5 Analys - Stockholms universitet

Stockholms universitet
Företagsekonomiska institutionen
Magisteruppsats
Vårterminen 1999
Kvalitativ information
i årsredovisningen
Hur kan affärssystemföretag bättre förmedla sitt värde?
Författare: Helene Agnesjö
Fredrik Johansson
Mattias Palm
Handledare: Kerstin Thomson
Susanne Weinberg
Sammanfattning
För att bilda sig en uppfattning om ett företag och dess värde krävs det tillgång på
information. Företagets information utgörs till stor del av årsredovisningens lagstadgade
delar, balans- och resultaträkningar med noter, samt den frivilliga informationen.
Årsredovisningen ska vara utformad så att den ger läsaren en rättvis och tillförlitlig bild av
företaget. Företagets rykte i branschen står och faller med hur företaget sköter sin redovisning.
Skillnaden mellan bokfört värde och marknadsvärde hos många börsnoterade företag har ökat
i omfattning under 1990-talet. Enligt många bedömare kan det bero på att det finns mer
värden i företagen, än vad som framgår av årsredovisningen. Trots den finansiella
informationens sken av exakthet, behövs det kompletteringar med kvalitativ information, för
att företagens konkurrenskraft och framtidsutsikter ska kunna bedömas.
Vårt syfte med uppsatsen är att identifiera kvalitativ information som företag kan använda i
årsredovisningen för att bättre förmedla sitt värde, vilket ökar möjligheten att erhålla kapital.
I uppsatsen har vi avgränsat oss till att studera svenska affärssystemföretag. För att uppnå vårt
syfte genomförde vi fem intervjuer med finansanalytiker. Den information vi erhöll från
analytikerna, låg därefter till grund för en intervju med ett affärssystemföretag samt till en
studie av tre affärssystemföretags årsredovisningar.
De teorier vi använt oss av behandlar redovisningsinformation. Här diskuterar vi dels
kvalitativ information med tillhörande redovisnings kriterier och dels kvantitativ information.
Vidare beskrivs även redovisningen av immateriella investeringar, med fokusering på
kostnader för forskning och utveckling. Utöver detta redogör vi även för ett antal svenska
redovisningsprinciper.
Finansanalytikerna ansåg att de viktigaste kvalitativa områdena för affärssystemföretag är
marknad, produkter och produktutveckling, företagsledning, mål och strategier. Detta
överensstämmer till viss del med tidigare forskning inom området. Vi har utöver det gått
ytterligare ett steg, genom att även undersöka vilken information inom dessa områden som
efterfrågas. Intervjun med affärssystemföretaget har därefter bidragit till en ökad förståelse för
synen på den efterfrågade informationen. Avslutningsvis har studien av årsredovisningarna
visat oss vad företag i praktiken presenterar och vad som saknas för att bättre förmedla värdet.
Den information vi identifierat, vilken affärssystemföretagen kan använda i sina
årsredovisningar för att bättre förmedla sitt värde, är följande: En uppdelning per geografiskt
område av företagens licens- och konsultintäkter, resultat samt konkurrenssituation. En
motivering till val av redovisning av utvecklingskostnader samt en specificering av de
balanserade tillgångarna. En detaljerad beskrivning av produktens historiska utveckling. En
presentation av företagsledningens tidigare erfarenheter, exempelvis medverkan vid
framgångsrika geografiska expansioner. En beskrivning av de faktorer som påverkar
kundfordringar negativt.
Sammanfattningsvis efterfrågade analytikerna i stor utsträckning framtidsinformation, vilket
företagen har svårigheter att tillgodose. För att komma till rätta med detta bör företagen
förbättra sin historiska information och därigenom underlätta externa intressenters
framtidsbedömningar. Detta i syfte att öka företagens möjligheter att erhålla externt kapital.
SAMMANFATTNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
1.1
1.2
1.3
1.4
2
INLEDNING ...................................................................................................................................................0
PROBLEMBAKGRUND .......................................................................................................................................2
PROBLEMFORMULERING OCH AVGRÄNSNING ...................................................................................................2
SYFTE...............................................................................................................................................................2
DISPOSITION ....................................................................................................................................................2
METOD ...........................................................................................................................................................4
2.1 VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT .............................................................................................................4
2.2 KVALITATIVT ANGREPPSSÄTT ..........................................................................................................................6
2.2.1 Kvalitativa tekniker.................................................................................................................................6
2.2.2 Kvalitetskriterier inom kvalitativ metod .................................................................................................8
2.3 UNDERSÖKNINGENS ANSATS ............................................................................................................................9
2.4 URVAL ........................................................................................................................................................... 10
3
TEORETISK REFERENSRAM ................................................................................................................. 12
3.1 INFORMATION OCH KUNSKAP ......................................................................................................................... 12
3.2 KVANTITATIV INFORMATION ......................................................................................................................... 13
3.3 KVALITATIV INFORMATION ............................................................................................................................ 14
3.3.1 Kvalitativa redovisningskriterier .......................................................................................................... 17
3.4 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR ......................................................................................................................... 18
3.4.1 Redovisning av forskning och utvecklingskostnader ............................................................................ 18
3.4.2 Framgångsfaktorer av immateriell karaktär ........................................................................................ 22
3.5 SVENSKA REDOVISNINGSPRINCIPER ............................................................................................................... 23
4.1 STEG 1: INTERVJUER MED FINANSANALYTIKER.............................................................................................. 25
4.1.1 Värdering av företag ............................................................................................................................ 25
4.1.2 Immateriella tillgångar ......................................................................................................................... 26
4.1.3 Viktiga kvalitativa avsnitt i årsredovisningen....................................................................................... 27
4.2 STEG 2: INTERVJU MED IBS ........................................................................................................................... 30
4.2.1 Marknad ............................................................................................................................................... 30
4.2.2 Produkter och produktutveckling ......................................................................................................... 30
4.2.3 Företagsledning, mål och strategier ..................................................................................................... 31
4.3 STEG 3: STUDIE AV AFFÄRSSYSTEMFÖRETAGENS ÅRSREDOVISNINGAR ......................................................... 32
4.3.1 Marknad ............................................................................................................................................... 33
4.3.2 Produkter och produktutveckling ......................................................................................................... 34
4.3.3 Företagsledning, mål och strategier ..................................................................................................... 36
5 ANALYS ............................................................................................................................................................ 38
5.1 MARKNAD...................................................................................................................................................... 38
5.2 PRODUKTER OCH PRODUKTUTVECKLING ....................................................................................................... 40
5.3 FÖRETAGSLEDNING, MÅL OCH STRATEGIER ................................................................................................... 42
6
SLUTSATS .................................................................................................................................................... 44
7
AVSLUTANDE REFLEKTIONER ............................................................................................................ 46
7.1 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ................................................................................................................ 47
KÄLLFÖRTECKNING ........................................................................................................................................
BILAGA 1
IAS 38 ........................................................................................................................................... III
BILAGA 2
LAGREGLERINGAR ................................................................................................................ IV
BILAGA 3
FRÅGEOMRÅDEN ...................................................................................................................... V
1
Inledning
För att bilda sig en uppfattning om ett företag och dess värde krävs det tillgång på
information. Företagets information utgörs till stor del av årsredovisningens
(delårsrapportens) lagstadgade delar, balans- och resultaträkningar. Utöver det redovisar
företaget frivillig information, vilken dels finns i årsredovisningen och dels i
pressmeddelanden.1 Syftet med årsredovisningen är att tillhandahålla information till
företagets externa intressenter. Denna information ska vara utformad så att den ger läsaren en
tillförlitlig bild av företaget.2 De som tar del av årsredovisningen har varierande bakgrund och
därför kommer informationen att tolkas på olika sätt och därmed kan informationen skilja sig
åt mellan olika läsare.3 För att undvika negativ publicitet är det viktigt för företaget hur
externa intressenter tolkar den information som återfinns i de externa rapporterna.
Informationen i årsredovisningen får inte vara vilseledande, företaget får inte utelämna något
väsentligt och inte ge en överdrivet positiv bild av den finansiella ställningen. Företagets rykte
i branschen står och faller med hur företaget sköter sin redovisning.4
En studie som genomförts på verkställande direktörers sätt att hantera och förmedla viktig
kvalitativ information till externa intressenter, visar på vikten av denna information vid
värdering av företag. Studien genomfördes av Ernst & Youngs forskningscenter i Cambridge
och baseras på 300 analytikers säljrapporter samt en undersökning av 275 institutionella
investerare. Resultatet visade att de institutionella portföljvalen till 35 procent, baseras på
kvalitativ information. För dataföretagen utgjorde de tre viktigaste kvalitativa
informationsområdena kvaliteten på företagsledningen och företagets produkter/tjänster samt
styrkan i företagets marknadsposition. Undersökningen påtalar vikten av att dataföretagen
lämnar ut kvalitativ information, inte minst på grund av den mycket komplexa teknologi som
ligger bakom företagen. Annars kan företagen förorsaka sig själva stor skada, exempelvis i
form av låga börskurser.5
Skillnaden mellan bokfört värde och marknadsvärde hos många börsnoterade företag har ökat
i omfattning under 1990-talet. Många bedömare anser att det kan bero på att det finns mer
värde i företagen, än vad som framgår av årsredovisningarna. Utvecklingen mot att
investeringar i immateriella tillgångar ökar i högre takt än materiella har blivit allt tydligare.
De sätt immateriella investeringar behandlas på i redovisningen gör det emellertid svårt för
externa intressenter att bestämma värdet på företagens immateriella tillgångar.6 Värdet av
tillgången ligger i framtiden och har liten eller ingen koppling till den historiska kostnad,
vilken ligger till grund för dess utvecklande. Inom IT-branschen utgör affärssystemföretagens
programutveckling ett bra exempel på detta. Värdet av ett utvecklat mjukvaruprogram kan
vida överskrida utvecklingskostnaderna. Även det motsatta förhållandet kan uppstå, ifall
programvaran skulle visa sig sakna konkurrenskraft på marknaden.7
Ett företag som inte uppvisar god lönsamhet kan välja att aktivera utgifter i balansräkningen
istället för att kostnadsföra dem direkt i resultaträkningen. Detta kan då ge sken av att
företaget har en större balansomslutning än vad som verkligen är fallet. Det kan även bero på
1
2
3
4
5
6
7
Lönnqvist R, Årsredovisning, s 10f
Gearin M, Khandelwal S, A True and Fair View or Mandatory Standards?, s 12-16
Hendriksen E.S, van Breda M.F, Accounting Theory, s 136f
Polesie T, Drift och finans, s 13, 59, 65
Harbert T, Intangibles Count in a Company´s Valuation
Lev B, Announcing the Foundation of the Intangibles och The Intangibles Research Project
Mullen M, How to Value Intangibles
1
att företaget inte har tillräckligt god finansiell ställning för att kunna kostnadsföra utgifterna.
Av den anledningen är det viktigt att i årsredovisningens kvalitativa del ange hur stor del av
utgifterna som ska kostnadsföras på en gång och hur stor del som kan aktiveras som en
tillgång i balansräkningen.8
1.1
Problembakgrund
IT-företagens utveckling på börsen har varit framgångsrik de senaste åren. Oavsett om
utvecklingen i huvudsak är positiv eller negativ är det viktigt för externa intressenter att
kritiskt granska företagens försäljningssiffror samt hur eventuella vinster skapas. Företag som
utvecklar programvara tar en risk eftersom det kan ta flera år innan det visar sig om nedlagda
utvecklingskostnader kommer att generera intäkter. Utvecklingskostnaderna för mjukvara är i
vissa fall väldigt höga och i takt med att utvecklingsprocessen fortskrider ställs det krav på
kapital.9 Det finns en efterfrågan på ökad information i årsredovisningen och i syfte att
attrahera investerare kan företagen förbättra informationen.10
Den kvantitativa informationen utgör inte tillräckligt underlag för att kunna värdera ett
företags konkurrensförmåga. Under de årtionden då industriföretagen dominerade, visade
balans- och resultaträkningen bättre företagens finansiella ställning och resultat. Övergången
från industriföretag till alltmer kunskapsbaserade företag har aktualiserat frågan om var värdet
ligger, i de nya företagsstrukturerna.11 I och med att kunskap utvecklats mot att bli den
viktigaste produktionsfaktorn behövs det, trots den finansiella informationens sken av
fullständighet, kompletteringar med kvalitativ information för att företagens konkurrenskraft
och framtidsutsikter ska kunna bedömas.12
1.2
Problemformulering och avgränsning
För att företagen ska uppnå sina mål behöver de få in kapital till verksamheten. Företagen
försöker attrahera investerare, genom att tillhandahålla information om företaget. Den
kvantitativa informationen i årsredovisningen utgör inte tillräckligt underlag för att kunna
värdera kunskapsintensiva företag. Av den anledningen bör företagen komplettera
årsredovisningen med kvalitativ information. I synnerhet gäller detta kunskapsföretag med
höga utvecklingskostnader. Vi har i studien valt att avgränsa oss från andra företag än
affärssystemföretag. För att underlätta undersökningen har vi valt svenska företag.
1.3
Syfte
Vårt syfte med uppsatsen är att identifiera kvalitativ information som affärssystemföretag kan
använda i årsredovisningen för att bättre förmedla sitt värde, vilket ökar möjligheten att
erhålla kapital.
1.4
Disposition
Nedan följer en disposition av kapitlen i uppsatsen. Varje kapitel presenteras kort i syfte att
underlätta för läsaren.
8
Polesie T, Drift och finans, s 61f
Haskel A, Dags för skärpt IT-redovisning
10
Rivat L, Recognize your Intangibles
11
Lohmann. N, Viktigt hålla koll på företagets tillgångar
12
Van der Vliet A, The New Balancing Act, s 78-80
9
2
Kapitel 2
Metod
Kapitel 3
Teoretisk referensram
Kapitel 4
Vår undersökning
Kapitel 5
Analys
Kapitel 6
Slutsats
Kapitel 7
Avslutande reflektioner
Uppsatsens vetenskapliga förhållningssätt och ansats presenteras
och diskuteras
Presentation av faktorer som påverkar årsredovisningarnas
utformning samt immateriella tillgångar
Presentation av intervjuresultat samt resultat från studien av
årsredovisningar
Jämförande analys av empiri med teori och tidigare forskning
Sammanfattande slutsatser av uppsatsen
Egna kommentarer på den genomförda undersökningen samt
förslag till vidare forskning
3
2
Metod
Vetenskapen söker sanningen genom att ta reda på hur verkligheten fungerar. Frågan är om
det finns några absoluta sanningar och om vi kan veta något över huvud taget. Vetenskapen
ska också ständigt gå framåt och förändras i och med att nya fakta läggs till den samlade
kunskapen. Om vetenskapen ständigt går framåt innebär det emellertid att vi aldrig kan veta
något med säkerhet. De vetenskapliga sanningarna är med det synsättet ständigt
provisoriska.13
Inledningsvis i metodkapitlet kommer vi att redogöra för de två vetenskapliga
förhållningssätten inom samhällsvetenskapen, vilka båda försöker nå sanningen, men på olika
sätt. Sedan presenteras vårt angreppsätt samt en beskrivning av hur vi genomfört vår
undersökning. Därefter följer ett avsnitt om undersökningens ansats, där vi beskriver hur vi
förhåller oss till teori och empiri. Avslutningsvis beskriver vi hur vårt urval gått till.
2.1
Vetenskapligt förhållningssätt
Inom samhällsvetenskapen dominerar två vetenskapliga förhållningssätt; positivismen och
hermeneutiken. Positivismen tar fasta på att den kunskap forskaren söker ska vara tillgänglig,
möjlig att mäta och kvantifiera. Deras syfte med att genomföra undersökningar är att förklara
och försöka hitta kausalsamband, vilka kan förklara ett fenomen. För att hitta detta samband
genomförs undersökningen ofta med hjälp av ett stort antal empiriska observationer, för att
därefter kunna dra generaliserbara slutsatser. Hermeneutikerna däremot försöker utifrån sin
egen referensram och tolkning bedriva forskning.14 Det hermeneutiska synsättet innebär att
forskaren genom kritisk granskning av resultaten från tidigare forskning kan erhålla ny
kunskap, vilket innebär att tidigare förvärvad kunskap förändras med hänsyn tagen till de nya
omständigheterna. Kritiken leder således till ökad kunskapsbildning genom ökad
medvetenhet.15
Hermeneutikerna är intresserade av att förstå, sätta sig in i en situation och försöka skapa en
helhetsbild, genom att på djupet studera ett fåtal undersökningsobjekt. Slutsatserna är av den
anledningen inte generaliserbara. Därifrån härstammar hermeneutikernas problem, att värdet
av den kunskap som produceras inte gäller för alla individer.16 Det kan av den anledningen
vara svårt för en annan forskare att upprepa studien och komma fram till samma resultat.
Vår uppsats syftar inte till att generalisera, utan vi kommer endast undersöka ett fåtal objekt,
för att öka förståelsen för helheten. En definition av hermeneutik är “en genom vår existens
sammanlänkad förmåga att förstå och tolka“. Förstå och tolka är centrala begrepp inom
hermeneutiken. Förståelsen hänger samman med vår existens och utgör grunden för tolkandet.
Förståelse och tolkning befinner sig i ett ständigt samspel, i exempelvis språket.17 Tolkningen
är i viss mån alltid subjektiv, vilket leder till godtycklig klassificering av verkligheten efter
eget tycke och smak. För att undvika att så sker är det viktigt att tolkandet baseras på tidigare
erfarenheter och kunskaper. Därigenom upptäcks att allt som tolkas kan ses från olika
aspekter, vilket är viktigt med tanke på att tolkandet skall bli så fördomsfritt som möjligt.18
Synen på verkligheten skiljer sig åt mellan de båda vetenskapliga synsätten. Positivisterna vill
13
14
15
16
17
18
Thurén T, Vetenskapsteori för nybörjare, s 10f
Lundahl U och Skärvad P, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s 40
Ödman P-J, Tolkning förståelse och vetande, s 17 f
Johansson Lindfors M, Att utveckla kunskap, s 46
Heidegger, Sein und Zeit
Ödman P-J, Tolkning förståelse och vetande, s 55
4
bryta ned helheten i delar och därefter studeras delarna var för sig.19 Till skillnad från
positivisterna försöker hermeneutikerna bilda sig en uppfattning om delarna, eftersom de
anser att delarna är nödvändiga för att erhålla kunskap om helheten. “Hur ska man förstå
meningen, utan att ha läst hela kapitlet och hur kan man förstå kapitlet, utan att ha läst hela
boken?“ Den hermeneutiska förståelseprocessen saknar början och slut, spiralen är oändlig.20
Vi anser att tanken med årsredovisningen är att dess olika delar ska ge användaren en så
komplett bild som möjligt av företagets verksamhet. I likhet med den hermeneutiska spiralen,
vilken går från del till helhet och tillbaka för att nå ökad förståelse för helheten, har vi för
avsikt att studera valda delar i årsredovisningen för att erhålla ökad förståelse för helheten. Vi
har även valt att beskriva olika synvinklar på uppsatsens problem, då det är viktigt att komma
ihåg att det finns andra aspekter på samma problem.
Det finns tre kriterier en forskare kan använda sig av för att underlätta för läsaren att tolka och
förstå. Läsarens förståelse är baserad på hur forskaren framställer informationen. Har
forskaren i sitt ordval missat en viss betydelsenyans är det stor sannolikhet att läsaren också
gör det. Forskaren har tre förmedlingsproblem som utgörs av det språkbruk forskaren
använder sig av vid framställningen, om forskaren låter läsaren komma underfund med
forskarens förförståelse samt i vilken utsträckning forskaren ger läsaren möjligheter att
kontrollera analyser och slutsatser. Det största problemet återstår dock, vilket är om
forskarens framställning gör att läsaren får en ökad förståelse för utgångspunkten för
uppsatsen, det vill säga problemformuleringen.
