Sida 1 (12)
Bilaga1: Inrapportering av internationaliseringsuppgifter
(senast 14 dec)
Vissa uppgifter under globala värden kommer att utgöra underlag till fördelning av
strategiska medel som Internationella kommittén handlägger. Eventuella frågor kan
ställas till Karin Lundhgren [email protected]
Internationalisering: Institution_____________________________
Förteckning över inresande lärare/forskare (ej anställda):
Namn
Vistelsens längd
(antal veckor)
Ort
Ämne
Förteckning över inresande utländska forskarstuderande, ej anställda vid Lnu och
antagna vid annat lärosäte än Lnu. Deltagande i konferens ska inte redovisas:
Namn
Vistelsens längd
(antal veckor)
Ort
Ämne
Förteckning över utresande lärare/forskare. Uppgifter om lärare som har deltagit i
Erasmus, Linnaeus-Palme behöver inte lämnas (finns centralt).
Namn
Vistelsens längd
(antal veckor)
Ort
Ämne
Förteckning över utresande forskarstuderande (poänggivande delar av utbildning på
forskarnivå utomlands). Deltagande i konferens ska inte redovisas.
Namn
Vistelsens längd
(antal veckor)
Ort
Ämne
Sida 2 (12)
Förteckning över utresande studenter som gör praktik eller examensarbete
utomlands inom ramen för sin utbildning. Uppgifter som registrerats som
utbytesstudier i Ladok behöver inte redovisas.
Utbildning
Antal individer
Antal praktikveckor
Förteckning över internationella konferenser, symposium, workshop eller
motsvarande som under året har anordnats vid institutionen:
Benämning
Beskrivning
Bilaga 2: Inrapportering av uppgifter Lika villkor
(senast 14 dec)
Era uppgifter utgör underlag till redovisning till Handisam och
Diskrimineringsombudsmannen.
Gällande planer finns på http://lnu.se/om-lnu/policydokument-och-planer-/likavillkor/styrdokument
Har ni eventuella frågor eller önskar stöd i formuleringar osv kontakta Sajsa
Andersson, RK, via [email protected] eller 0480-44 69 04.
Lika villkor: Institution_____________________________
Åtgärd 1 och 2 i Jämställdhetsplan 2011-2013:
Vilka åtgärder har 2012 vidtagits av institutionerna för att öka andelen
underrepresenterat kön bland studenter och personal?
Beskrivning personal
Beskrivning studenter
2
Sida 3 (12)
Åtgärd 2 i Jämlikhetsplan 2011-2013:
Vilka åtgärder har 2012 vidtagits för att öka den etniska mångfalden bland personal?
Beskrivning personal
Åtgärd 11 i Jämlikhetsplan 2011-2013:
SV och Forum för genusvetenskap: Har en fristående kurs som problematiserar
maktordningarna avseende kön, sexualitet och etnicitet skapats?
Ja
Nej
Åtgärd 2 i Tillgänglighetsplan 2011-2013:
UPE: Hur har frågor om jämställdhet, jämlikhet, likabehandling och tillgänglighet
infogats i universitetspedagogiska kurser och handledarutbildningar osv?
Beskrivning
Åtgärd 3 i Likabehandlingsplan för studenter 2012:
På vilket sätt har nya studenter informerats om Lika villkor (rättigheter och
skyldigheter, innehållet i Diskrimineringslagen och Lnu:s Likabehandlingsplan
osv)?
Beskrivning
Åtgärd 7 i Likabehandlingsplan för studenter 2012:
Har fler än två svarsalternativ för kön funnits i frågeformulär och enkäter, t ex
genom svarsalternativen Man/Kvinna/Annat, öppet svarsalternativ el dyl?
Ja
Nej
3
Sida 4 (12)
Bilaga 3: Utkast internationaliseringen
(ge synpunkter senast 14 dec)
En ny policy för internationalisering beslutades under 2012 och därmed var ett
viktigt verktyg för Linnéuniversitetets internationalisering på plats. Policyn
formulerar prioriteringar för områdena utbildning, forskning och forskarutbildning,
verksamhetsstöd, ledning och kunskapsmiljö eller annorlunda uttryckt –
internationalisering på hemmaplan. En annan milstolpe under året var invigningen
av det så kallade Kina-kontoret, ett representationskontor i Shanghai som är ett
samarbete mellan regionförbunden i Kalmar och Växjö samt Linnéuniversitetet.
