GENOMFÖRANDE AV EUROPEISK MILJÖLAGSTIFTNING
MILJÖUTSKOTTETS MÖTE DEN 4–6 NOVEMBER 2008
I.
1.
LUFTKVALITET
Undantag från krav i direktivet om luftkvalitet (J. Bowis)
Vilka hänvändelser har kommissionen fått från medlemsstater som ansökt om undantag från
kraven i direktivet om luftkvalitet och vilka svar på dessa har den gett?
II.
NATURSKYDD
2.
Miljöbedömning av transeuropeiska transportnätet (A. Peterle)
Europeiska kommissionen planerar att göra en översyn av det transeuropeiska transportnätets
(TEN-T) riktlinjer senast 2010. Även om genomförandet av TEN-T är viktigt för den
ekonomiska utvecklingen, kan det på många sätt påverka miljön och ekosystemen. Till exempel
visade en undersökning¹ som gjorts nyligen, att av de nuvarande prioriterade projekten i TEN-T
är 21 projekt orsak till att över 1 000 av Europas finaste naturområden som skyddas enligt EU:s
lagstiftning är i farozonen. Det krävs ytterligare utredning av hur alla de 30 prioriterade
projekten och TEN-T som helhet påverkar naturen och den biologiska mångfalden.
Det finns en allmän oro i Slovenien över att den planerade järnvägslinjen i det prioriterade
projektet nr 6 (Lyon–Trieste–Divača/Koper–Divača–Ljubljana–Budapest–ukrainska gränsen)
genom den geologiskt och hydrologiskt känsliga Karstplatåns karstområde kommer att påverka
vattentillgången negativt. Det är därför nödvändigt att man bedömer de kumulativa effekterna av
hela TEN-T-nätet på ekosystemens funktion, för att kunna garantera att påverkan undviks eller
minimeras, mildras och, slutligen, att kompensationsåtgärder vidtas.
Kan kommissionen garantera att den vid sin översyn av riktlinjerna för TEN-T kommer att ge
transportnätens kumulativa effekter på Natura 2000-områden och ekosystemfunktioner, särskilt
sammanlänkningen av skyddade områden, högsta politiska prioritet?
Kommer kommissionen att involvera Europaparlamentet i denna översynsprocess med ett
meddelande till Europaparlamentet och rådet?
___________________________
¹ TEN-T and Natura 2000: the way forward (2008) finns tillgänglig på http://www.birdlife.org/eu/ten-t.html
DT\748801SV.doc
SV
PE414.314v02-00
SV
3.
Genomförande av Storbritanniens Natura 2000–nätverk för skydd av arter och
ekosystem (C. Davies)
Storbritanniens havsområden anses ha stor global betydelse för den marina mångfalden, särskilt
för populationer av sjöfåglar. Enligt 1979 års fågelskyddsdirektiv skulle ett heltäckande nätverk
av särskilda skyddsområden för fåglar ha skapats senast 1981. I EG-domstolens dom mot
Storbritannien 2005 (mål C-6/04) bekräftades att både fågelskyddsdirektivet och
habitatdirektivet är tillämpliga på den marina miljön.
Kommissionens Natura 2000–barometer visar att Storbritanniens marina Natura 2000–nätverk
fortfarande är bedrövligt ofullständigt. Endast 0,1 procent av landets havsområde har utsetts som
särskilt skyddsområde trots att Storbritannien är ett av världens mest fågelrika områden när det
gäller sjöfåglar, med ungefär 8 miljoner fåglar av 25 häckande arter i Storbritannien och Irland. I
detta är inräknat 90 procent av världens populationer av mindre lira, 68 procent av havssula och
60 procent av storlabb.
Storbritannien ligger tjugosju år efter den i lag fastställda tidtabellen. Man riskerar att inte klara
tidsfristen 2008 som fastställts i EU:s handlingsplan för biologisk mångfald. Storbritannien har
dessutom haft tre år på sig att rätta sig efter EG-domstolens dom.