Vi kan komma tillrätta med det första förmedlingsproblemet genom att använda ett tydligt och
enkelt språk, vilket kan ersätta fackspråket i viss utsträckning. Det andra problemet med att
förmedla vår förförståelse till läsaren kan härledas utifrån den argumentationen, val av teorier
och infallsvinklar och hur tydliga vi är på att förmedla vårt sätt att tänka. Vi anser att vår
förförståelse även kommer fram genom att vi synliggör de problem och infallsvinklar som vi
anser vara viktiga för att läsaren ska förstå uppsatsen. Det finns en huvudregel för att lösa det
tredje problemet, så att läsaren kan kontrollera våra slutsatser. Den går ut på att ta med så
mycket som möjligt ifråga om fakta, exempelvis teorier som har betydelse för de slutsatser
som dras.21 Vi har i vårt empiriavsnitt valt att utförligt redogöra för vad som framkommit i
vår empiriska undersökning. Vårt teoriavsnitt är också relativt omfattande för att ytterligare ge
läsaren av uppsatsen en möjlighet att analysera informationen och bilda sig en egen
uppfattning om slutsatsernas giltighet. Huruvida läsaren uppnår en högre grad av förståelse
har naturligtvis varit vår förhoppning med uppsatsen.
Vårt val av ämne, problem, och teori är baserade på vår förförståelse och i viss mån vår ökade
förståelse. Det är svårt att inte påverkas av tidigare kunskaper och erfarenheter, vilket leder
till ett objektivitetsproblem inom hermeneutiken. Förförståelsen ger en riktning i vårt sökande
och det är den som avgör hur vi ser på det fenomen som studeras.22
Hermeneutiker anser inte att det går att uppnå fullständig objektivitet och en del går ännu
längre och anser att objektivitet inte är något att sträva efter. De tror inte på en objektiv
19
20
21
22
Johansson Lindfors M, Att utveckla kunskap, s 46
Ödman P-J, Tolkning förståelse och vetande, s 78f
Ibid, s 98f
Ibid, s 81
5
relation mellan forskare och forskningssubjektet och därför är de av uppfattningen att
reliabilitets och validitetskriterierna inte är ändamålsenliga kriterier för att bedöma
slutsatserna. Positivisterna å andra sidan anser att det är fullt möjligt att hålla isär forskarens
egna värderingar från forskningssubjektet och därigenom uppnå en hög grad av objektivitet.23
Vi anser inte att vi kommer att uppnå en objektiv relation till det vi undersöker, eftersom vår
bakgrund i viss mån styr undersökningen. En mer utförlig redogörelse för hur vi gått tillväga
och alternativa tillvägagångssätt följer i nästa avsnitt.
2.2
Kvalitativt angreppssätt
Det finns två olika angreppssätt; kvalitativ och kvantitativ metod. En forskare kan välja att
använda enbart kvalitativ eller kvantitativ metod i undersökningen. Forskaren har också
möjlighet att kombinera båda, exempelvis genom att använda den ena metoden till
datainsamlingsavsnittet och den andra till analysavsnittet.24 Den frågetyp uppsatsen behandlar
styr, förutom vad som ska undersökas, även valet mellan en kvalitativ och en kvantitativ
analys. Frågor som “Vad handlar företagande om?“ och “Vad innebär det att vara
företagare?“ leder ofta till en kvalitativ inriktning på analysen. Samtidigt som frågor av typen
“Är det vanligare med företagande bland glesbyggdsbor?“ eller “Finns det något samband
mellan att vara företagsledare och stress?“ leder mot en kvantitativ analys.25
Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i både datainsamlings- och analysdelen. Ett
kvalitativt angreppssätt passar i jämförelse med en kvantitativ bättre med vårt syfte, eftersom
syftet med undersökningen är att erhålla en djupare förståelse av det problem som undersöks.
Ett kvantitativt angreppsätt kännetecknas av att metoden är formaliserad och strukturerad.
Bearbetning och framställning av resultatet är i jämförelse med den kvalitativa metoden
lättare, eftersom svarsalternativen är bundna eller strukturerade.26 Vår undersökning har varit
en lång process och metoden har utarbetats allt eftersom. För att underlätta bearbetning har vi
till viss del anammat den kvantitativa metoden, på så sätt att vi strukturerat undersökningen
efter ett antal genomförda empiriska undersökningar. Till skillnad från det kvantitativa
angreppssättet har vi inte hållit fast vid strukturen, utan vi har förändrat den. Svarsalternativen
har inte heller varit bundna.
2.2.1
Kvalitativa tekniker
Det finns fem olika tekniker inom den kvalitativa metoden; direkt observation, deltagande
observation, informant- och respondentintervjuer samt analys av källor. Vi har valt
intervjutekniken samt analys av källor för att samla in data. Som nämnts tidigare finns det två
olika intervjutyper informant- och respondentintervju. Respondentintervju går ut på att
forskaren intervjuar personer, som själva är delaktiga i den företeelse som studeras.
Informantintervjun riktar sig till personer som har stor kunskap om ämnet, men som själv står
utanför företeelsen.27
Vi har valt att genomföra respondentintervjuer med personer väl insatta i ämnet. Intervjuerna
är strukturerade för att skapa en neutral situation mellan oss och respondenten. Detta har vi
gjort för att undgå påverkan av svaren på grund av intervjueffekt. Strukturerade intervjuer
kännetecknas av att intervjuaren på förhand inriktat frågorna mot en eller flera
23
24
25
26
27
Johansson Lindfors M, Att utveckla kunskap, s 45
Ibid, s 73
Starrin B, Svensson P-G, Kvalitativ metod och vetenskapsteori, s 25f
Rosengren K E, Arvidsson P, Sociologisk metodik, s 16f
Holme I & Solvang B, Forskningsmetodik, s 104
6
problemområden. 28 Innan vi kunde strukturera intervjuerna har vi haft en öppen intervju med
Sören Janstål, datakonsult inom affärssystembranschen, i syfte att erhålla ökad kunskap och
förståelse för ämnet.
Vi inledde sedan vår intervjuprocess med två pilotintervjuer. Syftet med pilotintervjuerna var
att öka vår förståelse samt undersöka frågeområdenas utformning och relevans. Utifrån
pilotintervjuerna har vi omarbetat och strukturerat frågeområdena, för att bättre spegla vårt
problem och syfte med uppsatsen. En förändring var att vi tog bort några frågor för att
därigenom skapa en öppnare diskussion. Vi har därefter fortsatt vår process med fem
intervjuer med finansanalytiker. Valet av analytiker baserar sig på den kunskap de besitter
inom uppsatsens problemområde. Personerna vi intervjuat är delaktiga i analyser av företag
verkande inom affärssystemmarknaden. Syftet med intervjuerna var att erhålla viktig
kvalitativ information, som bättre förmedlar affärssystemföretagens värde. Antalet intervjuer
har bestämts av mättnaden, med andra ord marginalnyttan av att intervjua ytterligare en
respondent.
När intervjuerna med finansanalytikerna var avslutade, gjorde vi en besöksintervju med en
representant från ett svenskt affärssystemföretag. Utöver den har vi också genomfört en
intervju via e-post, med en respondent från ett annat företag, vilken vi dock inte kommer att
presentera i vårt empiriavsnitt. Svaren som vi fick gav ingen ytterligare information.
Anledningen till att vi intervjuade representanter för affärssystemföretagen, var att erhålla en
så komplett bild som möjligt av vårt problem och att ställa analytikernas perspektiv mot
affärssystemföretagens. Vi har utgått från analytikernas svar vid upprättande av
intervjumallen till affärssystemföretagen. För att ytterligare öka vår förståelse har vi även
analyserat tre svenska affärssystemföretags årsredovisningar. Återigen har vi utgått från de
svar vi erhöll från analytikerna och därefter fokuserat oss på tre kvalitativa områden.
Vi har valt att i förväg formulera våra frågeområden, därför är det av betydelse hur vi placerar
och utformar dessa. Det finns antaganden om att längre versioner av frågor ger mer validitet
och ökad information. Intervjupersonen känner sig därigenom mer motiverad och stimulerad
att ge korrekta och utförliga svar. Vi anser dock att det vid besöksintervjuer kan det vara bra
att utforma frågeområden, utifrån vilka respondenten kan diskutera. Vid en besöksintervju kan
vi också komplettera med följdfrågor och utreda eventuella oklarheter i respondenternas svar.
Det framhålls att känsliga och specifika frågor ska placeras i slutet av intervjun, i syfte att
minska skadan om respondenten skulle reagera negativt.29 Vi inledde med neutrala fakta- och
bakgrundsfrågor, efter att ha förklarat för respondenten hur dennes svar kommer att behandlas
i uppsatsen. Detta gjorde vi i syfte att skapa tillit och en öppen kontaktsituation.
Vid en intervju är det viktigt att skapa tillit till den person som intervjuas, genom att i
inledningsskedet berätta vad personen medverkar till. Intervjuaren bör vidare vara medveten
om att denne vid intervjuer är en möjlig normkälla. Intervjuaren får inte förmedla sina egna
uppfattningar, eftersom det kan medföra att respondenten därigenom anpassar sina svar.30 Det
kan här vara av vikt att understryka att vi inte har någon större erfarenhet av att genomföra
28
29
30
Winter J, Problemformulering undersökning och rapport, s 41
Wäneryd B, Att fråga, s 80f
Wäneryd B, Att fråga, s 67
7
intervjuer och att vi omedvetet på olika sätt kan ha påverkat respondenten. I vilken
utsträckning det i sådant fall skett är svårt att bedöma.
Alternativ till besöksintervjuer är telefonintervjuer och postenkäter. Fördelar med
besöksintervjuer är att många frågor kan ställas och att intervjuaren har möjlighet att ge
förklaringar. Det blir en flexibel kontaktsituation där öppna frågor kan vara meningsfulla.31 Vi
ansåg att besöksintervjuer var att föredra i vårt arbete, eftersom vi i takt med intervjuernas
fortskridande därigenom hade möjligheten att ändra på uppläggningen. En annan fördel med
besöksintervjuer är att de kan användas för att uppnå en helhetsbild, vilket gör det möjligt att
uppnå en djupare förståelse för de frågor vi arbetat med. Om vi istället skulle ha använt oss av
enkäter fanns det en risk att processen skulle ta för lång tid. Utöver det skulle även risken för
feltolkningar av frågorna öka. En besöksintervju kommer till rätta med det senare problemet
och svaren blir på det sättet mer rättvisande.
En svaghet med flexibla undersökningar är emellertid att det kan vara svårt att jämföra
informationen från olika respondenter.32 Vi har dock inte för avsikt att jämföra informationen
och därigenom utgör inte detta något problem för undersökningen. Andra nackdelar med
besöksintervjuer är främst risken för påverkan på respondenten genom intervjuarens frågor
och/eller kroppsspråk. Vidare kan intervjun upplevas innehålla ett tryck mot respondenten att
ta ställning och det innebär även ett dåligt skydd för uppgiftslämnaren.33 För att minska vår
inverkan på respondenternas svar, har vi använt oss av öppna frågeområden. Genom detta har
respondenterna givits möjligheten att tala fritt. Vidare har respondenterna inte namngivits i
empiriavsnittet. Detta har gjorts för att minska respondenternas benägenhet att undanhålla
viktig information.
Vi anser dock att fördelarna med besöksintervjuer överväger nackdelarna och att det är det
bästa sättet att erhålla ökad förståelse, för det valda problemområdet. Då vi inte besitter
samma kunskaper och erfarenheter som respondenterna, anser vi att det är viktigt att ha en
öppen kontaktsituation. En formaliserad och bunden intervjumall anser vi inte har möjlighet
täcka all information, som kan uppkomma i en öppen diskussion.
2.2.2
Kvalitetskriterier inom kvalitativ metod
Det råder delade meningar om det finns särskilda kriterier för vad som kännetecknar en
kvalitativ metod. En skarp och entydig gräns är svår att dra mellan olika faktorer som är
särskilt betydelsefulla vid forskning, men följande tre kriterier anses allmänt vara
betydelsefulla vid en utvärdering av en kvalitativ undersökning.
 Perspektivmedvetenhet
31
32
33
Ibid, s 14f
Lundahl U & Skärvad P, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s 137
Wäneryd B, Att fråga, s 14f
8
 Intern logik
 Etiskt värde34
Perspektivmedvetenhet tar fasta på att sanningen alltid är relativ och att det alltid går att
identifiera ett perspektiv, bakom varje beskrivning av verkligheten. För att undvika att låsa sig
vid ett perspektiv har vi, under uppsatsens inledningsstadium, inte formulerat ett problem och
undersöknings förfarande och sedan låst oss vid dessa. Vi har snarare strävat efter att gå in i
vårt problemområde med ett allmänt intresse eller fokus. Vi har sedan inriktat oss mot de
områden, som visat sig vara av betydelse för vår undersökning. Perspektivmedvetenhet har vi
också försökt att ta hänsyn till vid genomförande av undersökningen, genom att inta en kritisk
hållning till det som framkommit under intervjuerna. Bakgrundsfrågorna till respondenterna
ställdes i syfte att få en ökad förståelse för respondenternas perspektiv. Vi har också valt att ta
upp delade åsikter på vårt problem, främst gällande det avsnitt i immateriella tillgångar vilket
behandlar diskussionen om bolagen ska aktivera utgifter för forskning och utveckling i
balansräkningen.
Intern logik. Med detta begrepp avses att harmoni ska råda mellan forskningsfrågor,
datainsamling och analysteknik. När en metod och ansats väljs, rymmer dessa olika
perspektiv som kan komma att påverka resultatet av undersökningen. Vi har strävat efter att
försöka uppnå harmoni mellan antaganden, forskningsfrågan, datainsamling samt analysdel
genom att redogöra för de antaganden vi gjort. Vidare har vi valt att genomföra
affärssystemföretags-intervjuerna och årsredovisningsstudien utifrån de tre viktigaste
områdena som framkom vid intervjuerna med finansanalytikerna. Även vår analys har gjorts
utifrån dessa områden. Vi har även försökt göra en återkoppling till problemställning och
forskningsläge före undersökningen och efter undersökningen samt framhålla vårt eget bidrag.
Genom att redogöra för alternativa tillvägagångssätt och genom att motivera våra val har vi
försökt uppnå harmoni mellan de olika delarna.
Etiskt värde. Kvaliteten vid genomförandet av en undersökning hänger samman med
avvägningen mellan skydd av individer och intresset att få ny kunskap. Författarna ska inte
förtiga något som är känt, inte lägga till information och slutsatserna ska vara förankrade i
materialet. Vidare ska författarna inte tillmäta saker olika vikt efter eget syfte, de ska redogöra
för det ursprungliga syftet och inte överge det till förmån för andra, utan att redovisa varför. 35
Vårt empiriavsnitt baserar sig främst på intervjuresultat, där vi efter relevans och vikt
förmedlat respondenternas svar. För att minimera risken för felaktiga uppfattningar vid
intervjuerna har vi i tidigt skede uppmanat respondenten att förtydliga och motivera svar och
begrepp. Analysen av årsredovisningarna har, förutom finansanalytikerintervjuerna, även till
viss del baserats på subjektiva bedömningar om vad som bör ingå. Analysens giltighet kan
bedömas av läsaren genom att denne själv tar del av respektive företags årsredovisning.
2.3
Undersökningens ansats
Deduktion förknippas ofta med den objektiva verklighetsuppfattningen, som positivisterna
intar och induktion, med den subjektiva hermeneutiska uppfattningen. Positivisterna utgår i
regel från teoretiska utgångspunkter, för att sedan genomföra empiriska undersökningar.
Hermeneutikerna å andra sidan utgår från empirin, eftersom de anser att forskningsprocessen
inte helt ska vara planerad och utformad, innan den empiriska undersökningen tar fart. Utan
den måste växa fram i och med forskningsprocessens genomförande.36 Den klassiska
34
35
36
Starrin B & Svensson P G, Kvalitativ metod och vetenskapsteori, s 26f
Ibid, s 163 f
Johansson Lindfors M, Att utveckla kunskap, s 55-58
9
uppdelning är att kvantitativ analys är deduktiv och att kvalitativ analys är induktiv, men
många gånger utgör den senare snarare abduktion. Det vill säga att det ständigt pågår en
växelverkan mellan delarna och helheten varvid båda successivt omtolkas.37
Det är viktigt att jämföra analys med förekommande teorier eftersom det kan avslöja om
forskaren har “blinda fläckar i tänkandet, snävhet i perspektiv och brist på realism“. Det är
också grundläggande att jämföra analys och teoretiska antaganden mot primärdata.
Härigenom kan dels en bedömning göras av den information som insamlats och dels kan
analysen ytterligare justeras mot primärdatan. Det finns dock ingen universell lösning, utan
för varje enskilt fall väljs den logiska strategi, vilken det valda problemet och tillgängliga
datan fordrar.38 Vår undersökning var inte i förväg bestämd, utan har omarbetats i takt med att
vi jämfört empiri, teori och analys med varandra i en ständig växelverkan.
Vår problemformulering och syfte har legat till grund för och styrt datainsamlingen.
Sekundärdata har vi sökt efter i den befintliga litteraturen på Stockholms universitet,
Handelshögskolan i Stockholm, årsredovisningar, Internet och artiklar. Arbetet med detta
material har i kombination med genomförda förintervjuer, successivt lett fram till att vår
förståelse ökat.
Primärdata har vi samlat in successivt genom kvalitativa intervjuer. Inledningsvis hade vi inte
särskilt stor kännedom om ämnet, utan vi gick in med ett öppet förhållningssätt. I takt med att
arbetet fortskred, lärde vi oss mer, samtidigt som strukturen utformades allt tydligare.
Datainsamling har skett kontinuerligt under arbetets gång, i syfte att komplettera befintligt
material.
2.4
Urval
Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och urvalet har skett utifrån vissa medvetet
formulerade kriterier, som är strategiskt och medvetet definierade. Strategiskt utifrån den
förförståelse vi hade vid inledningen av vår undersökning.39 Den förförståelse vi hade
avspeglar sig i problemformuleringen, syftet, valda teorier samt i motiveringarna som legat
till grund för dessa. Vi valde svenska affärssystemföretag för att de har höga
utvecklings-kostnader för mjukvara. Företagen tillhör de tre ledande svenska
affärssystemföretagen, baserat på omsättningen. Vi ansåg att de var förhållandevis
jämförbara, eftersom de tillhandahåller konkurrerande produkter och tjänster. Vi valde
37
38
39
Starrin B & Svensson P-G, Kvalitativ metod och vetenskapsteori, s 26-28
Ödman P-J, Tolkning förståelse och vetande, s 88f
Holme I & Solvang B, Forskningsmetodik, s 101
10
medvetet dessa företag, främst för att underlätta insamling av material och kontakt. Av de tre
företagen valde Intentia att inte medverka, på grund av tidsbrist.
Urvalet av finansanalytikerna skedde efter kontakt med June Mohns, representant för
IT-bolagens branschorganisation. Mohns rekommenderade oss att kontakta Nordbanken och
där pratade vi med Lars Sweder, ansvarig för finansiella analyser av affärssystemföretag.
Sweder kunde inte medverka i vår undersökning då han dagen efter vårt samtal skulle byta
arbetsgivare, däremot rekommenderade han oss ett antal finansanalytiker, specialiserade på
affärssystemföretag. Namnen på analytikerna framgår i källförteckningen. Alfred Bergs
Fondkommission tackade även de nej till att medverka i vår undersökningen, med
motiveringen tidsbrist, vilket gör att bortfallet uppgick till två tilltänkta respondenter.
11
3
Teoretisk referensram
Företag är enligt lag skyldiga att upprätta årsredovisningar, vars innehåll till viss del är
reglerat enligt lag. Årsredovisningen kan sägas vara en produkt av ett företagets
affärsverksamhet, men vi uppfattar den även som en del av dess informationssystem. Ett
informationssystem, är enligt vår uppfattning, ett systematiserat sätt att samla in, bearbeta och
förmedla information. Årsredovisningens uppgift är att förmedla information om företaget, till
dess intressenter. I följande kapitel kommer vi inledningsvis att klargöra hur vi definierar
begreppen information och kunskap, för att sedan gå in på redovisningsinformation. Därefter
följer två avsnitt, vilka behandlar den kvantitativa- respektive kvalitativa delen av
årsredovisningen. Sedan beskrivs redovisningen av immateriella tillgångar, med fokusering på
kostnader för forskning och utveckling. Avslutningsvis i kapitlet redogörs för några utvalda
svenska redovisningsprinciper, vilka ligger till grund för och styr utformningen av
årsredovisningshandlingarna.
