Verksamhetsplan - Sundsvalls kommun

BARN OCH UTBILDNING
Verksamhetsplan
2017
SKOLA
Verksamhetsplan 2017 för Barn och utbildning, Sundsvalls kommun, mars 2017
Beslutad av barn- och utbildningsnämnden 2017-03-01
Layout: Sundsvalls kommun, Servicecenter • Illustrationer: Jenny Wallmark
Innehållsförteckning
Förord .................................................................................................................................................... 3
......Rapport från politiken ........................................................................................................................... 5
Utveckling för en likvärdig skola ........................................................................................... 6
......Om Verksamhetsplan 2017 .............................................................................................................. 6
......Vad är nytt i verksamhetsplanen för 2017? .......................................................................... 6
......Barn och utbildning i Sundsvall ..................................................................................................... 7
......Barn- och utbildningsförvaltningens organisation ........................................................ 8
......Visioner och nyckelord ....................................................................................................................... 9
Systematiskt kvalitetsarbete för högre måluppfyllelse ....................................... 10
......Kvalitetsverktyg och förvaltningsstöd ................................................................................... 12
......Verksamhetsplan .................................................................................................................................. 12
......Resultatprofil .......................................................................................................................................... 12
......Ytterligare uppföljning .................................................................................................................... 13
Att arbeta utifrån politiska mål och verksamhetens lärdomar ........................... 14
......Utmaningar och lärdomar ............................................................................................................. 15
......Trygghet ................................................................................................................................................. 15
...... Utvecklande lärmiljö ..................................................................................................................... 17
......Kunskaper ............................................................................................................................................. 19
...... Barn- och elevinflytande ........................................................................................................... 21
...... Utveckla sin fulla potential ....................................................................................................... 23
...... Rektorer och förskolechefers pedagogiska uppdrag ......................................... 24
...... Personal – Hälsa ............................................................................................................................... 25
...... Effektivt resursanvändande ..................................................................................................... 27
Årshjul ................................................................................................................................................ 29
......Årshjul för förvaltningens systematiska kvalitetsarbete 2017 ............................. 29
Referenser ....................................................................................................................................... 30
Bilagor ............................................................................................................................................... 32
......Centrala begrepp ................................................................................................................................ 32
......Beskrivning över skolans styrning ............................................................................................ 33
......Staten ....................................................................................................................................................... 33
......Kommunen ........................................................................................................................................... 33
......Verksamheten ................................................................................................................................... 34
......Vill du veta mer? ................................................................................................................................... 35
Förord
Två saker vill jag lyfta fram i arbetet med den nya Verksamhetsplanen. Den ena gäller systematik
och den andra gäller barn och elevers motivation.
Verksamhetsplanen ska betraktas och förstås som en palett, en palett med områden som vi vet är av
stor betydelse för att utveckla en bra skola. En skola som bland annat bevarar och utvecklar barns
och elevers egen inre drivkraft och motivation!
De olika områdena i Verksamhetsplanen finns för att vi vet att de är viktiga. Men de måste vara
levande för medarbetare och enheter. De måste vara knutna till en bakomliggande strävan och de
måste utgå från de underlag som tagits fram på enheten.
Varje enhet behöver fundera över hur de olika initiativ man tar hänger ihop och vad de syftar till.
Inte genomföra aktiviteter för att de finns med i Verksamhetsplanen, utan arbeta med och utveckla
de områden som enhetens underlag visat behov av.
Processen kan beskrivas på ett förenklat sätt:
yy Att ta fram underlag och göra värderingar och prioriteringar
yy Att sätta mål och genomföra arbetet därefter analysera resultatet
Det är dock inget arbete som var och en kan lyckas med själv, utan det kräver ett utvecklat och
målinriktat samarbete inom arbetslaget och enheten. Det behövs ett samarbete som kännetecknas
av alla de kunskaper och verktyg som vi har för att utveckla kollegialt lärande.
Att tvinga fram ett lärande är svårt, för att inte säga omöjligt. Viljan att lära, motivationen, måste
komma från den som ska lära sig. Läroplanerna bygger på värderingar och kunskaper om vad som
gynnar och krävs för att ett lärande ska ske på bästa sätt. En drivkraft som står över alla andra är
barnets och elevens motivation och egen vilja. Barnets och elevens egen inre motor, nyfikenhet, lust
att lära och vilja att förstå. Barnets och elevens tro på sin förmåga att kunna lära sig.
Varje barns och elevs motivation är individuell och påverkas och styrs av olika faktorer. Det som är
viktigt för någon är mindre viktigt för någon annan.
Frågan om hur vi får barn och elever att vilja lära sig är av största vikt
Hur vi skapar en miljö som stärker, stödjer och inspirerar våra barns och elevers motivation är en
kollektiv uppgift för arbetslag och enheter. Ett arbete som måste utgå från barns och elevers uppfattning och upplevelse. Oavsett om vi vuxna tycker att en miljö är inspirerande är det barnets eller
elevens upplevelse som vi måste utgå från, eftersom barnets och elevens uppfattning styr dess beteende. Upplevelsen styr även barnets och elevens syn på sig själv
och formar på så sätt den vuxne medborgarens syn på sig själv.
Både dessa områden – arbetet med Verksamhetsplan och arbetet
med barns och elevers motivation – kräver ett kollektivt arbete på
våra enheter. I spetsen för detta måste förskolechefer och rektorer
gå för att säkerställa systematik och kvalitet. För att säkerställa
att vi gör det som krävs för att ännu fler barn och elever ska
lyckas i sitt skolarbete.
Lars Karlstrand
Skoldirektör
4
Verksamhetsplan 2017
Rapport från politiken
Vi går ett nytt år till mötes och med det stakar vi ut riktningen för skolans verksamhet under 2017.
Som huvudmän för skolan i Sundsvall ser vi att vi idag lägger mer vikt på skolans kunskapsuppdrag än tidigare. Tidigare har vi inte upplevt att huvudmannen har varit tillräckligt
intresserad av elevernas resultat. I stället för att efterfråga bättre resultat för eleverna har man
lämnat den frågan till professionen. Det är lika tokigt som om styrelsen i ett företag inte skulle
följa och kontrollera hur företagets produkter utvecklas. Därför behöver vi alla en påminnelse
om de styrmodeller vi behöver utveckla för att eleverna ska få godkända resultat.
Skolverket beskriver huvudmannens uppgift på följande sätt:
yy Ge förutsättningar anpassade för verksamhetens behov
yy Efterfråga analyserade skolresultat
yy Analysera, kommunicera och besluta om långsiktiga förbättringsinsatser
Det är precis detta vi nu ägnar oss åt. För att kunna lyckas med dessa uppgifter behöver vi ha ett
fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Om vi inte lyckas med det i alla delar av organisationen
vet vi inte hur vi ska kunna ge förutsättningar efter verksamhetens behov.
Vi vet att många elever i kommunen inte når målen i skolan. Vi har nyligen beslutat om nya
kompensatoriska åtgärder som skolan tar del av. Vi behöver se till att dessa pengar når de elever
som de är avsedda för.
Vår centrala förvaltning kommer fortsättningsvis att lägga stort fokus på att ha kunskap över
verksamheten, med mål att förbättra elevernas resultat. Kanske finns det enheter som ser det
systematiska kvalitetsarbete som ett behov av kontroll. Så är inte fallet. När våra skolor och
förskolor arbetar med frågan utvecklas de själva. I alla organisationer idag vet vi att man jobbar
mycket. Det är då viktigare än någonsin att skala bort det som inte ska prioriteras för att kunna
fokusera på rätt saker. Detta kan man först åstadkomma när alla erbjuds att delta i sin egen
verksamhetsutveckling.
Genom att fokusera på elevernas resultat är vi övertygade om att vi på ett bättre sätt kan möta
eleverna individuellt och fokusera på barnens behov, oavsett om de halkar efter eller springer
före.
