Väg 155 Delen Västra Hisingen-Ockerö

Arkeologisk utredning
Väg 155 ••
Delen Västra Hisingen-Ockerö Torslanda och Öckerö socken Göteborgs och Öckerö kommun Rapport 2000:22
Jan Ottander och Johan Wigforss
GÖ'rEBORGS
Wn3SnWSOV1S
Arkeologisk utredning
Väg 155 Delen Västra Hisingen-Öckerö Torslanda och Öckerö socken Göteborgs och Öckerö kommun Ur allmSnt kartmaterial
från lantmSteriet
medgivande 90.80. 12.
Göteborgs Stadsmuseum och BohusUlns museum 2000:22 Johan Wigforss och Jan Ottander GÖTEBORGS
Wn3SnWSO'v'lS
Innehåll
Bakgrund 3 Syfte och metodval 3 Landskap och fomlämningsbild 4 Undersökning och resultat 5 Område l 6 Område 2 11 Område 3 12 Område4
17 Område 5 och 6
18 Sammanfattning av undersökningen 21 Källor och litteratur
22 Administrativa uppgifter 22 Fyndtabeller
23 3
llakgrund
Med anledning av vägutredning med tillhörande MKB för väg 155, delen Västra Hisingen­
Öckerö kommun i Torslanda respektive Öckerö socken, har Göteborgs Stadsmuseum och
Bohusläns museum genomfört en kulturhistorisk förstudie till miljökonsekvensbeskrivning.
Konsekvensbeskrivningen föregicks aven arkeologisk utredning vars huvudsakliga syfte var
att skapa ett bättre underlag över fornlämningsbilden inför bedömningen av de olika
vägalternativen och deras konsekvenser för kulturmiljön. Denna arkeologiska utredning
utfördes under våren år 2000. Uppdragsgivare var Vägverket region Väst.
Vägutredningen berör två skilda korridorer genom landskapet varav den södra följer
nuvarande väg 155 och benämns "korridor Hjuvik" och den norra, mellan Hästevik och
Amhult benämns "korridor Hästevik".
F/g.1 Ulredningsoll/råde jör väg 155. delen Väs/ra Hising en. Uldrag ur vagulredn/ng.
Syfte och metod va l
Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra om tidigare okända fornlämningar
skulle komma att beröras av de olika vägalternativen. Arbetet inleddes med arkivstudier och
okulär besiktning av området. Därefter grävdes provgropar för hand. Dessa var 0,5 x 0,5 m
stora och grävdes inom de områden där det var omöjligt eller svårt att ta sig fram med
grävmaskin. Avslutningsvis kompletterades undersökningen med maskingrävda schakt. En
liten grävmaskin med planskopa valdes med tanke på möjligheten att lättare komma fram i de
skogbevuxna delarna. Provgrävningen har endast gjorts inom de vägkorridorer som Vägverket
presenterat. Valet av undersök ningsområden gjordes främst utifrån topografiska lägen och
närhet till kända fornlämningar.
4
Landskap och fornlämnings bild
Naturgeografin, som den ser ut idag, karaktäriseras på Hisingen av ett sprickdalslandskap i
väster med kala berg, sönderskuret av ställvis branta dalgångar. Det största sammanhängande
hällmarkspartiet ligger inom korridor Hästeviks mellersta parti. Vegetationen i de
mellanliggande delarna domineras av ljung och våtmarker. Inom vissa mera skyddade
områden växer låga ekskogar. Öster om denna naturmark foljer korridoren en sydöst­
nordvästlig dalgång som delvis är skogsbeväxt och delvis är brukad eller använd som
betesmark. Den norra korridorens västra del domineras av ett högt och stort bergsparti,
Hästeviksberget, vilket till stora delar idag är bebyggt.