3.1
Information och kunskap
För att undvika missförstånd längre fram i texten vill vi redan inledningsvis särskilja mellan
begreppen information och kunskap. Vi definierar information som något som människor
förmedlar och tar emot, medan kunskap är något som utgör en människas förståelse för
faktiska och tänkta förhållanden (fakta och föreställningar). Kunskap är kopplat till en
bestämd människa, vilket gör den till något subjektivt. Ett informationssystems syfte är att
förmedla information och årsredovisningar kan betraktas som en del av företagens externa
informationssystem. Eftersom avståndet mellan avsändare och mottagare ofta är långt,
föreligger en risk att informationen inte uppfattas på det sätt som sändaren tänkt sig.
Informationen kan även uppfattas som bristfällig, vilseledande eller irrelevant av
mottagaren.40
Redovisningsinformation
Redovisningshandlingar kan delas in i två delar; en kvantitativ del som utgörs av resultat och
balansräkningarna inklusive noter samt en kvalitativ del. Den förstnämnda delen är den
billigare av de två beträffande distribution, lagring och bearbetning. Det är en anledning till
att årsredovisningar i huvudsak består av kvantitativ information.41 Ett företags
informationsmängd styrs ofta i högre utsträckning av kostnaderna än av värdet, vilket är svårt
att mäta. Ett visst belopp avsätts årligen för distribution av information och företaget försöker
därefter, optimera värdet inom denna utgiftssram.42 Redovisningshandlingar kan ses som ett
medel att övertyga potentiella investerare, att placera kapital i företaget. Det är därför av vikt
för företag att tillhandahålla adekvat information, när de agerar på en fri marknad, där
investerare söker information som ska ligga till grund för investeringsbeslut.
Den information företaget väljer att redovisa externt, påverkar också företagsledningens
möjligheter att agera utifrån sin egen vilja. Företagsledningen kan välja att undanhålla
information från aktieägarna, i syfte att agera mot deras önskemål och på samma sätt kan
sanningar undanhållas från potentiella investerare och externa värderare.
40
41
42
Andersen E.S, Systemutveckling, s 20
Gröjer J-E, Grundläggande redovisningsteori, s 22
Drury C, Management and Cost Accounting, s 7
12
Detta i kombination med att årsredovisningarna idag mestadels återger historiska fakta och
inte beskriver framtiden så utförligt, är ett av motiven bakom kraven på ökad information från
företagen.43 När en användare tar del av redovisningsinformation, exempelvis i syfte att fatta
ett investeringsbeslut, infinner sig alltid en viss grad av osäkerhet. Orsakerna kan vara många,
varav några exempel är, osäkerhet gällande kompetens och kunnande i företagets ledning,
kundernas betydelse och säkerheten hos företagets leverantörer. Den här typen av osäkerhet
kan ibland minskas med hjälp av utökad eller förbättrad redovisningsinformation. Annan
information som används av externa intressenter, kan vara produktionsrapporter och
pressreleaser. Fördelen med årsredovisningen jämfört med andra informationskällor, är att
den av många anses vara både tillförlitligare, billigare och mera relaterad till företagets vinst. 44
Genom att tillhandahålla information har företagen en möjlighet att påverka individens
handlande, eftersom informationen påverkar individens attityd, vilket sedan kan leda till att
handlingar och beslut förändras.45
3.2
Kvantitativ information
Årsredovisningen delas vanligtvis in i kvantitativ information, förvaltningsberättelse och
frivillig tilläggsinformation. Årsredovisningslagen stadgar att samtliga svenska företags
årsbokslut ska innehålla kvantitativ information och att denna ska bestå av både balans- och
resultaträkning samt tillhörande noter. Även en förvaltningsberättelse, innehållande bland
annat löner till styrelse och VD, antalet anställda i medeltal och information om för företaget
viktiga händelser, ska finnas med i årsbokslutet. För större företag ställs också krav på att
redovisningen ska innehålla en finansieringsanalys.46
En ekonomisk modell, benämnd fyrkantsmodellen, kan uttrycka och bekräfta vad som händer
i ett företag. De fyra kanterna motsvaras av företagets balans- och resultaträkning, det vill
säga tillgångar, skulder och eget kapital, intäkter samt kostnader. Driften i fyrkantsmodellen
är debetsidan av balans- och resultaträkningen, det vill säga tillgångar och kostnader.
Finansen visar kreditsidan, det vill säga skulder och eget kapital samt intäkter. Diagonalen,
som kan placeras efter företagets unika situation, visar skillnaden gentemot företagets
omvärld (finans) och vad som utgörs av företagets interna organisation(drift).47 Höjden i
fyrkantsmodellen motsvaras av företagets balansomslutning och bredden av företagets
omsättning.
Intäkter
Omsättning
Finans
Tillgångar
Drift
Balansomslutning Kostnader
Skulder och
eget kapital
Vinst
Figur 3.1
Källa: Fyrkantsmodellen är från Polesie T, Drift och finans.
43
44
45
46
47
Kam V, Accounting Theory, s 48-55
Foster G, Financial Statement analysis, s 9-11
Sears D.O, Social Psychology, s 137-141
Edlund B m fl, Årsredovisningen i framtiden, s 35-36
Polesie T, Drift och finans, s 16, 45
13
Fyrkantsmodellen kan ha olika former, beroende på om företagen är kapitalintensiva eller icke
kapitalintensiva.48 Exempelvis har kunskapsföretag och fastighetsbolag olika former på
fyrkantsmodellen. Det beror på att kunskapsföretag har en balansomslutningen som vanligtvis
är mindre i relation till omsättningen och motsatt förhållande gäller för fastighetsbolag. Nedan
åskådliggörs detta.
Kapitalintensiva företag
Icke kaptialintensiva företag
Exempelvis fastighetsbolag
Exempelvis kunskapsföretag
Omsättning
Omsättning
Balansomslutning
Balansomslutning
Figur 3.2
Källa: Fyrkantsmodeller från Polesie T, Drift och Finans. Omarbetade av Gudbjartsson E, 4:e AP-fonden
Den kvantitativa delen i årsredovisningen utgörs till stor del av händelser som redan inträffat.
Företagen är inte skyldiga att redogöra för vad de beräknar ska inträffa i framtiden, utan väljer
själv vilken information som ska presenteras utöver de lagstiftade kraven på innehåll.
Företagen kan välja att dölja känsliga områden genom att rikta uppmärksamheten på mindre
känsliga områden eller att lyfta fram områden, där de har sina starkare sidor.
Personalen utgör en tillgång för företaget, men återfinns som en kostnad på driftsidan i
fyrkantsmodellen. Personalen betraktas både som en materiell och en immateriell resurs, men
är ingen tillgång som företaget äger. Av den anledningen ska inte personalen tas upp i
balansräkningen. Fyrkantsmodellen beaktar vidare inte grunden för företagets existens,
kunder.49
3.3
Kvalitativ information
Ett förslag till en ny modell för affärsredovisning framfördes 1991 av American Institute of
Certified public Accountants (AICPA) special Committee on Financial Reporting. Förslaget
innebär att företagens redovisning, utöver den traditionella kvantitativa informationen även
ska innehålla kvalitativ information. Som exempel ges försäljning per anställd och
information om företagens nuvarande samt framtida risker och möjligheter. Förslaget var en
ansats att anpassa redovisningen till användarnas behov. Detta var ämnet för en vetenskaplig
konferens i oktober 1996, där representanter från AICPA, American Accounting Association
(AAA), Association for Investment Management and Research (AIMR), Canadian Institute of
Chartered Accountants, Financial Accounting Standards Board (FASB), Financial Executives
Institute (FEI), Institute of Management Accountants, Robert Morris Associates, Business
Round Table och SEC deltog.
Deltagarna diskuterade vilka fördelar det nya förslaget kunde ge för olika användare av
48
49
Gudbjartsson E, 4:e AP-fonden
Polesie T, Drift och finans, s 29, 36, 61f
14
årsredovisningen och där förelåg olika uppfattningar. Några deltagare ansåg att den nuvarande
redovisningsmodellen är tillräcklig både vad gäller den kvantitativa och kvalitativa
informationen. Andra var av den uppfattningen att ett införande av en ny fastställd modell,
kan hjälpa många små företag, att presentera relevant kvalitativ- och framåtblickande
information. Viss överensstämmelse fanns bland användarna, om att det inte finns så mycket
att vinna i form av ny information, från företag som redan nu genomför och lämnar ut
framtidsprognoser.
Allmänt ansåg användarna att framåtblickande information, som de själva kan använda för att
göra egna prognoser, är mer tillförlitliga än de prognoser företagen själva presenterar.
Utförarna däremot var mycket eniga och menade att den nuvarande modellen är fullt
tillräcklig. Vidare menade de att marknaden redan har tillgång till kvalitativ och
framåtblickande information i form av pressmeddelanden.50
Under senare tid har framgångsrika företag gått från att vara produktorienterade till kund och
serviceinriktade. Företag verksamma på en teknologisk och konkurrensutsatt marknad,
koncentrerar sig mer på mänskliga resurser, IT och forskning och utveckling. Utvecklingen
har förändrat det externa behovet av information. Från en fokusering på den historiska
utvecklingen, till att i allt större utsträckning, efterfråga kvalitativ information.51 Information
om framtiden skulle uppskattas av externa intressenter. FASB och ASB har försökt förmå
företagen att ge ut sådan data. Företagen däremot har visat sig tveksamma till att lämna ut
framtidsinriktad information.52
Externa intressenter använder bland annat den kvantitativa informationen i
årsredovisningarna, som beslutsunderlag vid investeringar. De utnyttjar även andra
informationskällor, vilket kan vara en risk, eftersom informationen inte är lagbunden. Av den
anledningen borde all relevant information, inkluderas i årsredovisningen. AICPA anser att
kvalitativ information hjälper användarna att förstå sambanden mellan olika händelser, till
exempel kvantitativ information och faktorer som påverkar företagets långsiktiga värde och
lönsamhet. Ledningens strategier för framtiden bör framgå i årsredovisningen, tillsammans
med en redogörelse för de kritiska moment, som företaget måste övervinna för att dessa ska
vara genomförbara i full utsträckning.53
Några faktorer som bestämmer ledningens kvalitet är; en tydlig strategi, ledningens
trovärdighet, tidigare prestationer samt förmåga att kommunicera. Strategibeskrivningen ger
ofta en bild av hur företaget ser ut när företaget kommit fram till målen eller så liknar
strategin endast mål. Information som skulle kunna visa ledningens förmåga att infria mål och
prognoser, är en redogörelser för de prognoser eller mål som har ställts historiskt av ledningen
jämfört med utfallet. Med tillhörande diskussion om nuvarande mål och prognoser.54
En studie utförd av två Pricewaterhouse Coopers anställda i Storbritannien 1997,
50
51
52
53
54
Stewart T.A, Real Assets,UnrealReporting
Aldridge R, Colbert J, We Need Better Financial Reporting
Clatworthy M, Jones M, Annual Reporting Room for Improvement?
Aldridge R, Colbert J, We Need Better Financial Reporting
Andersson P, Eriksson F, Företagsledningens egenskaper allt viktigare vid börsintroduktioner
15
omfattande107 finansanalytiker och 102 institutionella investerare, genomfördes i syfte att
undersöka hur analytiker uppfattade årsredovisningens användbarhet. Studien kom fram till
att årsredovisningarna generellt sett höll en hög klass och dessa utgjorde ett bra
analysverktyg, men avslöjade även att marknadsinformation efterfrågades i högre
utsträckning. Marknadsandel, de anställdas produktivitet, produktkvalitet, produktutveckling,
intellektuellt kapital samt produktiviteten i forskning och utveckling ansågs vara viktiga
områden både för investerare och analytiker. I dessa områden var dock informationen
bristfällig.
Undersökningens upphovsmän, var av åsikten att företagen frivilligt bör tillhandahålla
värdeinformation. Därigenom skulle investerare erhålla ett ökat förtroende för
företagsledningen, vilket skulle leda till minskade kapitalkostnader för företagen samt ett
högre aktiepris. Värdeinformation inkluderar data som företagets forsknings- och
utvecklingskostnader samt nya produktutvecklingsprojekt.55 Även ökad kvantitativ
information om företagets verksamhet, per geografiskt område samt information om hur
värdering av vissa osäkra tillgångar och skulder har beräknats, kan inkluderas i
årsredovisningen.56
Fördelar med ökad information i årsredovisningen:
 Lägre kapitalkostnader då investerares informationsrisk reduceras
 Effektivare handel eftersom investerare blir bättre informerade
 Mindre kostnader för företagen som kan använda sig av samma redovisningsinformation
internt som externt
Nackdelar med ökad information:
 Ökade kostnader för företaget
 Företaget åtar sig ett ansvar för den ökade informationen och risken är att informationen,
främst om framtiden, kan vara missledande
 Konkurrenter kan använda sig av den information som företaget har haft kostnader för,
speciellt om konkurrenten inte har samma informationskrav57
55
56
57
Clatworthy M, Jones M, Annual Reporting Room for Improvement?
Aldridge R, Colbert J, We Need Better Financial Reporting
Ibid
16
3.3.1
Kvalitativa redovisningskriterier
Redovisningens kvalitet bygger på ett antal krav, som åskådliggörs i nedanstående modell.
Modellen utgör en utgångspunkt för att strukturera upp viktiga kvalitetsegenskaperna inom
redovisningen. Därigenom erhålls en ökad förståelse för kvalitetsegenskaperna inom
redovisningen och ett analysverktyg, för att utvärdera innehållet i den kvalitativa delen i
årsredovisning.
Användare av informationen
Beslutsfattare i olika
beslutssituationer
Värdet  kostnaden
Övergripande krav
Specifika krav
Skall vara förståelig
Användbarhet för beslutet
Primärt beslutskrav Relevans
Förutseende värde
Trovär-
Feedback-värde
Tillförlitlighet
Tidsvärde
Verifierbarhet
Neutralitet
dighet
Konsistensprincipen
( Jämförbarhet )
Sekundärt krav
Minimikrav
Väsentlighet
Figur. 3.3
Källa: Ovanstående figur är en omarbetad bild av FASBs hierarki för kvalitetsegenskaperna58.
Två betydande normgivande organ, International Accounting Standards Committée (IASC)
och FASB, framhåller vikten av ett antal kvalitetsegenskaper som ökar läsarens användbarhet
och nyttan av redovisningsinformation. När subjektiva uppskattningar och bedömningar
saknas vid upprättandet av exempelvis ett årsbokslut, föreligger bra förutsättningar för att
informationen ska uppfattas som trovärdig det vill säga återspegla sanningsenlig information.
Värdet av att erhålla information ska vara större än kostnaden, vilket är utgångspunkten för
modellen. En förutsättning för att en läsare ska tycka att informationen i en årsredovisning är
meningsfull är att denne förstår vad som återges. Av den anledningen bör den som upprättar
redovisningsmaterialet, ställa sig frågan om det är värt nyttan av att ta med alltför komplexa
beräkningar och förklaringar. En läsare måste förstå och tycka att informationen är användbar
utifrån sina egna avsikter. Detta är innebörden i begreppet relevans, vilket även måste ställas i
relation till användarens syften och förståelse.59
Föreligger ett behov av ytterligare information eller kan användaren utifrån
58
59
FASB, Statements of Financial Accounting Concepts 1-4
Hendriksen, E.S, van Breda M.F, Accounting Theory, s 133
17
redovisningsmaterialet skapa sig en uppfattning av hur det har gått, hur det verkar fortlöpa
just nu och/eller skapa sig en uppfattning om den närmaste framtida utvecklingen?
Tidsaspekten kan avgöra vad som är relevant för läsarna. Vad som har ett nyhetsvärde för en
läsare kan mycket väl redan vara känt av en annan person och därmed sakna nyhetsvärde.
Redovisningsinformation ska uppfylla två grundläggande krav; den ska vara tillförlitlig och
relevant. Med tillförlitlig avses att informationen ger en rättvisande bild av företagets ställning
och resultat. Informationen ska även vara relevant för läsaren, det vill säga vara av vikt vid
beslutsfattandet.60 Information som är relevant är vanligtvis ny, vilket kan innebära att ett
motsats förhållande beträffande kravet på tillförlitlighet.
Tillförlitligheten har i figur 3.3 delats in i tre delkomponenter. Med verifierbarhet avses att
informationen vid vald mätmetod ska vara fri från fel och partiskhet. Neutralitet framhålls
särskilt av FASB, eftersom rekommendationerna inte ska kunna utnyttjas för speciella
ekonomiska mål. Försiktighet ska tillämpas vid upprättandet av en årsredovisning, för att
motverka en avsiktlig undervärdering av ett företags tillgångar eller intäkter, alternativt en
övervärdering av ett företagets skulder och kostnader. Om detta inträffar minskar tilltron och
förtroendet för ett företags redovisning.
Konsistens innebär att ett företags årsredovisning måste upprättas på ett sådant sätt att de är
jämförbara i tiden, för att till exempel bedömare skall kunna uppskatta och jämföra företags
resultat och ställning. När redovisningsprinciperna ändrats är det även viktigt att skälet till
detta anges, så att jämförbarheten över tiden inte blir haltande. Konsistens ska även beaktas,
för att det ska vara möjligt att jämföra olika företag med varandra.
Slutligen poängteras i figuren informationens väsentlighet. Skulle en användare av
informationen agera på ett annorlunda sätt, om mer information hade varit tillgänglig? Inom
ramverket råder ett motsatsförhållande mellan fullständig information och aktuell
information. För fullständig information ska erhållas krävs ofta lång tid, vilket får till
konsekvens att informationen inte längre uppfattas som lika relevant.
3.4
Immateriella tillgångar
En immateriell tillgång kan definieras som “en tillgång som man inte kan ta på, “det vill säga
en icke fysisk tillgång.61 Ett företag ska redovisa en immateriell tillgång, endast om det är
sannolikt att tillgången kommer att ge upphov till framtida inbetalningar samt om kostnaden
kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Om en utgift inte uppfyller kriterierna, som en immateriell
tillgång, ska den kostnadsföras.62
Det är svårt för ett företag att bestämma och värdera de immateriella investeringarna,
eftersom det är svårt att matcha intäkter och kostnader. Då företag använder immateriella
tillgångar för att balansera förluster och erhålla ett bättre resultat, förstärks vikten av
försiktighetsprincipen. Detta skapar också en misstänksamhet mot att immateriella
investeringar ska uppfattas som faktiska investeringar.63
3.4.1
Redovisning av forskning och utvecklingskostnader
Utvecklingsarbete är att “systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat och
60
Hendriksen E.S, van Breda M.F. Accounting Theory, s 132f
Wennestam C , Nilsson F, Redovisning av immateriella tillgångar - En redogörelse för IASCs utkast till
rekommendation
62
Rundfelt R, Tendenser i börsbolagens årsredovisningar, s 221
63
Eriksson G, Intangibles as an Object for Capital Investment, s 190f
61
18
vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya
system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana.“ De kostnader som är
hänförliga till forsknings- och utvecklingsarbeten består av:
a) Direkta kostnader för material, löner och ersättningar till personal som arbetat med
forsknings- och utvecklingsarbetet.
b) Indirekta kostnader som är hänförliga till forsknings- och utvecklingsarbete.
c) Årets planenliga avskrivningar på anläggningstillgångar som används i forsknings- och
utvecklingsarbete och redovisas som avskrivningar i resultaträkningen.
