Arkeologisk utredning Väg 155 •• Delen Västra Hisingen-Ockerö Torslanda och Öckerö socken Göteborgs och Öckerö kommun Rapport 2000:22 Jan Ottander och Johan Wigforss GÖ'rEBORGS Wn3SnWSOV1S Arkeologisk utredning Väg 155 Delen Västra Hisingen-Öckerö Torslanda och Öckerö socken Göteborgs och Öckerö kommun Ur allmSnt kartmaterial från lantmSteriet medgivande 90.80. 12. Göteborgs Stadsmuseum och BohusUlns museum 2000:22 Johan Wigforss och Jan Ottander GÖTEBORGS Wn3SnWSO'v'lS Innehåll Bakgrund 3 Syfte och metodval 3 Landskap och fomlämningsbild 4 Undersökning och resultat 5 Område l 6 Område 2 11 Område 3 12 Område4 17 Område 5 och 6 18 Sammanfattning av undersökningen 21 Källor och litteratur 22 Administrativa uppgifter 22 Fyndtabeller 23 3 llakgrund Med anledning av vägutredning med tillhörande MKB för väg 155, delen Västra Hisingen­ Öckerö kommun i Torslanda respektive Öckerö socken, har Göteborgs Stadsmuseum och Bohusläns museum genomfört en kulturhistorisk förstudie till miljökonsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen föregicks aven arkeologisk utredning vars huvudsakliga syfte var att skapa ett bättre underlag över fornlämningsbilden inför bedömningen av de olika vägalternativen och deras konsekvenser för kulturmiljön. Denna arkeologiska utredning utfördes under våren år 2000. Uppdragsgivare var Vägverket region Väst. Vägutredningen berör två skilda korridorer genom landskapet varav den södra följer nuvarande väg 155 och benämns "korridor Hjuvik" och den norra, mellan Hästevik och Amhult benämns "korridor Hästevik". F/g.1 Ulredningsoll/råde jör väg 155. delen Väs/ra Hising en. Uldrag ur vagulredn/ng. Syfte och metod va l Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra om tidigare okända fornlämningar skulle komma att beröras av de olika vägalternativen. Arbetet inleddes med arkivstudier och okulär besiktning av området. Därefter grävdes provgropar för hand. Dessa var 0,5 x 0,5 m stora och grävdes inom de områden där det var omöjligt eller svårt att ta sig fram med grävmaskin. Avslutningsvis kompletterades undersökningen med maskingrävda schakt. En liten grävmaskin med planskopa valdes med tanke på möjligheten att lättare komma fram i de skogbevuxna delarna. Provgrävningen har endast gjorts inom de vägkorridorer som Vägverket presenterat. Valet av undersök ningsområden gjordes främst utifrån topografiska lägen och närhet till kända fornlämningar. 4 Landskap och fornlämnings bild Naturgeografin, som den ser ut idag, karaktäriseras på Hisingen av ett sprickdalslandskap i väster med kala berg, sönderskuret av ställvis branta dalgångar. Det största sammanhängande hällmarkspartiet ligger inom korridor Hästeviks mellersta parti. Vegetationen i de mellanliggande delarna domineras av ljung och våtmarker. Inom vissa mera skyddade områden växer låga ekskogar. Öster om denna naturmark foljer korridoren en sydöst­ nordvästlig dalgång som delvis är skogsbeväxt och delvis är brukad eller använd som betesmark. Den norra korridorens västra del domineras av ett högt och stort bergsparti, Hästeviksberget, vilket till stora delar idag är bebyggt. Korridor Hjuvik följer en öst-västlig dalgång, vilken kantas av högre bergspartier i norr och söder. Vid övergången till den lågt liggande slättmarken i väster finns ett mindre område med tidigare brukad mark inom vilket ytterligare exploatering med bostäder planeras. Väster därom ansluter vägen till bebyggelsen i Hjuvik och fårjeläget på Lilla Varholmen. Södra delen av Björkö består huvudsakligen av kala hällmarker med bitvis kuperad terräng. I korridor Hjuviks norra del ligger Björkemossen, vilken tidigare delvis varit nyttjad till torvtäkt. På Öckerö ansluter bron till befintligt