Vilka uppgifter lämnar Storbritannien till kommissionen om hur man uppfyller sina
skyldigheter?
Tror kommissionen att Storbritannien kommer att klara den redan nu mycket förlängda
tidsfristen 2008?
Vad kommer kommissionen att göra åt saken, om Storbritannien inte klarar tidsfristen 2008?
4.
Skador på Natura 2000–områden i Bulgarien (C. Davies)
Kan kommissionen klargöra vilka bevis den har för att Natura 2000-områden i Bulgarien,
särskilt runt Kaliakraudden, har skadats av turism och anläggningsprojekt?
Anser kommissionen att de skador som uppstått utgör en överträdelse av EU:s habitatdirektiv
och fågelskyddsdirektiv och, i så fall, vilka åtgärder vidtar kommissionen?
5.
Danmarks överträdelse av artikel 6.2 och 6.3 i habitatdirektivet (92/43/EEG)
(M. Auken)
Danmarks Naturfredningsforening har den 10 oktober 2008 till kommissionen skickat in ett
klagomål på danska statens överträdelse av bestämmelser enligt artikel 6.2 och 6.3 i
habitatdirektivet (92/43/EEG), i samband med att danska ministeriet för livsmedel, lantbruk och
fiske den 24 september 2008 gett tillstånd till att 51 fartyg får fiska musslor genom
bottenskrapning i två Natura 2000-områden från början av oktober 2008 till sommaren 2009.
Danmarks Naturfredningsforening, som i detta ärende har stöd från oberoende danska experter
och en officiell tjänstemannabedömning från det danska miljöministeriet (By- og
Landskabsstyrelsen), anser att den danska staten har meddelat tillstånd till att fisket av musslor
PE414.314v02-00
SV
2/3
DT\748801SV.doc
återupptas i de två Natura 2000-områdena med bristande och felaktigt utförda
konsekvensbedömningar som underlag.
Danmarks Naturfredningsforening har i sitt klagomål till kommissionen begärt att kommissionen
tar initiativ för att se till att fisket av musslor inte påbörjas.
Mot denna bakrund frågar vi kommissionen om vilka initiativ den avser att ta för att snarast
möjligt få slut på det kontroversiella fisket?
Detta är ett fiske som de senaste veckorna har diskuterats flitigt i danska medier, och som bland
annat har föranlett 22 frågor till den ansvariga danska ministern.
Kommer kommissionen att begära att EG-domstolen föreskriver interimistiska åtgärder enligt
artiklarna 242 och 243 i fördraget om Europeiska gemenskapen (EG-fördraget)?
III.
GENOMFÖRANDE AV DIREKTIV – SÄRSKILDA FRÅGOR
6.
Tillgång till miljöinformation (Avril Doyle)
Direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation är ett viktigt steg framåt, som
främjar och underlättar allmänhetens delaktighet i beslut om miljöfrågor. Den viktigaste
bestämmelsen i direktiv 2003/4/EG är den som fastställer rätten till att få tillgång till den
miljöinformation som innehas av offentliga myndigheter. Även om de tekniska reglerna och de
rättsliga minimireglerna har införlivats i den irländska lagstiftningen (om än så sent som 2007),
skulle man kunna hävda att så är inte fallet när det gäller andemeningen i direktivet och de vidare
operativa reglerna.
1. Är kommissionen nöjd med Irlands praktiska tillämpning av detta direktiv?
2. Kan kommissionen ge en aktuell bild av hur medlemsstaterna i allmänhet uppfyller sina
skyldigheter när det gäller miljöfrågor enligt artiklarna 174 och 175 i EG-fördraget? Anser
kommissionen att de uppnår de bindande resultat som krävs enligt direktiv och förordningar
(artikel 239) på detta område och, än viktigare, att den praktiska tillämpningen av
miljölagstiftningen överensstämmer med vad medlemsstaterna åtagit sig?
DT\748801SV.doc
3/3
PE414.314v02-00
SV
