Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar bedömningar
vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i
Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget för
de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör
också sökas från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Fiji 2013
ALLMÄNT
Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Fiji har under åtta år befunnit sig i en politiskt instabil period, som innefattar
ett undantagstillstånd 2009-2012. Detta har haft stor påverkan på de mänskliga
rättigheterna, eftersom bland annat rättighetsförklaringen upphörde att gälla
under undantagstillståndet. Under undantagstillståndet kränktes medborgerliga
och politiska rättigheter genom avskaffandet av ett självständigt och
fungerande rättsystem, en utbredd straffrihet, samt genom trakasserier,
arrestering och tortyr av regimkritiker och oliktänkande. Även myndigheternas
möjlighet att kontrollera och följa upp brott mot de mänskliga rättigheterna
underminerades under denna period.
Det finns fortfarande möjlighet för regeringen att begränsa både yttrande- och
pressfrihet, samt rätten till frihet och säkerhet. Rättsväsendets oberoende är
starkt ifrågasatt, framförallt baserat på regeringens agerande under
undantagstillståndet.
Våld i nära relationer är mycket vanligt och kvinnor uppges ha ett mycket
begränsat inflytande i politiken.
Barnarbete och kommersiell sexuell exploatering av barn är stora problem i
landet.
Fijianer med indiskt ursprung är underrepresenterade i politiken och
diskrimineras bland annat i fråga om äganderätt.
2
Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Fiji har anslutit sig till fem av de mest centrala konventionerna om mänskliga
rättigheter,
-
-
-
-
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination, CERD,
1973.
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against
Women, CEDAW, 1995, men inte det fakultativa protokollet om enskild
klagorätt.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child,
CRC, 1993, men inte de två tillhörande protokollen om barn i väpnade
konflikter respektive om handel med barn och barnpornografi, som
endast undertecknats men inte ratificerats.
Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees, samt
det tillhörande protokollet, 1972.
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court, ICC, 1999.
Konventionen om rättigheter för pesoner med funktionsnedsättning,
Convention on the Rights of Persons with Disabilities, CRPD, och dess
anslutande protokoll undertecknades 2010, men har inte ratificerats.
Fiji har lämnat in samtliga rapporter till relevanta konventionskommittéer.
Fiji granskades år 2010 av FN:s universella granskningsmekanism avseende
respekten för mänskliga rättigheter, UPR. Flera frivilligorganisationer
kritiserade landet för icke sanningsenliga uppgifter i sin rapport till rådet. FN:s
specialrapportörer för rasdiskriminering (2012), diskriminering mot kvinnor
(2010) och barns rättigheter (2008) har getts möjlighet att besöka landet.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
De mänskliga rättigheterna har varit åsidosatta i Fiji sedan den demokratiskt
valda regeringen avsattes genom en militärkupp 2006. År 2009 upphävdes
landets konstitution och militären utropade undantagstillstånd som varade till
och med år 2012. I och med att konstitutionen upphävdes, avskaffades också
landets rättighetsförklaring från 1997. I samband med avskaffandet av
konstitutionen frigavs all militär personal som suttit fängslad för
kupprelaterade brott.
Efter kuppen 2006 har hundratals fall av polisbrutalitet, militärt våld,
förnedrande behandling och tortyr rapporterats. Ett stort mörkertal befaras på
3
grund av bristande förtroende för poliskåren. Mellan 2009 och 2012 styrdes
landet under undantagslagar som gav polis och militär vidsträckta befogenheter
och polis och militär var i hög grad immuna från åtal och straff under denna
tid. Detta resulterade i inskränkningar av yttrande-, rörelse-, mötes- och
pressfriheten, bland annat trakasserades, hotades och tillfångatogs ett stort
antal journalister. År 2009 förbjöds flera bloggar temporärt och internetcaféer
tvingades stänga tidigt i ett försök att begränsa fijianernas tillgång till
internationell media och regimkritiska bloggar. Medborgerliga och politiska
rättigheter kränktes genom avskaffandet av ett självständigt och fungerande
rättsystem, en utbredd straffrihet, samt trakasserier, godtyckliga
frihetsberövanden och tortyr av regimkritiker och oliktänkande.
Under 2012 avskaffades undantagstillståndet, men effekterna av regleringen
och inskränkningarna av de mänskliga rättigheterna kvarstod.
