Franska
revolutionen
Västerhöjdsgymnasiet
Historia A
Tina Löfstrand
Monique Johansson, Hammenhög skola, Hammenhög – www.lektion.se
Franska revolutionen
Bakgrunden
Orsakerna till revolutionen
Händelseförloppet
Konsekvenserna
Bakgrund
Politiskt
Vilka hade
makten?
Vilka ville ha förändring?
Kungen
Adeln och tredje ståndet ville ha
maktdelning
Ekonomiskt Adeln och kyrkan
Kungen ville öka
statsinkomsterna, krävde att alla
jordägare skulle betala skatt
Socialt
Adeln och kyrkan
Tredje ståndet
Kulturellt
Kyrkan hade
utbildningsmonopol
Upplysningsmännen i tredje
ståndet
Vilka ägde jorden?
Vilka betalade skatt?
Stånd
Antal
Skatt
Första ståndet,
prästerna
100 000
Nästan helt befriade
Andra ståndet, adeln
400 000
Nästan helt befriade
Tredje ståndet, alla
andra
24 miljoner
Betalade skatt till staten,
tionde till kyrkan och feodala
avgifter och arrende till adeln
Orsaker till franska revolutionen
1.
a)
b)
2.
3.
4.
GRUNDLÄGGANDE ORSAKER
Den gamla feodala staten
enväldig kung, Ludvig XVI
feodala rester: avgifter, tullar, ämbetsägande
Ineffektivt skattesystem, de som ägde mest
betalade minst
Upplysningen och liberalismen
Amerikanska revolutionen
Orsaker till franska revolutionen
1.
2.
3.
UTLÖSANDE ORSAKER
Amerikanska revolutionen, kriget i
Amerika ledde till akut finanskris
Svår missväxt ledde till inflation och höjda
brödpriser
Ludvig XVI:s inkompetens
Versailles 4 maj 1789
Generalständerna sammankallas för att lösa
Frankrikes stora ekonomiska problem. De hade
inte samlats sedan 1614 – 175 år sedan!
Röstningen i generalständerna
Stånd
Antal
ledamöter
Antal röster
Adel
300 ledamöter
1 röst
Präster
300 ledamöter
1 röst
Tredje ståndet
600 ledamöter
1 röst
Paris - Eden i Bollhuset 20 juni
Det tredje ståndet kräver att den gamla ståndsriksdagen
avskaffas. De lovar varandra att inte lämna bollhuset
förrän en ny författning antagits
Stormningen av
Bastiljen 14 juli 1789
Röstningen i nationalförsamlingen
Varje ledamot fick en röst
4 augusti 1789 – Deklarationen
om de mänskliga rättigheterna
Adeln avsäger sig sina
rättigheter.
Alla skulle vara lika inför
lagen, beskattas lika och ha
samma rätt till ämbeten.
Alla människor var födda
lika, hade lika rättigheter
och makten skulle utgå från
folket.
”Frihet, jämlikhet och
broderskap” blev parollen.
HÄR TITULERAR
VI ALLA
MEDBORGARE
Girondister, jakobiner
och sansculotter
Girondister var ”moderata”
revolutionärer
Jakobinerna var mer radikala.
Ledare för jakobinerna var
Robespierre, Danton och
Marat
Sansculotter var jakobiner
som vägrade bära knäbyxor
Kvinnotåget till Versailles
”Mot Versailles! Bröd åt Paris”
Reformperiod 1789-1791
Kyrkan förstatligas
Kungens makt begränsas och hans
ministrar blir ansvariga inför
nationalförsamlingen
Merkantilism ersätts av ekonomisk
liberalism
Deklarationen om kvinnornas rättigheter
Olympe de Gouges skrev 1791 en deklaration
om kvinnornas rättigheter.
Hon avrättades 1793, som motståndare till de
styrande jakobinerna.
Kungafamiljen försöker fly
Sommaren 1791
försöker Ludvig XVI och
Marie-Antoinette fly till
Belgien, med hjälp av
Axel von Fersen.
Planen var att få hjälp
av österrikiska armén
och krossa revolutionen.
Flyktförsöket stoppades
i Varennes.
Revolutionskrigen –
”den andra revolutionen”
Våren 1792 tar revolutionen ny fart. I april
förklarar nationalförsamlingen krig mot
Österrike, och snart befann sig Frankrike i krig
mot nästan hela Europa.
Genom krig skulle revolutionen spridas – en
armé på en miljon man byggs upp, byggd på
allmän värnplikt.
Marseljäsen och trikoloren
Framåt ni fosterlandets barn
Nu nalkas ärans stora dag!
Mot tyranneriet
vi höja vårt blodiga standar.
Hör ni över fältens krater
dessa grymma soldaters rop?
De tränga sig inpå vår hop,
De mörda våra söner och
livskamrater
Till vapen medborgare!
Ställ upp på raka led!
Framåt, framåt!
Låt fiendens orena blod flyta
på vår jord!
Adelns sköldar bränns
Adelns sköldar bränns eller krossas och deras
titlar försvinner. Adeln och kungatrogna flyr till
England, Preussen eller Österrike.
Republiken införs
Kungaparet anklagas för förräderi och republik
införs den 22 september 1792
Nationalförsamlingen ersätts av
nationalkonventet
Välfärdsutskottet blir regering under ledning av
jakobinen Robespierre
Välfärdsutskottet fick nästan diktatorisk makt att
krossa motrevolutionen
Utskottet utarbetade en ny författning med lika
rösträtt för alla män
Robespierre
Advokaten Maximilien
Robespierre blev den
franska revolutionens
främste skräckfigur.
”Skräcken" var en
medveten politik för att
hålla ihop den franska
nationen inför trycket av
inre och yttre fiender.
Kungafamiljen avrättas
Ludvig XVI avrättas i
januari 1793
Marie Antoinette i
oktober samma år
Skräckväldet inleds
Över 40 000 avrättas. Med
giljotinens hjälp ville jakobinerna
rädda fäderneslandet.
Giljotinen blev ett mekaniskt sätt
att verkställa dödsstraff. De som
dömdes för samma typ av brott
skulle få samma straff.
Skräckväldet tar slut
1794 avrättas Robespierre och därmed är
skräckväldet över
1795 ersätts den revolutionära regeringen,
välfärdsutskottet, av direktoriet. Det
välbärgade borgerskapet tar makten.
Revolutionen vreds tillbaka till 1789.
Napoleon Bonaparte
1799 tar general Napoleon Bonaparte
makten genom en statskupp – revolutionen
är över!
Under Napoleons ledning kom Frankrike att
besätta stora delar av Europa.
Napoleon blev kejsare
Med stöd av en folkomröstning krönte han
sig själv till kejsare 1804.
Franska revolutionens betydelse
Ståndssamhället
sopades bort
Nationalismen
föds
För
Frankrike
Folket är
suveränt.
Ämbeten kan
inte ägas
Kyrkans makt
minskade
Medborgarskapet
blir centralt
Inför rätt så
bred rösträtt
Franska revolutionens betydelse
Idéerna om frihet,
jämlikhet och
broderskap
Nationalismen
sprider sig
Demokratins
andra språng
För
världen
Ideologierna
föds
Startskott för
feminismen
Ett hot mot
omvärlden
Symbolvärde!
