questions au conseil

EUROPAPARLAMENTET
2004
 






 
2009
plenarhandling
9 maj 2005
B6-0236/05
MUNTLIGA FRÅGOR
i överensstämmelse med artikel 109 i arbetsordningen
till FRÅGESTUNDEN
den 10 och 11 maj 2005
\\epadessrv\servicer\qp\docsea\b6\05\0236\0236.sv
SV
PE 355.315
SV
\\epadessrv\servicer\qp\docsea\b6\05\0236\0236.sv
PE 355.315
FRÅGOR TILL RÅDET
1.
Fråga från David Hammerstein Mintz (H-0275/05)
Angående: Fri rörlighet för sällskapsdjur
Nyligen beslagtogs hundar som förflyttades från Kreta till Tyskland för att omplaceras i nya hem
trots att de hade den nödvändiga och relevanta identifieringen i enlighet med förordning
(EG) nr 998/20031, enligt vilken fri rörlighet för sällskapsdjur i EU är tillåten. Anser kommissionen
att Grekland mot bakgrund av detta genomför och tillämpar förordningen som sig bör? Är det möjligt
för Grekland att förhindra laglig handel med sällskapshundar från landet?
31.03.2005
es
2.
Fråga från Robert Evans (H-0284/05)
Angående: Universitetslärare i USA
Är rådet medvetet om att National Labor Relations Board (NLRB), Förenta staternas motsvarighet
till Arbetsdomstolen, har berövat universitetslärare vid privata amerikanska universitet skyddet av
amerikansk arbetslagstiftning? Rätten att organisera sig kollektivt i en fackförening är en mänsklig
rättighet. Är rådet villigt att sätta press på Bush-administrationen att tillåta akademiska
fackföreningar att organisera sig för att skydda kvaliteten på arbetsplatserna, den akademiska friheten
och den vetenskapliga nivån på amerikanska universitet?
08.04.2005
en
3.
Fråga från Bernd Posselt (H-0294/05)
Angående: Minoritetsskyddsbestämmelser i Makedonien och Serbien
Uppfyller Serbiens minoritetsskyddsbestämmelser europeiska normer? Frågan gäller framför allt de
bestämmelser som gäller i Vojvodina, sandjaket Novi Bazar (även kallat Novi Pasar) och i Presevodalen. Hur ser rådet på dessa bestämmelser i jämförelse med de normer som enligt Ohrid-avtalet
gäller för Makedonien?
15.04.2005
de
1
EUT L 146, 13.6.2003, s. 1.
-3-
FRÅGOR TILL RÅDET
4.
Fråga från Chris Davies (H-0295/05)
Angående: Direkt handel med norra Cypern
Vilket svar har rådet givit på det förslag som kommissionsledamoten Olli Rehn lade fram vid
sammanträdet i utskottet för utrikesfrågor (AFET) i januari, enligt vilket kommissionen – i ett försök
att bryta det nuvarande dödläget – är beredd att lägga till artikel 308 EG som en andra rättslig grund
för bestämmelserna om bistånd och handel?
15.04.2005
en
5.
Fråga från Luisa Morgantini (H-0297/05)
Angående: Gripandet av Muyesser Gunes
Muyesser Gunes, som är medlem i den turkiska föreningen ”Kvinnor för fred” och som vid flera
tillfällen varit gäst hos Europaparlamentet, greps tillsammans med 26 andra personer den
5 april 2005. Hon är en inflytelserik röst inom fredsrörelsen och har mer än en gång gått i bräschen i
fredliga aktioner i Turkiet för att få till stånd en demokratisk dialog i syfte att finna en lösning på
frågan med det kurdiska folkets civila rättigheter. Gripandet skedde i Derik, i turkiska Kurdistan, då
Muyesser Gunes, tillsammans med andra medlemmar i ”Fredskaravanen”, en fredlig
interventionsgrupp, deltog i en fredlig demonstration för att förmå den turkiska regeringen, som i
själva verket ockuperar städerna i Kurdistan, att upphöra med sina militära operationer i området.
Hur ställer sig rådet till de turkiska myndigheternas gripande av Muyesser Gunes? Anser inte rådet
att en sådan händelse utgör en allvarlig kränkning av de de mänskliga rättigheterna och att åtgärder
måste vidtas snarast för att Muyesser Gunes skall friges?
15.04.2005
it
6.
Fråga från Gay Mitchell (H-0299/05)
Angående: Uppfyllelse av EU-medlemsstaternas biståndsåtaganden
En gemensam rapport gjord av Oxfam, ActionAid och European Debt and Development Coalition
offentliggjordes nyligen, i vilken EU-medlemsstaternas insatser på utvecklingsområdet utvärderades.
Rika länder i världen kom 1970 överens i FN:s generalförsamling om att senast 1980 nå upp till
målet att 0,7 procent av BNI skall gå till externt bistånd. Tjugofem år efter denna tidsfrist har endast
fem länder nått detta mål, varav fyra är EU-medlemsstater. Flera andra länder har brutit sina löften
angående kampen mot fattigdom. Detta gäller till exempel Irland, som har övergett sina planer på att
nå målet på 0,7 procent till 2007.
Kommer det luxemburgska ordförandeskapet, med tanke på att det har förklarat att kampen mot
fattigdom kommer att vara huvudmålet för sitt program, att använda sitt inflytande för att förnya
medlemsstaternas biståndsåtaganden, och vilka planer finns på att se till att målen för EU:s
utvecklingsstöd uppnås?
18.04.2005
en
-4-
FRÅGOR TILL RÅDET
7.
Fråga från David Martin (H-0302/05)
Angående: Mordechai Vanunu
Under frågestunden den 23 februari 2005 ställde jag en fråga där jag uppmanade rådet att påminna
israelerna om att Mordechai Vanunu togs illegalt, praktiskt taget kidnappades, från europeiskt
område för att ställas inför rätta i Israel för påstådda brott begångna tjugo år före denna händelse,
under den skrattretande föreställningen att han fortfarande kände till hemligheter som kunde skada
Israel. I denna fråga uppmanade jag rådet att uppmuntra den israeliska regeringen att upphöra med
förföljelsen av denne man och tillåta honom att lämna Israel och, om han så önskar, bosätta sig i EU.
Det verkar dock som att den israeliska regeringen fortsätter förföljelsen av Mordechai Vanunu. Vilka
åtgärder tänker rådet följaktligen vidta?
18.04.2005
en
8.
Fråga från Panagiotis Beglitis (H-0306/05)
Angående: Kränkning av grekers grundläggande rättigheter i Georgien
I Georgien begås i dag brott mot landets grekiska befolkning. Angrepp utförs i Tsalkaregionen,
vaggan för den första rent grekiska befolkningen. Grekiska organisationer rapporterar om att grekiska
familjer har mördats och andra fördrivits från sina byar. Det finns även problem med befolkningens
fasta egendom. Enligt uppgifter har under de senaste sju åren 7 000 ”inkräktare” lagt beslag på
bostäder och annan egendom som de vägrar att återlämna till de rättmätiga ägarna.
Känner rådet till dessa händelser? Vilka åtgärder tänker rådet vidta för att värna de grundläggande
rättigheterna för Georgiens grekiska befolkning? Tänker ordförandeskapet och Javier Solana ta upp
denna fråga med Tbilisi? Är Javier Solana beredd att i samarbete med OSSE, Europarådet och FN:s
människorättskommission lägga fram en rapport om människorättsläget för grekerna i Georgien?
19.04.2005
el
9.
Fråga från Claude Moraes (H-0309/05)
Angående: Decennium för integration av romer 2005-2015
Den 2 februari 2005 lanserade åtta europeiska stats- och regeringschefer ”Decenniet för integration
av romer 2005–2015”. De lovade att arbeta för att avskaffa diskriminering och överbrygga de
oacceptabla klyftorna mellan romer och övriga samhället.
Hur ämnar rådet bidra till genomförandet av målen för detta åtagande? Är rådet villigt att regelbundet
rapportera om hur integrationen av romerna i det europeiska samhället fortskrider?
19.04.2005
en
-5-
FRÅGOR TILL RÅDET
10.
Fråga från Esko Seppänen (H-0311/05)
Angående: Kärnkraftspaketet
Kommissionen har framlagt nya förslag till direktiv om säkerheten vid kärnkraftverk och om
slutförvaring av nukleärt avfall. Under rådets nuvarande ordförandeskap har behandlingen av dessa
frågor inte alls gått framåt. Hur ser den stat som nu innehar ordförandeskapet på frågan om varför
inga framsteg gjorts och när kan man vänta sig att det skall hända något på den här punkten?
20.04.2005
fi
11.
Fråga från Rodi Kratsa-Tsagaropoulou (H-0312/05)
Angående: Tidpunkten för när Turkiets nya strafflag skall sättas i kraft senarelagd
För en kort tid sedan meddelade Turkiets statsminister Erdogan att hans regering beslutat att
senarelägga tidpunkten för när Turkiets nya strafflag skall sättas i kraft. Från början var detta tänkt att
ske under innevarande månad.
Hur ser rådet på detta, framför allt mot bakgrund av att det varit ett av gemenskapens institutioners
grundläggande krav i fråga om Turkiets anpassning till gemenskapens regelverk att landet skulle ta i
bruk en ändrad strafflag? Underrättades rådet officiellt av Turkiets regering om orsakerna till denna
senareläggning samt om vid vilken tidpunkt den nya strafflagen slutligen skulle sättas i kraft, och om
så varit fallet, vad tänker rådet då ge för svar till Turkiets regering? Anser rådet att det kommer att få
konsekvenser för inledandet av anslutningsförhandlingar med detta kandidatland den 3 oktober 2005
om strafflagen inte sätts i kraft?
20.04.2005
el
12.