Korridor Hjuvik följer en öst-västlig dalgång, vilken kantas av högre bergspartier i norr och
söder. Vid övergången till den lågt liggande slättmarken i väster finns ett mindre område med
tidigare brukad mark inom vilket ytterligare exploatering med bostäder planeras. Väster
därom ansluter vägen till bebyggelsen i Hjuvik och fårjeläget på Lilla Varholmen.
Södra delen av Björkö består huvudsakligen av kala hällmarker med bitvis kuperad terräng. I
korridor Hjuviks norra del ligger Björkemossen, vilken tidigare delvis varit nyttjad till
torvtäkt. På Öckerö ansluter bron till befintligt färjeläge.
Det nu aktuella området i Torslanda har under sten- och bronsålder utgjort ett skärgårds­
landskap. Denna miljö, med sitt läge i anslutning till Göta älvs mynningsområde, har främst
under stenåldern varit synnerligen attraktivt for de f'angstlevande grupper som fanns på
västkusten och for vilka havet var en viktig näringsresurs.
Boplatser med fynd av stenålderskaraktär är den dominerande fornlämningskategorin inom de
studerade områdena. Vissa terrängavsnitt uppvisar en synnerligen hög koncentration
boplatser, såsom korridor Hästeviks östra delar samt området öster om Hästeviksberget.
Bronsålderns lämningar utgörs främst av gravar i form av rösen och ensamliggande
stensättningar, vilka vanligen anlagts på väl exponerade platser såsom bergskrön eller
liknande. Majoriteten av dessa återfinns idag på de mera höglänta bergspartierna i områdets
mellersta delar.
Från järnåldern finns fä kända spår även om de ovan nämnda stensättningarna mycket väl kan
härröra från jämålders äldsta fas. Möjligen kan också vissa av de kända boplatserna som
uppvisar keramik indikera bosättning från brons- eller järnålder. Likaså är fornborgen "Tors
slott", belägen norr om Hjuviksvägen, en fornlämningstyp som kan hänföras till brons- eller
jämålder, vilket i så fall indikerar att bosättningar funnits i dess närhet. De många rösena i
anslutning till fornborgen talar för att den kan ha varit uppförd redan under bronsålder men
sedan nyttjats även under senare skeden av förhistorien.
Från historisk tid domineras de kustnära fornlämningarna av tomtningar och ristningar, vilka
kopplas samman med aktiviteter knutna till perioder av sillfiske.
5
Undersökning och resultat
De två alternativa sträckningarna går igenom skilda terrängavsnitt Detta har skapat olika
grundförutsättningar för människors närvaro och nyttjande av landskapet, vilket också
avspeglas i fornlämningsbilden . Beskrivningen av fältundersökningen för respektive korridor
har utifrån detta indelats områdesvis, där varje terrängavsnitt beskrivs översiktligt
Terrängavsnitten för korridor Hästevik utgörs av område 1-4 räknat från öster. Korridor
Hjuvik omfattar område 5-6. De 7 platser som bedömts utgöra nyupptäckta fornlämningar har
fått en mera ingående redogörelse, medan övriga undersökta platser endast sammanfattas
genom en kortfattad beskrivning.
De nyupptäckta fornlämningarna kan bara beskrivas och värderas mycket preliminärt utifrån
de fynd och observationer som gjorts vid utredningen. Den provundersökning, vid vilken
boplatserna upptäckts, har inte gjorts mer omfattande än vad som behövts för att kunna
bedöma fornlämningen som någorlunda säker. Det bör särskilt betonas att fornlämningarnas
utbredning, datering och vetenskapliga betydelse först kan anges efter en genomförd
förundersökning. Den avgränsning som gjorts vid redovisningen av de nyupptäckta
boplatserna måste därför betraktas som mycket preliminära.
De tidigare kända boplatsområdena har ofta varit kända sedan länge och har många gånger ett
omfattande fyndmaterial som ibland kan tids- och kulturgruppbestämmas. Även här måste
emellertid påpekas att också den utvärderingen blir preliminär till dess att förundersökningar
gjorts .