Under 2013 togs flera steg mot nya reformer. Bland annat undertecknades en
ny konstitution i september 2013. Amnesty International och Human Rights Watch
menar att den nu antagna konstitutionen inte håller internationell standard vad
gäller mänskliga rättigheter. Bland annat innehåller den inskränkningar som
begränsar yttrandefriheten och ger myndigheterna rätt att kvarhålla människor i
häkte utan rättegång under vissa omständigheter och ger statliga tjänstemän
immunitet för ett brett spektrum av handlingar, till exempel bruk av tortyr.
Den nya konstitutionen ger också åtalsimmunitet till militären för begångna
handlingar från 1986 och för offentliga tjänstemän från december 2006.
Fijis fängelser anses inte leva upp till internationell standard vad gäller sanitet
och tillgång till hälsovård. Under 2013 spreds en video som visar hur fångar
misshandlas och torteras av fängelsevakter efter ett rymningsförsök. Detta
ledde till flera protester mot regeringen, bland annat från Amnesty
International och Nya Zealands Council of Trade Unions, NZCTU. Barn är inte
alltid åtskilda från vuxna i häkten och fängelser.
Dödsstraffet avskaffades i huvudsak 1979, men straffet kan fortfarande
utdömas i krig eller under andra exceptionella omständigheter, exempelvis vid
brott mot rikets säkerhet eller vid sjöröveri. Inget dödsstraff har enligt Amnesty
International utdömts eller verkställts sedan 1964. FN rekommenderade år 2010
att dödsstraffet i Fijis militära lagstiftning avskaffas och Fiji har förbundit sig
att genomföra denna rekommendation.
Konstitutionen säkerställer rätten till frihet och personlig säkerhet, men denna
rätt får inskränkas, exempelvis när en person är misstänkt för att ha begått ett
brott.
Landets domstolar blev i samband med undantagstillståndet allt mer beroende
av regeringen som uppges ha influerat, hotat och kontrollerat dess verksamhet
och i april 2009 hindrades domstolspersonal att tillträda sina arbetsplatser och
4
många kontor plundrades på rättsliga akter. Domstolarna ansågs vara ett hot
mot den nationella säkerheten och under sex veckor fungerade inte landets
högsta domstol eller hovrätt. Den lagstadgade minimiåldern för straffansvar är tio år.
Yttrande- och pressfriheten garanteras i konstitutionen. Dock kan dessa
friheter begränsas om de skulle komma att påverka den allmänna säkerheten.
Även informationsfrihet fastställs i konstitutionen, men information från
myndigheter kan göras otillgänglig för allmänheten om det anses nödvändigt.
De senaste åren har allmänheten ofta förnekats tillgång till
regeringsinformation.
Regeringens inflytande över media har inbegripit censur och befogenhet att
arrestera personer som skrivit insändare till dagstidningar.
Fiji placerade sig 2013 på plats 107 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.
Konstitutionen från 2013 garanterar mötes- och föreningsfrihet och det är
lagligt att demonstrera. Dock får dessa rättigheter begränsas om utövande av
dem påverkar rikets säkerhet.
Mötes- och föreningsfriheten har varit starkt begränsad, men har förbättrats
något under 2013.
Det förkommer inskränkningar i religionsfriheten. Medlemmar av landets
metodistkyrka har förbjudits att hålla sina årliga möten under fem års tid och
flera präster och funktionärer tillhörande kyrkan har arresterats.
Det politiska system som infördes i september 2013 innebär att det ska finnas
en valkrets för hela landet, att val till parlamentet ska ske vart fjärde år, att
presidenten utser en överbefälhavare samt att premiärministern ges befogenhet
att utfärda undantagstillstånd efter rekommendation av polis- och
militärledning. Andra förändringar i det nya systemet är att rösträttsåldern
sänks till 18 år, röstlängder och platskvoter baserade på ras avskaffas och det
etableras ett enkammarparlament med 50 ledamöter.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
Konstitutionen garanterar humana arbetsvillkor och förbjuder tvångsarbete.
Det finns även vissa bestämmelser om minimiålder, arbetarskydd och
yrkesinspektion. Bestämmelser finns även om lika lön för lika arbete
oberoende kön, men kvinnor uppges i praktiken ha lägre löner än män. Fiji har
ratificerat samtliga av Internationella arbetsorganisationens, ILO:s,
konventioner angående tvångsarbete, barnarbete, icke-diskriminering och
föreningsfrihet. Dock har ILO under 2013 signalerat att regeringen kan ha
5
brutit mot konventionerna genom att bland annat genom att inte undersöka
attacker mot fackliga ledare.