färjeläge. Det nu aktuella området i Torslanda har under sten- och bronsålder utgjort ett skärgårds­ landskap. Denna miljö, med sitt läge i anslutning till Göta älvs mynningsområde, har främst under stenåldern varit synnerligen attraktivt for de f'angstlevande grupper som fanns på västkusten och for vilka havet var en viktig näringsresurs. Boplatser med fynd av stenålderskaraktär är den dominerande fornlämningskategorin inom de studerade områdena. Vissa terrängavsnitt uppvisar en synnerligen hög koncentration boplatser, såsom korridor Hästeviks östra delar samt området öster om Hästeviksberget. Bronsålderns lämningar utgörs främst av gravar i form av rösen och ensamliggande stensättningar, vilka vanligen anlagts på väl exponerade platser såsom bergskrön eller liknande. Majoriteten av dessa återfinns idag på de mera höglänta bergspartierna i områdets mellersta delar. Från järnåldern finns fä kända spår även om de ovan nämnda stensättningarna mycket väl kan härröra från jämålders äldsta fas. Möjligen kan också vissa av de kända boplatserna som uppvisar keramik indikera bosättning från brons- eller järnålder. Likaså är fornborgen "Tors slott", belägen norr om Hjuviksvägen, en fornlämningstyp som kan hänföras till brons- eller jämålder, vilket i så fall indikerar att bosättningar funnits i dess närhet. De många rösena i anslutning till fornborgen talar för att den kan ha varit uppförd redan under bronsålder men sedan nyttjats även under senare skeden av förhistorien. Från historisk tid domineras de kustnära fornlämningarna av tomtningar och ristningar, vilka kopplas samman med aktiviteter knutna till perioder av sillfiske. 5 Undersökning och resultat De två alternativa sträckningarna går igenom skilda terrängavsnitt Detta har skapat olika grundförutsättningar för människors närvaro och nyttjande av landskapet, vilket också avspeglas i fornlämningsbilden . Beskrivningen av fältundersökningen för respektive korridor har utifrån detta indelats områdesvis, där varje terrängavsnitt beskrivs översiktligt Terrängavsnitten för korridor Hästevik utgörs av område 1-4 räknat från öster. Korridor Hjuvik omfattar område 5-6. De 7 platser som bedömts utgöra nyupptäckta fornlämningar har fått en mera ingående redogörelse, medan övriga undersökta platser endast sammanfattas genom en kortfattad beskrivning. De nyupptäckta fornlämningarna kan bara beskrivas och värderas mycket preliminärt utifrån de fynd och observationer som gjorts vid utredningen. Den provundersökning, vid vilken boplatserna upptäckts, har inte gjorts mer omfattande än vad som behövts för att kunna bedöma fornlämningen som någorlunda säker. Det bör särskilt betonas att fornlämningarnas utbredning, datering och vetenskapliga betydelse först kan anges efter en genomförd förundersökning. Den avgränsning som gjorts vid redovisningen av de nyupptäckta boplatserna måste därför betraktas som mycket preliminära. De tidigare kända boplatsområdena har ofta varit kända sedan länge och har många gånger ett omfattande fyndmaterial som ibland kan tids- och kulturgruppbestämmas. Även här måste emellertid påpekas att också den utvärderingen blir preliminär till dess att förundersökningar gjorts . För en mera utförlig beskrivning av de tidigare kända och registrerade fornlämningarna, som kan komma att beröras vid en eventuell vägdragning, hänvisas till kapitel "Fornlämnings­ redovisning" i den kulturhistoriska förstudien, Väg 155, delen Västra Hisingen - Öckerö (Ottander J & Wigforss J, 2000). Fig 2 Översikt över områdesindelning av respektive korridor. 