Fråga från Dimitrios Papadimoulis (H-0317/05)
Angående: Dödsstraff
Saddam Hussein kommer eventuellt att dömas till döden. Samtidigt tar EU kategoriskt ställning för
ett avskaffande av dödsstraffet, eller för att dödsdomar inte skall verkställas, liksom för rätten till en
opartisk rättegång. Iraks president har dessutom deklarerat att det strider mot hans övertygelser om
mänskliga rättigheter, som han är en varm anhängare av, och mot hans principer om dödsstraffets
avskaffande att skriva under Saddams dödsdom. Med tanke på detta undrar jag följande: Vilka
åtgärder tänker rådet vidta för att än en gång göra klart att EU motsätter sig dödsstraffet i varje
enskilt fall?
21.04.2005
el
-6-
FRÅGOR TILL RÅDET
13.
Fråga från Doris Pack (H-0319/05)
Angående: Säkrandet av rätten till valdeltagande och lika möjligheter för nationella ungerska
minoritetspartier i Rumänien
Villkoren för att etniska minoritetspartier i Rumänien skall få delta i val är definierade i lag. Enligt
dessa villkor krävs att minst 15 procent av den etniska minoriteten är medlemmar i partiet och att mer
än 300 underskrifter har samlats in i 15 av landets olika regioner. Europarådets kongress konstaterade
den 16 juli 2004 att dessa krav inte är tillämpliga på partier som redan är representerade i
parlamentet. Europarådets Venedigkommission fastställde den 6 december 2004 att villkoren för att
nationella etniska minoriteter skall få ställa upp kandidater i val är prohibitiva, och att de alltså är
omöjliga att uppfylla (kommissionens yttrande nr 300/2004). Europeiska kommissionen konstaterar i
sin landrapport att förvaltningstekniska hinder avsevärt begränsar nationella etniska
minoritetspartiers möjligheter att anmäla sig till val.
Vilken ytterligare information har rådet om dessa omständigheter i Rumänien? Vilka åtgärder har det
vidtagit för att förbättra situationen? Vilka åtgärder avser det att vidta – med tanke på Rumäniens
förestående anslutning till EU – för att åstadkomma en ändring i situationen och för att ge de
nationella etniska minoriteterna i Rumänien rätt till demokratisk representation i enlighet med de
europeiska normerna?
21.04.2005
de
14.
Fråga från Diana Wallis (H-0322/05)
Angående: Ratificering av Haagkonventionen av den 19 oktober 1996 om domstols behörighet och
erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar
Medlemsstaterna har enats om två grundläggande internationella avtal om skydd av barn och deras
familjer. Det ena är rådets förordning (EG) nr 1347/20002 om domstols behörighet och om
erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för markars
gemensamma barn. Det andra avtalet är Haagkonventionen från 1996 som handlar om föräldraansvar
i förbindelser mellan medlemsstater och tredje länder. Det var meningen att båda dessa avtal i form
av kompletterande rättsakter skulle träda i kraft vid ungefär samma tidpunkt.
Det var också meningen att medlemsstaterna skulle inlämna sina rättsakter om ratificeringen före den
1 januari 2005. Kan rådet bekräfta uppgiften om att detta nu blockeras av Förenade kungariket och
Spanien i samband med tillämpningen av Gibraltarkonventionen? Kan rådets ordförandeskap
redogöra för vad det ämnar göra för att lösa det här problemet med tanke på att det finns behov av en
rättslig ram som skulle omfatta kidnappning av barn mellan EU:s medlemsstater och tredje länder?
21.04.2005
en
2
EGT L 160, 30.6.2000, s. 19.
-7-
FRÅGOR TILL RÅDET
15.
Fråga från Ryszard Czarnecki (H-0323/05)
Angående: Budgeten för åren 2004-2007
Om man under det luxemburgska ordförandeskapet inte lyckas nå en kompromiss om budgeten för
åren 2004–2007, finns det då en risk för att frågan drar ut på tiden fram till början av 2006? Är det
inte troligt att det brittiska ordförandeskapet inte kommer att vilja anta en slutlig ståndpunkt i
ärendet?
21.04.2005
pl
16.
Fråga från Lidia Geringer de Oedenberg (H-0327/05)
Angående: Europeiska grupperingar för gränsöverskridande samarbete (EGGS)
Med hänvisning till den pågående diskussionen om vilka principer som skall styra verksamheten vid
och finansieringen och kontrollen av det helt nya verktyg som de europeiska grupperingarna för
gränsöverskridande samarbete (EGGS) utgör, kan rådet redogöra för sina utgångspositioner och ange
vilken riktning diskussionen har tagit om möjligheten att införa detta verktyg och om dess
framtidsutsikter?
25.04.2005
pl
17.
Fråga från Alexander Lambsdorff (H-0330/05)
Angående: Framtida EU-förbindelser med Kina och Japan
Är rådet inne på samma linje som kommissionen när det gäller de spänningar som nyligen uppstått
mellan Kina och Japan, dvs. att EU på medellång och lång sikt borde gå in för ett starkt partnerskap
med ett av dessa länder, och då till förmån för Kina? Enligt ett kommissionsdokument som översänts
till några ledamöter är ett sådant agerande från EU:s sida framför allt nödvändigt med tanke på Kinas
fortsatta försök att vinna gunst hos EU och Japans tendens att allt mer förlita sig på Förenta staterna.
Skall parlamentet uppfatta rådets strävan att häva vapenembargot mot Kina i ljuset av en sådan
geopolitisk analys? Kommer rådet att behandla frågan om att häva vapenembargot mot Kina vid sitt
möte den 16–17 juni 2005?
25.04.2005
de
-8-
FRÅGOR TILL RÅDET
18.
Fråga från Johan Van Hecke (H-0332/05)
Angående: Stöd till valprocessen i Burundi
Europeiska unionen har i en förklaring uttryckt sin tillfredsställelse över hur folkomröstningen om en
ny grundlag i Burundi avlöpt men har samtidigt uppmanat Burundi att så snabbt som möjligt omsätta
de återstående faserna av valprocessen i praktiken, i enlighet med bestämmelserna i fredsavtalet.
Vilka konkreta initiativ har rådet och medlemsstaterna redan tagit såsom stöd till valprocessen i
Burundi för att på det sättet bidra till att trygga en varaktig stabilitet i landet också efter valen?
25.04.2005
nl
19.
Fråga från Hans-Peter Martin (H-0334/05)
Angående: Ny ledamotsstadga
I dagens läge har man återigen tagit itu med frågan om en ny stadga för ledamöterna av
Europaparlamentet. Därvid är det inte bara frågan om att de skall få ett enhetligt avlöningssystem
utan också om bättre insyn och om att många av deras hittillsvarande privilegier skall avskaffas.
Bland dessa privilegier märks överdrivet höga dagtraktamenten, schablonersättning för
kontorskostnader utan krav på styrkande dokumentation, sjukvårdsersättningar av det mest rundhänta
slag samt gratis livförsäkring.
På vilket sätt avser rådet utöva inflytande på Europaparlamentet till förmån för ökad insyn och
avskaffande av sådana privilegier?
Är rådet berett att låta dokumentet med sin ståndpunkt i fråga om ledamotsstadgan, vilket framlades
den 26 april 2005, bli offentligt tillgängligt, oavkortat och i samtliga former, något som också lagts
till grund för förhandlingarna?
Hur avser rådet förhindra att nya privilegier införs på smygvägar, till exempel med hjälp av beslut
från Europaparlamentets kvestorskollegium, och vilka möjligheter har rådet att anmoda
Europaparlamentet att använda budgetmedel sparsamt och effektivt samt att se till att medlen faktiskt
används på detta sätt?
25.04.2005
de
-9-
FRÅGOR TILL RÅDET
20.
Fråga från Paulo Casaca (H-0340/05)
Angående: Användning av generell standard i specifikt syfte
Ett av Portugals två sockerraffineringsföretag har – med kommissionens stöd – ansökt om
säkerhetsåtgärder mot sockerbeta från Azorerna i syfte att förbjuda sockerexport från Azorerna, med
hänvisning till att det exporterade företagets traditionella sändningar måste beräknas utifrån
genomsnittet för tre år under vilka det inte förekom några sändningar, nämligen 1989, 1990 och
1991.
Domstolen i Portugal hänvisade frågan till EG-domstolen för ett förhandsavgörande. I sitt
förtydligande (C-0282/00) slog EG-domstolen fast att den portugisiska domstolen bör avvisa det av
kommissionen understödda målet, ett beslut som sedermera har överklagats.
Kommissionen motsäger sig detta beslut och har med alla medel försökt få det ändrat. Bland annat
har kommissionen i detta syfte ändrat de villkor som fastställs i förordning (EEG) nr 1600/19923 och
på vars grundval domstolen ännu inte givit kommissionen rätt. Ändringarna i förordningen innebär
att traditionella sändningar från Azorerna skall baseras på genomsnittet för åren 1989, 1990 och
1991, vilket är liktydigt med att förbjuda dem.
Den ändring av artikel 4 i förordningen som kommissionen föreslagit (KOM(2004)0687 slutlig)
utgör därmed en ändring av en generell i det enda syftet att undanröja konkurrens från azoriansk
sockerbeta.
Anser inte rådet att en sådan ändring av en generell standard för att uppnå ett specifikt syfte är
olaglig? Anser inte rådet att kommissionens sätt att utnyttja sin initiativrätt för att vinna en rättsfråga
som den har förlorat inför EG-domstolen utgör en form av maktmissbruk?
25.04.2005
pt
21.