Hälsoläget är generellt gott på Fiji. Sjukvårdsresurserna är dock begränsade och
ibland svåråtkomliga. Det finns ett större sjukhus i huvudstaden.
Barnsjukvården är kostnadsfri, men det råder brist på resurser, särskilt i mer
avlägsna delar av landet. Mödra- och barnadödlighet fortsätter att minska och
enligt UNICEF övervakas omkring 99 procent av alla födslar av medicinsk
personal. Spädbarnsdödligheten har minskat med 62 procent de senaste två
decennierna.
Välfärdssjukdomar som högt blodtryck och diabetes har kommit att ersätta
smittsamma sjukdomar som huvudorsak till ohälsa. Hjärt- och kärlsjukdomar
är en vanlig dödsorsak i landet.
Förekomsten av hiv/aids är relativt låg och hälsodepartementet har en
handlingsplan för att förhindra spridning av sjukdomen.
Skolgång är obligatorisk upp till femton års ålder, men kostnaden för
uniformer, avgifter och transport har tidigare förhindrat många barn från att
delta. Skolaga förekommer i viss uträckning.
Enligt UNESCO var läs- och skrivkunnigheten 95 procent för vuxna år 2011.
Fiji är en av de mest utvecklade ekonomierna i Stillahavsregionen, med en
betydande socker- och turistindustri. Turismen fortsätter att vara en viktig
inkomstkälla för Fiji.
I FN:s utvecklingsindex, Human Development Index, HDI, placerade sig Fiji på
plats 96 år 2013, jämfört med plats 86 år 2010.
SÄRSKILDA KOMMENTARER AVSEENDE GRUPPER SOM OFTA
RISKERAR DISKRIMINERING RÖRANDE DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
Statistik från Fiji Women’s Crisis Centre visar att 80 procent av kvinnorna i Fiji
har varit vittne till våld inom hemmets väggar och att 66 procent själva blivit
utsatta för våld av sin partner. Kvinnorättsaktivister arbetar bland annat för en
kriminalisering av våldtäkt inom nära relationer. Straffet för våldtäkt är livstids
fängelse, men detta straff används ytterst sällan i praktiken.
Prostitution är olaglig, men förekommer.
År 2010 granskade FN:s kommitté mot diskriminering av kvinnor på Fiji.
Kommittén välkomnade etableringen av ett flertal nya initiativ och betonade
6
vikten av att arbeta mot diskriminering av kvinnor på alla nivåer i samhället.
Kommittén markerade även att det finns ett stort behov av köns- och
åldersuppdelad statistik för att synliggöra trender inom såväl handel med
kvinnor, prostitution, våld mot kvinnor och situationen för särskilt utsatta
kvinnor.
Det finns uppgifter om att unga och ogifta kvinnor nekas rätt till abort.
Makens godkännande krävs ofta när gifta kvinnor vill utföra en abort. Kvinnor
uppges ha samma tillgång till diagnos och behandling av sexuellt överförbara
sjukdomar som män.
Kvinnor har en lagstadgad lika rätt att delta i beslut rörande mark och ägande,
men de är i realiteten ofta uteslutna. Regeringens avsatte 2006 Great Council of
Chiefs som övervakade presidenten och senaten och var ett viktigt forum för
kvinnors påverkan på fijiansk politik.
Under 2013 kritiserades formuleringar i Fijis konstitution av bland andra
Amnesty International, som uppgav att regeringen strukit flera viktiga
formuleringar om kvinnors rättigheter.
Fysisk bestraffning av barn är vanligt i skolan såväl som i hemmet.
Barnpornografi är förbjuden i lag. Kommersiell sexuell exploatering av barn är
olagligt, trots det är det vanligt att barn utsätts för detta.
Trots att skolgången är obligatorisk till och med 15 års ålder tillåts barn arbeta
på daglig basis från 12 års ålder. Förekomsten av barnarbete uppges ha ökat i
takt med urbaniseringen och ILO:s International Programme on the Elimination of
Child Labour, IPEC, uppger i en rapport från 2009 att minderåriga arbetare
rapporteras inom bland annat sockerindustrin och tobaksindustrin. IPEC har
sedan 2008 arbetat med projektet Tackling Child Labour through
Education,TACKLE, i samarbete med EU och Fijis utbildnings- och
arbetsdepartement. TACKLE går ut på att ge barn möjlighet till skolgång och
därmed ge dem möjlighet att undgå barnarbete.