I Sverige existerar idag ingen enhetlig praxis för redovisning av forskning och utveckling i
börsnoterade företag. Detta leder till svårigheter att kunna jämföra företag. Kostnader för
forskning och utveckling i årsredovisningen ger en indikation om den framtida lönsamheten i
ett företag. Att veta storleken på forskning och utvecklingskostnaderna och hur dessa har
hanterats i redovisningen är viktigt för att göra en bedömning av ett företags
framtidsmöjligheter. Det är i regel svårt att med säkerhet fastställa att ett forsknings- och
utvecklingsarbete kommer att resultera i framtida merintäkter eller kostnadsbesparingar.
Utgifter för forsknings- och utvecklingsinvesteringar ska därför normalt inte aktiveras, utan
redovisas som kostnader när de uppkommer. Utgifter som aktiveras får inte överstiga vad som
kan förväntas motsvara de merintäkter eller kostnadsbesparingar, som forsknings- och
utvecklingsinvesteringen beräknas inbringa. Det belopp som balanseras är summan av direkta
kostnader och ett skäligt pålägg för indirekta kostnader, hänförliga till forsknings- och
utvecklingsarbetet.64
IASCs nya rekommendation, IAS 38, trädde i kraft den 1 juli 1999 i Sverige, se bilaga 1. För
det fåtal företag, som redovisar forskning och utveckling som tillgång, kommer
rekommendationen innebära att det ställs högre krav för tillgångsredovisning än tidigare.
Rekommendationen innebär att företagen ska aktivera utgifter för utvecklingsarbeten, som en
tillgång om alla kriterier är uppfyllda. IASCs rekommendation medför en förändring av
bokföringsnämndens (BFN) rekommendation 1 och innebär att det inte längre blir möjligt för
företagen att välja att löpande kostnadsföra alla utvecklingskostnader. Men företag som inte
vill aktivera utgifterna kommer förmodligen inte heller att göra det, efter införandet av
rekommendationen. Detta gäller främst de företag som är börsnoterade i USA. USA har kvar
sin rekommendation, som innebär att alla kostnader för forskning och utveckling ska
kostnadsföras.
Det finns motsättningar mellan förespråkarna för att fler immateriella tillgångar ska tas upp i
balansräkningen och de som vill förhindra att en sådan utveckling sker. Förespråkarna hävdar
att om inte dessa redovisas, som tillgångar i balansräkningen, förmedlas en missvisande bild
av företaget.
Å andra sidan, de som är mot en sådan utveckling, hävdar att subjektiviteten inom
redovisningen gör att likartade transaktioner kan hanteras på olika sätt och därmed kan
jämförbarheten mellan företagen minska.65
64
65
FARs samlingsvolym, rekommendation från bokföringsnämnden
Rundfelt R, Tendenser i börsbolagens årsredovisningar, s 221-225
19
Mot en aktivering
SPA (The Software Publishers Association), den huvudsakliga handelsorganisationen för
mjukvaru (PC) industrin i USA, har i mars 1996 ifrågasatt FASBs publicerade uttalande
SFAS 86, om redovisning av mjukvarukostnader. Detta uttalande strider mot existerande
rekommendation, eftersom den tillåter en aktivering av vissa utvecklingskostnader.
Rekommendationen, som gäller i USA, innebär att alla utvecklingskostnader ska
kostnadsföras. 66 Objektivitet och försiktighet är utgångspunkten för rekommendationen och
detta visar sig i de objektiva mätbarbetskrav för att få redovisa en tillgång, som uppkommit
genom forskning och nedlagda utvecklingskostnader. Matchningsprincipen anses inte kunna
tillämpas, då orsaksförhållande saknas.67
SFAS 86 baseras på en “inventory model concept“, vilket betyder att utgifter för utveckling
ska aktiveras och matchas med relaterade intäkter. SPA anser att mjukvaruindustrin inte
överensstämmer med modellen. SPA anser att FASB ska tänka om angående aktivering av
utgifter för utveckling av mjukvaror som ska säljas, istället ska allt kostnadsföras. Anledning
till detta är bland annat att:
 Programvaruindustrin kännetecknas av snabba förändringar.
 Livslängden för ett lyckat utvecklingsprojekt har avsevärt förkortats och SPA hävdar att
nya utvecklingsprojekt ofta misslyckas. Företag blir inte klara i tid för produktlanseringen
och tappar marknadsandelar. De överger eller förändrar funktionaliteten på mjukvaran från
originaldesignen och måste då skriva av aktiverade utgifter, men dessa var inte företagets
tillgångar.
 SPA hävdar också att SFAS 86 kriterier för aktivering, att uppnå teknologisk nivå, är svåra
att definiera. Den teknologiska komplexiteten av att utveckla en mjukvara har medfört en
stor risk för att projektet inte ska bli lyckosamt. Många företag anser att den teknologiska
nivån inte uppnås förrän sent i utvecklingscykeln. Kostnaderna är immateriella så många
företag kostnadsför alla utvecklingskostnader.
 Det finns ingen praxis beträffande hur mycket utvecklingskostnader mjukvaruföretag
aktiverar. Jämförbarheten skulle förbättras om alla företag redovisade
utvecklingskostnader i takt med att de inträffar.
 SPA anser inte att utvecklingskostnader kan användas för att förutspå framtida
produktintäkter.68 Företagsanalytiker som har en negativ inställning anser att en aktivering
av forsknings och utveckling inte ger några informationsmässiga fördelar när det gäller att
66
Wasch K, Reconsideration of SFAS86, Accounting for the Costs of Computer Software to be Sold, Leased, or
Otherwise Marketed
67
Eriksson G, Intangibles as an Object for Capital Investment, s 171, 192f
68
Wasch K, Reconsideration of SFAS86, Accounting for the Costs of Computer Software to be Sold, Leased, or
otherwise Marketed
20
bedöma företagets resultat och långsiktiga intjäningsförmåga.69
För en aktivering
Den positiva inställningen som internationella IASC intar, grundar sig på en svagare tonvikt
på försiktighetsprincipen. Företagen genomför utvecklingsprojekt för att bibehålla eller
förbättra företagets resultat och har förväntande inkomster relaterade till en framtida
faktureringscykel. Om projekt och projektutgifter kan särskiljas och projektens kommersiella
möjligheter kan bedömas positivt, ska projektkostnaderna matchas mot de framtida intäkterna.
Periodiseringsgrunden kan därvid vara den nämnda faktureringscykel. Utgifter kan aktiveras,
därför att de syftar till att skapa intäkter som kan uppskattas med rimlig grad av säkerhet. Som
tillgång representerar de aktiverade utgifterna ett värde som är mindre än förväntade framtida
intäkter. Denna värdering innebär att försiktighet iakttas. 70
En undersökning, som stödjer IASC, syftar till att avkasta åsikterna från SPA för att inte
FASB ska ändra sin rekommendation. Undersökningen baserar sig på 163 mjukvaruföretag.71
I samband med FASBs publicerade uttalande om aktivering 1985, uppmärksammades
utmärkande egenskaper hos företag som väljer att aktivera utgifter för forskning och
utveckling. Några av dessa är:



Företagets storlek. Små, generellt mer riskfyllda, aktiverar för att stabilisera resultatet.
Lönsamhet. Företag med låg lönsamhet, aktiverar för att förbättra resultatet.
Intensiteten i mjukvaruutveckling. Företag som lägger ned omfattande resurser på
produktutveckling och som uppnår skalfördelar i utvecklingen, har en högre benägenhet
att aktivera utgifterna.
Undersöknings slutsats var att små företag, sett till omsättningen, samt mindre lönsamma
företag har en större benägenhet att aktivera utvecklingskostnader. Undersökningen strider
mot SPA i några avseenden bland annat:
 De finner inget stöd för argumentet att värdering och subjektivitet har en negativ effekt på
resultatets kvalitet.
 Informationen om aktivering av utvecklingskostnader gynnar investerare, då
informationen är relevant för att beräkna framtida intäkter. Aktivering av mjukvara har ett
samband med aktieavkastning och aktiepriser.
 Analytikernas motvilja till att aktivera mjukvara ifrågasätts, eftersom aktiveringen kan
justeras vid en värdering. Varför protesterar analytiker till att mer information presenteras
om framsteg och succéer av utvecklingsprojekt?
Undersökningen kom fram till att analytikernas negativa inställning till en aktivering, berodde
på att de ansåg det svårt att förutse hur mycket företagen väljer att aktivera, vilket inverkade
på deras prognosbedömningar. Motståndet från analytiker och investerare till en aktivering
kan bero på att de har nära kontakt med företagsledningen och därigenom får direkt
information om produktutveckling, produktens förmåga att skapa intäkter och förväntade
marknadsandelar med mera. Därför finns det inget behov för analytiker och investerare att
69
70
71
Eriksson G, Intangibles as an Object for Capital Investment, s 193
Ibid, s 171, 192f
Aboody och Lev, The Value Relevance of Intangibles: the Case of Software Capitalization
21
företag ska lämna ut sådana uppgifter i årsredovisningen. Att etablerade företag har en negativ
inställning till aktivering av utgifter för forskning och utveckling kan vara att de vill hindra
nya företag, vars investeringar är höga, att rapportera en högre lönsamhet, genom att aktivera
utvecklingskostnader.72
3.4.2
Framgångsfaktorer av immateriell karaktär
Den externa värderingen av ett företag bygger till viss del på hur bra företagsledningen lyckas
synliggöra vinster från de immateriella tillgångarna. Vid en traditionell värdering är det
vanligtvis det finansiella kapitalet som värderas genom olika räntabilitetsmått.73 Värdet hos
kunskapsföretag med liten substans är beroende av hur tillgångar som personalens kompetens,
motivation och vilja att stanna, kundernas lojalitet och förtroende förvaltas. Framgången för
ett kunskapsföretag bestäms till stor del av att dessa finnas kvar i organisationen och tillåtas
att växa.74
Är de immateriella tillgångarna avgörande för framgången hos ett kunskapsföretag?
Framgångsfaktorer kan förklara vad företaget gör och hur detta driver utvecklingen. Det finns
ett antal olika faktorer som kan tjäna som utgångspunkt i ett företags strävan efter framgång.
Nedan följer ett antal faktorer av immateriell karaktär:75
Metodfaktorn
Det är inte bara produkt och pris som är viktiga konkurrensmedel för ett företag, utan även
utarbetade rutiner och arbetsmetoder kan vara av stor betydelse för att uppnå kundlojalitet. Är
rutinerna tillförlitliga och förankrade hos de anställda finns det större chans att kunderna
förblir lojala. Ett administrativt system kan vara ett tyngre vägande skäl för kunden än den
nya läckra designen eller funktionerna som den nya konstruktionen innebär. Till denna faktor
kan även löften och leveranstider, ordning och reda, snabb information och korrekt
behandling av reklamationer inkluderas. Dessa sk interna faktorer, som ofta sker i det dolda,
har många gånger en stor betydelse för ett företags framgång.
Kompetensfaktorn
Kompetensfaktorn fokuserar på de anställdas personlighet och den anställdes vilja till att bidra
till verksamhetens framgång. Personligheten kan ha stor betydelse för den anställdes
inställning till att acceptera förändringar. Den som har en negativ inställning till att acceptera
förändringar, som syftar till att ersätta föråldrade metoder, minskar sina möjligheter att
medverka i kundrelationen. Människor har olika personligheter och är därför lämpliga för
olika arbetsuppgifter. Till kompetensbegreppet hör inte bara kompetens i form av kunskaper
72
73
74
75
Aboody och Lev, The Value Relevance of Intangibles: the Case of Software Capitalization
Sveiby K-E, Kunskapsflödet, s 47
Ekman B, Mjuka frågor blir hårda fakta
Olsson C.E, Det framsynta företaget, s 25-30
22
och färdigheter, utan även färdigheter mer psykologisk natur. Hit hör faktorer som
samarbetsförmåga, uthållighet, flexibilitet, social förmåga och ansvarstagande.
Kundfaktorn
Kunden är kanske den viktigaste immateriella tillgången för de flesta företag och själva
förutsättningen för affärsidéns hållbarhet. Relationen till kunden och personkemin är många
gånger av större betydelse än pris och produkt för företagets förmåga att få och behålla
kunder. När kunden väl är vunnen måste relationen fungera, bibehållas och utvecklas. Ett
företag som utvecklat väl fungerande rutiner för att behålla och utveckla sina kundrelationer
har större chans att få behålla sina kunder. Att en kund byter leverantör på grund av
ansträngda relationer är vanligt. Detta förekommer mer frekvent än att kunden har funnit en
bättre produkt och/eller bättre service.
Utvecklingsfaktorn
En viktig framgångsfaktor är utvecklingsfaktorn. Hur snabbt och konstruktivt fortskrider
produktutvecklingen, applikationsanpassningarna eller konstruktionsarbetet hos företaget?
Svaren på dessa frågeställningar har ofta en stor betydelse för företagets vidare utveckling.
Utveckling av nya produkter samt modifiering av befintliga produkter kan snabbt påverka ett
företags marknadsposition och finansiella styrka, om konkurrenternas utvecklingstakt eller
kundernas krav förändras.
Förnyelse och utveckling lägger en grund för företagets framtida konkurrensförmåga. Ligger
företaget i frontlinjen beträffande utvecklingen kan inledningsvis ett högre pris sättas på
produkterna. Att etablera rutiner och att systematisera forskning och utvecklings arbetet inom
företaget samt dra lärdom av erfarenheter, arbeta målinriktat och att ta till vara på den
kreativitet, som finns inom företaget, utgör förutsättningarna för ett framgångsrikt
utvecklingsarbete. 76
3.5
Svenska redovisningsprinciper
Svensk redovisningslagstiftning styrs av olika redovisningsprinciper, som verkar i enlighet
med god redovisningssed. “God redovisningssed“ bygger på standarder, lagstiftning, allmänt
bruklig praxis och vedertagna rekommendationer.77 Bland redovisningsprinciperna kan fyra
av de, som ligger till grund för utformningen framhållas:
Objektivitetsprincipen - innebär att redovisningen i största möjliga mån ska kunna anknyta till
händelser, som kan verifieras. Uppfattas redovisningsinformationen som objektivt
76
77
Olsson C.E, Det framsynta företaget, s 25-30
Lundén B, Nya årsredovisningslagen s 28
23
säkerställd? Vanligen innebär detta att redovisningen senareläggs, vilket således kan leda till
minskad användbarhet på grund av att dess nyhetsvärde reduceras.
Realisationsprincipen - reglerar när intäkter ska redovisas tidsmässigt. En vinst ska redovisas
först när den är realiserad, det vill säga intäkter är vanligen redovisningsbara i samma
ögonblick som en ekonomisk transaktion ägt rum. När detta skett föreligger relevans och
verifierbarhet för att händelsen ska kunna betraktas som verifierbar.
Matchningsprincipen - är en betydelsefull faktor vid resultaträkning. Det gäller att utreda och
redovisa ett visst verkligt samband mellan intäkter och kostnader hänförda till avgränsad
period. Kostnaderna för intäkternas förvärvande ska tas upp till redovisning samma period
som de till perioden hänförda aktuella intäkterna. Ej kostnadsförda utgifter balanseras och
redovisas en kommande redovisningsperiod.78
Försiktighetsprincipen - innebär att vinster inte får redovisas, innan de är realiserade.
Förluster som inverkar på resultatet ska däremot omedelbart tas med den period de uppdagas.
Tanken är att ett företags betalningsförmåga inte ska uppfattas som orealistiskt god. En
tillämpning av försiktighetsprincipen leder till att resultatet i de flesta fall blir lägre än det
“verkliga resultatet“. Motivet för försiktighetsprincipen är att de negativa konsekvenserna
förväntas bli mer omfattande av ett i efterhand upptäckt överskattat resultat än för ett
underskattat.79 Fördelen med principen är att intäktsredovisningen baseras på objektiv
mätning, vilken kräver säkerhet vid fastställandet av intäktens storlek och att intäkten kan
verifieras.
I och med införandet av nya årsredovisningslagen har begreppet rättvisande bild införts, som
en grundläggande redovisningsprincip.80 Balansräkningen, resultaträkningen och noterna ska
upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ett företags ställning och resultat.
Tilläggsupplysningar ska lämnas om det behövs för att en rättvisande bild ska uppnås. Det
framgår vidare att om ett företag väljer att göra avsteg från allmänna råd, rekommendationer
eller normgivande organ, ska tilläggsupplysning om detta förhållande och skälen för
avvikelsen lämnas i not. 81
78
79
80
81
Ibid, s 32
Gröjer, J-E, Grundläggande Redovisningsteori, s 46.
EU-direktiv art 2, Justitiedep. tilläggsdir. 1995:121, prop 1995/96:10, del 2.
Årsredovisningslagen (1995:1554) 2 kapitlet 3 §
24
4
Vår undersökning
Inledningsvis kommer vi här att presentera resultaten från besöksintervjuerna med
finansanalytikerna. Därefter kommer vi att redogöra för vår besöksintervju med en
representant för affärssystemföretaget, IBS. Efter våra intervjuer presenterar vi resultatet från
studien av affärssystemföretagens årsredovisningar, utifrån den kvalitativa information, som
framkom av intervjuerna med finansanalytikerna.
Steg 1: Intervjuer med finansanalytiker
Steg 2: Intervju med Christina Wågström, IBS
Steg 3: Studie av affärssystemföretagens årsredovisningar
4.1
Steg 1: Intervjuer med finansanalytiker
Vi har genomfört fem respondentintervjuer med finansanalytiker, som analyserar
affärssystemföretag. Personerna som vi intervjuat har arbetat som finansanalytiker mellan tre
till sju år. Respondenternas svar har på begäran behandlats konfidentiellt. Under intervjuerna
med finansanalytikerna framkom att den kvantitativa delen i årsredovisningen, utgör en bas
för värdering av affärssystemföretag. Den delen ansågs viktig bland annat för att de historiska
siffrorna används för att bedöma företagens framtid. Nedan presenteras endast
finansanalytikernas uppfattningar om den kvalitativa delen i affärssystemföretagens
årsredovisningar, eftersom vi valt att fokusera på denna del.
4.1.1
Värdering av företag
Finansanalytikerna använder sig av flera olika värderingsmetoder. Kassaflödesanalyser är den
dominerande metoden, som används för att bedöma affärssystemföretagens förutsättningar för
tillväxt och framtida lönsamhet. Stor vikt läggs därför vid analys av de fria kassaflödena efter
investeringar, vilka indikerar hur snabbt företagen kommer att behöva nytt kapital. Även
analys av kapitalbindningar i exempelvis kundfordringar genomförs, vilket är en faktor som
medverkar till att kassaflödena till stor del blir negativa hos affärssystemföretagen.
En tredelad värderingsmetod som används är PEG, (price/earnings)/tillväxt,
(företagsvärde/försäljning)/EBIT marginalen, (earnings before interest and taxes) och en
relations jämförelse, vilken kan variera, exempelvis kan det vara P/E relativt ROE, (return on
equity). De två första delarna jämförs i relation till marginalen och avslutningsvis utarbetas
grafer med (P/E)/tillväxt på den ena axeln och EBIT marginalen på den andra.
Multipelvärderingar, i vilka hänsyn tas till konkurrenter och internationella värderingar,
förekommer i en begränsad utsträckning.
Skillnaden mellan att analysera IT-företag och traditionellt tillverkande företag är att en stor
del av IT-företagens resultat ligger i framtiden, vilket beror på att företagen för tillfället växer
snabbt. Företagen investerar stora delar av sina vinstmedel i syfte att etablera sig på nya
marknader. Affärssystemmarknaden är inte mogen, utan snarare under tillväxt. Marknadens
efterfrågan är dock dämpad just nu är på grund av år 2000 problematiken, men förväntas öka
efter milleniumskiftet.
En respondent ansåg att DCF-modellen (discounted cash flow) inte är användbar på
IT-företag, eftersom radikala förändringar i teknologin sker kontinuerligt, vilket totalt kan
förändra företagens marknadsförutsättningar. Vid större teknologiskiften är det alltid några
företag som faller bort och andra som växer mycket snabbt.
Av den anledningen ansåg analytikern att det inte är möjligt att, med någon större säkerhet,
25
skatta de framtida kassaflödena för mer än två till tre år framåt i tiden. Att genomföra en
substansvärdering på ett IT-företag, uppfattade finansanalytikerna som orimligt, eftersom
företagen har så liten substans. Det blir en mycket subjektiv värdering om man använder sig
av substansvärdering, framhöll de.