För en mera utförlig beskrivning av de tidigare kända och registrerade fornlämningarna, som
kan komma att beröras vid en eventuell vägdragning, hänvisas till kapitel "Fornlämnings­
redovisning" i den kulturhistoriska förstudien, Väg 155, delen Västra Hisingen - Öckerö
(Ottander J & Wigforss J, 2000).
Fig 2 Översikt över områdesindelning av respektive korridor.
6
Område l
Korridor Hästevik - östra delen
Korridoren följer till stora delar en dalgång som är orienterad i nordväst-sydöstlig riktning
från Galgebacken i öster till dess att sträckningen möter hällmarksområdet i väster. Området
runt Galgebacken är idag skogsbevuxet och har åtminstone under historisk tid inte varit brukat
som åkermark , Väster om Galgebacken följer korridoren dalgångens sträckning, som idag
främst nyttjas som betesmark, vilken upprätthåller det öppna landskapet. Dalgångens västra
del är beväxt med tall , en och tät buskvegetation och är till vissa delar mycket
svårframkomlig, Här dominerar sandjordar som i vissa partier är skalförande,
Fornlämningsbilden inom detta landskapsavsnitt visar en synnerligen hög koncentration av
boplatser. Fyndmaterialet indikerar att de främst härrör från äldre och yngre stenålder, men
keramikfynd antyder också att vissa av platserna kan ha varit bebodda också under brons­
och/eller järnålder. På höjdryggar vid dalgångens sidor finns gravar, främst stensättningar,
vilket förstärker bilden av områdets attraktiva läge även under dessa senare perioder.
Före den arkeologiska utredningen fanns nio kända boplatser i eller i direkt anslutning till
korridoren, Vid utredningen framkom ytterligare tre platser med boplatsindikerande material.
,j
J'
' ."'
,
. 'i/
~I .
'
l·
,
' I'
'
i
~ O'"
~",
-,- "y'.....-.~
If' '-,'~ , "~-=---V~
<:"/~
,'- : ~~. : .:
"
, ~ :,
J
,
-
.:
lU\06
):
( ,
rOOL2
I "
I .T OO:-~
E0 BOPLAT S
~ NYUPPTÄCKT BOPLAT S
•
Fig 3 Översikt över Område l - Korridor Hästeviks östra del
GRAV
100
I
200 M
I
7
Nyupptäckt boplats 1
Beskrivning Platsen är belägen i en svag sydsluttning, omgiven av högre terräng i öster och väster. Området är nu bevuxet med lövsly och ungskog och har troligen varit odlat tidigare. l närheten av platsen rinner en bäck och över ytans västra del går idag en mindre brukningsväg. Nivån över havet är mellan 22 och 28 meter. Platsen undersöktes genom maskingrävda schakt. Resultat: Vid utredningen framkom ett tiotal avslag samt två kärnor. Inget daterbart material påträffades men nivån över havet på ca 25 meter antyder att bosättningen kan ha ägt rum under äldre stenålder. Mot bakgrund av fyndmängd, närhet till intilliggande fornlämningar samt det topografiskt gynnsamma läget, görs bedömningen att spåren härrör från en boplats. Fornlämningen är belägen på fastigheten: Röd 75: 1, Torslanda socken . 8
Nyupptäckt boplats 2
Beskrivning: Belägen i ett skogsområde i ganska flack terräng. Mindre bergspartier avgränsar ytan åt öster. I väster rinner en bäck i nord-sydlig riktning och i öster finns en mindre damm. Nivån över havet är mellan 25 och 30 meter. Området har ej varit odlat vilket gör boplatsen särskilt värdefull. Platsen undersöktes genom ett flertal provgropar och schakt. ,- -'
,_
I
.
.
/
Fig. 5. Ulredllingsolllråde //l ed spår av jörhisloriska aktivileIer. Skala /:2000.
