Plan mot diskriminering och kränkande

Plan för att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling för Lagmansskolan.
Denna plan omfattar alla barn, elever och personal vid Lagmansskolan och gäller för år
2011 och ska utvärderas och revideras år 2012.
Bakgrund
Alla barn, elever och personal ska känna sig trygga. De ska bemötas och behandlas med
respekt för sin person. Skolan ska vara en verksamhet som är fri från förekomst av
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Enligt skollag och läroplanerna ska alla som arbetar i skolan:

medverka till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet
och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen,

verka för demokratiska arbetsformer där barn, elever, personal och
föräldrar/vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga,

förankra grundläggande demokratiska värden i syfte att utveckla demokratiska
samhällsmedborgare,

aktivt motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling av
individer eller grupper,

visa respekt för den enskilda individen

i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
Uppdrag till verksamheterna i enlighet med Skolverkets allmänna
råd och kommentarer
Skolan ska bedriva:
Ett främjande arbete som:

syftar till att stärka respekten för allas lika värde.

omfattar alla diskrimineringsgrunderna (finns beskrivna i slutet av dokumentet)

riktas mot alla och bedrivs utan förekommande anledning

är en naturlig del av det vardagliga arbetet
Exempel: Ge flickor och pojkar lika stort utrymme och inflytande i skolan.
Ett förebyggande arbete som:

Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling.
Ett åtgärdande arbete som:

Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling.

Ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller elev känner sig eller
anses diskriminerad, trakasserad eller kränkt.

Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för
att förhindra att kränkningen fortsätter eller upprepas.
Exempel: Utifrån aktuell situation föra samtal på individ – och gruppnivå.
Förebyggande åtgärder på skolan.

All personal ska bemöta alla elever med hänsyn, vänlighet, uppmuntran och respekt.

Personalen ska konsekvent och beslutsamt reagera på negativa beteenden och markera
att skolan tar avstånd från dessa genom direkta tillsägelser eller allvarssamtal.

Alla nya elever och föräldrar informeras om skolans värdegrund och
likabehandlingsplan.

Elever med funktionsnedsättning erbjuds introduktionsmöte samt uppföljningar på
skolan för att diskutera tillgänglighet samt övriga behov utifrån
funktionsnedsättningen.

Samtal och lektioner för vård av svenska språket samt för att få eleverna att förstå hur
ord kan kränka.

Samtal om skolans värdegrund- och likabehandlingsarbete, t.ex. barnkonventionen.

Lyfta genusperspektivet i lärararbetslagen genom diskussioner och samtal.

Arbeta med att ha förståelse för kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller
uttryck och ålder.

Upptaktsdagar för år 4 – 6 i syfte att främja gemenskapen.

Upptaktsdagar i år 7 i syfte att främja gemenskapen, upptaktsdagen genomförs i
samarbete med polis, fritisgård samt fältassistenter i Mjölby kommun.

Elevernas psykosociala hälsa kartläggs varje år.

Handledaren genomför fortlöpande t ex mindre enkäter eller samtal för att kartlägga
mobbing eller annan utsatthet i skolan.

Handledarna diskuterar elevernas trivsel i skolan tillsammans med föräldrarna och
elever i samband med de individuella utvecklingssamtalen IUP, minst en gång per
termin.

Skolsköterskan erbjuder individuella hälsosamtal med elever i år 4, 6 och 8. Där
eleverna får möjlighet att prata om trivsel i skolan.

Handledarna reagerar snabbt på onormal frånvaro, frånvaron utreds utifrån gällande
rutiner.
Åtgärder då diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling uppstått eller misstänks ha uppstått.

Den som uppmärksammar eller misstänker att någon form av kränkande behandling
förekommer mot en elev har ansvar för problemet till dess att det överlämnas till
handledare eller trygghetsteam.

Trygghetsteamet träffas var tredje vecka. Om ärendet bedöms akut och inte kan vänta
tills nästa elevvårdsträff vidtar elevvårdsteamet åtgärder tidigare.

Strukturerade enskilda samtal genomförs med både den utsatta och den/de som utfört
kränkningen. Den som genomför samtalet dokumenterar detta. Dokumentet sparas.
Berörd handledare ansvarar för att föräldrar informeras.

Uppföljning av samtalen görs efter 1-2 veckor samt ytterligare samtal vid behov.
Dokumentation sker som ovan.

Har kränkningen inte upphört efter uppföljningarna kallas respektive elevers föräldrar
till samtal på skolan tillsammans med eleven. Närvarande vid detta samtal kan vara
elev och dennes föräldrar, handledare, rektor och representanter från trygghetsteamet.

Uppföljning görs efter 1-2 veckor. Har ingen förändring skett skall Elevvårsteamet på
skolan informeras.

Brottslig handling skall polisanmälas, beslut om polisanmälan tas av rektor.

Vid allvarligare fall används experthjälp så som resursenheten eller
socialförvaltningen.

Om någon av personalen får kännedom om att annan personal kränker en elev ska
rektor snarast informeras om detta. Rektor har ansvar att avgöra hur ärendet ska
utredas och ansvarar också för denna utredning samt att lämpliga åtgärder vidtas.

Skolans uppgift är att ha uppsikt över alla skolans lokaliteter före, under och efter
skoldagen. Vuxennärvaron poängteras både under lektioner och under andra
aktiviteter. Rastvaktssystemet som gäller idag bör ses över med jämna mellanrum.
Utvärdering av läsåret 2010-2011:
Utifrån de elevenkäter som eleverna fått svara på finner vi att klimatet på skolan är bra och
eleverna är nöjda med sin skolmiljö. Trots detta finns det några punkter som kan anses som
problem, dessa listas nedan.
Vid Lagmansskolans har följande problem uppmärksammats:

Elever använder ett språk som innehåller svordomar och fula ord.

