Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Lagmansskolan. Denna plan omfattar alla barn, elever och personal vid Lagmansskolan och gäller för år 2011 och ska utvärderas och revideras år 2012. Bakgrund Alla barn, elever och personal ska känna sig trygga. De ska bemötas och behandlas med respekt för sin person. Skolan ska vara en verksamhet som är fri från förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Enligt skollag och läroplanerna ska alla som arbetar i skolan: medverka till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen, verka för demokratiska arbetsformer där barn, elever, personal och föräldrar/vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga, förankra grundläggande demokratiska värden i syfte att utveckla demokratiska samhällsmedborgare, aktivt motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling av individer eller grupper, visa respekt för den enskilda individen i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Uppdrag till verksamheterna i enlighet med Skolverkets allmänna råd och kommentarer Skolan ska bedriva: Ett främjande arbete som: syftar till att stärka respekten för allas lika värde. omfattar alla diskrimineringsgrunderna (finns beskrivna i slutet av dokumentet) riktas mot alla och bedrivs utan förekommande anledning är en naturlig del av det vardagliga arbetet Exempel: Ge flickor och pojkar lika stort utrymme och inflytande i skolan. Ett förebyggande arbete som: Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Ett åtgärdande arbete som: Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller elev känner sig eller anses diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningen fortsätter eller upprepas. Exempel: Utifrån aktuell situation föra samtal på individ – och gruppnivå. Förebyggande åtgärder på skolan. All personal ska bemöta alla elever med hänsyn, vänlighet, uppmuntran och respekt. Personalen ska konsekvent och beslutsamt reagera på negativa beteenden och markera att skolan tar avstånd från dessa genom direkta tillsägelser eller allvarssamtal. Alla nya elever och föräldrar informeras om skolans värdegrund och likabehandlingsplan. Elever med funktionsnedsättning erbjuds introduktionsmöte samt uppföljningar på skolan för att diskutera tillgänglighet samt övriga behov utifrån funktionsnedsättningen. Samtal och lektioner för vård av svenska språket samt för att få eleverna att förstå hur ord kan kränka. Samtal om skolans värdegrund- och likabehandlingsarbete, t.ex. barnkonventionen. Lyfta genusperspektivet i lärararbetslagen genom diskussioner och samtal. Arbeta med att ha förståelse för kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Upptaktsdagar för år 4 – 6 i syfte att främja gemenskapen. Upptaktsdagar i år 7 i syfte att främja gemenskapen, upptaktsdagen genomförs i samarbete med polis, fritisgård samt fältassistenter i Mjölby kommun. Elevernas psykosociala hälsa kartläggs varje år. Handledaren genomför fortlöpande t ex mindre enkäter eller samtal för att kartlägga mobbing eller annan utsatthet i skolan. Handledarna diskuterar elevernas trivsel i skolan tillsammans med föräldrarna och elever i samband med de individuella utvecklingssamtalen IUP, minst en gång per termin. Skolsköterskan erbjuder individuella hälsosamtal med elever i år 4, 6 och 8. Där eleverna får möjlighet att prata om trivsel i skolan. Handledarna reagerar snabbt på onormal frånvaro, frånvaron utreds utifrån gällande rutiner. Åtgärder då diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling uppstått eller misstänks ha uppstått. Den som uppmärksammar eller misstänker att någon form av kränkande behandling förekommer mot en elev har ansvar för problemet till dess att det överlämnas till handledare eller trygghetsteam. Trygghetsteamet träffas var tredje vecka. Om ärendet bedöms akut och inte kan vänta tills nästa elevvårdsträff vidtar elevvårdsteamet åtgärder tidigare. Strukturerade enskilda samtal genomförs med både den utsatta och den/de som utfört kränkningen. Den som genomför samtalet dokumenterar detta. Dokumentet sparas. Berörd handledare ansvarar för att föräldrar informeras. Uppföljning av samtalen görs efter 1-2 veckor samt ytterligare samtal vid behov. Dokumentation sker som ovan. Har kränkningen inte upphört efter uppföljningarna kallas respektive elevers föräldrar till samtal på skolan tillsammans med eleven. Närvarande vid detta samtal kan vara elev och dennes föräldrar, handledare, rektor och representanter från trygghetsteamet. Uppföljning görs efter 1-2 veckor. Har ingen förändring skett skall Elevvårsteamet på skolan informeras. Brottslig handling skall polisanmälas, beslut om polisanmälan tas av rektor. Vid allvarligare fall används experthjälp så som resursenheten eller socialförvaltningen. Om någon av personalen får kännedom om att annan personal kränker en elev ska rektor snarast informeras om detta. Rektor har ansvar att avgöra hur ärendet ska utredas och ansvarar också för denna utredning samt att lämpliga åtgärder vidtas. Skolans uppgift är att ha uppsikt över alla skolans lokaliteter före, under och efter skoldagen. Vuxennärvaron poängteras både under lektioner och under andra aktiviteter. Rastvaktssystemet som gäller idag bör ses över med jämna mellanrum. Utvärdering av läsåret 2010-2011: Utifrån de elevenkäter som eleverna fått svara på finner vi att klimatet på skolan är bra och eleverna är nöjda med sin skolmiljö. Trots detta finns det några punkter som kan anses som problem, dessa listas nedan. Vid Lagmansskolans har följande problem uppmärksammats: Elever använder ett språk som innehåller svordomar och fula ord. Elever retas. Elever har vid flera tillfällen fått höra att de inte får vara med i gemenskapen. Elever har utsatt andra elever för (mobbning och) kränkande behandling. Plan mot diskriminering och kränkande behandling skolan: Problem Tid Åtgärder 1. Elever använder ett Förebyggande och när Förebyggande samtal och lektioner för språk som innehåller vård av svenska språket samt för att få problem uppstår. svordomar och fula eleverna att förstå hur ord kan kränka. ord. All berörd personal är ansvarig för detta. 