6 Område l Korridor Hästevik - östra delen Korridoren följer till stora delar en dalgång som är orienterad i nordväst-sydöstlig riktning från Galgebacken i öster till dess att sträckningen möter hällmarksområdet i väster. Området runt Galgebacken är idag skogsbevuxet och har åtminstone under historisk tid inte varit brukat som åkermark , Väster om Galgebacken följer korridoren dalgångens sträckning, som idag främst nyttjas som betesmark, vilken upprätthåller det öppna landskapet. Dalgångens västra del är beväxt med tall , en och tät buskvegetation och är till vissa delar mycket svårframkomlig, Här dominerar sandjordar som i vissa partier är skalförande, Fornlämningsbilden inom detta landskapsavsnitt visar en synnerligen hög koncentration av boplatser. Fyndmaterialet indikerar att de främst härrör från äldre och yngre stenålder, men keramikfynd antyder också att vissa av platserna kan ha varit bebodda också under brons­ och/eller järnålder. På höjdryggar vid dalgångens sidor finns gravar, främst stensättningar, vilket förstärker bilden av områdets attraktiva läge även under dessa senare perioder. Före den arkeologiska utredningen fanns nio kända boplatser i eller i direkt anslutning till korridoren, Vid utredningen framkom ytterligare tre platser med boplatsindikerande material. ,j J' ' ."' , . 'i/ ~I . ' l· , ' I' ' i ~ O'" ~", -,- "y'.....-.~ If' '-,'~ , "~-=---V~ <:"/~ ,'- : ~~. : .: " , ~ :, J , - .: lU\06 ): ( , rOOL2 I " I .T OO:-~ E0 BOPLAT S ~ NYUPPTÄCKT BOPLAT S • Fig 3 Översikt över Område l - Korridor Hästeviks östra del GRAV 100 I 200 M I 7 Nyupptäckt boplats 1 Beskrivning Platsen är belägen i en svag sydsluttning, omgiven av högre terräng i öster och väster. Området är nu bevuxet med lövsly och ungskog och har troligen varit odlat tidigare. l närheten av platsen rinner en bäck och över ytans västra del går idag en mindre brukningsväg. Nivån över havet är mellan 22 och 28 meter. Platsen undersöktes genom maskingrävda schakt. Resultat: Vid utredningen framkom ett tiotal avslag samt två kärnor. Inget daterbart material påträffades men nivån över havet på ca 25 meter antyder att bosättningen kan ha ägt rum under äldre stenålder. Mot bakgrund av fyndmängd, närhet till intilliggande fornlämningar samt det topografiskt gynnsamma läget, görs bedömningen att spåren härrör från en boplats. Fornlämningen är belägen på fastigheten: Röd 75: 1, Torslanda socken . 8 Nyupptäckt boplats 2 Beskrivning: Belägen i ett skogsområde i ganska flack terräng. Mindre bergspartier avgränsar ytan åt öster. I väster rinner en bäck i nord-sydlig riktning och i öster finns en mindre damm. Nivån över havet är mellan 25 och 30 meter. Området har ej varit odlat vilket gör boplatsen särskilt värdefull. Platsen undersöktes genom ett flertal provgropar och schakt. ,- -' ,_ I . . / Fig. 5. Ulredllingsolllråde //l ed spår av jörhisloriska aktivileIer. Skala /:2000. Resultat: Vid utredningen påträffades ett litet fyndmaterial med slagen flinta, bränd lera, keramik samt en skrapa av flinta. Inget daterbart material framkom vid undersökningen och fornlämningens avgränsning är osäker då fyndmaterialet var litet men spritt över en relativt stor yta . Platsen bedöms dock som mycket värdefull då området inte varit odlat. Fornlämningen är belägen på fastigheten: Röd 75:1, Torslanda socken. 9 Nyupptäckt boplats 3 Beskrivning: Belägen i ett mycket snårigt område som till sina övre delar är skogklätt. I dalgången rinner en mindre bäck som orienterar sig i väst-östlig riktning. Vissa partier visar spår av täktverksamhet och undersöknings ytan ligger i nära anslutning till tidigare känd skalgrusförekomst. Nivån över havet är mellan 30 och 40 meter. Platsen har möjligen ej varit odlad tidigare. Fornlämningen kan höra samman med den i väster registrerade boplatsen To 181. • PROVGROP ........ SCHAKT Fig. 6 Utredningsområde med spår av förhistoriska aktiviteter. Ska/a 1:2000. Resultat: Vid utredningen påträffades keramik, slagen flinta och ett stolphål. Keramiken, som framkom i ett av schakten, nr 22, antyder en datering till jämålder. Boplatsen skulle i så fall vara en av de få kända i området från denna tidsperiod. Eventuellt kan den utgöra en del av den närbelägna To 181. Boplatsen bedöms ha ett högt vetenskapligt värde mot bakgrund av inte minst de goda bevaringsförhållanden för organiskt material som skalgrus kan medverka till samt att den tillhör en av områdets få representanter för perioden brons- jämålder. Fornlämningen är belägen på fastigheten: Torslanda 3:39, Torslanda socken. 10 Övriga undersökta områden Ett sadelläge på en höjdrygg nordväst om To 185 undersöktes genom två provgropar. Jordarten utgjordes av grusig sand och området är idag beväxt med träd och sly. Nivån över havet är mellan 30 och 35 meter. Resultat: Ett avslag påträffades i en av groparna, pg 13. I övrigt iakttogs inga spår av mänsklig påverkan i jordlagren. Området bedöms inte kräva några fortsatta antikvariska insatser. "'\" Fig. 7 ÖVrigt undersökt område. Skala 1:4000. • PROVGROP 11 Område 2 KOlTidor Hästevik - mellersta delen Korridoren viker av åt väster från tidigare nämnd dalgång och passerar över ett hällmarksområde med mindre våtmarker insprängda mellan höjdryggarna. Vegetationen i de mellanliggande våtmarkerna domineras av ljung och inom vissa mera skyddade områden växer låga ekskogar. Fornlämningarna utgörs av gravar i form av stensättningar, vilka ofta ligger på exponerade platser i terrängen. Några avviker dock genom mer undanskymda terränglägen, såsom; To 30 och To 27, vilka båda ligger inom korridoren. En glest skogbeväxt platå i områdets västra del undersöktes genom tre provgropar, Pg 17-19 (se fig. 13) . • GRAV o I 100 I 200 M I Fig.8 Översikt över Område 2 - Korridor Hästeviks mellersta del. Resultat: Totalt påträffades i provgroparna ert flintavsjag och i övrigt fanns inget som talade för att någon mänsklig verksamhet förekommit på platsen. Området bedöms inte kräva några fortsatta antikvariska insatser. 12 Område 3 Korridor Hästevik - västra delen Väster om häJJmarksområdet passerar korridoren över ett terrängavsnitt med sprickdalar som orienterar sig i närmast nord-sydlig riktning. Naturgeografin har skapat goda lägen för bosättning och området hyser ett flertal kända fornlämningar i form boplatser. Flertalet av dessa fornlämningar ligger på låga nivåer, lägre än 15 meter över havet, vilket mot bakgrund av strandlinjeförskjutningen i området indikerar att de sannolikt härrör från yngre stenålder eller senare perioder av förhistorien . Före den arkeologiska utredningen fanns inom detta landskapsavsnitt fyra kända boplatser i eller i direkt anslutning till korridoren och i samband med undersökningen framkom ytterligare tre platser med boplatsindikerande material (nyupptäckt boplats 4-6, se fig 9). Korridorens västligaste del domineras av ett högt och stort bergsparti, vilket till stora delar är bebyggt. På bergets övre delar finns en fornborg registrerad, vilken dock bedöms som mycket osäker. I västra delen finns gravar i form av röse och stensättning. Dessa ligger i ett magnifikt läge med vid utsikt över havet och öarna i väster. Nära strandkanten ligger resterna efter en, alternativt två tomtningar. o FORNBORG ~ BOPLATS ~ NYUPPTÄCKT BOPLATS • GRAV TOMTNING o 100 I Fig. 9 Oversikt över Område 3- Korridor Hästeviks västra del. 200 M I 13 Nyupptäckt boplats 4 Beskrivning: Fornlämningen ligger i anslutning till en bäck i en sydsluttning väl skyddad av berg i ett typiskt boplatsläge. Nivån över havet är mellan 4 och 10 meter. Området, vilket nu är