Vidare har Lnu lagt grunden för att på ett genomtänkt och samordnat sätt börja
rekrytera avgiftsskyldiga studenter och har som ett led i det arbetet deltagit i
rekryteringsmässor i Kina. Indien och Turkiet.
Det Nya mobilitetsprogrammet stimulerade intresset för lärarutbyten och när
programmet upphörde efter 2011 beslutade Linnéuniversitetet att avsätta egna medel
för att finansiera lärarutbyten utanför utbytesprogrammen. Intresset för detta har
varit stort. Den största andelen utbyten har skett inom fakultet och intresset är störst
för utbyten med världsdel.
Antalet inresande utbytesstudenter har för första gången sedan XXXX minskat,
medan antalet utresande utbytesstudenter är oförändrat. Många studenter får dock
internationell erfarenhet genom praktik och under 2012 var cirka XXX studenter
från Linnéuniversitetet på praktik utomlands.
Tabell 20. Studentmobilitet
Inresande utbytesstudenter
Antal individer
Helårsstudenter
Utresande utbytesstudenter
Antal individer
Helårsstudenter
2012
2011
2010
XXX
662
1 102
680
1 060
659
XXX
174
343
174
352
191
Källa: Ladok och utbytesdatabasen INTERBAS.
Bland de inresande utbytesstudenterna utgör gruppen europeiska studenter
fortfarande en klar majoritet och har ökat sedan föregående år. Även inflödet av
asiatiska studenter har ökat och den utvecklingen motsvaras av ett ökat intresse för
Asien bland de utresande studenterna. Intresset för utbyte i Europa är dock något
lägre än föregående år.
Tabell 21. Utbytesstudenter (individer) fördelade på regioner
Inresande
Region
2012
2011
2010
EU- länder och övriga Europa
XXX
738
719
Asien och Oceanien
XXX
246
213
Nord- och Sydamerika
XXX
103
115
Afrika och Mellanöstern
XXX
15
13
Totalt
XXX
1 102
1 060
2012
XXX
XXX
XXX
XXX
XXX
Utresande
2011
162
91
82
8
343
2010
186
75
86
5
352
Källa: Utbytesdatabasen INTERBAS.
4
Sida 5 (12)
Linneuniversitetet har liksom andra svenska lärosäten upplevt en kraftig nedgång i
antalet inkommande freemovers i samband med införandet av studieavgifter för
studenter som inte är medborgare i EU, EES eller Schweiz, så kallade
tredjelandsstudenter. Antalet internationella sökande till utbildning på grundnivå
minskade från 2010 till 2011 med 91 procent och till avancerad nivå med 82
procent. Under året tillsatte därför en projektgrupp vars uppdrag var att lämna
förslag på hur Linnéuniversitetet bör organisera sig och agera på den internationella
marknaden för utbildning.
Tabell 22. Internationella sökande, så kallade freemovers1
2012
Sökande grundnivå (program/kurser)
XXXX
Sökande avancerad nivå (program)
XXXX
2011
1 943
1 315
2010
20 506
7 309
1
Ej studenter inom utbytesavtal. Freemovers inkluderar både studieavgiftsskyldiga studenter och övriga
internationella sökande utanför utbytesavtal.
Källa: VHS.
Under 2012 antogs totalt XXX studieavgiftsskyldiga studenter. Av dessa betalade
XX studenter studieavgift. Av de betalande studerade XX på utbildningsprogram
och XX på fristående kurser. Antalet helårsstudenter uppgick till XX och
helårsprestationer till XX.
Tabell 23. Antal registrerade freemovers
Antal registrerade freemovers
2012
XXX
2011
900
2010
1 034
1
Ladok medger ingen utsökning beträffande studerandegruppen freemovers (utländska studenter utanför
utbytesavtalen).