Fråga från Erna Hennicot-Schoepges (H-0342/05)
Angående: Bekämpningen av alkoläsk och spridningen av denna typ av produkter bland ungdomar
I sin rekommendation av den 5 juni 2001 om ”unga människors, i synnerhet barns och tonåringars
alkoholkonsumtion”4 uppmanade rådet medlemsstaterna att vidta åtgärder för att produktionen av och
reklamen för alkoholhaltiga drycker avsedda för barn och tonåringar skall upphöra. Rådet uppmanade
också kommissionen att behandla denna fråga och att lägga fram förslag till åtgärder på detta område.
Fyra år efter denna rekommendation fortsätter företagen att sälja drycker som alkoläsk, som
uppenbarligen är avsedda för barn och tonåringar, och konsumtionen av dessa produkter fortsätter att
öka.
Vilka åtgärder avser rådet att vidta i framtiden för att fortsätta bekämpningen mot ”alkoläskgisslet”?
25.04.2005
fr
3
4
EGT L 173, 27.6.1992, s. 1.
EGT L 161, 16.6.2001, s. 38.
-10-
FRÅGOR TILL RÅDET
22.
Fråga från Brian Crowley (H-0343/05)
Angående: "Kriget mot barnen"
Enligt en ny rapport från frivilligorganisationen Rädda barnen (Save The Children) har en ”dold
armé” av flickor – vissa av dem inte mer än åtta år gamla – förts bort och tvingats in i konflikter där
flickorna tvingas att arbeta för väpnade styrkor som deltar i strider överallt i världen. Det slutar ofta
med att dessa unga flickor, som beräknas vara mer än 120 000 till antalet, blir soldater eller utför
hemarbete. Nästan alla tvingas att arbeta som sexslavar.
Anser inte sittande ordföranden att det behövs brådskande åtgärder för att stoppa detta avskyvärda
missbruk? Kan rådet försäkra parlamentet om att det inte bara kommer att ta itu med problemet på
allvar på EU-nivå, utan också göra allt som står i dess makt för att uppmana världens ledare att göra
mer för att få slut på detta avskyvärda ”krig mot barnen”?
25.04.2005
en
23.
Fråga från Liam Aylward (H-0345/05)
Angående: Millenniemålen ( fattigdom och svält
Kan rådet precisera vilka politiska och ekonomiska åtaganden man gjort för att, i enlighet med
millenniemålen, utrota den extrema fattigdomen och svälten i Afrika?
25.04.2005
en
24.
Fråga från Seán Ó Neachtain (H-0347/05)
Angående: Palestina
Enligt rådet är och förblir det en av EU:s prioriterade uppgifter att bistå den palestinska myndigheten
på dess viktiga väg mot att ta ansvar för lag och ordning och att stärka den civila poliskapaciteten och
kapaciteten för upprätthållande av lag och ordning.
I detta avseende inrättade EU nyligen ett samordningsorgan i Ramallah för stöd till den palestinska
polisen.
Kan rådets tjänstgörande ordförande beskriva samordningsorganets exakta uppdrag? Vilka
ekonomiska resurser kommer organet att tilldelas för att kunna utföra sitt uppdrag på ett meningsfullt
sätt?
25.04.2005
en
-11-
FRÅGOR TILL RÅDET
25.
Fråga från Eoin Ryan (H-0349/05)
Angående: Länder som drabbats av flodvågskatastrofen i Indiska oceanen
Kan rådets ordförande redogöra för den uppföljning som hittills gjorts av EU:s handlingsplan för de
länder som drabbats av flodvågskatastrofen i Indiska oceanen?
25.04.2005
en
26.
Fråga från Diamanto Manolakou (H-0351/05)
Angående: Brott mot de mänskliga rättigheterna i Afghanistan
Enligt en rapport från FN:s oberoende utsände expert i Afghanistan, Cherif Bassiouni, begås alltjämt
allvarliga förbrytelser mot de mänskliga rättigheterna av de så kallade allierade styrkorna, privata
säkerhetsbolag och den afghanska polisen. FN:s expert rapporterar bland annat om sexuella
övergrepp, slag, tortyr och våld med dödlig utgång. Vidare hänvisar han till vittnesmål om fångar
som fått huvor placerade över huvudet för att de inte skall veta var de befinner sig, fångar som blivit
berövade sömn och föda och som placerats i smärtsamma ställningar under mycket lång tid. Slutligen
rapporteras att FN:s utsända alltjämt förvägras tillträde till de ”allierade” styrkornas anläggningar.
Är rådet medvetet om ovanstående händelser, och vilka åtgärder tänker rådet vidta för att värna de
mänskliga rättigheterna och för att ingripa mot dem som kränker dessa?
25.04.2005
el
27.
Fråga från Athanasios Pafilis (H-0352/05)
Angående: Smärtframkallande vapen i den amerikanska armén
Enligt en artikel i tidningen Imerissia den 4 mars 2005 finansierar den amerikanska armén
utvecklingen av ett vapen med en räckvidd på två kilometer som framkallar outhärdlig smärta under
en viss tid. Detta vapen klassificeras som biologiskt och är avsett att användas mot demonstranter för
att framkalla största möjliga smärta utan att tillfoga kroppsskada. Det finns emellertid farhågor om att
det även kommer att användas för tortyr. Denna upptäckt, som gjordes av en organisation som
forskar kring biologiska vapen, har väckt reaktioner och djup oro bland vetenskapsmän, både med
tanke på det etiska i att framställa ett sådant vapen och med tanke på de långsiktiga följder det kan få
för den mänskliga organismen.
Känner rådet till att ett sådant vapen håller på att utvecklas? Kan rådet godta att biologiska vapen
används för att slå ner kravaller? Vad anser rådet om att den amerikanska armén finansierar detta
smärtframkallande vapen?
25.04.2005
el
-12-
FRÅGOR TILL RÅDET
28.
Fråga från Georgios Toussas (H-0354/05)
Angående: Nya Natointerventioner
De senaste uttalandena från Förenta staternas utrikesminister Condoleezza Rice om att det behövs
ytterligare demokratiska reformer i Ryssland och att Vitryssland är den sista diktaturen i Europa
signalerar tillsammans med besluten vid NATOS ministermöte i Vilnius i Litauen att NATO gått in i
ett nytt utvecklingsskede vad gäller dess roll och verksamhetsområde, där interventioner kan göras
mot oberoende stater. NATO förklarar sig vara berett att ta på sig en eventuell roll i Mellanöstern.
Med främjandet av ”frihet och demokrati” som förevändning ställer man länderna i Kaukasus,
Mellanöstern och Nordafrika i blickfånget för att kontrollera deras naturtillgångar och suga ut deras
befolkningar.
Vilka åtgärder tänker rådet vidta för att se till att dessa befolkningars icke förhandlingsbara rätt att
själva välja sin framtid respekteras?
25.04.2005
el
-13-
FRÅGOR TILL RÅDET
-14-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
Första delen (30 minuter)
29.
Fråga från Eoin Ryan (H-0350/05)
Angående: Textilimport
Sedan det internationella kvotsystemet för textilvaror upphörde den 1 januari 2005 har Kina genom
att dra nytta av sin billigare arbetskraft och sina lägre produktionskostnader kunnat höja sin export av
vissa textilvaror till Europa med mer än 500 procent.
Inser kommissionen att överdriven import av kinesiska klädvaror orsakar störningar på marknaden
och att tusentals textilarbetares arbeten är i farozonen om inte Kina begränsar sin export? Kommer
kommissionen att hänvisa till WTO-reglerna för att se till att importen från Kina begränsas till
7,5 procent om året fram till 2008?
25.04.2005
en
30.
Fråga från Robert Evans (H-0285/05)
Angående: Skydd för flygpassagerare i händelse av konkurs
Många flygpassagerare som bokar flyg och logi separat på Internet istället för genom paketresor får
inte tillräckligt skydd mot att bli strandsatta i ett annat land eller förlora sina pengar i händelse av att
flygbolaget går i konkurs. Den 29 mars 2005 sade Europeiska kommissionen att den undersöker
problemet och kommer att utreda om ny lagstiftning är nödvändig.
Skulle kommissionen kunna upplysa om när studien kommer att vara slutförd och när förslag om
adekvat skydd för de miljoner EU-medborgare som bokar via nätet kommer att vara klara?
08.04.2005
en
31.
Fråga från Giorgos Dimitrakopoulos (H-0288/05)
Angående: Lag om huvudaktieägare
Varför har kommissionen ännu inte undersökt möjligheterna att, i enlighet med andan och innehållet i
artikel I-5 i den europeiska konstitutionen liksom det välkända europeiska förlikningsförfarandet,
sätta samman en expertgrupp med tre medlemmar som skall utses av den grekiska regeringen och
som skall diskutera de delar av lagen om huvudaktieägare som kommissionen har synpunkter på,
innan den skickar iväg sitt motiverade yttrande som svar på den grekiska regeringens skrivelse av den
6 april 2005?
12.04.2005
el
-15-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
Andra delen
(20 minuter för varje kommissionär)
Frågor till kommissionärer under denna sammanträdesperiod
Fru WALLSTRÖM
32.
Fråga från Bart Staes (H-0272/05)
Angående: Information om Europeiska unionen
Av olika opinionsmätningar framgår det att medborgarna inte upplever sig ha någon närmare
anknytning till Europeiska unionen och dess institutioner. De informationskampanjer som förts och
de diskussioner som hållits om fördraget om upprättande av en konstitution för Europa i anledning av
de olika folkomröstningarna riskerar att störas av andra teman, såsom bl. a. frågan om Turkiets
anslutning till EU eller frågan om huruvida tjänstedirektivet skall godkännas eller inte.
Erkänner kommissionen att det saknas nödvändig klarhet i diskussionen om fördraget om
upprättande av en konstitution för Europa och vilka medier tänker kommissionen ta i bruk för att gå
ut med information om Europeiska unionen och nyttan med den till medborgarna?
31.03.2005
nl
33.