Det råder sedan länge svåra motsättningar mellan etniska fijianer och fijianer
med indiskt ursprung. Etniska fijianer utgör 57 procent av befolkningen,
fijianer med indiskt ursprung 37 procent. Övriga är rotumaner (strax över en
procent), européer, kineser och personer från andra delar av Stillahavsområdet.
I sin granskning från 2012 rekommenderade kommittén för bevakning av
implementeringen av CERD att Fiji inför en sammanhängande lagstiftning för
att förebygga och bekämpa rasdiskriminering. Kommittén belyser även det
faktum att det varken finns stämningsansökningar, åtal eller domar kring
diskriminering på grund av etnisk eller nationell härkomst.
7
Äganderätt vad gäller mark och större landområden är en mycket känslig och
politiserad fråga då etniska fijianer äger cirka 87 procent av landmassan och
regeringen ytterligare fyra procent. Fijianer med indiskt ursprung tillåts endast
att arrendera mark och de är kraftigt underrepresenterade vid högre
statstjänstspositioner och i det militära.
Grundlagen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. Situationen
för homosexuella på Fiji har tidigare varit svår men den har förbättrats något
på senare år. År 2010 antogs en lag som bland annat innebar avkriminalisering
av homosexualitet mellan män.
Det förekommer enstaka fall av diskriminering på grund av sexuell läggning,
men diskrimineringen uppges inte vara systematisk.
FN har rekommenderat landet att etablera ett system till skydd för flyktingar
samt att införa procedurer som förhindrar utvisning till länder där flyktingar
riskerar att skadas eller dödas.
Konstitutionen förbjuder diskriminering av personer med
funktionssnedsättning. Bland annat finns bestämmelser för att underlätta för
transporter och tillträde till offentliga lokaler. Dessa regler efterlevs dock inte i
praktiken. Det finns ett mindre antal organisationer med målet att assistera
personer och i synnerhet barn med funktionsnedsättning.
Personer med mental funktionsnedsättning separeras oftast från samhället och
vårdas av sina familjer i hemmet eller institutionaliseras i huvudstaden. Ett
antal skolor för psykiskt funktionshindrade finns men tillgången är ofta kraftigt
begränsad.
Det finns ett statligt råd, Fiji National Council for Disabled Persons, som
tillsammans med flertalet frivilligorganisationer verkar för att skydda
rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.
ÖVRIGT
Oberoende människorättsorganisationer hade under 2013 ett mycket begränsat
utrymme att verka inom.
Den nationella människorättsorganisationen, Fiji Human Rights Commission,
FHRC, hade tidigare en grundlagsstadgad roll som oberoende
övervakningsorgan av landets rättighetsförklaring. FHRC undersökte och
ingrep vid övergrepp från militär, polis och kriminalvården och arbetade mot
korruption, men ansågs 2007 ha förlorat sitt oberoende från regeringen och
uteslöts därför ur the International Coordinating Committee of National Human Rights
Institutions, ICC, och den regionala samarbetsorganisationen för nationella
8
kommissioner för mänskliga rättigheter The Asia Pacific Forum of National Human
Rights Institutions, APF.
Flera FN-organisationer med fokus på mänskliga rättigheter har regionala
kontor i landet och har sökt samarbete med regeringen. Organisationen Pacific
Islands Forums, PIF, har sitt huvudkontor i huvudstaden, men organisationen
uteslöt Fiji år 2009 på grund av det inhemska politiska läget.
Fiji omfattas av EU:s partnerskapsavtal med Afrika, Karibien och
Stillahavsområdet,Cotonouavtalet. Avtalets syfte är att främja hållbar
ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning i AVS-länderna. Avtalet
lägger stor tonvikt vid mänskliga rättigheter, demokrati, rättstatsprincipen och
god samhällsstyrning. EU införde sanktioner mot Fiji 2007 eftersom
situationen för mänskliga rättigheter förvärrats. Utvecklingsbistånd till
regeringen har i stort sett stoppats, men humanitärt bistånd och bidrag till
civilsamhället betalas fortfarande ut.
Det brittiska samväldet uteslöt Fiji i september 2009 efter Bainimaramas
vägran att återinföra den politiska dialog som skulle leda till demokratiska val i
oktober 2010. Det pågår diskussioner om att åter välkomna Fiji som medlem i
samväldet.