tallskogsbevuxet, har möjligen inte varit odlat varför det tidigare undgått upptäckt. Platsen undersöktes genom okulär besiktning av skärningar i bäckfåran där slagen flinta påträffades på flera ställen i bäcken samt genom en provgrop. Fig. 10 Utredningsområde med spår av förhistoriska aktiviteter. Skala 1:4000. Resultat: Fyndmaterialet är litet och går inte att tidsbestämma. Nivån över havet tyder dock i första hand på en datering till yngre stenålder. Eventuellt kan platsen också innehålla spår från mellersta delen av äldre stenålder. Svårbedömd men om området inte varit odlat har den ett stort vetenskapligt värde. Fornlämningen är belägen på fastigheten Hästevik l: 16 och kan eventuellt även beröra Hästevik l : 15 , båda i Torslanda socken . 14 Nyupptäckt boplats 5 Beskrivning: Den undersökta platsen är belägen intill en mindre damm i ett väl skyddat läge mellan berg i öster och väster. Området som idag är skogsmark, ligger i en svag sydsluttning, vilken inte varit odlad tidigare . Nivån över havet är mellan 10 och 18 meter. • PROVGROP Fig. Il Utredningsområde med spår av förhistoriska aktiviteter. Skala 1.'4000. Resultat: Ett litet fyndmaterial påträffades som inte tillåter en datering. Platsen ligger så lågt att fynden måste vara från yngre stenålder eller senare. Viktig representant för de yngre boplatserna och med tanke på att området inte varit odlat. Fornlämningens utbredning är osäker. Flera provgropar grävdes i det läge som ur boplatssynpunkt anses lämpligast d.v .s, ner mot åkermarken, men endast ett fåtal avslag påträffades i dessa. Utifrån fyndspridningen görs därför bedömningen att spåren från boplatsen främst finns i sluttningens övre delar. Fornlämningen är belägen på fastigheten Hästevik 1:7 & 1 :8, Torslanda socken . 15 Nyupptäckt boplats 6 Beskrivning Det undersökta området är beläget under ett klippöverhäng, i väl skyddat läge mellan en bergvägg och ett stort klippblock. I söder, på den svagt sluttande slättmarken, är en boplats sedan tidigare registrerad, To 145 och strax norr därom finns ytterligare en boplats, To 144. Klippöverhänget ligger på en nivå av ca 10 meter över havet • PROVGROP Fig 12 Utredningsol11råde med spår avfärhistoriska aktiviteter. Skola 1:40.0.0. Resultat Ett litet fyndmaterial påträffades som ej kan dateras. Dessa fynd har ett mycket intressant läge Denna typ av bosättning är ovanlig och närmast unik i göteborgsområdet och därför mycket viktig ur flera aspekter. Kan ha samband med närliggande boplatser, To 144 och 145, men bör genom sitt avvikande läge bedömas för sig. Fornlämningen är belägen på fastigheten: Hästevik 1:6, Torslanda socken . 16 Övriga undersökta områden Ytterligare två platser undersöktes vid utredningen. Dels berördes ett vattensjukt område öster om To 149, vars kanter undersöktes genom fem provgropar, pg 20-24. Endast enstaka avslag påträffades och platsen bedöms inte behöva fortsatta antikvariska insatser. Den andra undersökta ytan låg på Hästviksbergets östra sluttning på en nivå över havet av mellan 30 och 35 meter. På platsen grävdes tre provgropar, pg 34-36 och totalt påträffades endast ett avslag i dessa. Området bedöms inte kräva några fortsatta antikvariska insatser. f . ,' ' •. t,' ( .- ," 11 " ; L! • ' ;~ I .' l, ' .. ".' . ' _; j )" 'I l ~ ~. ~ . ~,1 , " • PROVGROP Fig . 