Statistiken bygger därför på utsökning av studenter som har eller har haft interrimpersonnummer. Freemovers
återfinns till
största delen inom utbildning på avancerad nivå, cirka XX procent.
Källa: Ladok.
Forskning och utbildning på forskarnivå
Linnéuniversitetet är samarbetspartner i ett flertal internationella forskningsprojekt
och deltar bland annat i EU:s sjunde ramprogram, FP7. I nuläget deltar forskare i
elva ramprogramsprojekt inom naturvetenskap, datavetenskap och
samhällsvetenskap. Sju av dessa ligger inom området Co-operation där man
tillsammans med minst tre andra länder samarbetar i ett forskningsprojekt. Två av
projekten är inom People som handlar om forskarmobilitet. Ett projekt är inom
området Capacities, kunskapsregioner som syftar till att hjälpa regionala aktörer och
kluster att i gränsöverskridande nätverk stärka sina förutsättningar till forskning och
främja strategier för forskningsrelaterade frågor. Det elfte projektet, The European
Atomic Energy Community, ligger inom Euroatom och omfattar kärnforskning.
Linnéuniversitetet deltar också med ett antal projekt inom Södra
Östersjöprogrammet.
Linnéuniversitetet strävar efter att erbjuda studerande på forskarnivå möjligheter att
förlägga del av forskarutbildningen vid ett utländskt lärosäte. Linnéuniversitet har
därför skapat rutiner för att studerande på forskarnivå ska kunna ansöka om
strategiska internationaliseringsmedel för längre utlandsvistelser. Under året har X
forskarstudenter beviljats sådant stöd och vistats
vid ett utländskt lärosäte som en del av forskarutbildningen
5
Sida 6 (12)
Bilaga 4: Utkast hållbar utveckling
(ge synpunkter senast 14 dec)
Arbetet med hållbar utveckling på Linnéuniversitetet går framåt och
integreras på olika sätt i verksamheten. Utbildning och forskning är de
områden där Linnéuniversitetet kan ha störst positiv påverkan på den hållbara
utvecklingen i samhället genom att sprida kunskap inom området.
Utbildning
Några av de program som Linnéuniversitetet ger har en bred hållbarhetsprofil
som genomsyrar hela programmet. Exempel på detta är:
Design för Hållbar utveckling, Institutionen för design
Hållbart familjeskogsbruk, Institutionen för teknik
På ett gemensamt möte för Fakultetsnämnderna för grundutbildning och
avancerad nivå
diskuterades Linnéuniversitetets Policy för hållbar utveckling samt hur
hållbar utveckling kan implementeras i alla typer av utbildningar.
Interna utbildningar inom hållbar utveckling har också hållits på
Linnéuniversitetet under 2012. Hållbar utveckling har inkluderats som ett
delmoment i introduktionsutbildning för nyanställda som hålls två gånger om
året. Chefsgruppen har deltagit i en heldagsutbildning inom hållbar
utveckling och Lika villkor, där det diskuterades hur de här områdena kan bli
en aktiv del i fakulteternas och institutionernas arbete.
Forskning
Forskningsprojekt inom hållbar utveckling är en viktig del i
Linnéuniversitetets arbete med hållbar utveckling. Genom forskningen
genereras mer kunskap inom området som sedan kan spridas och bidra till en
hållbar samhällsutveckling. Exempel på forskningsprojekt:
Konferenser
Under 2012 har Linnéuniversitetet både hållit i och deltagit på konferenser
som tar upp hållbar utveckling på olika sätt och ur olika perspektiv. På detta
sätt har hållbar utveckling diskuterats internt på universitetet, men också med
externa parter och kunskap om frågorna har spridits. Exempel:
Changing Coasts and Oceans, konferens där forskare och journalister diskuterar
havs- och kustmiljö och hur forskare och journalister kan förbättra situationen
gemensamt genom samarbete.
Fartyg, Människa, Miljö - Sjöfartshögskolan höll för andra året i rad sin
konferens om utvecklingen mot en mer miljöanpassad sjöfart.
Eco-Tech, en internationell konferens och ett samarbete mellan forskning,
näringsliv och myndigheter i Östersjöregionen angående miljöteknik inom
områdena avfall och avloppsvatten, sanering samt utsläpp.
