Dagens upplägg
Centrala problem i
1900-talets filosofi
Tobias Hansson Wahlberg
Martin Jönsson
¾ Personlig
presentation
¾ Syfte och kursupplägg
¾ Om att skriva en textanalys
¾ Litteraturen och schemat
¾ Fördelning av texter för muntlig
presentation
Syfte med kursen
Kursuppläggning
¾
¾ Informera
om modern filosofisk debatt och
viktiga texter.
¾ Träna analys av avancerade texter.
¾ Träna att presentera analysen i
skriftlig/muntlig form.
Inför varje seminarium (7 st) läser vi ett antal
texter som behandlar samma delområde av
filosofin.
¾ Alla deltagare skriver en analys av de aktuella
texterna som mailas till aktuell lärare inför
seminariet.
¾ Vid seminariet presenterar ett par studenter (ca 20
min var) de aktuella texterna och några
problem/frågeställningar/invändningar, vilket följs
av allmän diskussion. Övriga studenter tänker ut
två frågor/problem/invändningar per text inför
seminariet, som tas upp för allmän diskussion.
Kursupplägg
¾
En textanalys (som behandlar samtliga aktuella
texter) bör vara ungefär 5 sidor lång (12 pkt
Times New Roman, enkelt radavstånd, ca 15 000
tecken utan blanksteg), exklusive referenslista.
Texten bör inte överstiga 20 000 tecken.
¾ Inför nästa tillfälle får ni tillbaka era analyser med
kommentarer och betyg: U, G eller VG. Betyget
VG förutsätter att analysen skickats in i tid.
¾ För betyget godkänd på delkursen ska alla 7
analyserna vara godkända; dessutom ska man ha
presenterat muntligt. För betyget väl godkänd
(utöver kriterierna för godkänd) ska minst fyra
analyser ha betyget VG.
Närvaro vid seminarierna
¾ Är
man inte närvarande får man skriva
betydligt längre textanalyser.
¾ Missar man ett seminarium under vilket
man inte skulle ha presenterat får man
skriva en 30% längre textanalys (dvs. +
4500 tecken).
1
Om filosofisk textanalys
¾
¾
¾
En filosofisk textanalys innehåller två moment:
z Referat (återberättande) av centrala delar av den
text eller texter som analyseras
z Filosofisk utvärdering av texten/argumentationen
mot bakgrund av referatet
Dessa moment behöver inte nödvändigtvis komma
efter varandra utan kan vara integrerade i
textanalysen.
För att en textanalys ska vara godkänd ska den
innehålla minst 20 % utvärdering (dvs. ca 1 sida /
3000 tecken utan blanksteg)!
Att tänka på när man refererar
¾ Ett
z
z
z
En filosofisk utvärdering av texten
svarar ofta på följande frågor
Ett referat bör svara på följande
frågor
¾ Vilken
är textens huvudsakliga
problemställning?
¾ Hur vill författaren lösa problemet?
¾ Säger författaren något om varför
hans/hennes lösning skulle vara bättre än
andra lösningsförslag (”mervärde”)? Vad i
så fall?
¾
¾
¾
Är författarens problemställning entydig och
meningsfull eller finns där relevanta oklarheter?
Är författarens lösningsförslag entydigt eller finns
där relevanta oklarheter?
Är författarens argumentation korrekt?
z
z
z
¾
Är resonemanget bindande (deduktivt, induktivt,
innehåller det några felslut)?
Är premisserna sanna?
Är slutsatsen sann? (Om deduktivt, är argumentet
sunt)?
Är författarens lösningsförslag verkligen bättre
än andra konkurrerande lösningar på samma
problematik?
Om stil och form
¾ Undvik
långa och omständliga meningar.
Skriv så kort och effektivt som möjligt.
Lättare att följa resonemanget!
¾ Undvik att belasta textanalysen med löst
tyckande (”författaren säger si, men jag
tycker så” osv).
¾ Försök hitta en objektiv, relativt opersonlig
stil som domineras av sakliga argument.
referat bör vara:
tillräckligt innehållsrikt för att utvärderingen av
texten (texterna) ska bli meningsfull och
begriplig;
koncist och inte innehålla mer än vad som
behövs för att göra utvärderingen meningsfull
och begriplig;
objektivt och ”välvilligt”.
Mening går före sanning
¾ Låt
alltid ”mening gå före sanning”!
¾ Med
andra ord: undvik att diskutera
sanningshalten hos ett påstående förrän
det står tillräckligt klart vad påståendet
betyder!
2
“Wedbergifiering”
¾ Det
är ofta välgörande för en textanalys att
centrala teser – t ex viktiga premisser och
slutsatser – numreras och ställs upp på
särskild rad.
¾ Det gör texten överskådlig och minimerar
upprepningar i texten.
¾ Detta bör dock göras i lagom omfattning –
annars blir texten ”stolpig”.
¾ För ett mönsterexempel se Anders
Wedbergs filosofihistoria.
Referenser
till källorna som i en ”riktig”
uppsats. Ange sidhänvisningar
kontinuerligt! Om ni använder er av
Harvardsystemet skriver ni t.ex. (Russell,
1910, s. 181).
¾ Ha med en referenslista i slutet av
analysen. Särskilt viktigt om ni använder
er av litteratur utöver de angivna
uppsatserna.
¾ Referera
Fler tips om hur man analyserar
och skriver
¾ För
mer ingående beskrivningar av hur
man analyserar och skriver filosofiska
texter, se:
¾ Sven
Ove Hansson (2003) Verktygslära
för filosofer, andra upplagan, Riga: Thales.
Kom ihåg!
¾ Infoga
namn och kursbeteckning!
¾ Infoga sidnummer!
¾ Gör en stavnings- och grammatikkontroll!
¾ Skicka analysen helst i form av ett worddokument.
3