João Pinheiro
Ordförande i barn- och utbildningsnämnden
Verksamhetsplan 2017
5
Utveckling för en likvärdig skola
Alla barn och elever har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Var man än bor och oavsett
sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska
också kompensera för elevers olika bakgrunder och andra olikartade förutsättningar. Såväl lokalt
som nationellt har man under senare år uppmärksammat att det finns en oroande utveckling när det
gäller likvärdigheten i våra skolor. Skolverkets analyser, liksom tillgänglig forskning, tyder på att
familjebakgrundens betydelse för betygsresultaten är fortsatt stor. Det finns även tecken på ökade
resultatskillnader mellan skolor, liksom en ökande skolsegregation. Betydelsen av vilken skola
en elev går i har under de senaste decennierna fått större betydelse1. Även om vi inom Barn och
Utbildning i Sundsvalls kommun arbetar med intentionen att alla våra skolor ska vara bra skolor, så
kan vi också i våra analyser se, att det är få av våra enheter som når de resultat som skulle kunna
förväntas av oss, sett till de förutsättningar som finns. Vi behöver bli bättre på att identifiera vad det
är som gör att vi har de problem vi har. Detta för att vi ska kunna utveckla våra skolor i rätt riktning
och leva upp till förväntningarna om en likvärdig skola.
Likvärdighet har länge diskuterats inom förskolorna i Sundsvalls kommun. När Skolinspektionen för
några år sedan gjorde tillsyn bland våra förskolor, påpekades just en brist på likvärdighet i förskolan.
Tillsynen startade utvecklingsprocesser bland våra förskolor, som bland annat ledde till utvecklingen
av förskolans kvalitetsindikatorer och rekryteringen av pedagogistor kopplade till våra förskolor. I de
analyser vi har gjort utifrån förskolornas arbete 2016, kan vi se att dessa insatser verkar ge resultat.
Våra förskolor har under det gångna året visat att de i stor utsträckning arbetar systematiskt och
kontinuerligt med att utveckla sina verksamheter - detta trots att verksamheterna ofta upplever sig ha
begränsade förutsättningar sett till, bland annat, resurser. När organisation, verktyg och stöd används
på rätt sätt, så går utvecklingen framåt.
Om Verksamhetsplan 2017
Barn- och Utbildningsförvaltningens Verksamhetsplan 2017 är ett gemensamt styrdokument som
ska bidra till likvärdighet, lärande och utveckling i våra förskolor och skolor. Arbetet ska ske med
barnen och eleverna i fokus. Innehållet i Verksamhetsplan 2017, liksom vårt arbete i verksamheten
i stort, påverkas av flera olika dokument. Vi utgår från såväl skollag som från läroplaner och
barnkonventionen, liksom från politiskt fastslagna mål och visioner. Centrala i verksamhetsplanen
är även de lärdomar vi tillsammans dragit under åren utifrån det arbete som sker på våra enheter.
Innehållet i verksamhetsplanen ska ses som vägledande. Det handlar inte om att ge instruktioner för
hur vi ska arbeta i våra verksamheter, utan snarare om att synliggöra vilka möjliga vägar och verktyg
som finns tillgängliga för oss och som kan vara det stöd vi behöver för att fortsätta utveckla våra
verksamheter och nå bättre resultat.
Vad är nytt i verksamhetsplanen för 2017?
Barn och Utbildnings verksamhetsplan för 2017 har genomgått en del förändringar i jämförelse med
2016 års verksamhetsplan. Vissa delar av verksamhetsplanen, så som avsnittet om skolans styrning,
har flyttats till en bilaga. Beskrivningarna av vår organisation har förändrats - helt enkelt för att
det kommande året kommer att präglas av en omorganisation. Ännu större fokus har lagts på de
utmaningar som vi står inför i våra förskolor och skolor, och hur vi tillsammans kan arbeta för att
hantera dessa utmaningar. Vissa mål och lärdomar har formulerats om. Dessutom har vi arbetat med
hur vi formulerar oss i verksamhetsplanen, i vår strävan efter att göra innehållet så tillgängligt för
läsaren som möjligt. Ambitionen är att verksamhetsplanen, förutom att vara ett styrdokument, även
ska bidra till inspiration och vägledning i arbetet.
6
Verksamhetsplan 2017 Skolans styrning
Barn och utbildning i Sundsvall
Den 1 februari 2017 sjösätts en ny organisation inom Barn och utbildning i Sundsvall. Då
frångår vi den gamla organisationen med nio skolområden bestående av Haga, Bergsåker/Liden,
Alnö Ljustadalen, Matfors/Stöde, Njurunda, Höglunda/Montessori, Sundsvalls gymnasium
Västermalm respektive Hedbergska och Centrum för Kunskapsbildning (CFK). Istället får vi fem
verksamhetsområden plus CFK. I den gamla organisationen har förskolor och skolor organiserats
tillsammans, men i den nya organisationen delas de upp. Både förskolor och skolor kommer att
organiseras utifrån två geografiska områden: Norra verksamhetsområdet (norr om Selångersån) och
Södra verksamhetsområdet(söder om Selångersån). Sundsvalls gymnasium blir ett område. Denna
omorganisering innebär också att skolområdescheferna försvinner, och ersätts av verksamhetschefer:
två för förskolan, två för grundskolan och en för gymnasiet. Kulturskolan och Centrum för
flerspråkigt lärande, som tidigare ingått i CFKs organisation, ingår numera i verksamhetsområdena
för grundskolan. Den förändringen innebär att CFK nu består av Barn-, elevhälsa och
skolutvecklingsteam, Mediotek Sundsvall och Forskningsavdelningen.
Barn- och utbildningsförvaltningen har dessutom stödfunktioner som HR-avdelning,
Ekonomiavdelning och Stab.
Sett till den totala verksamheten arbetar omkring 3200 personer inom Barn och utbildning i
Sundsvall. Tillsammans möter vi de närmare 16000 barn och elever som går i våra förskolor, skolor
och gymnasieskolor.
Verksamhetsplan 2017 Skolans styrning
7
Barn- och utbildningsförvaltningens organisation
Barn- och utbildningsförvaltningens organisation
Skoldirektör
FörValtningsledningen
Förskola
Norra verksamhetsområdet
Verksamhetschef
Förskola
Södra verksamhetsområdet
Verksamhetschef
Grundskola
Norra verksamhetsområdet
Verksamhetschef
Grundskola
Södra verksamhetsområdet
Verksamhetschef
Sundsvalls
Gymnasium
Verksamhetschef
Centrum för
kunskapsbildning
Utvecklingschef
HR
tf. HR-chef
Ekonomi
Ekonomichef
Verksamheter
Förskolor inom
det Norra verksamhetsområdet
Förskolor inom
det Södra verksamhetsområdet
Grundskolor
inom det Norra
verksamhetsområdet
Grundskolor
inom det Södra
verksamhetsområdet
Pedagogistor
för områdets
förskolor
Pedagogistor
för områdets
förskolor
Centrum för
flerspråkigt
lärande
Sundsvalls
Kulturskola
Föräldramottagningen
Föräldrastöd
Ungdomsrådgivningen
8
Verksamhetsplan 2017 Skolans styrning
Sundsvalls
gymnasium
Forskningsavdelningen
Skola/arbetsliv
Mediotek
Sundsvall
Värdeskapande
Lärande
Barn-, elevhälsa
och
skolutvecklingsteam
Stab
Stabschef
Visioner och nyckelord
Sundsvalls kommun
vision och nyckelord
Vi gör det goda livet möjligt
Mod
Öppenhet
Helhetssyn
Barn och utbildnings
vision
Alltid bästa möte
för fortsatt lärande!
Barn och utbildnings
verksamhetsidé
Vi ska skapa bästa möjliga förutsättningar för
barn och elevers livslånga lärande och utveckling.
Vårt arbete ska kännetecknas av goda relationer,
nära möten och ständig återkoppling. Arbetet
ska vila på vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet.
Verksamhetsplan 2017 Skolans styrning
9
Systematiskt kvalitetsarbete
för högre måluppfyllelse
Vad är systematiskt kvalitetsarbete?
Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att vi kontinuerligt följer upp våra resultat, så att vi kan
identifiera utvecklingsområden och förbättra våra verksamheter på ett metodiskt sätt.
Varför ska vi kvalitetsarbeta systematiskt?