Biståndsminister Gunilla Carlsson besöket Linnéuniversitetet inför Rio+20,
FN:s konferens om hållbar utveckling. Ministern diskuterade bland annat
vattenfrågor och grön tillväxt med forskare och studenter.
6
Sida 7 (12)
Linnéuniversitetet anordnade en konferens för miljösamordnare på Sveriges
universitet och högskolor, där bland annat samordningsarbetet diskuterades, men
där även Linnéuniversitetets utbildningar med hållbarhetsperspektiv fick
möjlighet att presentera sig, som Design för hållbar utveckling, Freds- och
utvecklingsprogrammet, Law – sustainability,
Nationella miljömålsdagarna anordnas årligen av länsstyrelserna och
Naturvårdsverket gemensamt och 2012 hölls dagarna i Borgholm i Kalmar län.
Linnéuniversitetet deltog och presenterade sitt arbete inom hållbar utveckling.
SWEDESD, internationell konferens på Högkolan på Gotland med 120
deltagare från 35 länder där utbildning för hållbar utveckling diskuterades.
Linnéuniversitetet var där och deltog i de diskussioner och workshops som hölls
i ämnet.
Samarbetsprojekt
Linnéuniversitetet kan bidra med kunskap och utbildning i samarbetsprojekt
med externa parter. Några av de samarbetsprojekt inom hållbar utveckling
som Linnéuniversitetet har varit med och påbörjat/genomfört under 2012 är:
Färdplan 2050, Projektet syftade till att ta fram scenarion för hur ett samhälle
utan utsläpp av växthusgaser skulle kunna se ut år 2050 och vilka insatser som
krävs för att nå dit.
Klimatkommissionen i Kronobergs län är ett samarbete mellan bland annat
Regionförbundet södra Småland, Energikontor Sydost, Länsstyrelsen i
Kronobergs län samt Linnéuniversitetet. Klimatkommissionen i Kalmar län
startades upp på nytt efter uppehåll och deltagarna i det samarbetet är
Länsstyrelsen i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län, Energikontor Sydost
samt Linnéuniversitetet.
”Boosta energieffektiviseringen i små och medelstora företag” är ett projekt som
syftar till att öka arbetet med energieffektivisering hos små och medelstora
företag i Kalmar län och som är planerat att pågå från år 2013 till och med 2014.
Ansökan för projektmedel hos Energimyndigheten skickades in i november
2012. Linnéuniversitetet är med i projektets styrgrupp och kommer att bidra med
utbildningsinsatser under projektets gång.
Inovative Mobility Management är ett projekt som drivs av Regionförbundet i
Kalmar län. Projektet syftar till att förbättra kollektivtrafikmöjligheterna i länet.
För Linnéuniversitetets del görs en undersökning om hur tågpendlingen kan
förbättras mellan Växjö och Kalmar.
Strategiskt arbete
Linnéuniversitetets strategiska arbete med hållbar utveckling är en pågående
process för att hitta nya möjligheter där universitetets hållbarhetsarbete kan
förbättras och effektiviseras redan på planeringsstadiet. Några exempel på det
strategiska hållbarhetsarbete som skett på Linnéuniversitetet under 2012 är:
En Hållbarhetsplan för de fysiska miljöerna på Linnéuniversitetet har tagits
fram. Planen anger de mål och ambitioner som blir bindande utgångspunkter
från Linnéuniversitetets sida vid nybyggnation.
Nya hållbarhetsmål för perioden 2013-2015 har tagits fram och beslutats, då
sista året för Linnéuniversitetets nuvarande miljömål var 2012. De nya målen
har stort fokus på universitetets kärnverksamhet som är utbildning och
forskning.
7
Sida 8 (12)
Bilaga 5: Utkast Lika villkor (ge synpunkter senast 14 dec)
Genom att skapa plattformen Lika villkor vill Linnéuniversitetet öka
verksamhetens medvetande och intresse kring frågorna. I Lika villkor ingår
både student- och arbetstagarperspektivet. Lika villkor är ett paraplynamn för
alla frågor som rör jämlikhet, jämställdhet, mångfald och
diskrimineringsgrunderna:
Kön,
könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning,
sexuell läggning eller
ålder.