13 Qversikl ö ver undersök/a p/afse r i Område J. Ska/a 1:8000. ' " 17 Område 4 Korridor HästevikIHjuvik ­ Björkö-Öckerö Öarna förbinds det norra alternativet med bro mellan Hästevik - Björkö och Björkö ­ Öckerö och i det sydliga alternativet med bro från Hjuvik - Björkö och mellan Björkö och Öckerö som ovan beskrivits. På Björkö ligger korridor Hästevik inom en låglänt öst-västgående dalgång och i korridor Hjuvik förbinds öarna via bro mellan Lilla Varholmen - Björkö och Björkö - Öckerö. På Björkö passerar korridoren i nordväst­ sydöstlig riktning nära öns sydspets. Hällmark dominerar i terrängen som bitvis är ganska kuperad . I korridorens norra del ligger Björkemossen, vilken delvis varit nyttjad till torvtäkt. Inga fornlämningar är kända inom korridoren men på öns sydspets samt på den In­ tilliggande Florentinskären har enligt äldre kartmaterial varit en plats för trankokeri, raä 286. Området är idag dock till största delen bebyggt och inga synliga spår finns längre efter verksam­ heten . I 5e",- 'd Il to tiel. u.-t­ C> W'\f" A.d~ ~.,~ . .. I , .... ~ • PR OV GROP Fig. J4 Område .:J. Skala J.' JO 000 Resultat: Utöver en okulär besiktning av korridorerna på Björkö grävdes en provgrop i sluttningen ner mot Grönevikens färjeläge. Inga fynd eller andra tecken på förhistorisk aktivitet kunde iakttas i jordlagren, varför det inte bedöms kräva fortsatta antikvariska insatser. I 18 Område 5 och 6 KOlTidor Hjuvik Korridoren följer i sin helhet väg 155 mellan Amhult i öster och Lilla Varholmen i väster och innebär en ombyggnad och breddning av befintlig väg . Denna följer den öst-västgående dalgången, vilken kantas av högre bergspartier i norr och söder. Området söder om vägen är längs dalgången till stora delar exploaterad genom villabebyggelse. Vid övergången till den lågt liggande slättmarken i väster finns ett mindre område med brukad mark och väster därom ansluter vägen till bebyggelsen i Hjuvik och färjeläget på Lilla Varholmen . Längs dalgången finns ett par kända boplatser, vilka alla är skadade genom dels den nuvar­ ande vägen mot Hjuvik, dels genom den bebyggelse som ligger i anslutning till vägen. Direkt norr om väg 155 finns också en fornborg , Tors slott, vars södra branta bergssluttning ligger inom vägkorridoren. I dalgångens västra del domineras fornlämningsbilden av fyndplatser. ; , ! o '~ I ,I - J" I ~ • FORNBORG GSY BOPLATS ~ NYUPPTÄCKT BOPLATS • GRAV FYNDPLATS o 100 200 M I Fig. E:SY BOPLATS • GRAV FYNDPLATS o 100 I 200 M I Fig . / 6 Ol'ersikr ö ver Område 6 - Ko rridor HjLlviks västra del. '. 19 Nyupptäckt boplats 7 Beskrivning: Boplatsen upptäcktes vid den arkeologiska utredningen söder om Hjuviksvägen i ett skogbevuxet parti som troligen ej varit odlat. Utifrån terrängen är det troligt att boplatsområdet även berör området norr om vägen. Den undersökta ytan ligger på en nivå av mellan 20 och 26 meter över havet. Området är ej exploaterat utom den del som Hjuviksvägen och tillhörande GC-bana omfattar. Fig. J 7 Utredningsområde med spår av(örhistoriska aktiviteter. Resultat: Fyndmaterialet är litet och ej möjligt att datera. Nivån över havet gör det dock troligt att boplatsen är från äldre stenålder. Fornlämningen är med största sannolikhet skadad av väg 155, men bedöms utifrån topografin kunna sträcka sig över på den norra sidan av vägen Fornlämningen är belägen på fastigheten Hästevik 2:3, Torslanda socken 20 Övriga undersökta områden Ytterligare två områden i anslutning till väg 155 provgrävdes vid den arkeologiska utredningen. Den ena av dessa låg i dalgångens östra del, nordöst om boplatsen To 132. Totalt drogs sex schakt, 1-6, i sluttningen ner mot vägen och inget i jordlagren talade for att några fortsatt antikvariska insatser skulle vara motiverade (se tig. 18). Det andra undersökta området var beläget på en platå väster om "Nyupptäckt boplats 7". Ytan undersöktes genom fyra schakt, 9-12 samt en provgrop, pg 3 9 (se tig. 19). I de siltiga, leriga jordlagren framkom inget som motiverar fortsatta arkeologiska insatser . • PROVGROP H SCHAKT Fig. 18 Ovrigt undersökt område. Skala 1:4000. • PROVGROP