För att säkerställa att vi lever upp till skollagen (kapitel 4, 2-8 §§)2 har det systematiska
kvalitetsarbetet prioriterats i Sundsvalls kommun. Genom det systematiska kvalitetsarbetet kan vi
på sikt utveckla verksamheten, så att förutsättningarna för att lyckas med våra uppdrag förbättras.
Ett systematiskt kvalitetsarbete utvecklar också verksamhetens förmåga att lära. En ständigt lärande
verksamhet kan hantera många olika typer av utmaningar.
Hur ska det systematiska kvalitetsarbetet organiseras?
Rektor och förskolechef ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Arbetet ska ske
i samverkan med lärare, förskollärare och övrig personal. Barn, elever och deras vårdnadshavare ska
ha möjlighet att delta.
10
Verksamhetsplan 2017 Systematiskt kvalitetsarbete
Kvalitetsverktyg och förvaltningsstöd
för planering, uppföljning och utveckling
Inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun är det systematiska kvalitetsarbetet
organiserat så att varje enhet planerar sin verksamhet utifrån de utvecklingsbehov som finns på
enheten. Utgångspunkter i arbetet är skollag, läroplan, förvaltningens verksamhetsplan och övriga
styrdokument. Rektor och förskolechef ansvarar för att redovisa huvuddragen av sitt systematiska
kvalitetsarbete i den lokala verksamhetsplanen. Planen utgör ena delen av det kvalitetsverktyg som
implementerades inom förvaltningen under läsåret 15/16. Den andra delen i kvalitetsverktyget utgörs
av en resultatprofil.
Verksamhetsplan
Den lokala verksamhetsplanen är både ett verktyg för den enskilda förskolan eller skolan, och ett
underlag för det förvaltningsgemensamma lärandet om förskolors och skolors utvecklingsarbete.
Den lokala verksamhetsplanen kan ses som det kvalitativa underlag som bidrar till att beskriva,
planera och motivera det utvecklingsarbete som sker på varje skolenhet. Arbetet med den lokala
verksamhetsplanen är tänkt att ske löpande, utifrån när och hur enheterna arbetar med sina
utvecklingsområden. På förvaltningsövergripande nivå summeras och analyseras de lokala
verksamhetsplanerna en gång per år. Detta arbete äger rum med start i juni, och avrapporteras
under höstens kvalitets- och analysdagar. I analysen identifieras mönster över de gemensamma
problemområden respektive lärdomar som bygger en förståelse för det arbete som sker inom de
kommunala förskolorna och skolorna. De lärdomar som dras utifrån de lokala verksamhetsplanerna
sätts också i relation till vad vi kan se i resultatprofilerna.
Verksamhetsplan 2017 Systematiskt kvalitetsarbete
11
Resultatprofil
Hur resultatprofilen ser ut beror på vilken nivå som redovisas; förskolornas resultatprofiler ser inte
likadana ut som grundskolornas resultatprofiler. Gemensamt för alla resultatprofiler är att de samlar
de kvantitativa data som behövs för att följa upp en skolenhets resultat. Dessa data samlas in löpande
under året, för att sedan summeras i den förvaltningsövergripande analysen under hösten. För
skolorna handlar det till exempel om de samlade resultaten sett till måluppfyllelse, betyg och närvaro,
liksom föräldraundersökningar och elevenkäter. Bland förskolorna innehåller resultatprofilen bland
annat resultat från förskoleenkäten.
Föräldraenkäter, elevenkäter och personalens egna självskattningar fungerar som sätt att mäta hur väl
vi tillämpar de lärdomar vi tillsammans dragit inom respektive målområde. De fungerar därmed som
indikatorer på om vi är på rätt väg i vårt systematiska kvalitetsarbete.
Förutom resultatprofiler och lokala verksamhetsplaner finns också andra stödverktyg och
stödfunktioner att tillgå. Till exempel har våra förskolor och fritidshem tagit fram kvalitetsindikator
som de använder sig av i sitt systematiska kvalitetsarbete. Det finns också utarbetade
dokumentationsmallar, analysverktyg och andra former av stödmaterial för det systematiska
kvalitetsarbetet. Inom organisationen finns såväl utvecklingspedagoger som pedagogistor som
kan bidra till enheternas systematiska kvalitetsarbete, både i termer av uppföljning, planering och
utveckling och i termer av hur vi bäst kan organisera oss för att bygga en organisation som ger rätt
förutsättningar för vårt systematiska kvalitetsarbete. På Pedagog Sundsvall kan du läsa mer om
systematiskt kvalitetsarbete och våra stödverktyg och stödfunktioner.
Ytterligare uppföljning
Förutom de uppgifter som ingår i kvalitetsverktyget finns även andra uppgifter som förvaltningen
följer upp:
yy Enheternas arbete med att främja likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande
behandling. Ett sätt att följa upp det arbetet, är genom enheternas likabehandlingsplaner.
yy Vilka effekter resursfördelningen får för utbildningen och hur det påverkar barn och elevers
utveckling och lärande.
yy Tillgång till förskoleplatser.
yy Nettokostnad per elev
yy Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
yy Barnkonventionens tillämpning i skolan
yy Studie- och yrkesvägledningen
yy APL- och praktikplatser
yy Det värdeskapande arbetet och utvecklingen av entreprenöriella kompetenser
Även om det sker en analys på en förvaltningsövergripande nivå, är det viktigt att komma ihåg att
respektive enhet också ansvarar för att följa upp sina resultat, och utgå från dessa uppföljningar när
nya prioriteringar och mål fastställs. Kvalitetsverktyget är tänkt att fungera som ett stöd i detta arbete.
12
Verksamhetsplan 2017 Systematiskt kvalitetsarbete
Att arbeta utifrån politiska mål och
verksamhetens lärdomar
De avsnitt som nu följer i verksamhetsplanen är en genomgång av de prioriterade målområden
som enheterna har att förhålla sig till i sitt praktiska arbete. Dessa målområden är formulerade av
politiken, via Barn- och Utbildningsnämnden och handlar om:
yy
yy
yy
yy
yy
yy
yy
yy
Trygghet
Utvecklande lärmiljöer
Kunskaper
Barn- och elevinflytande
Att utveckla sin fulla potential
Rektorers och förskolechefers pedagogiska uppdrag
Personal och hälsa
Effektivt resursanvändande.
Målområdena uttrycker nämndens förväntningar på verksamheten. Målen förverkligas genom vad
vi gör i våra verksamheter. För att vi ska nå goda resultat krävs kvalitet i processerna. Den kvaliteten
avgörs av hur väl vi kan tillämpa de kunskaper vi har om vad som bidrar till elevers lärande och
utveckling. Mot bakgrund av detta sätts målområdena i denna version av verksamhetsplanen i
relation till vad vi vet om hur våra verksamheter arbetar med dessa målområden idag. Dessutom
samlar vi de kunskaper och erfarenheter vi har om hur vi bäst bör arbeta för att nå dessa mål. Dessa
kunskaper är formulerade som lärdomar.
Underlaget för lärdomarna kommer från kvalitetssamtal, dialogsamtal och analysseminarium samt de
utvärderingar och rapporter som producerats på olika skolnivåer och i olika sammanhang.
Upplägget för varje prioriterat målområde har följande delar:
Mål: en beskrivning av det mål vi ska nå.
Utmaning: en problematisering över i hur hög utsträckning vi når målet idag1.
Lärdomar: de erfarenheter och kunskaper vi har samlat in om vad som gör skillnad i
arbetet med det prioriterade målområdet.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: resonemang om vad såväl
forskning som vad erfarenhet och beprövad erfarenhet bidrar med för kunskaper rörande
det prioriterade målområdet.
Tillsammans ska innehållet i de olika rubrikerna bidra med dels en beskrivning av vad vi behöver nå,
en nulägesanalys av var vi, ur ett förvaltningsövergripande perspektiv, befinner oss nu, vad vi lärt om
att arbeta med det prioriterade målområdet, samt vilka vetenskapligt förankrade kunskaper som finns
rörande det prioriterade målområdet.
1:
Om du vill läsa mer om de resonemang som förs under denna rubrik, se 2016 års kvalitetsrapporter för förskolan,
grundskolan och gymnasiet.