Skillnaden mellan att värdera affärssystemföretag och konsultföretag ligger i att
affärssystemföretagen har inslag av en produkt i form av programvaran, vilket gör att
företagen har stora marginaler. Med det menas att en volymmässig försäljningsökning ger en
klar ökning av resultatet. Konsultföretagen å andra sidan måste använda en konsult, som utför
tjänsten och erhåller därmed inte en exponentiell intäktskurva, vilket utgör den stora
skillnaden mellan värderingen av ett rent konsult företag och ett affärssystemföretag. Många
affärssystemföretag har dock en hel del konsulttjänster kring sina produkter.
Vid en företagsanalys undersöks vad det är som driver efterfrågan och vad som utgör
flaskhalsen för tillväxten. Tillväxt i ett konsultföretag styrs i stor utsträckning av
rekryteringsmöjligheterna och därför kan pris/anställd användas som ett värderingsmått. För
affärssystemföretagen har den traditionella metoden varit att fokusera på tillväxt och särskilt
på licensomsättning. För att hänga med i den internationella i branschen måste företagen satsa
stort på forskning och utveckling av produkterna. Att bara försvara sin hemmamarknad räcker
inte, utan företagen måste expandera geografiskt. Detta ger en stor fokusering på att nå en
kritisk storlek, vilken kan försvara de stora satsningarna på forskning och utveckling.
Tillväxtmöjligheterna för affärssystemföretagen är i dagsläget i stort sett obegränsade. Frågan
hur snabbt företagen orkar och vill växa är mer motiverad. Det i sig är en fråga om interna
system, att införliva ny personal med gammal personal och att få säljarna mer effektiva.
Företagsledningen vet ungefär hur snabbt de vill växa, vilket är viktigare än att hur snabbt de
kan växa.
Ytterligare en skillnad mellan att värdera affärssystemföretag och konsultföretag är att
konsultföretag bara kan debitera ett visst antal timmar, vilket begränsas av antalet anställda.
Affärssystemföretagen har licensintäkter på sina produkter och av den anledningen är det
viktigt att värdera produkterna i sig. Ett affärssystemföretag bör betraktas som ett
produktbolag och ingenting annat. När det gäller konsultföretag är det faktorer som; hur
många personer ett företag kan anställa och incitamentprogram för personalen som är viktiga
att bedöma. De debiterar timmar jämfört med exempelvis ett skogsbolag, där priset på varan
är den viktigaste faktorn.
4.1.2
Immateriella tillgångar
Affärssystemföretagen karaktäriseras av en förhållandevis hög risk på grund av hög skuldnivå
och omfattande immateriella tillgångar. Balansomslutningens storlek i förhållande till
omsättningen tilldrog sig inget större intresse, istället är det själva produkterna analytikerna
fokuserar på. En respondent framförde att det är själva siffrorna från balansomslutningen som
är intressanta och att det inte är något självändamål för företagen att uppvisa stor
balansomslutning. Goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar i företagens
balansräkningar analyseras kontinuerligt av flera av respondenterna.
De immateriella tillgångarna ställs i relation till företagens egna kapital. Det egna kapitalet
bör vara högt för den här typen av företag ansåg flera respondenter. Affärssystemföretagen
26
växer främst genom företagsförvärv och därigenom ökar goodwillposten i årsredovisningen.
Goodwill som uppstår genom företagsförvärv ansågs vara mindre viktigt, ur ett
värderingsperspektiv. Detta då det är ett måste för affärssystemföretagen att växa, genom
företagsförvärv.
Framförallt tilldrog sig kundfordringarna analytikernas intresse. Om ett företag bygger upp
stora kundfordringar ger det upphov till en viss osäkerhet, som kan dra ner värderingen.
Många företag har under vissa perioder alldeles för stora uppbyggnader i balansräkningen i
form av kundfordringar. Ur ett riskperspektiv, ansågs det viktigt att analysera att
kundfordringar relativt försäljning inte ökar. Exempelvis gjordes inte en sådan jämförelse i
fallet med Prosolvia.
Värderingen av affärssystemföretag påverkas av hur immateriella investeringar redovisas,
eftersom detta sker på olika sätt. Några företag aktiverar forskning och utvecklingskostnader
och andra gör inte det. Affärssystemföretagen har i viss mån ett annorlunda sätt att redovisa
några poster på och forskning och utveckling är ett område som är viktigt att hålla under
uppsikt. En respondent framhöll att han inte ville se att ett företag plötsligt aktiverar stora
utgifter för forskning och utveckling. För en investerare påverkar det värderingen, eftersom en
sådan tillgång blir osäker. Produkten kan i framtiden visa sig inte vara avyttringsbar och
därmed värdelös. Ett sätt att ta hänsyn till detta är att höja riskfaktorn när företaget aktiverar
sin forskning och utveckling.
Stor enighet förelåg bland analytikerna att utgifterna för immateriella investeringar till
exempel forskning och utveckling bör belasta resultatet i takt med att de uppkommer och inte
aktiveras i balansräkningen. Hur detta sedan påverkar värderingen måste bedömas från fall till
fall, beroende på vad de balanserade utvecklingskostnaderna består av. De företag som
kostnadsför utvecklingskostnaderna i takt med att de uppkommer, får ett sämre resultat under
det innevarande året, men fokuseringen vid en analys är på framtiden och den blir bättre utan
framtida årliga avskrivningar. Företagen som aktiverar utgifterna uppnår ett bättre resultat
under innevarande år, men sämre i framtiden, vilket ställer krav på ett stort eget kapital.
4.1.3
Viktiga kvalitativa avsnitt i årsredovisningen
Marknad
Inom den kvalitativa delen av årsredovisningen är marknadsutvecklingen det viktigaste
avsnittet, ansåg majoriteten av respondenterna. Hur internationaliseringsprocessen utvecklas,
det vill säga hur företagen utvecklas vid en expansion tilldrog sig analytikernas intresse.
Företagen måste uppvisa en stor geografisk spridning för att kunna försvara de höga
forsknings- och utvecklingskostnaderna. Finansanalytikerna försökte identifiera de stora
marknadstrenderna inom branschen. Stor vikt lades vid att bedöma konkurrensbilden, det vill
säga vad som driver konkurrensen bland företagen. Vad konkurrenterna gör är många gånger
viktigare än vad företagen gör själva, eftersom det avgör hur stor risken är för konkurs och
därefter följer analysen av tillväxttakten i försäljningen.
Det framkom många olika åsikter om hur informationen på marknadsområdet skulle kunna
förbättras. Antalet kontrakt i nya länder borde framgå liksom information om hur företaget
etablerar sig på nya länder/marknader, särskilt under de två första åren. Information om
27
konkreta förhållanden , utvecklingen på marknaden samt information om företagets expansion
ansågs vara områden som var eftersatta. Geografiskt uppdelad information i synnerhet
beträffande företagets resultatutveckling efterfrågades. En så detaljerad uppdelning som
möjligt, bland annat med avseende på omsättning. Omsättningsinformation beskrivs
vanligtvis på helårsbasis, vilket gör det svårt att följa utvecklingen från kvartal till kvartal.
Flera respondenter ansåg att affärssystemföretagen intäktsredovisning är knapphändig och att
denna borde vara möjlig att specificera i större utsträckning än vad som görs idag. Det är till
exempel svårt för en utomstående att få kännedom om hur företagen licensförsäljning är
upplagd. När företagen säljer en licens debiteras en viss procentsats direkt, därefter debiteras
en del under installationsperioden och när allt är klart debiteras återstoden. Att redogöra för
hur intäktsredovisningen är upplagd, framhölls av flera respondenter som önskvärt. Det är
viktigt för en analytiker att kunna särskilja licensförsäljning och konsultintäkter åt. Om
företagen specificerar hur stor del licensandelen utgör och hur stor del konsultandelen vid
nyförsäljning utgör, både i kvartalsrapporter och årsredovisningar, underlättas analysarbetet.
En tydligare beskrivning av hur hela intäkts- och försäljningsdynamiken fungerar, det vill
säga från kontakt med företag till själva orderingången, efterfrågade flera respondenter. En
beskrivning av orderingången, faktureringen och kassaflödena under året kan presenteras
utförligare än vad som görs idag. Möjligen vill företagen inte lämna ut denna information av
konkurrensskäl, hävdade en respondent, men det vore ändå intressant om de kunde förmedla
en grov bild över utvecklingen under året, när dessa händelser skett samt storleken på dessa.
Att särskilja intäkterna från olika affärsområden är svårt idag, eftersom många företag bara
har en intäktsrad i årsredovisningen och av den anledningen vore det önskvärt om företagen
specificerade intäkterna för varje affärsområde.
Det framkom även funderingar kring att årsredovisningarna skulle kunna förbättras genom att
informationen presenterades mer på kundnivå. Vid beskrivning av företagets kunder bör
företagen beskriva nyckelkontrakt och nyckelkunder för respektive land. Ytterligare
information om hur nöjda kunderna har varit och om företaget har ett stort kundberoende.
Information om hur de befintliga kunderna uppfattar företaget är viktigt att ta hänsyn till vid
en analys, eftersom det är de som står för kassainflödet till företagen. Genom att tillhandahålla
mer kundinriktad information, ansåg två av respondenterna, att det skulle bli mycket lättare att
analysera hur kundberoende företagen är samt hur exponerat företaget är mot olika branscher.
Produkt och produktutveckling
Marknadens uppfattning om produkterna är utgångspunkten vid en analys. Hur företagen
beskriver sina flöden, det vill säga hur företagen arbetar för att utveckla nya och befintliga
produkter och marknadens bedömning av dessa är även av stor vikt vid en analys. Vid
produktutveckling är det oerhört viktigt att analysera tidpunkten för lanseringar, “time to
market“, det vill säga om produkten kom ut på marknaden i rätt tid.
Det gäller all teknologi, produktutveckling är inte bara är produktutveckling, utan även
produktutveckling med beaktandet av tidsaspekten. Skulle ett företag bli försenat med ett
projekt kan det få till följd att företaget drabbas av stora extra kostnader, men även att
konkurrenterna vinner marknadsandelar.
28
För att förtydliga företagens satsningar på produktutveckling framfördes ett behov av en “road
map“, det vill säga ett avsnitt om produktens utveckling över tiden, där utvecklingen av olika
versioner framgår skulle finnas med i den kvalitativa delen av årsredovisningen. Ökad
överblick och möjligheter att analysera framtida utvecklingsprojekt skulle därmed erhållas.
För affärssystemföretagen är det även intressant att analysera vid vilken tidpunkt olika
produktutvecklingar skett, när produkten blev Internetkompatibel, eurokompatibel och så
vidare. Utifrån detta kan en intressent se hur produkten utvecklats historiskt och därigenom
erhålla en känsla för företagens framtida produkter.
Företagen kan även tillhandahålla en framtida “road map“, i vilken planerade
produktutvecklingar och framtida satsningar bör framgå. Det kan i vissa lägen vara svårt för
företagen att lämna ut specifik information på detta område, men till och från förekommer det
att företag informerar om att en ny version är under utveckling och tidpunkten för när den ska
lanseras på marknaden. Sådan information är viktig att ha med i årsredovisningen, eftersom
den förmedlar en bild av vad företagen satsar på inför framtiden, till exempel information om
produkterna eurokompatibla, objektbaserad, skriven linje för linje, modul eller inte samt om
den är javabaserad eller inte är viktig för analytikerna att känna till.
Produktinformation ansågs som knapphändig i årsredovisningarna, vilket kan bero på en
rädsla för allt för tillhandahålla allt för detaljerad informationen. Mer framtidsinformation bör
presenteras på detta område, till exempel om företagen anser sig vara ledande inom något
område. Det skulle företagen tjäna på att framhålla och det skulle innebära att det blir lättare
för investerare att bedöma skillnaderna mellan företagens produkter.
En finansanalytiker ansåg att det inte gör så mycket att företagen inte i detalj presenterar så
mycket information om sin teknologi i årsredovisningarna. Detta eftersom informationen går
att erhålla genom direkt kontakt med företagen, vilket var lämpligare än att tillhandahålla
informationen i årsredovisningen. Däremot framhöll denne att affärssystemföretagen
produktstrategi, det vill säga vilka olika branscher och lösningar de satsar på samt vad de
önskar göra i framtiden skall ha ett stort utrymme i årsredovisningens kvalitativa del. På detta
område kan företagen motivera valda satsningar och produktsatsningar utförligare än vad som
är fallet idag. Därigenom skulle det bli lättare att analysera hur företagen ämnar att stärka sina
produkter och hur de går till väga för att ligga rätt i teknikutvecklingen.
Företagsledning, mål och strategier
“VD har ordet“ är ett av de viktigaste avsnitten, i den kvalitativa delen av årsredovisningarna,
eftersom detta avsnitt ofta innehåller en bra konkurrensbild och marknadsbeskrivning av
utvecklingen inom branschen. Vad företaget ämnar att göra i framtiden, var företagsledningen
siktar på att befinna sig i framtiden och företagets huvudfokus inför det kommande året. Även
VDs egna förväntningar på företaget och vilka möjligheter denne ser för företaget.
Beskrivningar av framtiden uppfattades som oerhört viktigt vid en analys, eftersom allt
historiskt redan är inprisat i aktien och det ligger till grund för aktiemarknadens förväntningar
på företaget.
En respondent ansåg att svenska företag generellt sett är sämre än utländska företag vad gäller
att guida marknaden till rätt förväntningar på företaget. VD-kommentar, mål och strategier är
av den anledningen utgångspunkten för att kunna analysera framtiden. Vanligtvis är det VD
som informerar om företagets framtida målsättning. Sedan är det upp till var och en att
bedöma om VD är kapabel att uppnå uppställda mål med de resurser som företaget förfogar
29
över.
Information i den kvalitativa delen i årsredovisningen, där ledningens kompetens och
bakgrund framgår, anses av finansanalytikerna vara viktig att ta hänsyn till vid en analys, i
synnerhet vad VD gjort tidigare. Om VD tidigare exempelvis varit med vid en lyckad
börsintroduktion och innehaft en viktig position under denna så utgör det viktig information,
eftersom denne därigenom visat hög kapacitet och handlingskraft. I affärssystembranschen
ansåg flera analytiker det viktigt att känna till om företagsledningen hade tidigare erfarenheter
av internationell expansion. Ett sådant avsnitt, “track reckord“, som visar historiskt vad en
person eller ett företag lyckats med tidigare skulle höja informationsvärdet och underlätta en
analys.
VDs utbildning och hur länge han varit i företaget ansågs däremot inte lika viktigt ur ett
värderingsperspektiv. VD som person ansågs viktig att bedöma vid en analys, är han/hon
exempelvis en sympatisk person som får personalen med sig är han/hon öppen för ny teknik?
Det är viktigt att företagsledningen och VD är personer som kan genomföra snabba
förändringar och som inte är nöjd med att befinna sig i teknologiskt ledarskap. Flera
analytiker efterfrågade att ledningens syn på företagets positionering på marknaden samt hur
denna bedömer möjligheten att driva den framtida tillväxten, skulle få ett ökat utrymme i
årsredovisningarna.
4.2
Steg 2: Intervju med IBS
Vi har intervjuat Christina Wågström, som har arbetat fem år, som chef för investor relations
på affärssystemföretaget,IBS. Hon är en av de personer i företaget som är delaktig i
utformningen av årsredovisningen. Wågström ansåg att en bra kvantitativ information är det
viktigaste att förmedla i en årsredovisning. Årsredovisningen är ett bra sätt att marknadsföra
IBS till investerare, kunder och framtida investerare. Eftersom företag inom IT-branschen inte
har några stora värdefulla maskiner, ansåg Wågström, är börsvärdet något annat, vilket måste
tydliggöras. Vi har indelat hennes svar efter de kvalitativa områden, som finansanalytikerna
ansåg vara mest betydelsefulla för att bättre förmedla företagets värde.
4.2.1
Marknad
Wågström var av uppfattningen att konkurrenterna inte ska tilldelas något större utrymme i
årsredovisningen och förklarade att de som är intresserade av sådan information ska vända sig
direkt till konkurrenterna. Den enda information som IBS tillhandahåller om konkurrenterna
är vinst och börsvärde. “Att positionera konkurrenterna är ganska svårt, så fort man gjort det
har man även gjort antaganden och ofta har man inte alltid den information som behövs för att
kunna göra en hållbar bedömning“ ansåg Wågström och tillade att information beträffande
vilka segment företaget är verksamt inom samt några av konkurrenterna inom respektive
segment bör presenteras. Wågström framhöll att IBS enbart tillämpade enkel positionering för
att underlätta resultatjämförelser med konkurrenterna. IBS presenterar ett par stora kunder i
årsredovisningen samt ett par stora försäljningar. Ett antal kunder presenteras även, men hur
stor del av omsättningen denne utgör framgår inte.
4.2.2
Produkter och produktutveckling
Wågström anser att gällande praxis, rekommendationer och redovisningsrekommendationer
beträffande forskning och utveckling påverkar jämförbarheten mellan företagen, eftersom det
bara är gissningar vad som egentligen innefattas av forskning och utveckling. Här är företagen
30
olika strikta förklarar Wågström. IBS har en ganska låg andel forskning och
utvecklingskostnader, jämfört med andra aktörer i branschen. IBS tar enbart upp forskning
och utvecklingskostnader, det vill säga vad företaget verkligen utfört i produktutveckling och
inte kundmodifieringar i standardpaketet, vilket kan vara fallet hos andra företag. Det
föreligger en tänjbarhet, beträffande om det är tillåtet att aktivera dessa kostnader eller inte.
Företagen uppvisar väldigt olika balansräkningar och det är fortfarande en gråzon vad som
verkligen avses med en tillgång och vad som är forskning och utveckling.
IBS redogör i sin årsredovisningen för vilka redovisningsprinciper företaget använder vid
redovisning av forskning och utveckling i årsredovisningen. Dock ansåg Wågström att
Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR, bör komma ut med rekommendationer och
samordna detta så att jämförbarhet och neutralitet uppnås oavsett vilket företag som studeras
och samtidigt menar hon att god redovisningssed snarare ligger på den som reviderar, än på
kommentarer i årsredovisningen. Införandet av IAS 38 kommer inte att innebära någon
förändring för IBS, eftersom företaget redan tillämpar principen att om produkten lanseras
inom en tolv månaders period kan den klassificeras som en tillgång.
Beträffande produktutveckling är det viktigt att beskriva vad företaget har för
produktsortiment. De produkter företaget satsar på samt när de kommer ut på marknaden ska
beskrivas i årsredovisningen. Att beskriva arbetsmetoder, hur befintliga produkter förbättras,
vilka produkter företaget har och inte minst vilka metoder som tillämpas bör likaså framgå, i
den kvalitativa delen i årsredovisningen. Likaledes bör information gällande
kostnadsökningar eller minskningar framgå.
Teknologisatsningar görs på väldigt lång sikt och därför är det viktigt att företaget presenterar
sina planer i ganska allmänna ordalag. Alltför detaljerad framtidsinformation blir lätt fel och
sådan information bryr sig aktieägarna heller inte om, menar hon. Istället bör företaget
beskriva de stora trenderna i branschen, samtidigt som den egna verksamheten presenteras i
ganska allmänna ordalag.
Om IBS exempelvis arbetar med ett middle-wear verktyg från IBM så kan det presenteras i
årsredovisningen, utan att precisera informationen kring hur arbetet går till. Likaså presenteras
inte forskning och utveckling i detalj innan produkten är färdigutvecklad, eftersom “man inte
vid själva bedrivandet av forskning och utvecklingsarbetena vet hur framtiden kommer att
gestalta sig, det får man se.“
Att däremot presentera den teknik som rör nästa generations produkter är prioriterat. För IBS
del är det viktigt att informera om att de kommer att satsa på objektorienterad teknik samt att
det är av stor vikt att förklara detta så att intressenterna förstår varför denna satsning görs. Att
bedöma om det IBS gör är rätt eller någon annan gör det rätta eller inte genom att läsa
årsredovisningar går inte, betonade hon och tillade. “Det kan endast tiden utvisa.“ I
årsredovisningen beskriver IBS fördelarna med den nya tekniken och teknologin.