Fråga från Bernd Posselt (H-0281/05)
Angående: Kommissionens PR-arbete
Det riktas mer och mer kritik mot kommissionens PR-arbete. Vilka åtgärder planerar kommissionen
att vidta för att förbättra relationen till media och för att utforma PR-arbetet om EU så att det kommer
närmare medborgarna?
07.04.2005
de
34.
Fråga från Gay Mitchell (H-0300/05)
Angående: Tillhandahållande av information om EU-konstitutionen
Medlemsstaternas medborgare tenderar att uppfatta EU som mycket avlägsen och abstrakt, trots att
unionen har avsevärt inflytande på många områden i deras dagliga liv. Enligt den senast
offentliggjorda undersökningen från Eurobarometer, som utfördes i november 2004, har ungefär en
tredjedel av européerna inte ens hört talas om konstitutionen. Problemet med felaktig information är
också mycket omfattande. Som vi har sett i Frankrike handlar diskussionerna om konstitutionen ofta
alltför mycket om enskilda frågor, som Turkiets anslutning till EU. På vilka sätt tillhandahåller
kommissionen medborgarna tydlig information om konstitutionen? Tänker kommissionen göra mer
för att skingra de myter om konstitutionen som för närvarande är i omlopp?
18.04.2005
en
-16-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
35.
Fråga från Hélène Goudin (H-0329/05)
Angående: EU:s informations- och kommunikationsstrategi
Europaparlamentet har i ett förslag till betänkande (PE 355.447v01-00) om en informations- och
kommunikationsstrategi för EU föreslagit att institutionerna bör ”ingå avtal med oberoende
TV-producenter som kan producera dramaserier, tävlingar, filmer, nyhetsinslag och andra
högkvalitativa och lättillgängliga TV-program av alla slag med populär inriktning, som kan bidra till
att föra fram EU:s idéer och värderingar” (punkt 11). Kommissionen har i meddelande
KOM(2004)0196 slutlig. konstaterat att det finns ett behov av upplysning om EU:s idéer och
värderingar. Kommissionen konstaterar att den audiovisuella sektorn spelar en betydande roll i detta
arbete och att samfinansieringen av audiovisuella program om EU bör fortsätta (s. 18).
Anser kommissionen att det är aktuellt med samfinansiering av TV-program, som ett led
kommissionens mål om att upplysa medborgarna, inom de specifika områden kulturutskottet har
föreslagit, dvs. dramaserier, tävlingar, filmer och nyhetsinslag? Vilka är kostnaderna för respektive
budgetpost i kommissionens nuvarande informations- och kommunikationsstrategi?
25.04.2005
sv
36.
Fråga från Brian Crowley (H-0344/05)
Angående: Fördelarna med att rösta ja till det konstitutionella fördraget
Instämmer kommissionen i att man i högre grad bör betona fördelarna med att rösta ja till det
konstitutionella fördraget än att diskutera konsekvenserna av att rösta nej och kommer kommissionen
att redovisa hur den förmedlar detta ”positiva meddelande” till EU:s medborgare?
25.04.2005
en
Fru HÜBNER
37.
Fråga från Georgios Karatzaferis (H-0273/05)
Angående: Omvandling av den gamla Hellinikon-flygplatsen till stadspark
Den grekiske miljöministern Giorgos Souflias meddelade den 22 mars 2005 att den gamla
Hellinikon-flygplatsen i Aten inte skall göras om helt och hållet till stadspark eftersom de grekiska
skattebetalarna enligt honom inte skall behöva bekosta dess anläggande och underhåll. Således
kommer åtminstone en kvadratkilometer av området att bebyggas. Atens invånare har som bekant ont
om andningshål eftersom Aten är den huvudstad i hela EU som har den lägsta andelen grönytor per
invånare. Har den grekiska regeringen bett kommissionen att samfinansiera anläggandet av denna
park? Finns det stadsparker i andra stora städer i unionen?
31.03.2005
el
-17-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
38.
Fråga från Markus Pieper (H-0274/05)
Angående: Reform av den europeiska regionalpolitiken
I en undersökning från högskolan i Kassel i juli 2004 påtalas det i fråga om Tysklands stöd till
regionerna (program gemensamma för EU och förbundsregeringen) att upp till 96 procent av
stödmedlen går förlorade ur nationalekonomisk synvinkel, till följd av utlokaliseringar och
dödviktseffekter. Det aktuella förslaget till förordning med allmänna bestämmelser
(KOM(2004)0492 slutlig) strävar efter att undvika stöd till utlokaliseringar under den nya
stödperioden. Dock talas det i den endast om att projekt som det investerats i inte skall få
utlokaliseras under en period av sju år. Hur kan man med hjälp av denna rättsakt ta hänsyn till
utlokaliseringar som gjorts dessförinnan? Hur skall man kunna undvika att stödet går till främjande
av rena utlokaliseringar?
31.03.2005
de
39.
Fråga från Mairead McGuinness (H-0282/05)
Angående: Regioner som berörs av "den naturliga effekten" och Konvergensmålet
Kommissionen föreslår att regioner, vars BNP har överstigit tröskelvärdet på 75 procent på grund av
ekonomisk utveckling (regioner som berörs av den "naturliga effekten"), blir föremål för en
integreringsprocess (för att leva upp till konkurrensmålet) i motsats till en "avvecklingsprocess"
(konvergensmålet) vilket är fallet med liknande regioner under den aktuella programperioden.
Kommissionens förslag för dessa regioner är mycket restriktivt, eftersom deras utvecklingsbehov
täcks bättre genom de åtgärder som omfattas av konvergensmålet än av de åtgärder som ingår i
konkurrensmålet.
Skulle kommissionen godta förslaget från de regioner som berörs av "den naturliga effekten", som
innebär att de skulle bli föremål för en avvecklingsprocess från konvergensmålet, utan några som
helst ytterligare ekonomiska resurser än de som dessa regioner redan har tilldelats i kommissionens
förslag?
08.04.2005
en
-18-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
40.
Fråga från Dimitrios Papadimoulis (H-0290/05)
Angående: Översyn av den tredje gemenskapsstödramen
Grekland skickar sedan början av året inte längre in några utbetalningsansökningar i väntan på att
förhandlingarna med kommissionen skall avslutas om förändringar i systemet för avtalskontroller och
om de oegentligheter som upptäckts i olika projekt under perioden 2000–2004. Samtidigt meddelar
grekisk press att det grekiska ekonomidepartementet skall göra en ny översyn av den tredje
gemenskapsstödramen, en översyn som måste godkännas av kommissionen. Vad har förhandlingarna
mellan den grekiska regeringen och kommissionen om oegentligheterna under fyraårsperioden 2000–
2004 resulterat i? Kommer Grekland att gå miste om några medel? Hur stora summor och vilka
program rör det sig om? För vilka program bör man enligt den grekiska regeringen respektive
kommissionen minska stödet på grund av dåligt utnyttjande och överföra medlen till andra program?
Hur stor andel rör det sig om?
14.04.2005
el
41.
Fråga från David Martin (H-0303/05)
Angående: MG Rover
Vilka lärdomar drar kommissionen av de svårigheter som MG Rover står inför i Storbritannien?
18.04.2005
en
42.
Fråga från Georgios Papastamkos (H-0304/05)
Angående: Programregioner i EU
Vilken är den genomsnittliga befolkningsmängden i NUTS II-regionerna i EU–25 respektive i
Grekland? Har bildandet av utvidgade programregioner en positiv inverkan på deras utveckling?
Vilken storlek anser kommissionen vara den optimala?
Är det möjligt att inrätta transregionala programenheter inom medlemsstater för att skapa mer
gynnsamma förutsättningar för konkurrenskraftig utveckling?
Vilken metod används för att beräkna bruttoregionalprodukten per capita i samband med valet av en
programregion för ett av de tre målen?
Kommissionsledamoten Danuta Hübner skriver i sitt svar på en tidigare fråga (P–0108/05) att
översynsförfarandet för förteckningen av NUTS II-regioner även gäller ”vid en genomgripande
omorganisation av en medlemsstats berörda administrativa struktur”. På vilket sätt kan en sådan
omorganisation göras?
18.04.2005
el
-19-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
43.
Fråga från Panagiotis Beglitis (H-0308/05)
Angående: Stöd från EU:s solidaritetsfond till länet Evros med anledning av skadorna efter
skyfallen i februari
De skyfall som drabbade länet Evros den 17 februari 2005 ledde till enorma skador för pågående
vägarbeten, jordbruksinfrastruktur, anläggande av översvämningsskydd, odling och boskapsskötsel
samt på byggnader, fabriker och verkstäder.
EU:s garantifond kan användas vid större naturkatastrofer som har svåra konsekvenser för
levnadsförhållandena, miljön eller ekonomin i ett område i medlemsstaterna.
Har kommissionen med tanke på att en större naturkatastrof – där skadorna inte nått upp till det
nationella taket på 0,6 % av BNP – definieras som en katastrof som drabbar majoriteten av
befolkningen i ett område och som får allvarliga och långvariga följder för levnadsförhållandena eller
den ekonomiska stabiliteten i området, i synnerhet när det rör sig om avlägset belägna eller isolerade
områden, för avsikt att utbetala ersättning till länet Evros, antingen till fullo eller till viss del?
21.04.2005
el
44.
Fråga från Claude Moraes (H-0310/05)
Angående: Halvtidsöversynen av Lissabonstrategin
Vad anser kommissionen om halvtidsöversynen av Lissabonstrategin eftersom den bedömer vilken
inverkan strukturfonderna har när det gäller att minska arbetslösheten, speciellt i fattigare regioner
och i innerstadsområden som min valkrets i London?
19.04.2005
en
45.
Fråga från Lidia Geringer de Oedenberg (H-0328/05)
Angående: Kulturrelaterat bidrag från strukturfonderna
Målet med Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) är att säkra ekonomisk tillväxt.