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
13
Utmaningar och lärdomar
Trygghet
Mål: Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga
Utmaningen
Arbetet med att barn och elever ska känna sig trygga i våra förskolor, fritidshem och skolor är
ständigt pågående. Många olika former av insatser görs för att barn och elever ska känna sig trygga i
förskolan och skolan. Överlag finns det också en stor medvetenhet om att det är viktigt med en trygg
miljö där alla blir sedda och tagna på allvar.
Våra förskolor arbetar utifrån kvalitetsindikatorn Atmosfär och organisation, som till stor del bidrar
till att definiera och utveckla vad vi menar är en trygg miljö för våra förskolebarn. De resultat som
följts upp via föräldraenkäter, personalens självskattningar och de lokala verksamhetsplanerna visar
att såväl föräldrar och barn som personal anser att våra förskolor är trygga. De gånger som förskolan
uppfattas som otrygg, handlar det ofta om utformningen av den fysiska miljön (staket, grindar osv.)
och om en oro för att arbetsmiljön och förutsättningarna för personalen inte alltid är de bästa. Således
finns det fortfarande områden vi behöver arbeta vidare med även inom förskolan.
Utmaningen i våra skolor kan uppfattas som lite svårare, jämfört med förskolan. Även om alla
underlag visar på att en majoritet av våra elever känner sig trygga i skolan, så finns också indikationer
på att andelen elever som är helt trygga minskar. Det finns till exempel en stor andel elever på
gymnasiet som i nöjdhetsundersökningen anger att det finns lokaler och platser på skolan där de
känner sig otrygga. Det här verkar vara en såväl återkommande som ökande problematik. Det är
därför särskilt viktigt att vi är uppmärksamma på vad det är som gör att andelen elever som uppger
sig vara helt trygga minskar, så att vi snabbt kan sätta in åtgärder som främjar tryggheten på våra
skolor. Ett sätt att förbättra tryggheten, är att bli bättre på att tillämpa nedanstående lärdomar.
Lärdomar om vad som bidrar till barns och elevers trygghet
yy Vi utvecklar goda relationer
yy Vi ser till att varje barn och elev känner sig sedd och tagen på allvar
yy Vi skapar miljöer som upplevs trygga av barn och elever
yy Vi är medvetna om hälsans betydelse för barn och elevers upplevelse av trygghet och arbetar
därför för en hälsofrämjande förskola och skola
Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet
Såväl i vardagspraktiken som i forskningen lyfts betydelsen av goda relationer fram som avgörande
för vad som händer i skolan. När pedagoger och skolledare i olika sammanhang pekar på betydelsen
av goda relationer är det oftast relationen mellan barn/elev och pedagog som avses. Ibland handlar
det också om relationerna barnen/eleverna emellan eller mellan de vuxna som arbetar tillsammans.
Dialogen lyfts fram som en förutsättning för alla dessa relationer. Att lyssna och ställa frågor i syfte
att förstå den andre, istället för att hävda sin egen ståndpunkt, framstår som väsentligt. Det är också
viktigt att ta vara på variationen som underlag för ett gemensamt lärande. Det ger möjlighet att
finna såväl orsakerna till som lösningarna på de problem som uppstår i vardagen, vare sig det gäller
trygghet eller andra för verksamheten viktiga mål.
14
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
När vi vänder oss till forskningen så kan vi få ytterligare förståelse för vikten av pedagogers
relationer till barn och unga3 4, om relationer elever eller barn emellan5 6, men även om barn och ungas
relationer till förskolan och skolan som institution7 8 har betydelse för vad som händer i förskolan och
skolan. Dessa relationer, vars kvalitet i sin tur är beroende av en mängd olika faktorer, har betydelse
för upplevelsen av trygghet i förskolan och skolan och i förlängningen för möjligheten att lära och
utvecklas. Genom att förbättra dessa relationer kan vi skapa bättre förutsättningar för barns lärande
och utveckling.
Om barn och unga ska uppleva att de blir sedda och tagna på allvar, räcker det inte att vi som
arbetar inom förskolan eller skolan ser dem. Det har också betydelse hur vi ser dem, eftersom våra
föreställningar påverkar vad vi säger och vad vi gör när vi möts i våra verksamheter. Det handlar om
vad vi uppmärksammar hos barnen och eleverna och hur de värderingar vi omfattar och förmedlar
påverkar deras identitetsuppfattning9 och deras syn på sig själva som lärande individer. Det handlar
alltså om vår påverkan på den självbild barnen eller eleverna utvecklar med hjälp av de erfarenheter
de gör i förskolan och skolan10.
När det gäller forskning avseende miljöer11 som upplevs trygga av barn och elever så framkommer
vikten av skolmiljöer12 som är fria från våld, mobbning och stress13 14. Återigen framhålls att
trivsel i skolan och goda relationer mellan lärare och elev genererar ökad trygghet för eleverna15
16 17
. I forskningen synliggörs även hur elevers hälsa, såväl fysisk som psykisk, har betydelse för
trygghet. Hur barn mår är beroende av en mängd faktorer, som exempelvis elevers bakgrund,
familjeförhållanden och socioekonomi.18 19 20 21 Även om dessa faktorer faller utanför skolans
omedelbara påverkanssfär, har skolan ett viktigt kompensatoriskt uppdrag i detta sammanhang.
Något som fortfarande inte lyfts fram så mycket i de dokument som producerats i kommunen
under de gångna åren, men som ändå är värt att beakta är att misslyckanden ska ses som en väg till
framgång. Det gäller särskilt i relation till lärdomen ”Vi skapar miljöer som upplevs trygga av barn
och elever”. Lärande främjas av att barn och elever interagerar med omvärlden och uppmuntras att
våga misslyckas för att pröva nya vägar och hitta oväntade lösningar. Om barn och elever lär sig att
misslyckas utan att självkänslan försämras har vi skapat goda förutsättningar för att de ska kunna
pröva sig fram, våga ta risker och öka möjligheterna att nå framgång.22 23 24
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
15
Utvecklande lärmiljö
Mål: Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor, fritidshem och skolor har en miljö som
stimulerar till utveckling och lärande
Utmaningen
Det senaste årets diskussioner om lärmiljöerna i våra förskolor och skolor har i stor utsträckning
utgått ifrån de fysiska lärmiljöerna. Det har handlat om slitna lokaler, kommande renoveringar
och förskolegårdar vars innehåll har rensats av fastighetsägaren. För många av våra förskolor och
skolor, handlar utvecklande lärmiljöer om att göra det som går att göra inom ramen av den faktiska
verkligheten. Samtidigt uppvisar våra förskolor och skolor en stor medvetenhet om att utvecklande
lärmiljöer handlar om så mycket mer än bara de fysiska lärmiljöerna. Många av våra enheter arbetar
med de psykosociala lärmiljöerna, och då särskilt mötet mellan de vuxna, barnen och eleverna.
De lärdomar som dras om vad som är utmärkande för en utvecklande lärmiljö, berör den psykosociala
lärmiljön snarare än den fysiska. I våra uppföljningar rörande hur väl vi utvecklar lärmiljöer som
stimulerar våra barn och elever, kan vi se att det är väldigt få av våra elever i årskurs 6-9 och i
gymnasiet som uppger att det stämmer helt och hållet att skolarbetet är roligt och intressant. Dock
uppger över hälften av eleverna i dessa årskurser att det stämmer ganska bra att skolarbetet är roligt
och intressant. Ungefär var tionde elev tycker att det inte stämmer alls att skolarbetet är roligt och
intressant. Det är också en stor andel av våra elever som uppger att det stämmer helt eller ganska bra
att lärarna får dem att tro på sig själva och att lärarna förväntar sig att eleven ska göra sitt bästa.
