
Vi kan bli bättre på att ha rollspel på samlingarna.
21
Utklädningskläderna på förskolan har inte fullföljts sitt syfte att utveckla
barnens personlighet.
Brevlådan för klagomål har inte använts.
Vi är inte helt nöjda med informationen mellan pedagoger och föräldrar.
Förbättringsåtgärder för läsåret 2012-2013
Lärande
Vi vill bli bättre på att ta hand om vår förberedda miljö. Den som öppnar
avdelningen på morgonen ansvarar för detta.
Under inskolningstiden observerar vi vad barnet kan och behöver träna på.
Detta tas sedan upp med föräldrarna på inskolningssamtalet, tillsammans
gör man en arbetsplan för barnet.
Vi gör en PVÖ övning i att ta på sig ytterkläder.
Vi avvaktar idén med flanosagor.
Vi satsar mer på rim och ramsor under kommande läsår.
Vi bokar en serie under hösten för att introducera barnen i drama och dans.
Vi arbetar mer med teknik.
Utklädningskläderna på förskolan inbjuder till lek snarare än
personlighetsutveckling och kan användas för lek.
Vi arbetar med förhållningssätt gentemot varandra med hjälp av
kompiskorten.
Elevhälsa
Vi måste arbeta aktivt med att få barnen att gå inomhus. Vi möblerar om så
rummen inte inbjuder till spring.
För att få barnen att sänka sin ljudnivå. Vi skapar symboler för att skapa ett
tystare klimat.
Genom kompiskorten lär sig barnen hur en bra vän beter sig. Vi pratar när
situationer dyker upp.
Demokrati
Vi utvecklar vårt ”människa i andra världsdelar” materiel och presenterar i
samlingen. Detta för att barnen ska lära sig och förstå etiska värden och
normer.
Vi söker och skaffar materiel rörande olika funktionsnedsättningar detta för
att skapa förståelse för olikheter.
Vi köper en kalender med världens alla högtider som vi sedan
uppmärksammar i samlingen detta för att uppmuntra barnen att vara
delaktiga i andra människors kulturer.
När vi har pratat om kompiskorten gör vi tillsammans med barnen upp
trivselregler för vår förskola.
På föräldramötet informerar vi om klagomålsrutinerna.
22
Om barnen kommer efter 08.30 ber vi föräldrarna att smyga in då vår
verksamhet är i full gång. Vi har då inte möjlighet att ha personlig kontakt
med föräldrar.
Uppstår det akuta situationer som bör tas upp med föräldrar ringer den
pedagog som sett situationen direkt upp. Mindre akuta situationer kan
avvaktas tills den pedagog som bevittnat händelsen kan redogöra för det
inträffade. Kort information kan ges av vem som helst.
Riktlinjer och mål för Kvalitets- och utvecklingsarbete
Kvalitetsredovisning och enkäter
Skolan, förskolan och fritidshemmen ska årligen upprätta en
kvalitetsredovisning som ska fungera kvalitetsutvecklande.
Kvalitetsutveckling ska tillhöra vardagen. Skolan har upprättat
kvalitetsredovisning sedan år 1999/2000.Vi har deltagit i kommunens
enkäter. Vi ska delta i de av kommunens enkäter 2012-2013.
Elevutvärderingar och punktvis enkäter inom skolan bland lärare och elever
ska genomföras regelbundet av oss själva.
Våra styrdokument och planer
Skolan, förskolan och fritidshemmen ska, i en aktuell organisationsplan för
skolutveckling, visa vår verksamhet och presentera vår organisation och
våra planer.
Skolan, förskolan och fritidshemmen ska ha en dokumenterad egenkontroll
vilket innebär att vi övervakar vår verksamhet på ett systematiskt sätt.
Egenkontrollen ska omfatta arbete för jämställdhet och mot diskriminering,
brandskydd, fysisk och psykisk arbetsmiljö med allergiskydd, ventilation,
avfallshantering och städrutiner.
Organisation för kommunikation
Vi ska ha veckovisa arbetslagsmöten med struktur, dagordning och protokoll
och alltid genomföra arbetslagsmötet även om någon är frånvarande. Att
kontinuerligt samtala om förhållningssätt och pedagogik är avgörande för en
hög kvalité i verksamheten.
Vi kommer att vara uppmärksamma på följande faktorer som är viktiga för
att nå goda resultat: Samsyn, gemensamt förhållningssätt och väl
fungerande arbetsfördelning i lagen. Tillräckligt stöd och stöttning från
ledning och elevhälsoteam är också betydelsefullt för lagen.
Den lärare som vill ska få handledning med specialpedagogen. Om
specialpedagogen eller rektor uppfattar att det finns behov av handledning
hos någon som inte önskat det ska initiativet kunna komma från dem.
23
Utvärderingar
Lärare och skolledning har i juni 2012 arbetat aktivt i grupp och enskilt med
utvärdering av vår måluppfyllelse vår undervisning och vår verksamhet.
Kompetensutveckling för lärare
I kompetensutvecklingen har fokus legat på LGR 11 och förhållningssätt
gentemot eleven i vårt projekt Triv-Sam. Detta arbete fortsätter under
läsåret 12-13.
Delaktighet och trivsel
Det finns representanter från arbetslagen i alla projektgrupperna för att
skapa delaktighet och inflytande. Vi har bra rutiner för kommunikation
mellan arbetslagen och ledningen. Varje arbetstagare har minst ett
utvecklingssamtal per år. Vi satsar på att personalen ska trivas ihop.
Faktauppgifter för läsåret 2012-2013
Elevantal skola
Barnantal Fritidshemmen
Barnantal förskolan
Elevprognos
Antal skolelever som har slutat
Antal lärare som slutat
Elever som deltar modersmålsundervisning
Antal modersmål hos elever
Nationella prov 2012-2013
Frånvaro/närvaro
Betyg
263
76
28
oförändrat elevtal
9
4
I åk 3,6 och 9
Dagligen
I åk 6-9
Tidsplan för kvalitetsredovisning
Enkät
vt 2013
Elevutvärdering (skolans)
maj 2013
Lärarutvärdering (skolans)
maj 2013
Sammanställning av utvärderingar och enkäter
juni 2013
Kvalitetsredovisning och kvalitetssäkring
september 2012
Göteborg 2012-09-25
24
Birgitta Attling
Rektor