Investeringar i infrastrukturen för sport och i kulturrelaterade tjänster har en positiv socioekonomisk
effekt i regionerna, förbättrar möjligheterna till att skapa nya arbetstillfällen, lockar turister och
främjar hälsosamma vanor. Hur ser kommissionen på en utvidgning av strukturfondbidragens
räckvidd när det gäller främjandet av kultur? Kan räckvidden för ERUF-bidragen för infrastruktur
och tjänster i anslutning till kultur utvidgas, och om så är fallet, i vilken utsträckning?
25.04.2005
pl
-20-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
46.
Fråga från Alexander Lambsdorff (H-0331/05)
Angående: Stöd till områden i Nordrhein-Westfalen
Känner kommissionen till att det finns områden i Nordrhein-Westfalen med mer krisartade
strukturella problem än i andra europeiska regioner vilka kommer att motta EU-stöd även efter
ändringarna av de europeiska stödstrukturerna från och med 2007? Arbetslösheten är exempelvis
större i Gelsenkirchen och Duisburg (16,7 respektive 26,1 procent) än i de fem nya förbundsländerna
och även större än i vissa områden i de nya central- och östeuropeiska medlemsstaterna. Genom den
planerade reformen av sockermarknaden kommer det dessutom att uppstå avsevärda behov av
strukturanpassningsåtgärder i Niederrhein, Aachenområdet och Kölnområdet.
Hur avser kommissionen att se till att sådana missgynnade områden även i framtiden erhåller
europeiskt stöd?
25.04.2005
de
Herr VERHEUGEN
47.
Fråga från John Bowis (H-0287/05)
Angående: Patientinformation
När kommer kommissionen att lägga fram förslag om att ändra läkemedelslagstiftningen för att
underlätta tillhandahållandet av pålitlig information till patienterna i ett godkänt format som
garanterar hög kvalitet och undviker reklam?
12.04.2005
en
48.
Fråga från Othmar Karas (H-0336/05)
Angående: Kommissionens strategi för små och medelstora företag
Vilka stödåtgärder planerar kommissionen för små och medelstora företag med tanke på
sysselsättnings- och tillväxtstrategin på lagstiftningsområdet och andra områden?
25.04.2005
de
-21-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
Tredje delen
Övriga frågor
49.
Fråga från David Hammerstein Mintz (H-0276/05)
Angående: Fri rörlighet för sällskapsdjur
Nyligen beslagtogs hundar som förflyttades från Kreta till Tyskland för att omplaceras i nya hem
trots att de hade den nödvändiga och relevanta identifieringen i enlighet med förordning
(EG) nr 998/20035, enligt vilken fri rörlighet för sällskapsdjur i EU är tillåten. Anser kommissionen
att Grekland mot bakgrund av detta genomför och tillämpar förordningen som sig bör? Är det möjligt
för Grekland att förhindra laglig handel med sällskapshundar från landet?
31.03.2005
es
50.
Fråga från Jonas Sjöstedt (H-0277/05)
Angående: Kränkningar i Turkiet
Fastigheter tillhörande St Afremskyrkan i Botes (Bardakci), som bestod mestadels av mark,
konfiskerades 1984 genom konventionsstridiga förfaranden. Sedan dess har marken brukats av
personer trogna den turkiska staten, närmare bestämt beväpnade byvakter. Den konfiskerade
markarealen uppgår till 101 hektar.
Nu har inskrivningsmyndigheten i Midyat annonserat att fastigheten kommer att säljas vid en
exekutiv auktion inom två veckor.
År 2000 förstörde den turkiska staten i samma by ett helt kvarter, cirka 50 st historiskt värdefulla hus,
som tillhörde assyrier-syrianer. I samma by har turkiska staten tidigare omvänt den syrisk-katolska St
Maria-kyrkan till moské.
Den turkiska staten har även i andra byar i regionen konfiskerat stora fastighetsarealer tillhöriga såväl
assyrier-syrianer som armenier och greker. Dessutom har den turkiska staten den 1 mars 2005 sålt
fastigheter i Istanbul, tillhöriga de armeniska kyrkostiftelserna.
Än idag fortsätter Turkiet att använda de diskriminerande stiftelselagarna mot landets ickemuslimska stiftelser.
Är kommissionen medveten om de olagliga konfiskationerna samt de exekutiva auktionerna och
kommer åtgärder att vidtagas i syfte att påverka det turkiska agerandet kring dessa fall?
01.04.2005
sv
5
EUT L 146, 13.6.2003, s. 1.
-22-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
51.
Fråga från Ole Krarup (H-0278/05)
Angående: Svensk övervakning
Den svenska regeringen förbereder enligt uppgift i Svenska Dagbladet den 29 mars 2005 för att
polisen i andra EU-länder skall få avlyssna och dataövervaka svenska medborgare som ett led i
kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten.
Anser kommissionen att en sådan gränsöverskridande utredningsbefogenhet har stöd i den gällande
rättsliga grunden för Europol och/eller Schengensamarbetet? Kan andra medlemsstater åläggas att
genomföra liknande gränsöverskridande utredningar?
04.04.2005
da
52.
Fråga från Carl Schlyter (H-0279/05)
Angående: Köttberedningar enligt artikel 2.2 b i direktiv 94/65/EG
I Sverige säljer X under namnet ”Nötfärs” en köttberedning med 98 procent köttfärs samt salt,
askorbinsyra och kryddor samt ”Lövbiff” bestående av nötkött 97 procent samt kryddlake,
natriumacetat, trinatriumcitrat, askorbinsyra och natriumaskorbat. Eftersom lägre standarder gäller
för köttberedningar enligt artikel 2.2 b i direktiv 94/65/EG6 kan de komma undan med högre halter av
mikroorganismer än sina konkurrenter. De slipper dessutom en rad andra krav som endast ställs på
malet kött. Men kan verkligen detta anses korrekt då produkterna uppenbarligen säljs som köttfärs
respektive skivat kött och inte som köttberedningar? Måste Sverige ge sitt tillstånd enligt artikel 6
eller inte? För att den inre marknaden skall fungera är det nödvändigt att gemenskapen betraktar ett
gott konsumentskydd som det grundläggande kriteriet, står det i inledningen till denna förordning.
Strider inte X:s marknadsföring mot reglerna?
04.04.2005
sv
6
EGT L 368, 31.12.1994, s. 10.
-23-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
53.
Fråga från Marie Panayotopoulos-Cassiotou (H-0283/05)
Angående: Skydd av mödrars och barns hälsa och liv
Jag skulle med anledning av Väldshälsodagen 2005, vars tema är: ”Alla mödrar och barns lika
värde”, och på grund av att högre livskvalitet, dynamisk ekonomi och säkerställande av det sociala
samhället och en bra miljö är mål som ingår i Lissabonstrategin vilja fråga kommissionen följande:
Hur planeras och genomförs politiken för skydd av hälsa och liv för två av de mest känsliga
grupperna av europeiska medborgare, dvs. mödrar och barn? De är mottagliga för sjukdomar och
risker, och de drabbas hårt av uteblivet stöd under en period som börjar redan före befruktningen,
fortsätter efter graviditeten och de första levnadsdagarna och sträcker sig vidare över spädbarns- och
barnaåren.
Vilken bedömning gör kommissionen mot bakgrund av den demografiska situationen i
EU-medlemsstaterna av innehållet i gemenskapens regelverk? Inte bara när det gäller frågor om
kvalitet på hälso- och sjukvård för mödrar och barn, utan även i frågor om samhällsstöd, rättsligt
skydd och ökade ekonomiska möjligheter till att förvärva en god hälsa under perioder av livet som är
av avgörande betydelse för att få en ökning av Europas befolkning.
08.04.2005
el
54.
Fråga från Luisa Rudi Ubeda (H-0286/05)
Angående: Infrastruktur för transport genom Pyrenéerna
I två månader har det varit trafikförbud i Somport-tunneln (på den franska sidan) för lastbilar med en
vikt på mer än 3,5 ton. De franska myndigheterna påstår att den tunga lastbilstrafiken kommer att
vara avstängd åtminstone fram till sommaren. Dessutom har andra alternativa vägar från Aragonien
omfattats av trafikrestriktioner på grund av snö. Under de senaste åren har det gjorts stora
ansträngningar från Spaniens sida för att förbättra kapaciteten på Zaragoza-Huesca-Jaca-SomportPau-axeln (som är ett av projekten inom ramen för det transeuropeiska transportnätet) men inte från
Frankrikes sida. Övriga vägar mellan Aragonien och regionerna Aquitaine och Midi-Pyrénées
(järnvägsförbindelsen genom Vignemale-tunneln, återöppningen av den gränsöverskridande
tågförbindelsen mellan Canfranc och Oloron och förbättringen av Bielsa-tunneln) är fortfarande på
projektstadiet.
Med tanke på denna situation som ofta har lett till att godstransporten mellan Aragonien och
Frankrike har upphört under de senaste åren, ber vi kommissionen besvara följande frågor: Har
kommissionen för avsikt att inleda ett brådskande överträdelseförfarande mot Frankrike för att landet
har upprätthållit restriktionerna på transport av gods och personer?
Anser inte kommissionen att man bör att tvinga de behöriga myndigheterna i de båda länderna till att,
med hjälp av EU-stöd, skynda på igångsättandet av något av de ovannämnda projekten för att få bort
den befintliga flaskhalsen i centrala Pyrenéerna?
11.04.2005
es
-24-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
55.
Fråga från Glenys Kinnock (H-0289/05)
Angående: Kommunikationsstrategi för EU:s utvecklingspolitik
Kan kommissionen vara så vänlig och ge ytterligare information om sin kommunikationsstrategi för
att främja större medvetenhet om och förståelse för EU:s utvecklingspolitik?
14.04.2005
en
56.