Lärdomar om vad som är utmärkande för en utvecklande lärmiljö
yy Vi möter barnen och eleverna där de befinner sig när vi skapar förutsättningar, planerar och
genomför olika aktiviteter i såväl de fysiska som de psykosociala lärmiljöerna
yy Vi kommunicerar våra höga förväntningar på barnen och eleverna
yy Vi ger återkoppling som främjar lärande och stimulerar till utveckling
yy Vi gör det viktigt på riktigt genom att ge möjligheter till lärande i många olika meningsfulla
sammanhang och miljöer
Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet
I pedagogers och skolledares beskrivningar av vad som är kännetecknande för en god lärmiljö är
uttryck som ”att möta barn och elever där de befinner sig”, ”höga förväntningar” och ”bedömning för
lärande” vanligt förekommande. Det gäller den dokumentation som gjorts under analysseminarier,
dialogsamtal och lokala verksamhetsplaner som producerats under det gångna året. Betydelsen
av höga förväntningar och återkoppling återfinns dessutom i utvärderingarna av de samarbeten
och projekt som flera av kommunens enheter varit engagerade i under senare år. Detsamma gäller
betydelsen av att det som görs upplevs som viktigt på riktigt av den som lär, oavsett om det handlar
om barn/elever eller vuxna som arbetar i förskolan och skolan.25 26
I praktiken handlar dessa lärdomar om att sätta barnet eller eleven och dennes lärande i centrum.
Det handlar om att öka kunskapen om den som lär. Genom de kunskaperna kan vi utveckla både
verksamhet, läraktiviteter och de fysiska och psykosociala miljöer som tar hänsyn till barnens
förutsättningar, behov och intressen.
16
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
Gemensamt för ovan formulerade lärdomar är att de kan förstås på mer än ett sätt. När det gäller
den lärdom som handlar om att möta barn och elever där de befinner sig är det, om man ser till vad
som skrivs i dokumenten, möjligt att urskilja tre i grunden skilda perspektiv. Vart och ett av dessa
kan i sin tur kopplas till olika teorier om lärande och undervisning. Att ta reda på vad barnet eller
eleven kan innan man planerar och genomför en läraktivitet är ett sätt att möta dem där de befinner
sig (Se till exempel forskning kring Learning Study). Att erbjuda varierade undervisningsformer,
och därmed flera möjliga sätt att lära, är ett annat (se forskning om varierat lärande). Att ta reda på
vilka tankar, frågor och funderingar barnet eller eleven bär med sig in i en lärsituation ett tredje (se
forskning kring elevaktiva arbetssätt).
Med de fysiska miljöernas betydelse menas främst inne- och utemiljöerna. Dessa lyfts fram som
särskilt viktiga inom förskolan. Förskolans miljö brukar beskrivas som verksamhetens tredje pedagog.
En god lärmiljö skapas genom att pedagogerna avsätter tid och tanke på att utforma och planera den
fysiska miljön. Detta för att barnen ska finna material som utmanar, inspirerar och väcker fantasi och
leklust.27
Under senare år har forskning som visar på samband mellan lärares förväntningar och elevers
resultat28 bidragit till att höga förväntningar alltmera har kommit att framstå som väsentligt för den
som arbetar med lärande. Samtidigt förefaller det vara viktigt att innebörden i uttrycket
”höga förväntningar” klargörs, då det finns forskning som visar att resultatet är beroende av vilka
förväntningar som kommuniceras i mötet med barn och elever.29 30 Något förenklat kan man säga
att det handlar om att utveckla en tilltro till alla barns och elevers möjlighet att lära och utvecklas. I
detta ingår att den återkoppling som ges till barn och elever bör vara uppgiftsrelaterad snarare än
personrelaterad.31 32 33 34
Lärdomen Vi gör det viktigt på riktigt har i år kompletterats med en formulering om att det handlar
om att ge möjligheter till lärande i många olika sammanhang och miljöer. Tillägget är ett resultat
av de reflektioner som gjorts i möten med skolledare, utifrån deras upplevelser om att viktigt på
riktigt som uttryck behöver förklaras och kontextualiseras. Uttrycket vi gör det viktigt på riktigt har
en stark koppling till forskning inom entreprenöriellt lärande, där en av de vanligaste och hittills
mest framgångsrika entreprenöriella pedagogiska metoderna är att samverka med omvärlden kring
autentiska problem och utmaningar.35 36 En viktig aspekt i lärprocessen är tanken på de faktiska
värden som skulle kunna uppstå för någon part utanför förskolan eller skolan. Att skapa värde för
andra individer i någon form (kulturellt, socialt eller ekonomiskt) ger ofta upphov till starka känslor
av mening, upplevd relevans och personligt välbefinnande.37 38
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
17
Kunskaper
Mål för förskolan: Alla barn i förskolan stimuleras till utveckling och lärande
Mål för grundskolan: Alla elever når målen i samtliga ämnen
Mål för gymnasieskolan: Alla elever på Sundsvalls gymnasium har slutbetyg efter fyra år
Utmaningen
I de politiskt formulerade målen, som vi också känner igen från styrdokumenten, talar vi när det
gäller grund- och gymnasieskolan framförallt om mål som är mätbara i termer av elevresultat. Detta
blir därför grunden i genomgången av vilka utmaningar vi har att förhålla oss till. Samtidigt behöver
vi vara medvetna om hur vi ser på kunskapande, vilket i sig lägger grunden för hur vi väljer att arbeta
för att eleverna ska utvecklas och nå målen. Föreställningarna om hur kunskapandet sker, hanteras
under avsnittet för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Bland våra förskolor är barnens kunskaper centrala när förskolorna arbetar med sina kvalitetsindikatorer. Här lyfts språk och kommunikation, matematik och naturvetenskap och teknik fram. Via
personalens systematiska kvalitetsarbete, och utifrån föräldraenkäten, vet vi att våra förskolor i
hög utsträckning erbjuder aktiviteter som utvecklar barnens förmågor. Många förskolor arbetar
också med att utveckla de arbetssätt de använder sig av för att stimulera barnens utveckling och
lärande, särskilt när det gäller språk och kommunikation. Här upplever många förskolor att det
finns ett behov av mer kunskaper och fortbildning om barns tidiga språkutveckling och alternativa
kommunikationsformer. En annan svårighet som många förskolor beskriver, handlar om hur de ska
arbeta för att synliggöra all den utveckling och det lärande som sker i förskolorna.
Ser vi till grundskoleelevernas kunskap, visar resultaten från läsåret 2015/2016 att andelen elever i
årskurs 3 som klarar alla delprov på nationella proven i svenska och matematik har ökat. Samtidigt
klarade färre elever de nationella proven i årskurs sex, medan vi kan se en viss förbättring bland
eleverna i årskurs nio.
Ser vi till ämnesbetygen framträder redan i årskurs sex ett mönster som tyder på att spridningen i de
naturvetenskapliga ämnena har ökat: fler elever får högre betyg, samtidigt som fler elever också får
underkända betyg. I de samhällsorienterande ämnena är resultaten bättre, här är nio av tio elever i
årskurs sex godkända. Än fler får godkänt i de estetiska ämnena. Tydligt är dock att flickor generellt
har högre betyg än pojkar - i svenska har till exempel var tredje flicka betyget A eller B, medan
endast var tionde pojke når upp till de betygsnivåerna.
I årskurs nio har andelen elever med icke godkända betyg ökat markant, samtidigt som betygsspridningen också ökat. I de naturvetenskapliga ämnena så har exempelvis mer än var femte elev inte
godkända betyg. Mönstret att flickor har högre betyg än pojkar återkommer. Var fjärde pojke når inte
godkänt i matematik. Andelen elever som når målen i alla ämnen ser ungefär likadan ut som tidigare
år, då 64.4 procent av eleverna når målen i alla ämnen. Även här kan konstateras att pojkarna halkar
efter, då 70,7 procent av flickorna klarar alla målen att jämföra med 59 procent av pojkarna. 72,7
procent av eleverna är behöriga att läsa ett yrkesförberedande program på gymnasiet. Omkring 150
elever går ut nian utan att vara behörig till gymnasieskolan.
18
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
Vad gäller gymnasieskolan kan vi se att 73 procent av alla treor vid Sundsvalls gymnasium fick
examensbevis våren 2016. Andelen elever som går ut med examensbevis är större på de studieförberedande programmen än på de yrkesförberedande, men de yrkesförberedande programmen har
höjt andelen elever som blir klara avsevärt från 2015 till 2016. Lite mer än hälften, 53,5 procent, går
igenom gymnasiet på tre år. Ser vi till de genomsnittliga betygspoängen i de gymnasiegemensamma
ämnena så visar merparten av kurserna en svagt nedåtgående trend.