4.2.3
Företagsledning, mål och strategier
VD kommentarer, ansåg Wågström, vara ett centralt avsnitt i årsredovisningen, eftersom
företagsledningens syn på framtiden framgår. Hur företagsledningen bedömer framtiden är
överordnat försäljningsinformationen, vilket hon motiverade med att företagets framtida
utvecklingsmöjligheter är avgörande för hur marknaden kommer att värdera företaget.
Därefter bör företagsledningen beskriva hur företaget arbetar i miljömässigt med
motiveringen att företagets förmåga att generera intäkter inte skall dominera den kvalitativa
delen i årsredovisningen. Företagsledningens syn på företagets roll i samhället i ett bredare
31
perspektiv bör kommenteras utförligare än vad IBS har gjort. Exempelvis jämställdhet, etisk
debatt och miljöfrågor som viktiga områden, eftersom alltfler människor värderar företag
utifrån dessa perspektiv och av den anledningen måste läsarna kunna bilda sig en egen
uppfattning.
Personligen var Wågström positiv till utökad informationen kring företagsledningen i
årsredovisningen. Utökad information upplevde hon som eftersträvansvärt, eftersom hon
upplevde att ledningens bakgrund och kompetens inte framgick på ett optimalt sätt. Förbättrad
information på detta område är eftersträvansvärt, eftersom många ledande personer samtidigt
innehar ledande positioner i andra företag. Ett CV som skulle kunna vara ett steg i rätt
riktning, men varnade för att nyttan av ett CV kan överskattas. “En person i en ledande
position måste kanske till exempel ha karisma för att lyckas“, förklarade hon.
Traditionellt sett har årsredovisningarna alltid varit fokuserad på de finansiella målen, men för
IT-företag är även produktutvecklingsmål viktiga att redogöra för i årsredovisningen. Att
förmedla var företaget ska befinna sig tidsmässigt vid utvecklingen av en produkt måste
presenteras i årsredovisningen och en revidering och uppföljning av tidtabellen måste
kontinuerligt ske.
IBS upprättar teknologiska mål och utarbetar sedan lanseringsmål för när företaget ska ha
uppnått dem. Expansionsmål, presenteras även om metoderna för tillväxten inte presenteras
närmare, eftersom det är svårt att beskriva hur tillväxten ska nås i årsredovisningen.
Wågström ansåg att det berodde på att IBS expanderar genom förvärv, men att det ofta inte är
de företag som företagsledningen på förhand planerat att förvärva, vilket gör det svårt att
beskriva expansionen i årsredovisningen.
IBS beskriver de kommande stora expansionsmarknaderna i årsredovisningen, men att gå ut
och närmare specificera mer exakt vad man ska göra och vara tydlig beträffande målen går
inte dels på grund av konkurrensskäl och dels eftersom expansionen sker genom
företagsförvärv. Däremot kan VD eller någon annan person i backspegeln vara tydlig och
uttala sig om vilka uppställda mål företaget hade, vilka som uppnåddes eller varför det inte
gick som beräknat. Det föreligger en risk för negativ publicitet om företaget skulle gå ut med
information till exempel om framtida mer specificerade expansionsplaner. Risken för att
företaget inte agerat börsetiskt och därigenom försökt trissa upp sitt värde, ansåg hon, inte
vara värd att ta.
4.3
Steg 3: Studie av affärssystemföretagens årsredovisningar
Studien av årsredovisningarna är baserad på tre affärssystemföretags årsredovisningar, IBS,
Intenita och IFS. Under 1998 hade de tre företagen en omsättning mellan en miljard kronor
och tre miljarder kronor. I storleksordning kommer Intentia först och sedan IBS och IFS.
Verksamheten utgörs av affärssystem med tillhörande konsultdel. Företagen lägger ned
mellan fem till femton procent i förhållande till omsättningen på produktutveckling. IFS och
Intentia lägger ned mest på produktutveckling, medan IBS lägger ned minst. IBS har en
32
avsevärt högre lönsamhet(räntabilitet på eget kapital) femton procent och IFS och Intentia har
under två procent. Vi kommer att redogöra för varje företag inom respektive kvalitativt
område, som finansanalytikerna ansåg mest betydelsefulla. Inom varje område kommer vi att
försöka kortfattat beröra den information, som finansanalytikerna ansåg bättre förmedla ett
företags värde.
IFS har inte lika stor skillnad mellan omsättning och balansomslutning som de två övriga
företagen. Omsättningen är dock något högre än balansomslutningen. IFS är mest
kapitalintensivt av de tre företagen, fyrkantsmodellen för IFS är alltså mer fyrkantig. Intentia
har en mer rektangulär fyrkantsmodell än IBS, det vill säga skillnaden mellan omsättning och
balansomslutning är större. Intentia är därmed i större utsträckning än de två övriga ett
icke-kapitalintensivt (kunskapsintensivt) företag.
IFS
IBS
Intentia
2 452
2 083
1 238
1 167
1 316
1 269
Figur 4.1 Siffrorna anges i miljoner kronor.
Källa: Årsredovisningarna för IFS, IBS och Intentia 1998. Egen bearbetning.
4.3.1
Marknad
IBS saknar i innehållsförteckningen en egen rubrik för marknad. I stället beskrivs delar av
marknaden under “VD-kommentar“. I detta avsnitt finns en underrubrik benämnd “Marknad“,
där marknaden beskrivs relativt kortfattat. VD beskriver de viktigaste händelserna under det
gångna året, för att sedan övergå till att beskriva IBS kunder och den framtida efterfrågan.
Under rubriken “Kunder“ i “VD-kommentarer“ uppges dels storleken på den totala
kundstocken och dels antalet nya kunder under året. Här framgår även hur många av de nya
kunderna som uppkommit genom förvärv. Även nya kontrakt i olika affärsområden samt
marknadsstrategi mot vissa branscher/företag uppges här. Detta beskrivs emellertid utförligare
per geografiskt område under avsnittet “Dotterbolag“. Dotterbolagen beskrivs uppdelade efter
geografisk marknad, där information om omsättning, antalet anställda samt framtidsplanerna
kort presenteras. IBS beskriver vilka områden som har varit mest framgångsrika, dock saknas
resultat per område.
IBS har även ett fristående avsnitt benämnt “Kunder“ under vilket företaget beskriver fyra
större kunder och hur de upplever att IBSs affärssystem fungerar samt vilka vinster kunderna
anser sig ha uppnått. Vidare beskriver företaget, under “Framtiden“ i avsnittet
“VD-kommentarer“, mycket kort de geografiska områden som spås en god utveckling samt
vilka nya geografiska områden IBS avser att gå in på. Den framtida efterfrågan beskrivs
mycket kortfattat och upplevs av företaget som osäker. Konkurrenter nämns överhuvudtaget
inte i IBSs årsredovisning. Det finns dock ett stycke i VD-kommentarer som heter
konkurrensläge, där trender i kundernas efterfrågan beskrivs.
33
Kundfordringar utgör en stor post och enligt redovisnings principer ska äldre än fem månader
skrivas ned och kostnadsföras. IBSs kundfordringar specificerats i not, där beskrivs vilka som
anses vara osäkra. Däremot beskrivs inte försäljning per kundfordringar. Företaget redogör
inte heller för betydelsen av enskilda kunder. Vad gäller försäljningen under året presenteras
en indelning av tjänster och licenser, någon uppdelning av detta per område finns inte.
Intentia beskriver under rubriken “Marknaden“ dels efterfrågan på affärssystem och dels
marknaden geografiskt uppdelad. Marknadstillväxt samt efterfrågan på konsulttjänster
beskrivs även. En bedömning av den fortsatta tillväxten på marknadens fem år framåt
beskrivs i likhet med andra faktorer som påverkar marknadsutvecklingen. Intentia följer upp
sin geografiska strategi samt ger de en beskrivning av hur företaget försöker positionera sig på
marknaderna. Förlusterna och vinster på olika områden beskrivs, men resultatangivelser för
de olika länderna finns inte. 1998 års omsättning specificeras för affärsområdena Europa,
Asien och Amerika. Intentia beskriver att de vid upphandlingar möter konkurrens från ett fåtal
stora konkurrenter och namnger fem av dem. Att konkurrenterna skiljer sig åt i stor
utsträckning konstateras, men vad skillnaderna består av framgår inte.
Förutom att beskriva totala antalet- samt antalet nytillkomna kunder under året redogör
Intentia hur olika faktorer påverkar kundfordringarna. Hur denna post ökat presenteras
grafiskt i procent av omsättningen. Intentia uppger även antalet utestående kundkreditdagar
vid årets slut. Det framgår inte om företaget är beroende av ett visst kundsegment i hög
utsträckning.
IFS har i sin årsredovisning ett avsnitt med rubriken “Marknaden 1998 och framåt“. Där ges
först en historisk överblick, därefter beskrivs marknadens utveckling och IFS positionering
under 1998. Avsnittet avslutas med en framtidsprognos dels för marknaden och dels för IFS.
Framtidsprognosen för marknaden beskriver både konkurrenternas, analytikernas och
företagets uppfattningar. Till det senare presenteras även IFS de faktorer som företaget anser
kommer att driva den framtida tillväxten. I företagets framtidsprognos positionerar företaget
sig, både per bransch och geografiskt samt anger ett antal skäl till varför de tror på en högre
tillväxt än marknaden. Vidare beskrivs i stapeldiagram, marknadens omsättning de senaste
fyra åren samt en förklaring till avmattning under 1998 presenteras. I en graf åskådliggörs den
förväntade marknadsutvecklingen mellan åren 1999 -2002.
IFS beskriver vidare utveckling per geografiskt område där omsättning, resultat och antalet
medarbetare uppges. Även här kommenteras företagets avsikter inför 1999. I
årsredovisningen presenteras också de tjugo största affärssystemföretagen efter omsättning,
tillväxt och vinst. Den svenska konkurrenten, IBS , finns dock inte med i denna
sammanställning.
IFS kunder beskrivs per geografiskt område och viktiga avtal som företaget slutit under året
beskrivs. Däremot beskrivs inte kundfordringar i den kvalitativa delen av årsredovisningen.
En uppdelning av intäkterna mellan licens- och konsultintäkter redovisas enbart på
koncernnivå.
4.3.2
Produkter och produktutveckling
IBS redogör i årsredovisningen för att den nuvarande programvaran kommer att fortsätta
34
utvecklas under fem år till. De beskriver dock inte hur de ska utveckla produkten. Samtidigt
kommer den att ersättas med en ny produkt med ny teknologi, vilken kommer att lanseras
under 1999. Läsaren får på ett enkelt sätt ta del av teknologin som IBS utnyttjar.
Här framhålls också vad företaget anser att systemen är lämpade för, framför allt det nya
affärssystemet. Hur stor del av de anställda som arbetar med produktutveckling uppges även.
IBS beskriver sitt utvecklingsprojekt och framhåller att det baseras på den senaste teknologin
vad gäller Internet, år 2000 och eurohantering. Den nuvarande teknologiska plattformen lyfts
fram som marknadens mest sålda. I VD-kommentarer framgår hur mycket företaget lagt ned i
utvecklingskostnader och hur mycket som aktiverats under året. Antalet anställa som är
sysselsatta med forskning och utveckling anges också.
Intentia har ett eget avsnitt om produktutveckling, däremot framgår inte detta i
innehållsförteckningen. Företaget visar grafiskt dels hur kostnaden för produktutvecklingen
har förändrats under de senaste fem åren och dels hur kostnaden förhållit sig i procent av
licensintäkterna över samma tidsperiod. Texten och graferna ligger dock åtta sidor ifrån
varandra. Företagets förväntningar är att kostnaderna för produktutveckling kommer öka de
kommande åren. Intentia beskriver vidare trenden inom teknologiområdet, bland annat hur de
tekniska plattformarna kommer att efterfrågas i framtiden. I årsredovisningen uppges hur
många av de anställda som arbetar med produktutveckling. I redovisningsprinciperna
specificeras vad som ingår i kostnaderna, dock inte numeriskt. Intentia beskriver hur
utgifterna för produktutveckling, vilka kostnadsförs direkt i resultaträkningen, påverkar
kassaflödet och marginalerna vid expansion.
Den nuvarande produkten samt hur de ämnar stärka denna med hjälp av olika fyra strategier
beskrivs. Den nuvarande teknologi som används beskrivs inte så mycket, läsaren vet bland
annat inte om produkten klarar år 2000 och eurohantering. Intentia framhåller inte inom vilka
områden, som de anser sig speciellt bra på.
IFS redovisar de fem senaste årens kostnader för produktutveckling samt hur stor del
företaget valt att aktivera. I en graf visas även utvecklingskostnaderna i procent av
omsättningen. IFS uppger att personalkostnaderna är den största kostnaden i
utvecklingsarbetet och presenterar antalet personer som är delaktiga i utvecklingsarbetet. En
beskrivning av hur utvecklingsarbetet går till och när aktiveringen av kostnaderna sker
återfinns även under denna rubrik. Vidare beskriver företaget hur de ämnar stärka sin produkt.
Produktutvecklingen under 1998, produktnyheter under 1997 samt att företaget redan 1994
inledde satsningar på den nuvarande teknologin beskrivs. IFS anser att företaget är ledande
vad gäller stegvis installation och stegvisa uppgraderingar av sitt affärssystem.
Viktiga faktorer som företaget anser kommer att driva produktutvecklingen i framtiden.
presenteras. Förberedelserna inför milleniumskiftet uppger företaget vara avklarade 2000,
även Internet och eurohanteringen kommenteras.
35
4.3.3
Företagsledning, mål och strategier
IBS låter i VD-kommentarer företagets VD ge sin syn på en mängd olika områden; marknad,
konkurrentläge, personal, programvaror, specialsystem, tillväxt, ägande, emissioner, resultat,
millenium, miljö och framtiden. I detta avsnitt ger VD bland annat sin syn på framtiden vad
gäller kundkrav, efterfrågan på affärssystemet ASW, förberedelser inför millennieskiftet samt
på vilka områden som efterfrågan förväntas vara god. Här framgår även till viss del de
strategier och mål företaget satt upp. Under avsnittet “Dotterbolag framhålls kort de olika
strategierna på de olika marknaderna. I en egen del under “VD-kommentarer“ presenteras de
av styrelsen fastlagda finansiella målen, där uppges även att IBS uppfyllt samtliga under
1998.
IBSs styrelsemedlemmar presenteras med foto, födelseår, antal år i styrelsen, uppdrag i andra
företag samt med antalet aktier i företaget. Koncernledningens bakgrund beskrivs med foto,
titel och utbildning.
Intentia har ett relativt omfattande avsnitt, där VD ger sin syn på utvecklingen. VD gör en
framtidsbedömning av marknaden, där det bland annat framgår att han bedömer att en kraftig
tillväxt under de närmaste fem åren är att vänta. En del av förutsättningarna inför det
kommande året kommenteras samt svårigheterna med att bedöma den framtida utvecklingen
och tillväxten poängteras.
Intentia har i sin årsredovisning ett eget avsnitt för mål och strategier. Företagets affärsidé,
strategier, mål och målgrupp beskrivs. De uppsatta målen för omsättning och rörelsemarginal
samt kundtillfredsställelse ska uppnås med hjälp av en femårig plan. Företagets strategier,
vilka ges det största utrymmet under “Mål och Strategier“ beskrivs relativt utförligt, utifrån
fyra perspektiv; produkt, varumärke, expansion och resurser.
Intentias styrelsemedlemmar presenteras med foto, födelseår, titel, antal år i styrelsen,
uppdrag i andra företag samt med antalet aktier i företaget. Koncernledningens bakgrund
beskrivs med foto, födelseår, titel, antal år i koncernen och aktieinnehav.
IFS har även ett separat avsnitt med rubriken “VD-har ordet.“ VD ger sin syn på marknadens,
förväntad efterfrågan, vilken han bedömer blir svagare första halvåret 1999 jämfört med
samma tid 1998 för att sedan öka. VD framhåller att IFS kommer att växa under 1999,
eftersom IFS förväntas klara sig bättre än konkurrenterna under första halvan av året. VD
kommenterar även marknadsutvecklingen och använder sig av en utomstående bedömare för
att beskriva branschens förväntade omsättningen år 2002. Vidare presenterar VD att företaget
kommer att lansera en ny generation av sitt affärssystem under 3:e kvartalet 1999.
Affärsidé, mål och strategier behandlas separat och IFS redogör först för affärsidé, mål och
därefter följer ett längre avsnitt, där strategier och företagets policies framgår. I
mål-formuleringen framgår att företaget prioriterar tillväxt. Strategier och policies presenteras
utifrån ett flertal områdena, bland annat produkter, produktutveckling, kundrelationer och
marknadskommunikation.
IFSs styrelsemedlemmar presenteras med foto, födelseår, titel, tidigare uppdrag, antal år i
36
styrelsen, uppdrag i andra företag samt med antalet aktier i företaget. Ledande
befattningshavare i beskrivs med födelseår, titel, anställningsår samt eventuellt aktieinnehav.
37
5 Analys
Affärssystemföretagen har karakteriserats av analytikerna, som företag med hög risk, hög
skuldnivå och stor andel immateriella tillgångar. De har mer rektangulära än fyrkantiga
“fyrkantsmodeller“, där omsättningen överstiger balansomslutningen. Dessa företag utgör
alltså kunskapsföretag. Balansomslutningens storlek i förhållande till företagets omsättning
har enligt vår undersökning liten betydelse vid en analys. Det är däremot viktigt att studera
immateriella tillgångar i förhållande till eget kapital. Företagen är omsättningsmaximerande,
vilket innebär att företagen vill växa så mycket som möjligt bland annat genom
företagsförvärv. För att kunna växa är företagen beroende av att få in kapital genom
nyemissioner. Företagens många företagsförvärv innebär att stora goodwillposter bildas på
balansräkningen. Hos affärssystemföretag accepterar analytikerna stora goodwillposter, då det
är ett måste för dessa företag. Företagen vill genom företagsförvärv ta marknadsandelar och
erhålla skalfördelar och därigenom minska bland annat de höga
produktutvecklings-kostnaderna. Information som analytikerna ansåg viktigast har vi
analyserat nedan.
5.1 Marknad
Hur företagen expanderar internationellt har stor betydelse vid en analys, eftersom företagen
därigenom får täckning för de höga kostnader för forskning och produktutveckling. I
årsredovisningarna vill företagen i så stor utsträckning som möjligt tillhandahålla tillförlitlig
information, vilket enligt vår uppfattning står i kontrast till informationens relevans, det vill
säga tidsvärdet i informationen. I vår undersökning framkom två skäl till varför informationen
var återhållsam på den här punkten. Svårigheterna med att i förhand veta vilka företag som
förvärvas och konkurrensskäl. Verifierbarhet och kravet på neutralitet anser vi motivera
företagens återhållsamma beskrivningar.
Vi anser att företagen borde kunna specificera den historiska marknadsutvecklingen mer
noggrant. Vilka marknader som är lönsamma och vilka som går mindre bra framgår inte
tydligt, vilket enligt vår uppfattning hindrar en utvärdering av tidigare satsningar. För en
utomstående bedömare föreligger det på den punkten inget motsatsförhållande mellan
relevans, tidsvärde, och tillförlitlighet, vilket vi anser vara fallet med alltför detaljerad
framtidsinformation. Intäkterna för affärssystemföretagen delas upp på licens- och
konsultintäkter på koncernnivå. Företagen specificerar inte omsättningen per geografisk
marknad i konsult- och licensintäkter, vilket analytikerna efterfrågade. Att dela upp licensoch konsultintäkter per geografisk marknad, anser vi förmedlar en mer rättvis bild av hur
företagets ställning och resultat utvecklats. Intentia och IFS uppger i viss mån i vilka
områden/länder företaget uppvisar ett negativt resultat. Resultat redovisas däremot inte i
siffror. Omsättning per land uppger IBS, och Intentia och IFS uppger omsättning per
affärsområde.