Fråga från Catherine Stihler (H-0291/05)
Angående: Personer med nedsatt syn samt konsumentinformation
Återspeglar nuvarande gemenskapslagstiftning avseende antidiskriminering och konsumentskydd
tillverkares skyldighet att förse alla konsumenter, inklusive dem med nedsatt syn, med vägledning
om hur deras produkter skall användas på ett säkert och effektivt sätt?
14.04.2005
en
57.
Fråga från Bill Newton Dunn (H-0292/05)
Angående: Utpressning i Europa
Kommer kommissionen att föreslå en lag för att bekämpa den utpressning som brottslingar ägnar sig
åt i hela unionen? Syftet med en sådan lag vore att ge nationella domstolar möjlighet att beakta brott
som en åtalad har begått inte bara i den egna medlemsstaten utan även brott som samma person har
begått i andra medlemsstater. I dag behandlar de nationella domstolarna endast brott som begåtts i det
egna landet och dömer därför till ganska lindriga påföljder, och den som verkar inom den storskaliga
brottsligheten är snart fri igen för att fortsätta sin verksamhet i andra medlemsstater.
I USA kallas denna lag för RICO-lagen (Racketeering Influenced & Corrupt Organisations Act) och
den har varit mycket värdefull i kampen mot organiserade kriminella gäng som verkar
gränsöverskridande, och den startade, vilket biobesökarna torde minnas, när Clyde sa till Bonnie att
”vi rånar banker”.
14.04.2005
en
-25-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
58.
Fråga från Esko Seppänen (H-0293/05)
Angående: Medfinansiering av jordbruket
Vid ett sammanträde som hölls av det tillfälliga utskottet för behandling av den kommande
budgetplanen sade kommissionens ordförande Barroso att det kunde finnas skäl som talar för en
övergång till att EU:s jordbruksstöd skulle medfinansieras ur EU:s och medlemsstaternas budgetar.
Har kommissionen uppmärksammat att situationen är olika i olika länder vad de nationella stöden
beträffar och att Finland med sina ogynnsamma naturförhållanden, näst efter Frankrike och Tyskland,
är det land som får betala mest nationellt stöd för att kunna ha kvar ett fungerande jordbruk? Om
medfinansiering införs, tänker kommissionen då rätta till strukturella missförhållanden av detta slag?
14.04.2005
fi
59.
Fråga från Chris Davies (H-0296/05)
Angående: Direkt handel med norra Cypern
Vilket svar har kommissionen fått på det förslag som kommissionsledamoten Olli Rehn lade fram vid
sammanträdet i utskottet för utrikesfrågor (AFET) i januari, enligt vilket kommissionen – i ett försök
att bryta det nuvarande dödläget – är beredd att lägga till artikel 308 EG som en andra rättslig grund
för bestämmelserna om bistånd och handel?
15.04.2005
en
60.
Fråga från Luisa Morgantini (H-0298/05)
Angående: Gripandet av Muyesser Gunes
Muyesser Gunes, som är medlem i den turkiska föreningen ”Kvinnor för fred” och som vid flera
tillfällen varit gäst hos Europaparlamentet, greps tillsammans med 26 andra personer den
5 april 2005. Hon är en inflytelserik röst inom fredsrörelsen och har mer än en gång gått i bräschen i
fredliga aktioner i Turkiet för att få till stånd en demokratisk dialog i syfte att finna en lösning på
frågan med det kurdiska folkets civila rättigheter. Gripandet skedde i Derik, i turkiska Kurdistan, då
Muyesser Gunes, tillsammans med andra medlemmar i ”Fredskaravanen”, en fredlig
interventionsgrupp, deltog i en fredlig demonstration för att förmå den turkiska regeringen, som i
själva verket ockuperar städerna i Kurdistan, att upphöra med sina militära operationer i området
Hur ställer sig kommissionen till de turkiska myndigheternas gripande av Muyesser Gunes? Anser
inte rådet att en sådan händelse utgör en allvarlig kränkning av de de mänskliga rättigheterna och att
åtgärder måste vidtas snarast för att Muyesser Gunes skall friges?
15.04.2005
it
-26-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
61.
Fråga från Linda McAvan (H-0301/05)
Angående: Företagens sociala ansvar
Kan kommissionen ange vilken uppföljning som har gjorts av slutsatserna från European
Multi-Stakeholders Forum on Corporate Social Responsibility? I synnerhet, i vad mån
uppmärksammar kommissionen de områden där det fanns ett brett samförstånd på forumet, som en
mer framåtblickande syn på handels- och utvecklingspolitik och hänsyn till forskning om företagens
sociala ansvar i EU:s ramprogram för forskning (FP7)?
Med tanke på att kommissionen skulle ha lagt fram ett nytt policydokument om företagens sociala
ansvar i slutet av förra året, vilket ännu inte har skett, kan kommissionen ange vilken tidsplan som
gäller i denna fråga?
18.04.2005
en
62.
Fråga från Maria Matsouka (H-0305/05)
Angående: Saluförande av livsmedel som gått ut i datum på den grekiska marknaden
Under den senaste tiden har det i grekisk press stått att läsa att livsmedel som är hälsovådliga saluförs
på den grekiska marknaden. I ett tiotal fall har man funnit att kött, ägg, ost och andra produkter som
borde ha dragits tillbaka från marknaden pga. att bäst-före-datum passerats, i stället åter saluförs,
antingen direkt eller indirekt (t.ex. som ingrediens för att göra konditorivaror).
Detta problem återspeglar i hög grad det rättsliga tomrum som råder i denna fråga. Gällande grekisk
lag stadgar att livsmedel som gått ut i datum kan destrueras antingen vid en enhet hos länsstyrelsen
eller av företagarna själva. Men eftersom man gör stora ekonomiska vinster om man åter saluför
produkter som gått ut i datum och kontrollen dessutom är begränsad så har detta fenomen börjat anta
oroande dimensioner.
Vad avser kommissionen att göra för att den grekiska regeringen omgående och på ett effektivt sätt
skall ta itu med denna typ av fenomen och därigenom se till att folkhälsan skyddas?
18.04.2005
el
-27-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
63.
Fråga från Manolis Mavrommatis (H-0307/05)
Angående: Medel till kampen mot doping
I den resolution om bekämpande av doping inom idrotten (P6_TA(2005)0134) som antogs vid
parlamentets sammanträdesperiod i april deklarerade EU sin beslutsamhet att stödja alla initiativ som
tas på detta område i syfte att skydda folkhälsan i stort och särskilt unga idrottsmäns hälsa. Det är
mycket viktigt både med materiellt och moraliskt stöd från EU:s sida, och detta är anledningen till att
medlemsstaterna sedan lång tid har fått finansiellt stöd till sina ansträngningar att bekämpa detta
gissel som skadar idrotten och unga människor. Kan kommissionen tala om hur mycket pengar som
hittills har öronmärkts för kampen mot doping, och via vilka kanaler? I hur hög grad har
medlemsstaterna utnyttjat dessa medel? Vilken är relationen mellan beviljade medel och utnyttjade
medel i varje land hittills?
19.04.2005
el
64.
Fråga från Rodi Kratsa-Tsagaropoulou (H-0313/05)
Angående: Den nya budgetplanen och programmet LEADER
I förslaget till rådets förordning om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden
för landsbygdsutveckling (EJFLU) föreslår kommissionen att minst 7 procent av EU:s finansiering
skall sättas in i en reserv för LEADERdimensionen.
Anser kommissionen mot bakgrund av de föreliggande förslagen till budgetplan att det skulle räcka
med 7 procent för att adekvat täcka den ovannämnda fondens behov i medlemsstaterna? Eftersom
programmet LEADER+ kommer att upphöra 2006 ombeds kommissionen ange om kommissionen
tänker ha kvar dessa gemenskapsinitiativ med sin nuvarande struktur (tre temainriktade dimensioner
samt tekniskt stöd) eller om kommissionen har för avsikt att fastställa nya prioriterade
åtgärdsområden.
Har kommissionen gjort någon kvantitativ och kvalitativ utvärdering av den tredje
genomförandefasen inom LEADER och, om så är fallet, vilka uppgifter föreligger då från de olika
medlemsstaterna – och i synnerhet från Grekland?
20.04.2005
el
-28-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
65.
Fråga från Edit Herczog (H-0314/05)
Angående: Övergångsåtgärder som fastställts i de nya medlemsstaternas anslutningsfördrag
Har kommissionen, ett år efter utvidgningen 2004 och vid en tidpunkt då Bulgarien och Rumänien
välkomnas med i EU, planer på att se över de övergångs- och säkerhetsåtgärder som gamla och nya
medlemsstater inkluderade i anslutningsfördragen, och som märkbart kan påverka eller fördröja
fullbordandet av den inre marknaden och vissa grundläggande friheter i Europa? Anser
kommissionen att man med dessa åtgärder uppnått de ursprungliga målen ett år efter det att
bestämmelserna trädde i kraft? Har åtgärderna uppfyllt förväntningarna? Har de visat sig vara
motiverade, nödvändiga och proportionella? Vilka slutsatser kan dras med tanke på framtida
utvidgningar?
20.04.2005
hu
66.
Fråga från Vytautas Landsbergis (H-0315/05)
Angående: EU-medborgares konfiskerade besparingar
Innan Litauen utropade sin återupprättade självständighet den 11 mars 1990 överfördes litauernas alla
privata besparingar, till ett belopp av cirka 5 miljarder rubel, från lokala sparbanker till den dåtida
Sovjetunionens centrala sparbank i Moskva. Efter 15 år har inte ett öre återbetalts till de
huvudsakligen äldre spararna. Som en följd av detta har varken dessa personer eller deras anhöriga
kunnat investera i små företag som skulle skapa nya arbetstillfällen och minska arbetslösheten i
denna del av Europeiska unionen.