Sammantaget kan konstateras att särskilt vad gäller resultaten i grundskolan och gymnasieskolan så
står vi fortsatt inför en stor utmaning om vi ska vara i närheten av att klara de nationellt och lokalt
uppsatta målen.
Lärdomar om vad som bidrar till barns och elevers lärande, utveckling
och ökade kunskaper?
yy Vi fokuserar på såväl tankeförmåga som attityder, beteenden, relationer och känslor när vi
skapar förutsättningar för, planerar och genomför olika aktiviteter
Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet
En del teorier om vad som ligger bakom individers framgång i sin utbildning och på arbetsmarknaden
talar om lärandet som en kombination av vår förmåga att tänka (kognitiv kompetens), och våra
attityder, känslor, relationer och beteenden (icke-kognitiva kompetenser)40 Vilken roll vi menar att
olika typer av kompetenser har i individens skolgång och senare i livet har att göra med vilken syn vi
har på kunskap.
För att vi människor ska utveckla både kognitiva och icke-kognitiva förmågor är det viktigt att vi
involverar hela människan, det vill säga både kropp och medvetande. Lärdomen förstärks inom
forskning där betydelsen av tanke, känsla och handling ger uttryck för ett helhetsperspektiv på
lärande. ”Lärande är processer där hela människan, kropp och själ, upplever en social situation som
innefattar tankar, känslor eller praktisk handling (eller en kombination) som integreras i ens biografi
och leder till en förändrad (mer erfaren) person.”40
Vikten av att studera känslor kopplat till utbildning har lyfts fram inom såväl utbildningsforskning,
som psykologiforskning och neurovetenskaplig forskning. Hargreaves41 menar att god undervisning
handlar om att känslomässigt knyta an till eleverna, deras känslor, deras intressen och till det
som eleverna anser vara spännande. Undervisning utan känslor riskerar att bli förlorad i leda och
stagnation och att skolutveckling som inte tar hänsyn till känslor allvarligt kan skada det som lärare
redan gör bra, menar Hargreaves.
När vi kombinerar den vetenskapliga grunden med erfarenheter som gjorts i våra förskolor och
skolor, så ser vi en sammanhängande bild som talar till tankar kring hållbar kunskap och livslångt
lärande, vilken har lyfts fram av många av våra medarbetare har i flera olika sammanhang, så som
inom ramen för projektet Bedömning för lärande och i dokumentationer från dialogsamtal och
analysseminarier. Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
19
Barn- och elevinflytande
Mål: Alla barn och elever har ett starkt inflytande i förskolan och skolan
Utmaningen
Barns och elevers rätt till inflytande är central i de lagar och regler som styr skolans verksamhet. Det
handlar om rätten att uttrycka sig, om möjligheten att påverka och ta ansvar för sin skolgång. För
att målet ska förverkligas krävs inte bara att vi skapar arenor för elevinflytande. Minst lika viktigt
är hur vi tar hand om den variation, i sätt att se och agera, som naturligt finns i en grupp. Dessa
variationer är närvarande vare sig gruppen består av barn och elever som lär tillsammans eller av
vuxna som gemensamt arbetar med att utveckla sig själva och sin verksamhet. Att uppmärksamma
barns och elevers erfarenheter och uppfattningar och använda dessa vid planering, genomförande
och utvärdering av olika aktiviteter framstår i detta sammanhang som väsentligt. För att ge barns och
elevers erfarenheter betydelse behöver man bry sig om hela den livsvärld som de befinner sig i. Den
innefattar även föräldrar och andra vuxna med nära relation till barnen. De av våra verksamheter
som framförallt synliggjort sina kunskaper och erfarenheter om hur vi arbetar med denna livsvärld är
förskolorna.
Samtidigt kan vi också se att barn och elever i större utsträckning av skolledare och pedagoger
beskrivs som en resurs i arbetet med att utveckla verksamheten. Det tyder på att vi börjar bli bättre på
att tillämpa riktlinjerna för elevinflytande i vårt systematiska kvalitetarbete.
Hur barnen och eleverna upplever sina möjligheter att påverka och faktiskt ha inflytande varierar
dock. Framförallt verkar elevernas upplevelser av att tillåtas vara med och påverka minska ju högre
upp i åldrarna eleverna kommer. Via föräldraenkäten kan vi se att en stor andel av föräldrarna
uppger att de har intryck av att barnens tankar och erfarenheter tas tillvara till stor utsträckning.
Elevenkäterna visar att nästan 9 av 10 elever i årskurserna 2-5 uppger att det stämmer helt och hållet
eller ganska bra eleverna får vara med och påverka på vilket sätt de ska arbeta med skoluppgifterna.
Omkring 80 procent av våra elever i årskurs 6-9 uppger att det stämmer helt och hållet eller ganska
bra att eleverna görs delaktiga och har inflytande i frågor om arbetssätt, skolmiljö och undervisningens innehåll. Gymnasiets elevenkät visar att endast 62 procent av eleverna anser att det stämmer
helt och hållet eller ganska bra att de har inflytande över undervisningens innehåll, 62 procent att de
tillåts vara med och påverka hur de ska arbeta med olika skoluppgifter, och 68 procent att de tillåts
vara med och påverka skolmiljön.
En av de främsta anledningarna till att barn och elever ska ges inflytande över sin skolgång är att det
förbättrar deras motivation. Barnen och eleverna behöver ges inflytande över sitt eget lärande och äga
sin process.
20
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
Lärdomar om vad som bidrar till barns och elevers delaktighet och
inflytande
yy Vi tar till vara barns och elevers erfarenheter, tankar och uppfattningar och ger dem betydelse
yy Vi uppmärksammar de tankar och uppfattningar som föräldrar och andra vuxna med nära
relation till barn och elever har
Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet
Ska variationen i upplevelser, tankar och ageranden bli en tillgång i arbetet med att utveckla
förskolans och skolans verksamhet behöver den användas på något sätt. Då räcker det inte att bara
konstatera att det går att tänka och göra på olika sätt. Just detta är något som i studier som genomförts
i kommunen har visat sig vara svårt. Det vi däremot vet, är att höga förväntningar, medskapande och
inre motivation är väldigt avgörande för att man ska nå framgång i det man gör. Detta framgår tydligt
i flera av de lärdomar vi tillsammans kan dra utifrån det arbete som bedrivs i våra förskolor och
skolor, och det finns också en hel del vetenskaplig grund att ta spjärn mot. T ex belyste redan Dewey
problemet med att elever som inte var aktiva i sin planering av kunskapsinhämtning heller inte lärde
sig något nytt inför framtiden. Uttrycket ”Learning by doing” visar på hur undervisningen bör bygga
på att eleverna får experimentera och prova sig fram genom att tillämpa sina kunskaper praktiskt på
ett sätt som gör att de kan komma till verklig nytta.42
Dagens samhälle är uppbyggt på demokratiska grunder och värderingar. Därför är det viktigt att
barn och elever redan i förskolan och skolan får en inblick och en träning i hur demokratin fungerar.
Undervisningen ska dock inte enbart förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar,
utan även bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i
samhällslivet43. Ofta finns dock tendensen att elevinflytandet i våra skolor begränsas till de områden
som inte påverkar lärandet, så som matråd, miljöråd eller liknande. Deltagande i den typen av råd
skapar visserligen en viss känsla av delaktighet, men det bidrar inte till att eleverna är med och gör
lärandet viktigt på riktigt. Elever som tillåts vara medvetna och ansvarstagande har visat sig att
arbeta mer effektivt, och de blir också mer motiverade, vilket starkt bidrar till förmågan att ta till sig
kunskap. Genom att synliggöra målen och ta gemensamma beslut om hur man ska nå dem, skapas
ett kollektivt ansvar i klassen. Det handlar således om att gå bortom den envägskommunikation där
eleverna är passiva mottagare som varken vill eller tillåts ta ansvar utan enbart följer lärarnas direktiv,
till en skola där elevernas intressen, behov och förmågor är medskapande i undervisningen.44 45 46 47 48
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
21
Utveckla sin fulla potential
Mål: Alla barn och elever i utvecklar sin fulla potential och förmåga
Utmaningen
Så som diskuterats under målområdet kunskaper, så är genomströmningen bland våra elever i
grundskolan och gymnasiet relativt låg. Såväl genomströmningen som det genomsnittliga meritvärdet
borde, i relation till de förutsättningar som finns i Sundsvalls kommun sett till bland annat
utbildningsbakgrund och social klass, vara högre. Således brister vi i vår förmåga att få våra barn och
elever att utveckla sin fulla potential och förmåga.