Under året har arbetet inom Lika villkor vidareutvecklats och arbetet kommer
2013 att formas om i syfte att förankra Lika villkor bättre i verksamheten.
Förändringen syftar till att uppnå en stabil grund och ett kontinuerligt och
uthålligt kvalitetsarbete för vårt framtida systematiska arbete inom Lika
villkor. Precis som att Lika villkor är en del av arbetsmiljöfrågorna, ser vi
även att Lika villkor är en del av universitetets arbete inom hållbar
utveckling, framför allt den del som kallas social hållbarhet. Flertalet av
verksamhetens mål och åtgärder överlappar alla dessa områden.
Kommittén för Lika villkor är rådgivande till rektor och har uppdrag att
utarbeta förslag till styrdokument och följa upp universitetets arbete inom
området. Arbetet med Lika villkor på Linnéuniversitetet går framåt och
integreras på olika sätt i verksamheten:
Utbildning
I samband med kurs- och programintroduktioner informeras nya studenter om
Lika villkor på universitetet samt möjligheter till stöd för studenter med
funktionsnedsättning. Inom vissa utbildningar råder stor obalans mellan kön,
där man försöker påvisa underrepresenterat kön i sin marknadsföring inom de
utbildningar där obalans mellan kön råder.
Frågor som rör Lika villkor är centrala i en stor del av universitetets ämnen,
bl a:
Forum för genusforskning har ett fakultetsövergripande ansvar för
genusforskning. Förutom forskning ger Forum för genusforskning
också kurser. Nämnas kan kurser som Från feministisk teori till
genusteori, Genus i historia, Genusgeografi, Genusvetenskaplig
grundkurs, Välfärd, jämställdhet, makt och integration. Forum för
genusvetenskap anordnar också seminarier för hela universitetet.
Kurser med fokus på ämnen som relaterar till Lika villkor, t ex:
o Health Care in an Intercultural Perspective – Caring Science with
focus on Nursing
o Arbetsmiljö och arbetsrätt
o Funktionsnedsättning och funktionshinder I välfärdssamhället
8
Sida 9 (12)
o
o
o
o
o
o
o
Social Work in Intercultural Perspective
Interkulturell pedagogik, maktordning och identitet
Euoropean Human Rights Law
Thesis, Human rights and Sustainable Development Law
Interkulturell kommunikation
Handikappvetenskap
Interna utbildningar för personal som rör Lika villkor har också hållits på
Linnéuniversitetet under 2012:
Seminarium av värdegrunderna i Linnéuniversitetets vision
nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Lika villkor är en viktig del
av universitetets värdegrundsarbete.
Lika villkor är ett delmoment i introduktionsutbildning för
nyanställda som hålls två gånger om året.
Heldagsutbildning för chefsgruppen inom hållbar utveckling och Lika
villkor, där det diskuterades hur de här områdena kan bli en aktiv del i
fakulteternas och institutionernas arbete.
Forskning
Forskning som rör Lika villkor bedrivs i ett flertal av universitetets ämnen:
Forum för genusforskning har ett fakultetsövergripande ansvar för
genusforskning.
Övriga projekt
Det entreprenöriella universitetet som finansieras av
Regionförbunden i Kalmar och Södra Småland samt Kalmar och
Växjö kommuner. Inom detta
genomförs delprojektet Entreprenöriella Linnékvinnor med syfte att
stimulera kvinnors entreprenörskap.
Institutionen för samhällsvetenskap genomförde i april en
uppföljningskonferens i sitt projektet Jämställdhet på avvägar?
Forskarkarriärer, ledarskap och strategisk rekrytering.
Konferenser
Under 2012 har Linnéuniversitetet deltagit på konferenser och möten som tar
upp Lika villkor på olika sätt och ur olika perspektiv:
Nationell jämställdhetskonferens
Mera affärsmansliv
FN-dagen
Samarbetsprojekt
Nätverk
Linnéuniversitetet är medlem i Nätverket för jämställdhet och
likabehandling inom högskolor och universitet
Jämställdhetsnätverk i regi av Länsstyrelsen i Kalmar
Jämställdhetsrådet inom Länsstyrelsen i Kronoberg
9
Sida 10 (12)
Strategiskt arbete
Webbsida http://lnu.se/om-lnu/policydokument-och-planer-/likavillkor samlar information kring Lika villkor.