Resultat: Vid utredningen påträffades ett litet fyndmaterial med slagen flinta, bränd lera, keramik samt en skrapa av flinta. Inget daterbart material framkom vid undersökningen och fornlämningens avgränsning är osäker då fyndmaterialet var litet men spritt över en relativt stor yta . Platsen bedöms dock som mycket värdefull då området inte varit odlat. Fornlämningen är belägen på fastigheten: Röd 75:1, Torslanda socken. 9
Nyupptäckt boplats 3
Beskrivning:
Belägen i ett mycket snårigt område som till sina övre delar är skogklätt. I dalgången rinner
en mindre bäck som orienterar sig i väst-östlig riktning. Vissa partier visar spår av
täktverksamhet och undersöknings ytan ligger i nära anslutning till tidigare känd
skalgrusförekomst. Nivån över havet är mellan 30 och 40 meter.
Platsen har möjligen ej varit odlad tidigare. Fornlämningen kan höra samman med den i
väster registrerade boplatsen To 181.
• PROVGROP
........ SCHAKT
Fig. 6 Utredningsområde med spår av förhistoriska aktiviteter. Ska/a 1:2000.
Resultat:
Vid utredningen påträffades keramik, slagen flinta och ett stolphål.
Keramiken, som framkom i ett av schakten, nr 22, antyder en datering till jämålder. Boplatsen
skulle i så fall vara en av de få kända i området från denna tidsperiod. Eventuellt kan den
utgöra en del av den närbelägna To 181. Boplatsen bedöms ha ett högt vetenskapligt värde
mot bakgrund av inte minst de goda bevaringsförhållanden för organiskt material som
skalgrus kan medverka till samt att den tillhör en av områdets få representanter för perioden
brons- jämålder.
Fornlämningen är belägen på fastigheten: Torslanda 3:39, Torslanda socken.
10
Övriga undersökta områden
Ett sadelläge på en höjdrygg nordväst om To 185 undersöktes genom två provgropar. Jordarten utgjordes av grusig sand och området är idag beväxt med träd och sly. Nivån över havet är mellan 30 och 35 meter. Resultat: Ett avslag påträffades i en av groparna, pg 13. I övrigt iakttogs inga spår av mänsklig påverkan i jordlagren. Området bedöms inte kräva några fortsatta antikvariska insatser. "'\"
Fig. 7 ÖVrigt undersökt område. Skala 1:4000.
• PROVGROP
11
Område 2
KOlTidor Hästevik - mellersta delen
Korridoren viker av åt väster från tidigare nämnd dalgång och passerar över ett
hällmarksområde med mindre våtmarker insprängda mellan höjdryggarna. Vegetationen i de
mellanliggande våtmarkerna domineras av ljung och inom vissa mera skyddade områden
växer låga ekskogar. Fornlämningarna utgörs av gravar i form av stensättningar, vilka ofta
ligger på exponerade platser i terrängen. Några avviker dock genom mer undanskymda
terränglägen, såsom; To 30 och To 27, vilka båda ligger inom korridoren.
En glest skogbeväxt platå i områdets västra del undersöktes genom tre provgropar, Pg 17-19
(se fig. 13) .
• GRAV
o
I
100
I
200 M
I
Fig.8 Översikt över Område 2 - Korridor Hästeviks mellersta del.
Resultat: Totalt påträffades i provgroparna ert flintavsjag och i övrigt fanns inget som talade
för att någon mänsklig verksamhet förekommit på platsen. Området bedöms inte kräva några
fortsatta antikvariska insatser.
12
Område 3
Korridor Hästevik - västra delen
Väster om häJJmarksområdet passerar korridoren över ett terrängavsnitt med sprickdalar som
orienterar sig i närmast nord-sydlig riktning. Naturgeografin har skapat goda lägen för
bosättning och området hyser ett flertal kända fornlämningar i form boplatser. Flertalet av
dessa fornlämningar ligger på låga nivåer, lägre än 15 meter över havet, vilket mot bakgrund
av strandlinjeförskjutningen i området indikerar att de sannolikt härrör från yngre stenålder
eller senare perioder av förhistorien .