H SCHAKT 21 Sammanfattning av undersökningen Vid den arkeologiska utredningen av två alternativa vägkorridorer på sträckan Amhult ­ Öckerö, påträffades totalt sju tidigare okända fornlämningar. Samtliga utgörs av boplatsområden. Sex av dessa lokaliserades inom den norra sträckan, benämnd korridor Hästevik, och en boplats påträffades i den södra sträckan, benämnd korridor Hjuvik. Samtliga nyupptäckta fornlämningar ligger i Torslanda socken. Uppgifter kring dessa kommer att lämnas in till Riksantikvarieämbetets kunskapsavdelning för registrering. l "., /_ / , ) ! ' I ( I! f z' i I I o l"~ ' I I I i I I 0,5 I: I KM • o NYUPPTÄCKT BOPLATS Fig. 20 Nyupptäcktafomlänmingar j samband med arkeologisk utredning av Väg J55, delen 'Västra Hisingen Ockerö. Vid eventuell framtida vägexploatering på någon av de alternativa sträckningarna, görs bedömningen att de nyupptäckta boplatserna, 1-7, bör förundersökas för att nå klarhet över respektive fornlämnings status och utbredning, Behovet av förundersökning anses även gälla för de sedan tidigare kända boplatserna/fyndplatserna i eller invid respektive korridor. Först efter genomförd förundersökning kan respektive fornlämning värderas vetenskapligt och ur kulturmiljösynpunkt. Beslut om förundersökningar tas av Länsstyrelsen, Uddevalla den 4 augusti 2000. För Bohusläns museum o' ~~? ~;7e-- För Qöteborgs Stadsmuseum /' ? •/ c?l; "-:;; v l ?/4A ~ ,t',: ~ Johan Wigforss ffi 'Y';)-:) j i i / 22 Källor och litteratur • Arkiv och magasin tillhörande Göteborgs Stadsmuseums arkeologiska samlingar. • Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen, rapport nr 10. 1984. • Ottan der J & Wigforss 1. Kulturhistorisk förstudie. Bilaga till miljökonsekvensbeskrivning. Väg 155, delen Västra Hisingen - Öckerö. 2000. • Tradition och förnyelse. Kulturminnesvårdsprogram för Öckerö kommun. 1992. • Register över riksantikvarieämbetets fornminnesinventering för Torslanda och Öckerö socken. • Westerlind A-M m fl. Kulturvärden och MKB. Riksantikvarieämbetet 1997. • Översiktsplan för Öckerö kommun. 1990. Administrativa uppgifter BM dnr: 75/00 K Fastighet: Björkö 3:154 m fl- Öckerö socken Torslanda 3:39 m fl- Torslanda socken Ekonomisk karta: 7110&7111 Socken: Öckerö & Torslanda Kommun: Öckerö & Göteborg Län: Västra Götaland Uppdragsgi vare: Vägverket Region Väst Lennart Holmqvist Box 14033 Göteborg FältarbeteI ansvarig för undersökningen: Johan Wigforss - Göteborgs Stadsmuseum & J an Ottander - Bohusläns museum Tid: Våren 2000 Kartritning: Anette Olsson Redigering och layout: Annelie Isacsson 23 Torslanda, Väg 155 Hjuviksvägen Arkeologisk utredning år 2000 Fyndtabell - Flinta Invent.nr 000001 l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Fynd nr Grävn.enhet Pg 1 Redskap, kärnor, spån Avslag st g Ovrigt redskap 1 st 51 g 4 Pg3 Ovrig st g 4 135 11 8 59 90 2 1 5 15 6 3 27 207 3 4 l 3 2 4 46 4 3 151 12 5 1 l 1 78 2 33 6 53 Avslagsskrapa A 1 st 7 g 2 3 Pg4 Pg5 l 16 Pg6 3 19 Pg7 2 9 Pg9 Pg13 1 5 Pg 19 Pg22 Pg24 Pg25 l l l l 2 6 62 3 Pg26 5 74 Pg29 4 69 2l 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 3 Pg30 Pg31 1 88 Pg32 1 l Pg33 3 41 Pg35 l 2 Pg38 2 4 24 Fyndtabell - Flinta Arkeologisk utredning år 2000 Väg 155 Hjuviksvägen Provschakt Invent.nr 000001 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Fynd nr Grävn. enhet Redskap, kärnor, spån Avslag st g l Schakt 2 Schakt 7 22 Ovrig st g 1 155 44 Schakt 8 P lattJorms kärna C 3 st 135g Mikrospån 1 st 19 19 Schakt 11 Schakt 13 Schakt 20 Schakt 21 Schakt 22 Schakt 25 Schakt 26 Schakt 27 Schakt 28 Schakt 29 535 129 3 12 4 2 7 26 6 21 1 5 2 3 100 26 8 68 2 17 18 1 46.8 7.6 3 5.8 31st78g Keramik Retuscherad.flinta 1 st 3 g Keramik 3 st 11 3.5 l 15.1 3g