Gynnar det företagen att visa vilka verksamhetsgrenar respektive marknader som är mindre
lönsamma än att endast fokusera informationen på de områden som företaget är bra på?
Trovärdigheten skulle nog öka avsevärt och det skulle ställas ökade krav på kvalitativ
information. Det är viktigt för företagen att i ordalag förklara varför det inte går bra, vilken
framtid området har samt vilka strategier företaget har för att erhålla ett positivt resultat.
Frågan är om informationen kommer att gynna företagen i slutändan. Överväger fördelarna att
tillförlitligheten ökar, då en mer öppen information om sämre resultat delges i
årsredovisningen?
38
Affärssystemföretagen vill växa så mycket som möjligt för att kunna ta marknadsandelar och
på sikt nå hög lönsamhet. Det verkar som företag i branschen har kapplöpning om resterande
marknadsandelar. I slutskedet kommer förmodligen de företag som inte är en av de största
inom branschen vara uppköpta. På grund av detta är affärssystemföretagens konkurrenter
viktiga för finansanalytiker vid en analys, eftersom marknaden är hårt konkurrensutsatt. IBS
saknar helt konkurrensbeskrivning, vilket motiveras av Wågström som oviktigt och osäkert.
Intentia namnger de största internationella konkurrenterna och utvecklar inte
konkurrensbilden ytterligare. Vi kan konstatera att båda företagen inte anser det viktigt att
beskriva konkurrenter i årsredovisningen. Orsaker till att företagen inte skriver om sina
konkurrenter kan vara att de anser det vara upp till varje företag att ge ut information till
externa intressenter. Informationen ska också tas fram, vilket tar tid och är kostsamt. Ansvaret
för informationen är företagets, vilket kan vara olyckligt om den är felaktig.
IFS har dock en omfattande konkurrentanalys med de tjugo största affärssystemföretagen i
ordningsföljd. Dessa företag är rangordnade efter omsättning och omsättningsökning. Vi
ställer oss frågande till om det är denna information, som är viktigt ur investeringssynpunkt.
Vad som vi anser vara viktigare är företagens positionering per geografiskt område.
Det finns andra framgångsfaktorer än företagets produkt, som inte kommer fram ur
fyrkantsmodellen. Kunden är kanske den viktigaste immateriella tillgången för de flesta
företag och själva förutsättningen för affärsidens hållbarhet. Analytikerna ansåg att
affärssystemföretagens kunder var ett av de viktigaste områdena, i den kvalitativa delen av
årsredovisningen. Företagen anger att de har som mål att uppnå kundtillfredsställelse, men i
årsredovisningen framgår inte företagets rutiner, exempelvis hur de sköter leveranser och
lanseringstid av produkt för att uppnå kundlojalitet. Det framhölls önskemål från analytikerna
att företag borde informera om orderingång och fakturering i årsredovisningen, men detta
framgår inte i årsredovisningarna. Vi är tveksamma om orderingång och fakturering är
lämpligt att placera i årsredovisningen. Den informationen lämpar sig bäst i företagens
internredovisning.
Ytterligare information som var viktigt vid beskrivning var företagets kunder, nya kunder,
vilken vinst köparna gjorde och om företagen var beroende av en kund/kundgrupp.
Företagen namnger i viss utsträckning sina kunder samt vilka större nya kundkontrakt
företagen har fått i respektive geografiska område. Årsredovisningen avslöjade dock inte helt
vilka framtida strategier för att nå nya kunder/länder företagen hade, förutom IBS som
kortfattad angav detta. Detta är känslig information som av konkurrensskäl företagen inte vill
ange allt för detaljerade uppgifter om. Ett annat skäl kan vara att företagen själva inte vet så
långt i förväg, vilken möjlighet de har till etablering på en ny marknad.
Analytikerna ansåg att kundfordringar är den viktigaste posten i affärssystemföretagens
balansomslutning, då den utgör den största posten. Det är därför viktigt att undersöka om
kundfordringar växer i förhållande till försäljningen, vilket vi anser inte finns några hinder för
företagen att uppge. Intentias årsredovisning innehåller en graf som visar kundfordringar samt
några faktorer som har påverkat kundfordringarna. Detta anser vi ökar förståelsen för denna
post som är stor i affärssystemföretagens balansräkning. Om företaget är beroende av en viss
kund eller kundgrupp skulle kunna specificeras. Detta i syfte att minska osäkerheten i den
stora posten.
39
5.2 Produkter och produktutveckling
De finansanalytiker som vi har intervjuat anser att produktutveckling är ett av de viktigaste
områdena i den kvalitativa delen i årsredovisningen. Företagen har ofta som mål att skapa ett
långsiktigt värde för aktieägarna, vilket inte infrias förrän skalfördelar kan nås. Utifrån det
anser vi att det är mycket viktigt för affärssystemföretagen att använda de kvalitativa delarna i
årsredovisningarna för att förmedla sitt värde. Även Wågström anser det viktigt att förklara
vad företaget egentligen håller på med, vilket gäller speciellt för IT-företag.
Affärssystemföretagen anser vi vara bra på att beskriva de nuvarande produkterna i
årsredovisningen. Den teknologiska komplexiteten gör sig dock gällande i viss utsträckning.
Det kan också vara svårt att veta vad som skiljer affärssystemen åt. Konsultdelen får liten
plats i årsredovisningen och verkar vara av mindre vikt för företagen. Det är viktigt att
företagen håller sig till tidsschemat för produktlanseringar, anser finansanalytikerna. SPA
anser också det viktigt, eftersom om inte företagen blir klara i tid så kan det resultera i
förlorade marknadsandelar. SPA hävdade också att utvecklingsprojekt av mjukvara ofta
misslyckas, vilket leder till att företagen måste skriva av de aktiverade tillgångarna.
Affärssystembranschen kännetecknas av snabba teknologiska förändringar. Vi anser att
företagen bör specificera kostnaderna för utvecklingsarbete, om kostnaderna kommer att öka
eller minska i framtiden, hur företaget ämnar stärka produkten, företagsledningens syn på
framtida teknologin samt vilka produktutvecklingsarbeten de är sysselsatta med. Även ge
externa intressenter en historisk återblick av produktens utveckling och lanseringstidpunkter.
Om företagen vill inge ett gott förtroende kan de beskriva tidigare produktlanseringar för att
visa att de kan hålla tidsschemat samt att de inte misslyckats tidigare. Informationsvärdet av
detta anser vi överstiger kostnaderna. Att däremot i detalj specificera vilken teknologi
företagen kommer att lansera i framtiden, tror vi kan vara känsligt ur konkurrent avseende.
Däremot anser vi det vara viktigt att företagen ger investerare en så god möjlighet som möjligt
att bedöma företagets framtida konkurrenskraft. Utvecklingsstrategin är en grund för framtida
konkurrens förmåga, vilket är viktigt speciellt för affärssystemföretag. Ett högre pris kan
sättas på produkten om företaget ligger bland de främsta. Investerare kan bedöma om
företaget kan klara konkurrensen i framtiden och vilken företagsfilosofi som råder angående
utveckling av produkter.
Finansanalytikerna var eniga om att företag inom affärssystembranschen bör kostnadsföra alla
utvecklingskostnader allt eftersom de uppstår. Konsekvensen blir att företagens resultat blir
sämre under innevarande redovisningsperiod och att följande redovisningsperiod inte belastas.
Matchningsprincipen, det vill säga att kostnader och intäkter ska hänföras till samma
redovisningsperiod är därmed satt ur spel. Av de tre affärssystemföretagen är det enbart
Intentia som inte aktiverar kostnader för mjukvaruutveckling. Vi anser att möjligheterna till
jämförelse mellan företagen försämras, även om företaget i not redogör för hur kostnaderna
för forskning och utveckling behandlats.
Analytikerna ville ha mer information om vad som ingår i de balanserade utgifterna och hur
de hanteras i redovisningen. Om ett eller flera företag plötsligt skulle aktivera utgifter skulle
det leda till att konsistensen över tiden och därmed jämförbarheten skulle minska. De önskade
också ökad framtidsinformation. Det kan dock vara svårt för företagen att veta om forskning
och utvecklingssatsningar resulterar i framtida merintäkter, kostnadsbesparingar eller blir
resultatlösa. För att investerare ska kunna göra någon form av framtidsbedömning är det
viktigt att företagen utförligare specificerar sina investeringar i forskning och utveckling.
Motståndet från analytiker att företagen ska aktivera utgifter kan bero på att de har nära
40
kontakt med företagsledningen. Analytikerna erhåller information om produkter under
utveckling och kan därigenom skapa sig en uppfattning om produktens förmåga att skapa
intäkter. På grund av detta behöver inte aktivering eller inte ha så stor roll för analytiker då de
har annan information och därigenom möjlighet att justera aktiveringen. Men andra
intressenter kan inte ta del av denna interna information, varför vi anser det motiverat för
företagen beskriva detta i årsredovisningen.
Affärssystemföretagen, vilka är omsättningsmaximerande, satsar inte i lika stor utsträckning
som vinstmaximerande företag på en hög lönsamhet. Då affärssystemföretagen uppvisar låg
lönsamhet kan det vara incitament till att aktivera utgifter. Aktivering kan medföra att
företaget har bättre utsikter att erhålla kapital genom nyemissioner, vilket är viktigt för att
kunna växa omsättningsmässigt. Diskussioner har förts om hur företagens storlek, lönsamhet
och intensitet i utvecklingsarbetet har ett samband med att företag aktiverar sina utgifter. IBS
och IFS aktiverar båda sina utgifter samtidigt som de internationellt sett är relativt små, sett
till omsättningen. Intentia har en något större fyrkantsmodell än IBS och IFS, men i övrigt är
de förhållandevis jämnstora. Frågan är då varför Intentia inte aktiverar sina
utvecklingskostnader.
IBS har lägre intensitet i produktutveckling och uppvisar 1998 en högre lönsamhet
(räntabilitet/genomsnittligt eget kapital) än de övriga företagen. IBS har därför inte incitament
att försöka visa ett högre resultat genom att aktivera utgifterna, förutom att påvisa en större
balansomslutning. IFS lägger ner något mer i produktutveckling i jämförelse med Intentia och
har lite sämre lönsamhet 1998, vilket däremot kan vara ett motiv till att aktivera sina
utvecklingskostnader.
Det är svårt att matcha specifika intäkter till specifika utgifter för utvecklingskostnader inom
mjukvarubranschen. Då företagen använder immateriella tillgångar för att balansera förluster,
erhålla ett bättre resultat, ökar vikten av försiktighetsprincipen samtidigt befästs en misstro
mot immateriella investeringar som faktiska investeringar. Vi anser att det är svårt att veta om
de immateriella tillgångarna är över- eller undervärderade i dessa företag. Verifierbarheten i
hur dessa tillgångar redovisas och värderas kan ifrågasättas, eftersom företagens kriterier för
att aktivera utgifter skiljer sig åt. Vi anser inte att företagen bör aktivera sina utgifter enbart i
syfte att erhålla ett bättre resultat, eftersom tillförlitligheten då blir sämre.
Företagen anser själva att jämförbarheten, konsistensen, inte är bra med nuvarande
rekommendationer och praxis. SPA, vilka är mot en aktivering av utvecklingskostnader, anser
att då det inte finns någon enhetlig praxis borde jämförbarheten förbättras om alla företag
kostnadsför sina utvecklingskostnader. Ett sätt för företagen att undvika subjektiva
bedömningar om vad som ska ingå i balanserade utgifter borde då vara att specificera dessa
poster i årsredovisningen. IBS uttryckte en osäkerhet gällande om deras konkurrenter
använder sig av samma kriterier för aktivering som IBS använder. SPA anser också att det
finns en svårighet i att definiera den teknologisk nivå, som ska uppnås för att en aktivering
ska ske. Dessa faktorer kan ge upphov till en misstro mot immateriella investeringar.
FASBs rekommendation som är mot en aktivering har objektivitet och försiktighet som
41
utgångspunkt. Matchningsprincipen anses inte kunna tillämpas. SPA anser också att
mjukvaruindustrin inte kännetecknas av kunna matcha intäkter med kostnader. IASC anser å
andra sidan att försiktighet iakttas då de tillåter en aktivering, där utgifterna är lägre än de
förväntade intäkterna. Utvecklingskostnaderna ska, enligt IASC, matchas mot framtida
intäkter, vilka bedöms utifrån en rimlig grad av säkerhet.
Objektivitetsprincipen, vilken innebär att redovisningen i största möjliga mån ska anknyta till
händelser som kan verifieras och därmed uppfattas som objektivt säkerställd. Det innebär
vanligtvis att redovisningen senareläggs, vilket reducerar nyhetsvärdet. Om ett företag väljer
att aktivera utgifter för programvaruutveckling, innebär det att företagsledningen i många fall
baserar sig på subjektiva bedömningar om förväntade framtida kostnadsbesparingar eller
merintäkter. Utifrån figur 3.3 och vår egen uppfattning anser vi att kravet på tillförlitlighet bör
vara överordnat företagens subjektiva uppfattning på hur mycket som är relevant att aktivera.
Kan företagsledningen vara så förutseende att den med stor sannolikhet kan uppskatta inom
vilken tidsrymd som de framtida kostnadsbesparingar eller merintäkter kommer att infalla? Vi
ställer oss tveksamma till att svara ja på frågan mot bakgrund av det stora utrymmet för
subjektivitet, särskilt när konkurrensen inom branschen hårdnar.
Både analytiker och företag känner sig osäkra på hanteringen av utvecklingskostnader varför
bättre och klarare regler behövs så att inte subjektiviteten styr vad som ska aktiveras. IAS 38
som införts under 1999 anser vi inte hjälper företagen nämnvärt i denna fråga.
5.3 Företagsledning, mål och strategier
En annan framgångsfaktor är kompetensfaktorn, vilken bland annat innebär att en person med
negativ inställning till att acceptera förändringar, som syftar till att ersätta föråldrade metoder,
minskar sina möjligheter att medverka i kundrelationen. Finansanalytikerna ansåg att
företagsledningen var viktig vid en analys, och då de har en personlig direkt kontakt erhåller
de mer information än vad som framgår av årsredovisningen. Särskilt personlighet och
kompetens var viktiga faktorer för att förmedla företagets värde. Vad har personen uträttat
tidigare och vilken kompetens besitter denne? Vad som framgår i en årsredovisning är främst
vad företagens VD har för synpunkter, och i viss mån de övrigas bakgrund. VD bör ha en
personlighet som förmår företaget att växa, få med personalen och en inställning som följer
förändringar. Inte en inställning som är nöjd med att befinna sig i teknologisk ledarskap.
Personliga egenskaper hos VD och företagsledningen är viktiga för analytikerna. Vi anser att
det är svårt att utröna om VD kommentarer får fram personligheten, kompetensen och
inställningen. Vi anser dock att VD kommentarer är relativt omfattande i storlek och att VD
har synpunkter på många bra områden. Företagens VD beskriver teknologi och vi anser att de
vill vara med vid teknologiförändringar. Alla affärssystemföretagens VD har varit med vid
grundandet av företagen, varför inte analytikernas önskan om en beskrivning om tidigare
anställningar kan uppfyllas. Vi anser att företagen skulle kunna beskriva lyckade
utvecklingsprojekt eller lyckad börsintroduktion. Frågan är hur relevant den informationen
blir. Informationen som företagen väljer att framhålla kommer att vara subjektiv, vilken får
företagen att framstå i bättre dager.
I de affärssystemföretag som vi undersökt har VD en framträdande roll som företagets
grundare. Hur mycket av investerarnas tillit för företagen sitter hos VD, som person? Vad
42
händer vid ett generationsskifte? För att minska beroendet av en enda person kan företagen
minska fokuseringen på VD, som personifierar företaget. Företagen kan beskriva vilken
kompetens som finns i företaget bland de anställda samt lyfta fram andra framstående
personer för att minska beroendet av en enda person.
Omsättnings-, rörelsemarginals- och tillväxtmål utgör exempel på finansiella mål som
företagen specificerar. Hur företagsledningen resonerat vid uppställandet av målen framgår
inte i någon större utsträckning. Att sätta upp mål inför framtiden är förenat med hög grad av
osäkerhet. Marknadsutvecklingen efter år 1999 är väldigt svårbedömd på grund av osäker
världsekonomi och milleniumskiftet, vilket kan förklara den återhållsamma attityden till att
sätta upp mål. Att i backspegeln kommentera vilka mål som företaget satt upp och vad det
verkliga utfallet blev framgår inte i företagens årsredovisningar i någon större utsträckning. I
efterhand med facit i hand kommentera uppsatta mål och jämföra dem med det verkliga
utfallet förekommer troligtvis inte av den anledningen att företagen betraktar utvärderingen
som intern information. Vi anser att mål av mer mjuka slag som till exempel rör produkten
och produktutveckling bör presenteras i den kvalitativa delen av årsredovisningen.
43
6
Slutsats
Finansanalytikerna upplevde inte affärssystemföretagens årsredovisningar som bristfälliga i
jämförelse med andra årsredovisningar. De har direkt kontakt med företagsledningen och
erhåller därigenom information, vilken inte alltid framgår i årsredovisningarna. Företag väljer
vilken kvalitativ information de vill förmedla i årsredovisningen och försöker lyfta fram de
områden som de anser sig vara bra på. Områden som har negativ påverkan på bilden av
företaget kan de välja att inte kommentera i årsredovisningen. Vi anser att genom att lyfta
fram mer detaljerad kvalitativ information som påverkar företagets ekonomiska situation, ökar
tillförlitligheten ur investerarsynpunkt. Företagen har därigenom en ökad möjlighet att erhålla
kapital och därigenom uppnå sina uppställda mål.
Affärssystemföretagen redovisar idag en uppdelning av intäkterna i licens- och
konsultintäkter. Detta gör företagen enbart på koncernnivå och inte per geografiskt
område/land. Då affärssystemföretagen baserar sin verksamhet på produkten, affärssystem, är
det viktigt att årsredovisningarna innehåller en uppdelning per geografiskt område på licensoch konsultintäkter. Det underlättar för investerare eftersom de erhåller en uppfattning om
vilka geografiska områden som går bra samt vilken verksamhetsdel i företaget som genererar
intäkterna. Vi anser även att företagen bör redovisa resultat per geografiskt område. Vi anser
att företagen genom denna indelning av intäkter och resultat förmedlar en ökad tillförlitlighet,
vilket ökar möjligheterna till att erhålla nytt kapital. Ett hinder mot att förmedla resultat per
område/land är att även konkurrenter tar del av informationen och drar fördelar av det.
Det finns bland företagen en delad inställning till i vilken utsträckning ett företag bör beskriva
sina konkurrenter i årsredovisningen. Vår åsikt är att det är viktigt att företagen beskriver
konkurrenssituationen för varje geografiskt område. Informationsvärdet i årsredovisningen
ökar, eftersom företagsledningens syn på det egna företagets positionering inom respektive
marknad framhålls. Detta är viktigt då det är kännetecknande för branschen att företagen har
tillväxt som mål, det vill säga de vill ta marknadsandelar. Vi ser däremot inte någon
nödvändighet i att namnge konkurrenter i årsredovisningen eller att beskriva respektive
konkurrent, då värdet inte överstiger kostnaderna.
Eftersom kundfordringar utgör en stor post för affärssystemföretag anser vi att
årsredovisningarna bör innehålla en beskrivning av de faktorer, som påverkar posten negativt.
Vi ser inga hinder för företagen att redovisa kundfordringar i relation till försäljning. Detta i
syfte att minska osäkerheten i posten som utgör den största tillgångsposten.
Affärssystemföretagen väljer idag att antingen kostnadsföra eller aktivera en del av sina
utvecklingskostnader. Valet av redovisning påverkar företagets resultat. Det är idag svårt att
veta varför ett företag väljer att aktivera och även vad de balanserade tillgångarna består av.