Före den arkeologiska utredningen fanns inom detta landskapsavsnitt fyra kända boplatser i
eller i direkt anslutning till korridoren och i samband med undersökningen framkom
ytterligare tre platser med boplatsindikerande material (nyupptäckt boplats 4-6, se fig 9).
Korridorens västligaste del domineras av ett högt och stort bergsparti, vilket till stora delar är
bebyggt. På bergets övre delar finns en fornborg registrerad, vilken dock bedöms som mycket
osäker. I västra delen finns gravar i form av röse och stensättning. Dessa ligger i ett magnifikt
läge med vid utsikt över havet och öarna i väster. Nära strandkanten ligger resterna efter en,
alternativt två tomtningar.
o
FORNBORG
~ BOPLATS
~ NYUPPTÄCKT BOPLATS
•
GRAV
TOMTNING
o
100
I
Fig. 9 Oversikt över Område 3- Korridor Hästeviks västra del.
200 M
I
13
Nyupptäckt boplats 4
Beskrivning:
Fornlämningen ligger i anslutning till en bäck i en sydsluttning väl skyddad av berg i ett
typiskt boplatsläge. Nivån över havet är mellan 4 och 10 meter. Området, vilket nu är
tallskogsbevuxet, har möjligen inte varit odlat varför det tidigare undgått upptäckt. Platsen
undersöktes genom okulär besiktning av skärningar i bäckfåran där slagen flinta påträffades
på flera ställen i bäcken samt genom en provgrop.
Fig. 10 Utredningsområde med spår av förhistoriska aktiviteter. Skala 1:4000.
Resultat:
Fyndmaterialet är litet och går inte att tidsbestämma. Nivån över havet tyder dock i första
hand på en datering till yngre stenålder. Eventuellt kan platsen också innehålla spår från
mellersta delen av äldre stenålder. Svårbedömd men om området inte varit odlat har den ett
stort vetenskapligt värde.
Fornlämningen är belägen på fastigheten Hästevik l: 16 och kan eventuellt även beröra
Hästevik l : 15 , båda i Torslanda socken .
14
Nyupptäckt boplats 5
Beskrivning: Den undersökta platsen är belägen intill en mindre damm i ett väl skyddat läge mellan berg i öster och väster. Området som idag är skogsmark, ligger i en svag sydsluttning, vilken inte varit odlad tidigare . Nivån över havet är mellan 10 och 18 meter. • PROVGROP
Fig. Il Utredningsområde med spår av förhistoriska aktiviteter. Skala 1.'4000.
Resultat: Ett litet fyndmaterial påträffades som inte tillåter en datering. Platsen ligger så lågt att fynden måste vara från yngre stenålder eller senare. Viktig representant för de yngre boplatserna och med tanke på att området inte varit odlat. Fornlämningens utbredning är osäker. Flera provgropar grävdes i det läge som ur boplatssynpunkt anses lämpligast d.v .s, ner mot åkermarken, men endast ett fåtal avslag påträffades i dessa. Utifrån fyndspridningen görs därför bedömningen att spåren från boplatsen främst finns i sluttningens övre delar. Fornlämningen är belägen på fastigheten Hästevik 1:7 & 1 :8, Torslanda socken . 15
Nyupptäckt boplats 6
Beskrivning
Det undersökta området är beläget under ett klippöverhäng, i väl skyddat läge mellan en
bergvägg och ett stort klippblock. I söder, på den svagt sluttande slättmarken, är en boplats
sedan tidigare registrerad, To 145 och strax norr därom finns ytterligare en boplats, To 144.
Klippöverhänget ligger på en nivå av ca 10 meter över havet
• PROVGROP
Fig 12 Utredningsol11råde med spår avfärhistoriska aktiviteter. Skola 1:40.0.0.