I de underlag som arbetats fram i samband med skolornas lokala utvecklingsarbete, är frågor om
elevernas motivation och bristen på studiero vanligt förekommande. Hur gör vi för att få eleverna
motiverade till studier så att de kan utveckla sin fulla potential?
Lärdomar om vad som bidrar till att barn och elever utvecklar sin fulla
potential
yy Vi planerar och genomför aktiviteter som stimulerar barns och elevers vilja att vara i förskolan
och skolan för att lära och utvecklas
yy Vi är medvetna om att trygghet, kunskaper, lärmiljöer och elevinflytande är delar i arbetet
med att motivera våra barn och elever till att utveckla sin fulla potential och förmåga
Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet
Bland våra skolor och förskolor kan vi se att om vi planerar och genomför aktiviteter på bra sätt, så
stimuleras barns och elevers inre motivation, lust att lära, lärglädje samt vilja att vara i förskolan och
skolan. I praktiken handlar lärdomen också om att barn och elever ges förutsättningar att utveckla
sin självbild och sin framtidstro. Här har det stor betydelse hur skolan lyckas inte minst utifrån studieoch yrkesvägledningen i vid bemärkelse.49 50 51
Hur vi lyckas med målet att alla barn och elever utvecklar sin fulla potential är starkt kopplat till
skolans kompensatoriska uppdrag. Det handlar också om hur väl vi lyckas få barn och elever att
lämna sin trygghetszon och bege sig in i den så kallade proximala utvecklingszonen52, det vill säga
den zon där det är tillräckligt svårt och utmanande och därför lärorikt att vara. Detta kan kopplas
ihop med teorier om förutsättningar för framgångsrikt lärande samt barns och elevers tilltro till den
egna förmågan att lära utifrån två olika tankesätt: statiskt eller dynamiskt.53
Utifrån det statiska tankesättet är individens framgångar förutbestämda av medfödd intelligens och
förmåga. Man är duktig på något eller så är man det inte. Man undviker motgångar och utmaningar
och oavsett hur mycket eller lite man anstränger sig så kommer man alltid vara duktig på vissa saker
och hopplös på andra. Att visa vad man kan och att man lyckas utan synbar ansträngning är enligt det
statiska tankesättet tecken på hur smart och intelligent man är, samtidigt som misslyckanden visar på
inkompetens och dumhet.
Utifrån det dynamiska tankesättet beror framgångarna på individens ansträngning, individens
förmåga att ta risker och individens strategier. Man vill utveckla sig själv och bli bättre, lära sig
genom utmaningar och man söker också utmaningar för att lära sig mer. Svårigheter ses med det
dynamiska tankesättet som en oundviklig del av inlärningsprocessen och misslyckanden innebär bara
att man ändrar sina strategier.
22
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
Rektorer och förskolechefers pedagogiska uppdrag
Mål: Rektorer och förskolechefer har goda förutsättningar att fungera som pedagogiska
ledare
Utmaningen
I de underlag som samlats in i samband med dialogsamtal, kvalitetsdagar, analysseminarier och de
lokala verksamhetsplanerna, kan vi se att det finns flera sammankopplade utmaningar förknippade
med rektorers och förskolechefers pedagogiska uppdrag. Uppdraget sträcker sig från att få den
vardagliga verksamheten att fungera, till att skapa en organisation som också kan driva igenom
utveckling och förändring. Många upplever att det finns ett behov av att skapa förutsättningar för
kollegialt lärande, samt att bli bättre på att analysera, följa upp, planera och genomföra riktade
insatser. Det är också vanligt att roller och ansvarsfördelning behöver tydliggöras, och att dialogen
behöver bli öppnare med en mer lyhörd och prestigelös ledning. Det finns många gånger en hög grad
av medvetenhet rörande vilka förändringar som skulle behöva göras i en organisation för att få till en
lärande organisation - men steget från medvetenhet till praktisk handling upplevs många gånger vara
svårt.
Lärdomar om vad som bidrar till bra förutsättningar för pedagogiskt
ledarskap
yy Vi utgår från kommunens och skolans gemensamma helhetsidé, när vi planerar olika
aktiviteter i verksamheten
yy Vi tillämpar den kunskap vi har om hur man på bästa sätt bidrar till barn och elevers lärande
och utveckling
yy Vi leder och deltar i kollegiala lärprocesser
yy Vi skapar förutsättningar för att hantera både vardagspraktik och utvecklingsarbete
yy Vi formulerar gemensamma bärande idéer som vägleder det pedagogiska arbetet
Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet
Det pedagogiska ledarskapet handlar om att skapa förutsättningar för lärande och utveckling. I
första hand är det barnens och elevernas lärande och utveckling det handlar om. Det är deras
lärande och deras utveckling som står i fokus för förskolans och skolans uppdrag. Men för att
klara detta pedagogiska uppdrag, krävs att alla vi som arbetar i skolan och förskolan ständigt
utvecklar vår kunskap om barn och ungas lärande. Därför handlar det pedagogiska uppdraget också
om medarbetarnas gemensamma lärande. Om vi förstår varför vi når de resultat vi når, kan vi
tillsammans utveckla våra processer, så att resultaten förbättras!
Utmärkande för en välfungerande, lärande verksamhet är att det vid sidan om den arbetsorganisation
(AO) som möjliggör den fortlöpande verksamheten, också finns en utvecklingsorganisation (UO)
som gör det möjligt för verksamheten att ständigt utvecklas och förnyas54. Inom såväl AO som UO
pågår ständigt ett lärande och ett utvecklingsarbete, men dessa har olika karaktär. Något förenklat
skulle man kunna säga att lärandet i AO syftar till att vi ska bli bättre på att göra det arbete vi redan
gör, medan lärandet i UO syftar till att bygga upp kunskap som gör det möjligt för oss att göra något
annat än det vi redan gör. Med hjälp av den nya kunskapen kan verksamheten sedan utvecklas
till en delvis ny, mer ändamålsenlig verksamhet. Utöver dessa båda organisationsformer behöver
alla välfungerande, lärande verksamheter också en gemensam helhetsidé. En sådan idé formar en
gemensam grundsyn och anger en gemensam riktning för verksamhetens utveckling.55
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
23
Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är de frågor eller dilemman som uppstår i vardagen när vi på
olika sätt försöker förverkliga det gemensamma uppdraget. Lär- och utvecklingsprocesser som äger
rum i utvecklingsorganisationen utmärker sig sedan genom att vara öppna och meningsskapande
till sin karaktär. I ett kollegialt lärande är det nämligen avgörande att medarbetarna verkligen blir
medskapande. Det är också viktigt att se till att det faktiskt finns tillräckligt med tid avsatt för
processen. Ledarens roll är att vara ledare, snarare än chef. I detta sammanhang kan det kanske vara
på sin plats att påpeka att ledarskap är en funktion och inte nödvändigtvis en formell yrkesroll.
Även om det pedagogiska ledarskapet till stora delar handlar om att bidra till lärande och utveckling,
finns det anledning att i detta sammanhang också lyfta fram behovet av stabilitet. I hela vår
verksamhet och på alla enskilda enheter behöver behovet av utveckling balanseras mot behovet av
stabilitet. Det behövs alltså både strukturer som stimulerar och möjliggör förändring och strukturer
som främjar stabilitet.
24
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
Personal – Hälsa
Mål: Barn och Utbildnings personal har en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö som
kännetecknas av öppenhet, delaktighet och ansvar
Utmaningen
Sundsvalls kommun har generellt hög sjukfrånvaro i sina verksamheter. Det i sig har resulterat i
särskilda satsningar på personal och hälsa, exempelvis via projektet Samklang. Ändå kan vi se att
sjukfrånvaron i våra verksamheter har ökat under det senaste året. Särskilt allvarlig är situationen i
förskolan. Här upplever personalen en allt högre press och stress, parallellt med att det också uppges
vara svårare att hitta kompetent personal vid anställningar på såväl lång som kort sikt. Åtgärder
så som kompetensförsörjningsplaner och införandet av centralt placerad vikariesamordnare kan
förhoppningsvis bidra till att avhjälpa delar av denna problematik när de väl används i praktiken,
men det är viktigt att påpeka att sådana insatser endast står för en liten del av de insatser som behövs
för att förbättra arbetsmiljön.