Detta leder till en osäkerhet för externa bedömare och även jämförbarheten mellan företagen
blir lidande. Vi anser att företagen i den kvalitativa delen av årsredovisningen tydligare bör
motivera sitt val av redovisning samt hur det påverkar resultatet. Även att specificera vad de
balanserade tillgångarna består av.
Vi anser vidare att företagen i årsredovisningarna bör presentera en historisk utveckling av
44
produkten. Den bör innehålla en detaljerad beskrivning av teknologi och tidpunkter för
tidigare produktlanseringar. Utifrån detta kan investerare ta ställning till om företaget tidigare
satsat på rätt teknologi och om produktlanseringarna skett vid fastställd tidpunkt. Med hjälp
av den historiska utvecklingen kan investerare bilda sig en uppfattning om företagets framtida
produktlanseringar.
I årsredovisningen bör företagen tydligare lyfta fram företagsledningens tidigare erfarenheter.
Detta för att framhäva den kompetens företagsledningen besitter och därigenom även dess
förmåga att uppnå uppsatta mål. Affärssystemföretagen agerar på en omogen marknad där
företagen har tillväxt som mål. Erfarenheter från tidigare framgångsrika geografiska
expansioner utgör därför ett exempel på viktig information att förmedla.
Analytikerna efterfrågade i stor utsträckning framtidsinformation, vilket företagen har
svårigheter att leva upp till. För att komma till rätta med detta skulle företagen kunna förbättra
sin historiska information och på så sätt underlätta för externa intressenter vid
framtidsbedömningar. Genom att erhålla information om tidigare produktutveckling och
lansering, företagsledningens tidigare erfarenheter, internationella expansioner samt tidigare
mål jämfört med verkligt utfall kan potentiella investerare bilda sig en uppfattning om
framtiden. Denna information bör företagen presentera i syfte att motivera investerare att
investera i företaget, vilket är nödvändigt för att erhålla kapital.
45
7
Avslutande reflektioner
Vid inledningsskedet visste vi inte exakt hur undersökningen skulle läggas upp, istället
koncentrerade vi oss på att samla in sekundärdata och i viss utsträckning primärdata. För att
testa att frågorna tolkades på rätt sätt genomförde vi några pilotintervjuer. Vi fick på så sätt
möjlighet att komma till rätta med oklarheter i våra frågor. Vi styrde i viss utsträckning
respondenterna till vissa frågeområden, som kommit fram under tidigare pilotintervjuer. Vi
försökte motverka styrningen, genom att respondenterna fick möjlighet att svara fritt utifrån
öppna frågeområden. Frågeområdena har varit densamma för alla fem finansanalytikerna, och
utifrån de svar vi fick strukturerade vi om intervjumallen för intervjuerna med IBS och IFS
och studien av årsredovisningar.
På grund av geografisk placering har vi inte haft möjlighet att intervjua IFS på plats, utan vi
skickade våra frågor efter ett telefonsamtal. Respondenten svarade därefter via e-post
kortfattat. Vi hade svårt att motivera respondenten till att svara utförligt samt att förklara
oklarheter. Svaren vi fick har vi inte presenterat i empiriavsnittet, då det inte framkom ny
information. Vår studie av årsredovisningar har utgått från finansanalytikerna, vilken
information de ansåg förmedla affärssystemföretagens värde. Detta motverkar till viss del vår
subjektiva bedömning om vad som är relevant att ta med i vår presentation av studien. Vi har
valt att endast ta upp fakta som finns i årsredovisningen, vilket kan kontrolleras av uppsatsens
läsare.
Vi är medvetna om att våra frågor att styrda av vår subjektiva bedömning av vad som är
relevant inom vårt problemområde och att vi i viss mån påverkat respondenternas svar. Detta
var vi medvetna om vid inledningsskedet av vår undersökning och därför har vi inte dragit
några generella slutsatser som gäller för alla företag. Vi har också försökt ha ett kritiskt
förhållningssätt. Frågeområdena för intervjuerna samt studien av årsredovisningar
strukturerade vi innan själva genomförandet och därigenom uppnår vi förhållandevis goda
mätinstrument i vår datainsamling. Svårigheterna har dock varit att undvika intervjuareffekt,
det vill säga vår påverkan på respondenten. Vi kan heller inte bortse från det faktum att vår
datainsamling är påverkad av våra tidigare erfarenheter och förförståelse.
Eftersom vi valt en kvalitativ ansats är generaliserbarhet inte det viktigaste för vår
undersökning. Vi har dock jämfört vår empiri med forskningsfronten inom
informationsbehovet av kvalitativ information samt den pågående debatten främst i USA om
redovisningen av forskning och utvecklingskostnader. Detta har vi gjort för att få en bild av
vad som tidigare framkommit av genomförda undersökningar och kunna relatera
undersökningsresultaten med vårt egna resultat.
Vi anser att besöksintervjuer med personer som är delaktiga i det som vi undersökt har varit
bra för att uppnå vårt syfte. Med telefonintervjuer hade vi inte kunnat ha så öppna
frågeområden och skapat en personlig kontakt med respondenterna. Då affärssystemföretagen
i Sverige inte är så många och jämnstora, anser vi det omotiverat att genomföra en
enkätundersökning bland dessa. En enkätundersökning bland finansanalytikerna som enbart
analyserar affärssystemföretagen, anser vi inte skulle bidra till ökad information.
Finans-analytikerna var i stort sett överens vilka områden som är viktigast i den kvalitativa
delen av årsredovisningen. Då vårt syfte med undersökningen inte är att generalisera anser vi
inte att ett kvantitativt angeppssätt hade varit motiverat.
Perspektivmedvetenhet har vi försökt att uppnå genom att särskilja våra egna värderingar
46
samt vad andra anser samt genom att vara tydlig beträffande källhänvisning. Vi anser dock att
vi omedvetet påverkas av de värderingar och attityder, som är rådande i samhället. I vilken
omfattning och på vilket sätt vårt förhållningssätt påverkats är svårt att veta, men vi anser det
viktigt att poängtera att ställningstagande alltid sker ur ett visst perspektiv. Sanningen är av
den anledningen alltid subjektiv. Vi anser det emellertid svårt att redogöra för vår
förförståelse innan undersökningen. Kanske hade det varit motiverat att tydligare beskriva vår
förförståelse i bakgrund innan undersökningen genomfördes. Läsaren hade då erhållit en
djupare perspektivmedvetenhet. Genom att inte avsiktligt ändrat eller förvanskat
respondenternas svar försökte vi uppnå god etik.
Urvalet av finansanalytiker baserades på medvetna val. Kraven var att analytikerna skulle
värdera affärssystemföretag och vara lokaliserade i Stockholmsregionen. Därmed utelämnas
många alternativa respondenter. Med tanke på att vi i första hand inte eftersträvat
generaliserbarhet utan förståelse för det problem som vi undersökt, har vi ingen anledning att
anta att andra urvalskriterierna påverkar uppsatsens giltighet i någon större utsträckning.
Antalet intervjuer med finansanalytiker bestämdes av marginalnyttan av ytterligare en
intervju, det vill säga nyttan av en ytterligare än intervju ställs mot hur mycket ny information
och kunskap som den förväntas ge. Att exakt bestämma när så är fallet är mycket svårt.
Vid vår kontakt med Alfred Bergs Fondkommission, tackade en representant nej till att
medverka i undersökning, med motiveringen tidsbrist. Även Nordbankens representant ansåg
sig inte ha tid att ställa upp på grund av ett nytt jobb. Bortfallet är således två personer.
Affärssystemföretagen IFS och Intentia ställde på grund av geografiskt avstånd respektive
tidsbrist, endast upp på e-post intervjuer. Vi har endast fått svar från IFS och det tillförde på
grund av korta svar ingenting nytt. Av den anledningen valde vi att fokusera på IBS i högre
utsträckning än vad som ursprungligen var planerat. Den effekt bortfallet av
affärssystemföretagen har haft är svår att bedöma. Vad vi kan anta är att en större säkerhet
beträffande hur företagen själva bedömer innehållet i årsredovisningen samt vilken
information de prioriterar skulle ha erhållits.
7.1
Förslag till vidare forskning
Ur ett finansiellt perspektiv kan det vara intressant att undersöka hur förväntningar på
företagens framtida utveckling påverkar företagens värdering samt vilka faktorer som styr
eller påverkar aktievärdet. Exempel på detta kan vara produktlanseringar, nya förvärv eller en
extern faktor som milleniumskiftet. En intressant fråga är vad som händer inom branschen
efter milleniumskiftet, hur kommer företagen att påverkas? En annan fråga är hur stor
inverkan årsredovisningen, delårsrapporterna respektive pressreleaser har på aktievärdet?
Läkemedelsföretag utgör en annan bransch med höga utvecklingskostnader och skulle därför
kunna jämföras med affärssystemföretagen. Exempelvis kan man jämföra hur
läkemedelsföretagen värderas och vilka faktorer som är av störst intresse i den branschen. Har
den branschen samma problem med subjektivitet och jämförbarhet när utvecklingskostnader
ska aktiveras? Gör det någon skillnad att läkemedelsföretagen i större utsträckning tar patent
på utvecklingsprojekt?
47
Källförteckning
Böcker
Andersen E. S, Systemutveckling, Lund, Studentlitteratur, 1991
Drury C, Management and Cost Accounting, Chapman & Hall, London, 1992
Edlund B m.fl, Årsredovisningen i framtiden, Stockholm, Studieförbundet Näringsliv och
Samhälle, 1982
Eriksson G, Intangibles as an Object for Capital Investment, Linköping, VTT Grafiska, 1985
Foster G, Financial Statement Analysis, Englewood Cliffs, Prentice Hall, 1986
Gröjer J-E, Grundläggande redovisningsteori, 3:e upplagan, Lund, Studentlitteratur, 1994
Heidegger, Sein und Zeit, Tubingen, 1949
Hendriksen E.S, van Breda M.F, Accounting Theory, 5:th edition, Homewood Ill, Richard D.
Irwin, 1992
Holme I & Solvang B, Forskningsmetodik, Lund, Studentlitteratur, 1997
Johansson-Lindfors M, Att utveckla kunskap, Lund, Studentlitteratur, 1993
Kam V, Accounting Theory, 2:nd edition, New York, John Wiley & Sons, 1990
Lundahl U & Skärvad P, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, Lund,
Studentlitteratur, 1992
Lundén B, Nya årsredovisningslagen, 2:a upplagan, Uddevalla, MediaPrint, 1997
Lönnqvist R, Årsredovisning, Lund, Studentlitteratur, 1997
Olsson C.E, Det framsynta företaget, Stockholm, Docendo Läromedel, 1996
Polesie T, Drift och finans, Malmö, Liber- Hermod, 1995
Rosengren K E, Arvidsson P, Sociologisk metodik, Falköping, Almquist & Wiksell Förlag
AB, 1992
Rundfelt R, Tendenser i börsbolagens årsredovisningar 1998, Nr 19 i Stockholms Fondbörs
skriftserie, Ljunglöf AB
Sears D. O, Social Psychology,7:e upplagan, Englewood Cliffs, Prentice Hall, 1991
Starrin B & Svensson P-G, Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Lund, Studentlitteratur,
1994
Sveiby K-E, Kunskapsflödet, Borgå, Svenska Dagbladets Förlag, 1995
Thurén T, Vetenskapsteori för nybörjare, Stockholm, Liber, 1996,
Winter J, Problemformulering undersökning och rapport, Stockholm, Almqvist & Wiksell,
1992
Wäneryd B, Att fråga, Stockholm, Statistiska centralbyrån, 1990
Ödman P-J, Tolkning, förståelse och vetande, Stockholm, AWE/Geber, 1979
Tidskrifter/artiklar
Aldridge R, Colbert J, We Need Better Financial Reporting, Managemant Accounting, juli
1997
Andersson P, Eriksson F, Företagsledningens egenskaper allt viktigare vid
börsintroduktioner, Balans nr 2, 1999
Clatworthy M, Jones M, Annual Reporting Room for Improvement?, Management
Accounting, april 1999
Ekman, B Mjuka frågor blir hårda fakta, Affärsvärlden, nr 1-2, 1990
Gearin M, Khandelwal S, A True and Fair View or Mandatory Standards?, Australian
Accountant, juni 1995
Harbert T, Intangibles Count in a Company´s Valuation, Electronic Business, Highlands
Ranch, november 1997
Haskel A, Dags för skärpt IT-redovisning, Finanstidningen, 1998
Lev B, Announcing the Foundation of the Intangibles, researchcenter at the Vincent C. Ross
Institute of Accounting Research, Accounting Horizons, 1997
Lev B, The Intangibles Research project, Journal of Financial Analysis, New York, 1997
Lohmann. N, Viktigt hålla koll på företagets tillgångar, Computer Sweden, nr 33, 1998
Mullen M, How to Value Intangibles, Accountancy, London, 1993
Rivat L, Recognize your Intangibles, Accountancy, London, 1998
Stewart T.A, Real Assets, Unreal Reporting, New York, Fortune, juli 1998
Van der Vliet A, The New Balancing Act, Management Today, juli 1997
Wennestam C, Nilsson F, Redovisning av immateriella tillgångar - En redogörelse för IASCs
utkast till rekommendation, Balans nr 5 1996
Övrigt
Aboody och Lev, The Value Relevance of Intangibles: the Case of Software Capitalization,
I
University of California at Los Angeles and New York University
EU-direktiv art. 2, Justitiedep. tilläggsdir. 1995:121, prop 1995/96:10, del 2
FARs samlingsvolym, 1997
FASB, Statements of Financial Accounting Concepts 1-4, Statment of Financial Accounting,
Stamford, 1993
Gudbjartsson E, Bakom siffrorna - redovisning som kommunikation 4:e AP-fondens
årsredovisningar från 1994-1995, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet,
föreläsningskompendium, 1999
Härnqvist K, Om krav på doktorsavhandlingar, Göteborgs universitet, rapport från
pedagogiska institutionen för pedagogik, Nr 170, 1978
Internet, IASC 38, http:// www. IASC.org.uk/frame/cen2_1.htm
Wasch K, Reconsideration of SFAS 86, Accounting for the Costs of Computer Software to be
Sold, Leased, or otherwise Marketed, Norwalk, 1996
Årsredovisningar: IBS, IFS och Intentia, 1998
Årsredovisningslagen (1995:1554)
Förintervjuer
Sören Janstål
Björn Beckman
Håkan Frölander
Datakonsult
Wasa Kredit
Handelsbanken
Intervjuer
Namn
Datum
Staffan Thorstensson
990512
Håkon Halvorsen
6,5
990519
Bo Fredriksson
3,5
990415
Karl-Mikael Syding
990415
Anders Brenner
990519
Christina Wågström
990521
Företag
Antal år
Titel
Argon fondkommission AB Finansanalytiker
Enskilda Securites
Finansanalytiker
Föreningssparbanken AB
Föreningssparbanken AB
Aros securities AB
i yrket
5
Finansanalytiker
Finansanalytiker
5
Finansanalytiker
3
IBS
Chef Investorrelations
II
5
Bilaga 1
IAS 38
IAS 38 behandlar immateriella tillgångar som inte omfattas av andra IAS rekommendationer.
Rekommendationen tillämpas bland annat på utgifter för forskning och utveckling. IAS 38
ersätter IAS 9, forskning och utvecklingskostnader. IAS 38 är inte tillämpar för finansiella
tillgångar, försäkringskontrakt, mineralrättigheter, upptäckandet av och utvinning av
mineraler och liknande icke återanvändningsbara tillgångar. En immateriell tillgång ska
inledningsvis behandlas som en utgift i årsredovisningen endast om:
a) Tillgången överensstämmer med definitionen av en immateriell tillgång. Särskilt betonas
att det ska finnas en identifierbar tillgång som är kontrollerad av företaget och klart urskiljbar
från företagets goodwill.
b) Det är troligt att den framtida ekonomiska vinsten som är hänförlig till tillgången kommer
företaget till godo och,
c) Kostnaden för tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Ovanstående gäller oavsett om den immateriella tillgången uppkommit genom externt förvärv
eller genererats inom företaget. Om en immateriell tillgång inte uppfyller både definitionen
och kriterierna för en immateriell tillgång, innebär IAS 38 att utgifterna för tillgången skall
redovisas som en kostnad när den inträffat. Utgiften får inte vid ett senare tillfälle inkluderas
med kostnaden för den immateriella tillgången.
Forskning och utveckling som förvärvats ska inte behandlas som en kostnad omedelbart vid
förvärvstillfället utan tas upp som en del av goodwillvärdet och avskrivas i enlighet med
reglerna för IAS 22, om inte forskning och utvecklingskostnaderna uppfyller kriterierna för en
separat identifierbar immateriell tillgång. Efter att den immateriella tillgången införlivats i
årsredovisningen skall den värderas antingen genom benchmarketing eller genom att försöka
värdera det till marknadsvärde minskat med avskrivningar.
Immateriella tillgångar ska skrivas av efter den mest förmånliga uppskattningen av tillgångens
livslängd. IAS tillåter inte att företagen tillskriver den immateriella tillgången evig livslängd.
IAS 38 stadgar att livslängden för den immateriella tillgången, förutom i undantagsfall, inte
får överstiga 20 år från den dag då tillgången är tillgänglig för företaget. IAS 38 gäller från
och med redovisningsperioder som börjar den 1 Juli 1999 eller senare, men är tillämpar redan
före detta datum.82 Immateriella tillgångar ska redovisas till anskaffningsvärde. För
redovisning efter anskaffningstidpunkten finns det två värderingsalternativ:
Anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar eller att ta upp
tillgången till verkligt värde. Detta förutsätter att det finns en aktiv marknad.
En immateriell tillgång ska tas med i balansräkningen om ledningen gör bedömningen att
projektet blir lönsamt. Det är dock inte möjligt att i efterhand ta upp utgifter som tidigare
kostnadsförts. 83
82
83
IASC 38, http:// www. IASC.org.uk/frame/cen2_1.htm
Rundfelt R, Tendenser i börsbolagens årsredovningar, s 221-230
III
Bilaga 2
Lagregleringar
Den information som ska lämnas i företagens årsredovisningar regleras framförallt i
aktiebolagslagen ( 1975:1385) och bokföringslagen ( 1976: 125)
Aktiebolagslagen
Aktiebolagslagens 11 kapitel innehåller bestämmelser kring årsredovisningens innehåll.
Denna skall bestå av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.84
Upplysningar och uppgifter till resultat och balans- och resultaträkningen får lämnas i noter
(8§). 9§ reglerar förvaltningsberättelsens innehåll vars uppgift är att redogöra för sådana
upplysningar som behövs för en riktig bedömning av företagets ställning och rörelseresultat
samt företagsledningens förvaltning. Detta utgör uppgifter som lämpligen inte bör lämnas i
balans och resultaträkningen.
Bokföringslagen
11-21§ i Bokföringslagen reglerar årsbokslutets innehåll. Årsbokslutet skall bestå av en
resultaträkning och en balansräkning, till vilka bilagor kan fogas. Resultaträkningens
utformning specificeras inte i detalj utan en ramuppställning presenteras vilken inte anger alla
poster som kan förekomma. Om rörelsens art och omfattning motiverar det får avvikelser
göras.
18§ fastslår att i kompletterande poster skall beteckningar tydligt ange vad som ingår i posten.
20§ anger att ytterligare uppgifter och upplysningar skall lämnas i balans- och
resultaträkningen, anpassat efter rörelsens förhållanden, om det är av väsentlig betydelse för
att kunna bedöma rörelsens resultat och ställning.
84
Aktiebolagslagen 11 kap 1§
IV
Bilaga 3
Frågeområden
Intervjumall till finansanalytiker
 Värdering av företag
- Värderingsmetod
- IT-företag / traditionellt tillverkande företag
- Affärssystemföretag / konsultföretag
 Immateriella tillgångar
- Värdering
- Redovisning
 Viktiga delar i årsredovisningen
- Kvalitativ information
Intervjumall till affärssystemföretag
 Marknad
- Konkurrenter
- Kunder
 Produkter och produktutveckling
- Redovisning av utvecklingskostnader
 Företagsledning, mål och strategier
V