Resultat Ett litet fyndmaterial påträffades som ej kan dateras. Dessa fynd har ett mycket intressant läge Denna typ av bosättning är ovanlig och närmast unik i göteborgsområdet och därför mycket viktig ur flera aspekter. Kan ha samband med närliggande boplatser, To 144 och 145, men bör genom sitt avvikande läge bedömas för sig. Fornlämningen är belägen på fastigheten: Hästevik 1:6, Torslanda socken . 16 Övriga undersökta områden
Ytterligare två platser undersöktes vid utredningen. Dels berördes ett vattensjukt område
öster om To 149, vars kanter undersöktes genom fem provgropar, pg 20-24. Endast enstaka
avslag påträffades och platsen bedöms inte behöva fortsatta antikvariska insatser. Den andra
undersökta ytan låg på Hästviksbergets östra sluttning på en nivå över havet av mellan 30 och
35 meter. På platsen grävdes tre provgropar, pg 34-36 och totalt påträffades endast ett avslag i
dessa. Området bedöms inte kräva några fortsatta antikvariska insatser.
f . ,'
' •.
t,' (
.- ," 11 " ;
L!
• ' ;~ I
.' l,
' ..
".'
. ' _;
j
)"
'I
l ~
~. ~ . ~,1
,
"
• PROVGROP
Fig . 13 Qversikl ö ver undersök/a p/afse r i Område J. Ska/a 1:8000.
' "
17 Område 4
Korridor HästevikIHjuvik ­
Björkö-Öckerö
Öarna förbinds
det norra
alternativet med bro mellan
Hästevik - Björkö och Björkö ­
Öckerö och i det sydliga
alternativet med bro från Hjuvik
- Björkö och mellan Björkö och
Öckerö som ovan beskrivits. På
Björkö ligger korridor Hästevik
inom en låglänt öst-västgående
dalgång och i korridor Hjuvik
förbinds öarna via bro mellan
Lilla Varholmen - Björkö och
Björkö - Öckerö. På Björkö
passerar korridoren i nordväst­
sydöstlig riktning nära öns
sydspets. Hällmark dominerar i
terrängen som bitvis är ganska
kuperad . I korridorens norra del
ligger
Björkemossen,
vilken
delvis varit nyttjad till torvtäkt.
Inga fornlämningar är kända
inom korridoren men på öns
sydspets samt på den In­
tilliggande Florentinskären har
enligt äldre kartmaterial varit en
plats för trankokeri, raä 286.
Området är idag dock till största
delen bebyggt och inga synliga
spår finns längre efter verksam­
heten .
I
5e",-
'd Il to
tiel. u.-t­
C> W'\f" A.d~
~.,~
. ..
I
,
....
~
• PR OV GROP
Fig. J4 Område .:J. Skala J.' JO 000
Resultat: Utöver en okulär besiktning av korridorerna på Björkö grävdes en provgrop i
sluttningen ner mot Grönevikens färjeläge. Inga fynd eller andra tecken på förhistorisk
aktivitet kunde iakttas i jordlagren, varför det inte bedöms kräva fortsatta antikvariska
insatser.
I
18
Område 5 och 6
KOlTidor Hjuvik
Korridoren följer i sin helhet väg 155 mellan Amhult i öster och Lilla Varholmen i väster och
innebär en ombyggnad och breddning av befintlig väg . Denna följer den öst-västgående
dalgången, vilken kantas av högre bergspartier i norr och söder. Området söder om vägen är
längs dalgången till stora delar exploaterad genom villabebyggelse. Vid övergången till den
lågt liggande slättmarken i väster finns ett mindre område med brukad mark och väster därom
ansluter vägen till bebyggelsen i Hjuvik och färjeläget på Lilla Varholmen .