Är det möjligt för kommissionen att vidta åtgärder mot Ryssland när det gäller dessa besparingar i
dåtida rubel (före inflationen) som stulits av litauer?
20.04.2005
lt
-29-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
67.
Fråga från Adamos Adamou (H-0316/05)
Angående: Böter för överskottslager av socker
Sex nya medlemsstater, däribland Cypern, hotas av böter på flera miljoner euro för att man
upprätthållit ett överskott på socker, något som kommissionen anser gjorts i spekulativt syfte då den
hävdar att de införda kvantiteterna är större än de aktuella konsumtionsbehoven.
I det cypriotiska fallet undrar jag: Om lagren importerats till Cypern innan landet gick med i EU den
1 maj 2004, och en stor del av dessa dessutom innan kommissionens direktiv utfärdades den 15
januari 2004, är det då möjligt att tillämpa direktivet retroaktivt?
Varför har sockerlagren för 2004 beräknats på grundval av genomsnittet för åren 2001, 2002 och
2003? Har kommissionen tagit med i beräkningen att antalet turister på Cypern minskat kraftigt
under de senaste två åren?
Överväger kommissionen andra lösningar på problemet, bortsett från att utfärda böter?
21.04.2005
el
68.
Fråga från Valdis Dombrovskis (H-0318/05)
Angående: Regeln om ett tak på 4% av nationell BNI
Kommissionen har lagt fram ett förslag om att införa regeln om ett tak på 4% av nationell BNI för de
nya medlemsstaterna som en övre gräns för EU:s finansiella stöd under nästa budgetplan. Med tanke
på att det är länder eller regioner som är berättigade till stöd från strukturfonderna eller
sammanhållningsfonden innebär detta förslag i praktiken att stödet kommer att minska till fattigare
regioner och länder, i jämförelse med liknande men rikare regioner och länder. Detta är inte i linje
med regionalpolitikens mål om att minska skillnaderna mellan regionerna. Under utfrågningen i
Europaparlamentet sade kommissionsledamoten med ansvar för ekonomisk planering och budget,
Dalia Grybauskaite, att ”Siffran 4% inte är en dogm, och det måste vara möjligt att diskutera detta
öppet och med en viss grad av flexibilitet.”
Vilka åtgärder tänker kommissionen vidta för att ändra 4%-regeln till en mer flexibel lösning som
skulle vara i linje med regionalpolitikens mål om att se till att fokus ligger på mindre välbärgade
områden?
21.04.2005
lv
-30-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
69.
Fråga från Doris Pack (H-0320/05)
Angående: Säkrandet av rätten till valdeltagande och lika möjligheter för nationella ungerska
minoritetspartier i Rumänien
Villkoren för att etniska minoritetspartier i Rumänien skall få delta i val är definierade i lag. Enligt
dessa villkor krävs att minst 15 procent av den etniska minoriteten är medlemmar i partiet och att mer
än 300 underskrifter har samlats in i 15 av landets olika regioner. Europarådets kongress konstaterade
den 16 juli 2004 att dessa krav inte är tillämpliga på partier som redan är representerade i
parlamentet. Europarådets Venedigkommission fastställde den 6 december 2004 att villkoren för att
nationella etniska minoriteter skall få ställa upp kandidater i val är prohibitiva, och att de alltså är
omöjliga att uppfylla (kommissionens yttrande nr 300/2004). Europeiska kommissionen konstaterar i
sin landrapport att förvaltningstekniska hinder avsevärt begränsar nationella etniska
minoritetspartiers möjligheter att anmäla sig till val.
Vilken ytterligare information har kommissionen om dessa omständigheter i Rumänien? Vilka
åtgärder har den vidtagit för att förbättra situationen? Vilka åtgärder avser den att vidta – med tanke
på Rumäniens förestående anslutning till EU – för att åstadkomma en ändring i situationen och för att
ge de nationella etniska minoriteterna i Rumänien rätt till demokratisk representation i enlighet med
de europeiska normerna?
21.04.2005
de
Fråga från Zdzisław Podkański (H-0321/05)
70.
Angående: Erkännande av polska sjuksköterskors yrkeskvalifikationer i EU:s medlemsstater
Frågan om erkännande av polska sjuksköterskors och barnmorskors yrkeskvalifikationer i Europeiska
unionens
medlemsstater
behandlades
orätt
i
Polens
anslutningsfördrag.
Enligt
direktiven 77/452/EEG7 och 80/154/EEG8 erkänns inte yrkeskvalifikationerna för sjuksköterskor med
femårig sjuksköterskeutbildning inom systemet för förvärvade rättigheter. Detta är ett allvarligt
problem som berör ca 60 procent av de polska sjuksköterskorna, dvs. omkring 100 000 personer. Mot
bakgrund av ovanstående, avser kommissionen att i samband med förslaget till ett nytt
direktiv (2002/0061(COD)), som kommer att omfatta alla bestämmelser som gäller de reglerade
yrkena, rätta till denna orättvisa, i enlighet med andan i artikel 39 i EG-fördraget som garanterar fri
rörlighet för arbetstagare?
21.04.2005
pl
7
8
EGT L 176, 15.7.1977, s. 1.
EGT L 33, 11.2.1980, s. 1.
-31-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
71.
Fråga från Ryszard Czarnecki (H-0324/05)
Angående: Diskriminering av företag och företagare från Central- och Östeuropa
Efter utvidgningen till tio nya medlemsstater har det vid ett flertal tillfällen uppdagats tecken på
diskriminering mot företag och företagare från Central- och Östeuropa. De franska, nederländska och
tyska förvaltningarna har särskilt utmärkt sig. Hur avser kommissionen att gå tillväga för att
undanröja sådana praktiska administrativa hinder för företagare från unionens nya medlemsstater?
21.04.2005
pl
Fråga från Zbigniew Kuźmiuk (H-0325/05)
72.
Angående: Situationen på den polska bärfruktsmarknaden
Sedan september 2004 har polska ledamöter i Europaparlamentet, både under
sammanträdesperioderna och i utskottet för jordbruk och landsbygdsutveckling, oupphörligen pekat
på problemen på marknaden för bärfrukter och äpplen i Polen, vilka har ökat sedan Polens anslutning
till Europeiska unionen. 2004 var ett särskilt ofördelaktigt år för de polska bärfrukts- och
äppelproducenterna. De gjorde stora ekonomiska förluster och på många ställen skördades aldrig
frukterna eftersom kostnaderna för plockning var avsevärt högre än de eventuella inkomster
försäljningen skulle ha givit. Inför den polska bärfruktplockningssäsongen som snabbt närmar sig, är
kommissionen i stånd att analysera situationen på denna marknad och även finna lösningar som
skulle förbättra situationen för de polska bärfrukts- och äppelproducenterna redan i år?
22.04.2005
pl
73.
Fråga från Joachim Wuermeling (H-0326/05)
Angående: Exportförbud i direktivet om tobaksprodukter
Den 5 juni 2001 antog parlamentet och rådet direktiv 2001/37/EG9 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av
tobaksvaror. Direktivet förbjuder export av starka cigaretter från och med 2007. En tillfällig
förordning har införts i avvaktan på ett väntat beslut av Världshälsoorganisationen om ett
världsomfattande förbud mot starka cigaretter från och med 2007. Ett flertal cigarettillverkare är för
närvarande i färd med att flytta sin produktion till länder utanför EU. De kommer därmed kunna
fortsatta att producera starka cigaretter för export. Detta kommer att leda till en avsevärd förlust av
arbetstillfällen i EU.
Är det möjligt att Världshälsoorganisationen kommer att anta ett förbud mot starka cigaretter när den
tillfälliga förordningens giltighetstid löper ut?
Om så inte är fallet, kommer kommissionen föreslå att den tillfälliga förordningens giltighetstid
förlängs?
25.04.2005
de
9
EGT L 194, 18.7.2001, s. 26.
-32-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
74.
Fråga från Johan Van Hecke (H-0333/05)
Angående: Europeiskt stöd till rättvisemärkta produkter
För inte så länge sedan lanserade vissa icke-statliga organisationer i Belgien kampanjen ”Ik ben
verkocht” (samma ordlek som på svenska: ”Jag är helt såld”) för att göra befolkningen och
politikerna i Belgien mera medvetna om rättvis handel. Genom att köpa rättvisemärkta produkter
stöder man direkt små eller medelstora producentgrupper i söder och ger dem nya möjligheter till en
hållbar utveckling ur ekonomisk, social och miljörelaterad synvinkel.
Vilka åtgärder har kommissionen redan vidtagit till förmån för produktion och försäljning av sådana
produkter samt för att de lättare skall finnas att tillgå? Har kommissionen för avsikt att ta fram
europeiska föreskrifter och normer (såsom spårbarhet och kvalitetskrav) för sådana rättvisemärkta
produkter, såsom det redan gjorts för ekologiska produkter?
25.04.2005
nl
75.
Fråga från Hans-Peter Martin (H-0335/05)
Angående: Reform av OLAF
Bedrägeribekämpningsmyndigheten OLAF kvarstår som föremål för berättigad kritik. Dels är den
inte så självständig som den borde vara och dels föreligger det knappast någon insyn i dess arbete,
som inte sköts på ett sätt som man skulle vänta sig i en demokratisk rättsstat.
Har kommissionen tagit hänsyn till dessa problem i samband med förhandsurvalet av kandidater inför
att tjänsten som direktör för OLAF skall nytillsättas?
Vad väntar sig kommissionen att den nya direktören skall göra för att skapa insyn?
Vad tänker kommissionen göra för att slutligen utveckla OLAF till en funktionsduglig myndighet
som motsvarar vad man kan vänta sig i en modern demokrati?
25.04.2005
de
-33-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
76.