Rutin och åtgärder vid misstänkt fall av kränkands särbehandling
eller diskriminering har skapats.
Arbetet med Kommunikationsplan för Lika villkor påbörjats.
Kommunikation och information förbättrats:
Verktyg för texttelefoni
Alternativ layout och format på webbsidor
I annonsering av lediga jobb på www.lnu.se framgår att universitetet
välkomnar alla sökande oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Fysisk tillgänglighet i våra lokaler är god och ett löpande arbete. En
stor del av detta arbete sker i samarbete med våra fastighetsägare.
Bilaga 7: Inrapportering miljöledningssystem 2012
(senast 16 januari)
Era uppgifter utgör underlag till redovisning av vårt miljöledningssystem som
skickas till regeringen och Naturvårdsverket.
Det ingår att rapportera kvantitativa uppgifter om direkt miljöpåverkan (A) och
uppföljning av miljömål (B). Miljömålen finns på
http://intranet.lnu.se/verksamhetsstyrning/interna-styrdokument/overgripandestyrdokument
Eventuella frågor kan ställas till Frida Torbäck, [email protected]
Miljöledningssystem: Institution_____________________________
A. Statistikrapportering direkt miljöpåverkan avseende:
•
Förbrukning av fossila drivmedel för egna fordon (bilar, båtar etc) under 2011.
Anges i liter (Nm³ för gas) uppdelat på bränsletyp. Statistik från resebyrå,
hyrbilar, tåg mm inom centrala avtal fås direkt från leverantör och behöver inte
redovisas från institution.
Fordon
Bränsletyp
Mängd
10
Sida 11 (12)
•
Ange miljökrav/ej miljökrav för alla upphandlingar/inköp över 50.000 kr utanför
statliga ramavtal under 2011. Produkter och tjänster som ej påverkar miljön
undantas. Statistik från leverantörer med ramavtal hämtas ur centrala system.
Upphandling/inköp
Värde (kr)
Miljökrav
Ej miljökrav
B. Uppföljning av miljömål 2010-2011
Redovisning av de delmål där ansvar ligger på Prefekter/avdelningschefer (motsv)
enligt nedan. Övriga delmål redovisas av respektive ansvarig.
Resor och transporter
• Ange vidtagna åtgärder för att bidra till målet att minska de totala utsläppen av
fossil CO2 från resor i tjänsten.
Beskrivning
•
Finns riktlinjer för personalens användning av korta flygresor (under 50 mil).
Ja
•
Nej
Hur säkras att alla hyrbilar ska vara miljöbilar och köras på det miljövänligaste
bränslealternativet?
Beskrivning
•
Hur stor andel av personalen har provat på e-möten? Ange både antal och %.
Antal
•
Andel i %
Har ni använt (testat möjligheten att använda) videokonferensmöten med minst
10 externa kontakter?
Ja
Nej
Resursanvändning
• Ange vidtagna åtgärder för att bidra till målet att minska förbrukningen av
papper.
Beskrivning
•
Hur stor andel av personalen har genomgått någon typ av utbildning för
effektivare digital dokumenthantering? Ange både antal och %.
Antal
Andel i %
11
Sida 12 (12)
Upphandling/inköp
• Ange vidtagna åtgärder för att öka andelen av anordnade konferenser och möten
där miljökrav ställs på mat, boende och utrustning etc.
Beskrivning
•
Hur säkras att KRAV och Rättvisemärkt kaffe och te finnas i alla personalrum?
Beskrivning
•
Ange vidtagna åtgärder för att bidra till att öka andelen inköp med krav på bästa
energiprestanda för IT-utrustning, instrument och liknande.
Beskrivning
•
Ange vidtagna åtgärder för att bidra till att minska andelen egna fordon som
drivs av fossila bränslen.
Beskrivning
12