Längs dalgången finns ett par kända boplatser, vilka alla är skadade genom dels den nuvar­
ande vägen mot Hjuvik, dels genom den bebyggelse som ligger i anslutning till vägen. Direkt
norr om väg 155 finns också en fornborg , Tors slott, vars södra branta bergssluttning ligger
inom vägkorridoren. I dalgångens västra del domineras fornlämningsbilden av fyndplatser.
;
,
!
o
'~ I
,I
- J" I
~
•
FORNBORG
GSY BOPLATS
~ NYUPPTÄCKT BOPLATS
•
GRAV
FYNDPLATS
o
100
200 M
I
Fig.
E:SY BOPLATS
•
GRAV
FYNDPLATS
o
100
I
200 M
I
Fig . / 6 Ol'ersikr ö ver Område 6 - Ko rridor HjLlviks västra del.
'.
19
Nyupptäckt boplats 7
Beskrivning:
Boplatsen upptäcktes vid den arkeologiska utredningen söder om Hjuviksvägen i ett
skogbevuxet parti som troligen ej varit odlat. Utifrån terrängen är det troligt att
boplatsområdet även berör området norr om vägen. Den undersökta ytan ligger på en nivå av
mellan 20 och 26 meter över havet. Området är ej exploaterat utom den del som Hjuviksvägen
och tillhörande GC-bana omfattar.
Fig. J 7 Utredningsområde med spår av(örhistoriska aktiviteter.
Resultat:
Fyndmaterialet är litet och ej möjligt att datera. Nivån över havet gör det dock troligt att
boplatsen är från äldre stenålder. Fornlämningen är med största sannolikhet skadad av väg
155, men bedöms utifrån topografin kunna sträcka sig över på den norra sidan av vägen
Fornlämningen är belägen på fastigheten Hästevik 2:3, Torslanda socken
20
Övriga undersökta områden
Ytterligare två områden i anslutning till väg 155 provgrävdes vid den arkeologiska
utredningen. Den ena av dessa låg i dalgångens östra del, nordöst om boplatsen To 132. Totalt
drogs sex schakt, 1-6, i sluttningen ner mot vägen och inget i jordlagren talade for att några
fortsatt antikvariska insatser skulle vara motiverade (se tig. 18).
Det andra undersökta området var beläget på en platå väster om "Nyupptäckt boplats 7". Ytan
undersöktes genom fyra schakt, 9-12 samt en provgrop, pg 3 9 (se tig. 19). I de siltiga, leriga
jordlagren framkom inget som motiverar fortsatta arkeologiska insatser .
• PROVGROP
H SCHAKT
Fig. 18 Ovrigt undersökt område. Skala 1:4000.
• PROVGROP
H SCHAKT
21
Sammanfattning av undersökningen
Vid den arkeologiska utredningen av två alternativa vägkorridorer på sträckan Amhult ­
Öckerö, påträffades totalt sju tidigare okända fornlämningar. Samtliga utgörs av
boplatsområden. Sex av dessa lokaliserades inom den norra sträckan, benämnd korridor
Hästevik, och en boplats påträffades i den södra sträckan, benämnd korridor Hjuvik. Samtliga
nyupptäckta fornlämningar ligger i Torslanda socken. Uppgifter kring dessa kommer att
lämnas in till Riksantikvarieämbetets kunskapsavdelning för registrering.
l
"., /_ /
,
)
! '
I (
I!
f z'
i
I
I
o
l"~
'
I
I
I
i
I
I
0,5
I:
I KM
•
o NYUPPTÄCKT BOPLATS
Fig. 20 Nyupptäcktafomlänmingar j samband med arkeologisk utredning av Väg J55, delen 'Västra Hisingen
Ockerö.
Vid eventuell framtida vägexploatering på någon av de alternativa sträckningarna, görs
bedömningen att de nyupptäckta boplatserna, 1-7, bör förundersökas för att nå klarhet över
respektive fornlämnings status och utbredning, Behovet av förundersökning anses även gälla
för de sedan tidigare kända boplatserna/fyndplatserna i eller invid respektive korridor. Först
efter genomförd förundersökning kan respektive fornlämning värderas vetenskapligt och ur
kulturmiljösynpunkt. Beslut om förundersökningar tas av Länsstyrelsen,
Uddevalla den 4 augusti 2000.