Fråga från Karin Riis-Jørgensen (H-0337/05)
Angående: Fördjupning av kommissionens svar på fråga (E-0514/05)
Till följd av kommissionens svar (E-0514/05 av den 8.4.2005) på min fråga om Italiens överträdelse
av gemenskapsrätten om tillhandahållande av vadslagningstjänster efterlyser jag ett mer ingående
svar från kommissionens sida.
Kommissionen skriver att en medlemsstat (i fråga om vadhållningsspel) inte är förhindrad att införa
eller upprätthålla nationella åtgärder av icke-diskriminerande karaktär i form av restriktiva initiativ
till följd av andra tvingande allmänna hänsyn när dessa inte skyddas i den medlemsstat där ett
vadslagningsföretag är etablerat.
Kan kommissionen ange vilka tvingande hänsyn som kan motivera bevarandet av ett spelmonopol?
Kan kommissionen ange exempel som rättfärdigar bevarandet av ett spelmonopol i en medlemsstat.
Ser kommissionen några alternativ till nationella åtgärder vilka både skulle kunna ta allmänna
tvingande hänsyn och göra det möjligt att avskaffa spelmonopolet i medlemsstaterna?
25.04.2005
da
77.
Fråga från Ursula Stenzel (H-0338/05)
Angående: Genomförandet av strategin för tillväxt och sysselsättning
För att stärka unionens konkurrenskraft och sätta ny fart på tillväxten har kommissionen
omformulerat sina strategier för ökad tillväxt och sysselsättning. Gång på gång betonas det att det
framför allt gäller för de enskilda medlemsstaterna att ta sitt ansvar, alltså att själva bidra till att
strategin kan genomföras med framgång. I dagens läge har partiordföranden för socialdemokraterna i
Tyskland, Müntefering, med sina utfall mot kapitalismen skarpt kritiserat ekonomin.
Hur går sådana yttranden ihop med Lissabonstrategin? Anser kommissionen, mot bakgrund av
yttranden av detta slag, att den politiska vilja som behövs för att denna strategi skall kunna
genomföras fortfarande är för handen?
25.04.2005
de
-34-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
78.
Fråga från Janusz Onyszkiewicz (H-0339/05)
Angående: EU-stöd för demokrati i Vitryssland
I ljuset av Europaparlamentets nyligen antagna resolution om Vitryssland (P6_TA(2005)0080), hur
stora resurser har man rent konkret åsidosatt i detta syfte, särskilt inom ramen för det europeiska
initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter och det decentraliserade samarbetsinstrumentet?
Vilka arbetsområden och tidsramar har fastställts för dessa uppdrag, vilka är de institutioner som i
direkt mening har att förvalta detta EU-stöd, och vad heter de personer som representerar Vitryssland
i dessa avtal?
Vad är den aktuella situationen för det projekt för att främja oberoende vitryska radioutsändningar
som nyligen förelades kommissionen? Hur planerar kommissionen överkomma de svårigheter som
detta projekt möter, och exakt vilket datum kommer utsändningarna börja?
Kommer kommissionen förlänga det visumförbud som utfärdats mot vissa vitryska tjänstemän som
varit inblandade i förföljelser av politiska aktivister och valfusk?
25.04.2005
pl
79.
Fråga från Paulo Casaca (H-0341/05)
Angående: Obligatorisk rörlighet för känsliga tjänster
Obligatorisk rörlighet för känsliga tjänster räknas bland kommissionens mest upprepade löften, inte
minst i den information som kommissionen tillhandahåller på elektronisk väg.
Den tjänsteman vid kommissionen som för tillfället arbetar med att försvara sockerindustrin på det
portugisiska fastlandet mot konkurrens från sockerbeta odlad på Azorerna, i samband med den
aktuella översynen av jordbruksbestämmelserna för EU:s yttersta randområden, har tidigare, under en
period som vida överstiger fem år, innehaft mycket ansvarsfulla och känsliga tjänster inom
kommissionen där han fattat beslut som haft omedelbara konsekvenser för samma brittiska
multinationella företag vars intressen han nu försvarar.
Kan kommissionen förklara varför den undantagit denna tjänsteman från den bestämmelse om
rörlighet som den själv sprider kunskap om? Kan kommissionen meddela när den tänker tillämpa
denna bestämmelse i detta specifika fall?
25.04.2005
pt
80.
Fråga från Liam Aylward (H-0346/05)
Angående: Informationsteknik
Kan kommissionen ange vilka särskilda åtgärder på området informationsteknik man för närvarande
genomför för att se till att EU blir den mest kunskapsbaserade ekonomin i världen 2010?
25.04.2005
en
-35-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
81.
Fråga från Seán Ó Neachtain (H-0348/05)
Angående: Bankavgifter
Kan Europeiska kommissionen bekräfta att det finns standardbestämmelser för bankavgifter när det
gäller överföring av en summa pengar, i euro, från en medlemsstat till en annan inom euroområdet?
Kan kommissionen vidare ange vad som – i linje med EU:s bestämmelser – kan anses vara en rimlig
bankavgift för en EU-medborgares bankväxel i euro i en bank i ett annat EU-land än personens eget?
25.04.2005
en
82.
Fråga från Nikolaos Vakalis (H-0356/05)
Angående: Avgifter för banköverföringar
Enligt förordning (EG) nr 2560/200110 skall samma avgift uppbäras för gränsöverskridande
betalningar som för inrikesbetalningar (till och med 12 500 euro). Avsikten med denna förordning
var att minska kostnaderna för gränsöverskridande betalningar. Det är därför med förvåning man
noterar att vissa banker, strax före tidsfristen för införlivandet av bestämmelsen i nationell
lagstiftning (juli 2003), gjorde precis tvärtom: de höjde avsevärt avgifterna för inrikesbetalningar. Ur
uppgifter om budgetåret 2003 framgår att i minst sex länder (50 banker) höjdes avgifterna med 14–
163 procent vid denna tidpunkt. Har kommissionen färska uppgifter om detta? Behandlas
utvecklingen gällande avgifter i den rapport som kommissionen skall utarbeta i enlighet med artikel 8
i nämnda förordning? Om så är fallet, vad sägs om denna utveckling i rapporten? Har kommissionen
för avsikt att föreslå bestämmelser för att harmonisera avgifterna för banköverföringar inom
euroområdet?
25.04.2005
el
83.
Fråga från Athanasios Pafilis (H-0353/05)
Angående: Dödsolyckor med CE-märkt strykjärn
Den senaste tiden har två personer i Grekland dött av elektriska stötar från ett kinesiskt strykjärn
märkt med europeiska CE-normer. Detta aktualiserar den allvarliga frågan om konsumentskyddet och
om bristen på ingående kvalitetskontroller av de produkter som väller in på marknaden.
Enligt konsumentorganisationer är det klarlagt att vissa av de importerade produkter som är avsedda
för den bredare allmänheten (kläder, elektronikvaror, solglasögon m.m.) och som på grund av sina
lägre priser föredras av konsumenterna medför risker för konsumenternas hälsa och säkerhet.
Vilka åtgärder tänker kommissionen vidta för att se till att de produkter som kommer ut på
marknaden uppfyller kvalitetsnormer, i synnerhet normer för konsumenternas hälsa och säkerhet?
25.04.2005
el
10
EGT L 344, 28.12.2001, s. 13.
-36-
FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN
84.
Fråga från Georgios Toussas (H-0355/05)
Angående: Överträdelse av fackföreningsfriheten
Det förekommer allt oftare att företrädare för politiska partier och fackföreningar förvägras tillträde
till arbetsplatser av arbetsgivare som försöker beröva de anställda deras grundläggande individuella
och kollektiva rättigheter och begränsa de demokratiska friheterna utanför arbetsplatsen. Det senaste
exemplet var när företrädare och parlamentariker för det grekiska kommunistpartiet inte fick komma
in på Philip Morris-fabriken (Papastratos) i Pireus. Ett annat fall är de rättsliga påföljder som drabbat
fackföreningsmedlemmen Vasilis Rifounas på grund av att han bedrivit facklig verksamhet på sin
arbetsplats vid Carbone Lorraine Hellas.
Anser kommissionen att dessa företags beslut att hindra företrädare för politiska partier och
fackföreningar att komma in på arbetsplatser är godtyckliga och odemokratiska? Tänker
kommissionen vidta åtgärder för att se till att grundläggande rättigheter respekteras, exempelvis
rätten att uttrycka sig fritt och att fritt sprida idéer på arbetsplatser?
25.04.2005
el
85.
Fråga från Bogusław Sonik (H-0357/05)
Angående: Hot mot miljön i Östersjöområdet i samband med uppförandet av en nordeuropeisk
gasledning
Planerna på uppförandet av ett nytt gasledningsnät från Ryssland längs botten av Östersjön, känt
under namnet North Transgas, är mycket oroande. Det väcker avsevärda betänkligheter att det hittills
inte har gjorts några analyser av miljöeffekterna av eventuella olyckor eller skador på gasledningen i
ett slutet innanhav som Östersjön.
Östersjön är ett grunt hav med begränsat in- och utflöde av vatten och därför är risken mycket stor att
farliga substanser lagras i havet. Östersjön är ett unikt och ovanligt känsligt ekosystem och har därför
av Internationella sjöfartsorganisationen klassats som ett särskilt känsligt område (Particularly
Sensitive Sea Area). Syftet med denna klassificering är att minska risken för oljeföroreningar till
följd av olyckor till havs. Det faktum att Östersjön har klassats som ett särskilt känsligt ekosystem
reser frågan om inte den planerade investeringen i uppförandet av en gasledning kan få negativa
konsekvenser.
Vilken är kommissionens ståndpunkt i frågan om skydd av flora och fauna i Östersjön i samband
med det planerade uppförandet av denna nordeuropeiska gasledning?
25.04.2005
pl
-37-