Elever retas.

Elever har vid flera tillfällen fått höra att de inte får vara med i gemenskapen.

Elever har utsatt andra elever för (mobbning och) kränkande behandling.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling skolan:
Problem
Tid
Åtgärder
1. Elever använder ett Förebyggande och när
Förebyggande samtal och lektioner för
språk som innehåller
vård av svenska språket samt för att få
problem uppstår.
svordomar och fula
eleverna att förstå hur ord kan kränka.
ord.
All berörd personal är ansvarig för
detta.
2. Elever retas.
Förebyggande och
Alltid tillsägelse när vi hör orden. Aktiv
omgående när problem
utredning och åtgärder omgående av
uppstår.
berörd personal. Om det är nödvändigt
så kopplas trygghetsteamet in. All
berörd personal är ansvarig för detta.
3. Elever har vid flera
Förebyggande och när
Observationer och samtal med de
tillfällen fått höra att
problem uppstår.
berörda eleverna. Vuxennärvaro/
de inte får vara med i
rastvakter finns. Skolan arbetar
gemenskapen.
regelbundet med samtal. Personalen
deltar i elevgruppernas aktiviteter - har
gemensamma aktiviteter för att skapa
”vi-känsla”.
Vid upprepning - samtal i klasserna.
All berörd personal är ansvarig för
detta.
4. Elever har utsatt
Förebyggande och
Aktiv utredning, kartläggning och
andra elever för
omgående när problem
åtgärder ska omgående vidtas.
(mobbning och)
uppstår.
Trygghetsteam och rektor är ansvarig
kränkande behandling.
för detta.
Diskrimineringslagen tydliggör och skärper verksamhetens ansvar för att främja
människors lika rättigheter. I lagen förbjuds diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder,
ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Barn och elever får även ett lagligt
skydd mot annan kränkande behandling som till exempelvis mobbning.
Lagen ställer tydliga krav på att verksamheten/skolan arbetar målinriktat för att motverka
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan är även skyldig att
utreda, kartlägga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling som ägt rum i
eller i samband med verksamheten.
Definitioner:
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av
individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som
begrepp i fall där institutioner genom strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De sju
diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller
uttryck och ålder.
Direkt diskriminering – ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till andra om
missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Indirekt diskriminering – ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudman för skolan,
rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i
praktiken missgynnar ett barn eller elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning, visst funktionshinder, könsöverskridande identitet
eller uttryck eller ålder.
Kön
Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och
förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever.
Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt
kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur.
De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma
sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd, eller
något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har också ett ansvar att arbeta mot
rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen.
Religion eller annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska
grundlagen. Undervisning i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan
får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett
särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det
inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.
Funktionshinder
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt.
Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana
som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett begrepp som
används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och
könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara
och se ut. Det kan till exempel vara transvestiter eller inter – och transgenderpersoner
(personer som fötts med oklar könstillhörighet).
Ålder
Skyddet mot ålderdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs eller en personals värdighet, men
som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa
ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig
skyldiga till kränkande behandling.
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker ett barns eller elevs värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna. Trakasseri är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna
gentemot barn eller elever, mellan barn och elever samt av barn och elever gentemot vuxna.
Mobbning
En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller
försöker tillfoga annan skada eller obehag.
Övriga definitioner och mer information om lagen och dess tillämpning kan läsas i
”Skolverkets allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och
för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling”.
Hur har elever och personal varit delaktiga i framtagandet av denna plan:
Elevråd, skolråd och trygghetsteam har arbetat med framtagandet av planen. Den har också
varit på remiss i samtliga klassråd samt hos skolrådet och hos personalens fackliga
organisationer.
Hur har/kommer denna plan att förankras:
Arbetet med förankring av denna plan sker ständigt i skolan och är en naturlig del i det
vardagliga arbetet. Planen ska följas upp, utvärderas och revideras nästa läsår. I skolans
arbetsplan finns hänvisning till planen.
Slutord
Med denna plan vill vi uppnå ett gott arbetsklimat för alla, både elever och personal. Skolans
verksamhet ska organiseras och utformas på sätt som främjar likabehandling, goda relationer,
trygga miljöer samt skyddar elever och personal mot alla former av kränkningar.
Bilaga
Skolans Trivselregler

Vi använder ett trevligt språk.

Vi är bra kompisar.

Vi visar hänsyn.

Vi är rädda om skolan, egna och andras saker.

Vi ser till att det är trevligt omkring oss.

Vi är ute på rasterna.

Vi låter alla få arbetsro.

Vi låter alla få matro, använder ett fint bordsskick.
Bestämt av elevrådet:
Det finns också andra ordningsregler om t.ex. mobiltelefoner, mp3, snöbollskastning och
hjälmanvändande m.m.
De specifika reglerna finns anslagna xxxxxxx.
Vad händer om någon bryter mot våra trivselregler?

Tillsägelse av den som ser det.

Information till klassföreståndare/fritidspersonal.

Åtgärder inom klassen/gruppen.

Kontakta hemmet.

Samtal med trygghetsteamet.

Samtal med kurator och/eller rektor.

Träff mellan elev, förälder, personal och kurator/rektor.
Skadegörelse
Skador som uppkommer i skolan genom ovarsamhet eller förstörelse betalas av den eller de
elever som orsakat skadan. Syftet är att eleverna skall lära sig att ta ansvar för sina handlingar
och vara aktsamma om material och inventarier på skolan.
Eftersom det är svårt att kräva att ett barn skall betala vad skadan egentligen kostar har vi på
skolan och tillsammans med föräldrarna i enhetsrådet bestämt att ta 100 kronor när det är
frågan om ringa förstörelse/skadegörelse.