För Bohusläns museum
o'
~~? ~;7e--
För Qöteborgs Stadsmuseum
/' ?
•/
c?l;
"-:;;
v
l ?/4A ~
,t',:
~
Johan Wigforss
ffi
'Y';)-:)
j
i
i
/
22
Källor och litteratur
• Arkiv och magasin tillhörande Göteborgs Stadsmuseums arkeologiska samlingar.
• Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen, rapport nr 10. 1984.
• Ottan der J & Wigforss 1. Kulturhistorisk förstudie. Bilaga till
miljökonsekvensbeskrivning. Väg 155, delen Västra Hisingen - Öckerö. 2000.
• Tradition och förnyelse. Kulturminnesvårdsprogram för Öckerö kommun. 1992.
• Register över riksantikvarieämbetets fornminnesinventering för Torslanda och Öckerö
socken.
• Westerlind A-M m fl. Kulturvärden och MKB. Riksantikvarieämbetet 1997.
• Översiktsplan för Öckerö kommun. 1990.
Administrativa uppgifter
BM dnr: 75/00 K
Fastighet: Björkö 3:154 m fl- Öckerö socken
Torslanda 3:39 m fl- Torslanda socken
Ekonomisk karta: 7110&7111
Socken: Öckerö & Torslanda
Kommun: Öckerö & Göteborg
Län: Västra Götaland
Uppdragsgi vare: Vägverket Region Väst
Lennart Holmqvist
Box 14033 Göteborg
FältarbeteI ansvarig
för undersökningen:
Johan Wigforss - Göteborgs Stadsmuseum &
J an Ottander - Bohusläns museum
Tid: Våren 2000
Kartritning: Anette Olsson
Redigering och layout: Annelie Isacsson
23
Torslanda, Väg 155 Hjuviksvägen
Arkeologisk utredning år 2000
Fyndtabell - Flinta
Invent.nr
000001
l
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Fynd
nr
Grävn.enhet
Pg 1
Redskap, kärnor, spån
Avslag
st
g
Ovrigt redskap 1 st 51 g
4
Pg3
Ovrig
st
g
4
135
11
8
59
90
2
1
5
15
6
3
27
207
3
4
l
3
2
4
46
4
3
151
12
5
1
l
1
78
2
33
6
53
Avslagsskrapa A 1 st 7 g
2
3
Pg4
Pg5
l
16
Pg6
3
19
Pg7
2
9
Pg9
Pg13
1
5
Pg 19
Pg22
Pg24
Pg25
l
l
l
l
2
6
62
3
Pg26
5
74
Pg29
4
69
2l
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
3
Pg30
Pg31
1
88
Pg32
1
l
Pg33
3
41
Pg35
l
2
Pg38
2
4
24
Fyndtabell - Flinta
Arkeologisk utredning år 2000 Väg 155 Hjuviksvägen
Provschakt
Invent.nr
000001
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Fynd
nr
Grävn. enhet
Redskap, kärnor, spån
Avslag
st
g
l
Schakt 2
Schakt 7
22
Ovrig
st
g
1
155
44
Schakt 8
P lattJorms kärna C 3 st
135g
Mikrospån 1 st
19
19
Schakt 11
Schakt 13
Schakt 20
Schakt 21
Schakt 22
Schakt 25
Schakt 26
Schakt 27
Schakt 28
Schakt 29
535
129
3
12
4
2
7
26
6
21
1
5
2
3
100
26
8
68
2
17
18
1
46.8
7.6
3
5.8
31st78g
Keramik
Retuscherad.flinta 1 st 3 g
Keramik
3 st
11
3.5
l
15.1
3g