2. Elever retas. Förebyggande och Alltid tillsägelse när vi hör orden. Aktiv omgående när problem utredning och åtgärder omgående av uppstår. berörd personal. Om det är nödvändigt så kopplas trygghetsteamet in. All berörd personal är ansvarig för detta. 3. Elever har vid flera Förebyggande och när Observationer och samtal med de tillfällen fått höra att problem uppstår. berörda eleverna. Vuxennärvaro/ de inte får vara med i rastvakter finns. Skolan arbetar gemenskapen. regelbundet med samtal. Personalen deltar i elevgruppernas aktiviteter - har gemensamma aktiviteter för att skapa ”vi-känsla”. Vid upprepning - samtal i klasserna. All berörd personal är ansvarig för detta. 4. Elever har utsatt Förebyggande och Aktiv utredning, kartläggning och andra elever för omgående när problem åtgärder ska omgående vidtas. (mobbning och) uppstår. Trygghetsteam och rektor är ansvarig kränkande behandling. för detta. Diskrimineringslagen tydliggör och skärper verksamhetens ansvar för att främja människors lika rättigheter. I lagen förbjuds diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Barn och elever får även ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling som till exempelvis mobbning. Lagen ställer tydliga krav på att verksamheten/skolan arbetar målinriktat för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan är även skyldig att utreda, kartlägga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling som ägt rum i eller i samband med verksamheten. Definitioner: Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Direkt diskriminering – ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Indirekt diskriminering – ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudman för skolan, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, visst funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd, eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisning i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett begrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Det kan till exempel vara transvestiter eller inter – och transgenderpersoner (personer som fötts med oklar könstillhörighet). Ålder Skyddet mot ålderdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs eller en personals värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasseri är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever, mellan barn och elever samt av barn och elever gentemot vuxna. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga annan skada eller obehag. Övriga definitioner och mer information om lagen och dess tillämpning kan läsas i ”Skolverkets allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling”. Hur har elever och personal varit delaktiga i framtagandet av denna plan: Elevråd, skolråd och trygghetsteam har arbetat med framtagandet av planen. Den har också varit på remiss i samtliga klassråd samt hos skolrådet och hos personalens fackliga organisationer. Hur har/kommer denna plan att förankras: Arbetet med förankring av denna plan sker ständigt i skolan och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Planen ska följas upp, utvärderas och revideras nästa läsår. I skolans arbetsplan finns hänvisning till planen. Slutord Med denna plan vill vi uppnå ett gott arbetsklimat för alla, både elever och personal. Skolans verksamhet ska organiseras och utformas på sätt som främjar likabehandling, goda relationer, trygga miljöer samt skyddar elever och personal mot alla former av kränkningar. Bilaga Skolans Trivselregler Vi använder ett trevligt språk. Vi är bra kompisar. Vi visar hänsyn. Vi är rädda om skolan, egna och andras saker. Vi ser till att det är trevligt omkring oss. Vi är ute på rasterna. Vi låter alla få arbetsro. Vi låter alla få matro, använder ett fint bordsskick. Bestämt av elevrådet: Det finns också andra ordningsregler om t.ex. mobiltelefoner, mp3, snöbollskastning och hjälmanvändande m.m. De specifika reglerna finns anslagna xxxxxxx. Vad händer om någon bryter mot våra trivselregler? Tillsägelse av den som ser det. Information till klassföreståndare/fritidspersonal. Åtgärder inom klassen/gruppen. Kontakta hemmet. Samtal med trygghetsteamet. Samtal med kurator och/eller rektor. Träff mellan elev, förälder, personal och kurator/rektor. Skadegörelse Skador som uppkommer i skolan genom ovarsamhet eller förstörelse betalas av den eller de elever som orsakat skadan. Syftet är att eleverna skall lära sig att ta ansvar för sina handlingar och vara aktsamma om material och inventarier på skolan. Eftersom det är svårt att kräva att ett barn skall betala vad skadan egentligen kostar har vi på skolan och tillsammans med föräldrarna i enhetsrådet bestämt att ta 100 kronor när det är frågan om ringa förstörelse/skadegörelse.