Samtidigt som sjukskrivningstalen går upp, visar en undersökning riktad mot våra lärare i
grundskolan att en allt större andel av våra lärare uppger att de, i jämförelse med tidigare år, hinner
med sina arbetsuppgifter under sin arbetstid. Personalen har också i allt högre utsträckning klart
för sig i vilken ordning arbetsuppgifter ska prioriteras. Således är bilden av arbetssituationen i våra
skolor komplicerad - aspekter som gör skillnad i vår upplevelse av arbetssituationen ger inte alltid
genomslag i termer av att personalen blir friskare.
Lärdomar om vad som bidrar till personalens goda hälsa
Utifrån det arbetsmiljöarbete som gjorts vid Barn- och utbildningsförvaltningen under åren har vi lärt
oss att det är av betydelse att:
yy Vi arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågor för att förebygga ohälsa och olycksfall
yy Vi identifierar, genom undersökningar och skyddsronder, riskbedömningar, medarbetarsamtal
och arbetsplatsträffar, de faktorer i vår fysiska och psykosociala arbetsmiljö som kan påverka
vår hälsa
yy Vi kontinuerligt följer upp arbetsmiljön och genomför förbättringar av våra rutiner och
arbetssätt
Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet
Sedan Skolinspektionens tillsyn 2011 och Arbetsmiljöverkets krav 2013 har ett systematiskt arbete
med att förbättra lärarnas arbetssituation pågått. Arbetet har bland annat omfattat att följa upp
lärarnas upplevelse av att hinna med sina arbetsuppgifter under arbetstid, och vilket behov av stöd
de har för att kunna prioritera dessa arbetsuppgifter. Här har rektorernas avstämningssamtal visat sig
vara av stor betydelse för hur lärarna upplever sig kunna hantera och prioritera sina arbetsuppgifter.
Avstämningssamtalen har bidragit till att lärarna i allt högre utsträckning anger att de upplever
sig hinna med sitt arbete. Ett liknande arbete pågår nu även inom förskolan. Arbetsmiljöverkets
nationella tillsyn 2014-2015 av våra skolor och förskolor har också visat på förbättringsområden som
vi ska arbeta vidare med. I detta arbete är det viktigt att komma ihåg att rektorer och förskolechefer
har ett ansvar för personalens arbetssituation.
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
25
Arbete och hälsa är ett brett forskningsområde med flera olika möjliga teoretiska ingångar och
perspektiv, vilket kan göra det svårt att överblicka. Olika vetenskapliga skolor förhåller sig olika till
vilka faktorer som är särskilt viktiga för att vi ska må bra på våra arbetsplatser. Svaret på vad som
skapar hälsosamma arbetsplatser varierar också beroende på om fokus ligger på individuella faktorer
eller organisatoriska förutsättningar.
Generellt sett brukar det sägas att faktorer som har inverkan på människors hälsa i arbetslivet är
yy ansvar och befogenheter
yy arbetsbelastning
yy arbetets innehåll
yy egenkontroll och inflytande/påverkansmöjlighet i det egna uppdraget
yy det sociala sammanhanget på jobbet
yy socialt stöd
yy känsla av meningsfullt arbete, samt
yy ett ledarskap som kan hantera förändringar och vara relations- och målinriktat.56
26
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
Effektivt resursanvändande
Mål: Barn- och utbildningsnämndens resurser används effektivt
Utmaningen
Den ekonomiska situationen inom Barn och Utbildning har varit starkt pressad de senaste åren, något
som givetvis präglar hur vi förhåller oss till de resurser vi har tillgång till. Förvaltningen har också
gjort en översyn av hur medel fördelas, och som en konsekvens av denna översyn även förändrat
tilldelningen av strukturtilläggen. Organisatoriskt har man, både lokalt och centralt, genomfört
organisationsförändringar som ska bidra till effektivt resursanvändande och samtidigt möjliggöra att
alla våra enheter får det stöd som de behöver. Som exempel på sådana organisationsförändringar kan
nämnas den pågående implementeringen av nya skolområden och verksamhetschefer och tidigare
genomförda centraliseringar av stödfunktioner i t ex Servicecenter och CFK. Samtidigt har vissa
av dessa organisationsförändringar medfört att avståndet mellan enheterna och stödfunktionerna
upplevs som längre, och många av våra skolledare upplever det som svårare att få det stöd som de
behöver från flera funktioner så som HR, ekonomi och CFK. Detta i kombination med de ekonomiska
utmaningarna vi står inför, kännetecknar den situation vi står inför det kommande verksamhetsåret.
Lärdomar om vad som bidrar till effektivt resursanvändande
yy Vi gör medvetna val baserade på den kunskap som finns i och om verksamheten
yy Vi tydliggör kopplingen mellan huvudprocesser och stödprocesser
yy Vi arbetar systematiskt med att upprätta och analysera data för att utveckla verksamheten
yy Vi strävar efter att reducera antalet mål och aktiviteter, med fokus på det övergripande
uppdraget
Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet
Ett flertal studier har under de senaste åren belyst vår organisation och identifierat ett antal
förbättringsområden. Inom organisationen har det under en längre tid pågått diskussioner om det
centrala stödets placering och betydelse för kvaliteten i skol- och förskoleverksamheten. Utifrån de
underlag vi har i form av analysseminarier och andra dokumentationer kan vi konstatera att för att ha
en effektiv resursanvändning behöver de centralt placerade resurserna ha tydliga uppdrag riktade mot
den verksamhet som de ska stödja. Likaså behöver dessa resurser ha rätt kompetens för sina uppdrag.
Forskning har visat på att effektiva organisationer först och främst har tydliga och mätbara mål.
Utifrån dessa mål görs prioriteringar där målen och verksamhetens behov för att uppfylla dem styr
utformningen av organisation, bemanning samt kompetens. En effektiv organisation dokumenterar
sitt arbete och följer systematiskt upp kritiska faktorer samt lär av sina misstag för fortsatt utveckling.
Det är också viktigt att fokusera på innehållet – processen – och inte enbart på strukturen och
resurserna.
McKinseys analys av skolor och utbildningssystem visar att dagens utbildningspolitik har för lite
fokus på processer 57 58 Framgångsrika utbildningssystem har fokuserat på innehållet i skolan, hur
det förmedlas och hur undervisningen blir mer framgångsrik. Ju bättre resultat ett skolsystem har,
desto viktigare är det att fokusera på sådana processer istället för på diskussioner om resurser och
system för ansvarsutkrävande. De framgångsrika skolsystemen har lyckats förändra utbildningens
grundstruktur genom att etablera nya institutioner eller skolformer, ändra på läsårsindelningar och
målnivåer, eller skapat system för ett mer decentraliserat ansvarsutkrävande. I de framgångsrika
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
27
skolsystemen har de ansvariga (politiker och tjänstemän) på ett genomtänkt sätt fördelat rätt mängd
resurser till skolor och lärare, förändrat läroplanerna, lärares undervisning och förbättrat skolledningarnas förmåga att leda utvecklingsarbetet. Med andra ord handlar effektiviseringarna om att se till
såväl strukturer och resurser som processer. Frågor om huruvida förvaltning och rektorer fördelar
resurser utifrån elevernas resultat blir på så vis med centrala, liksom frågor om huruvida det stöd som
ges motsvarar behovet. Vidare konstateras att framgångsrika skolor generellt ägnar större del av sina
aktiviteter till att förbättra hur undervisningen levereras, snarare än på att ändra innehållet i det som
levereras.
Samarbete och samverkan har också visat sig vara resursbesparande samtidigt som det främjar utvecklingen av det kollegiala lärandet. Det bidrar också till en gemensam förståelse, vilket underlättar
för verksamheten att utvecklas i en bestämd riktning.59 60
28
Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar
Årshjul för förvaltningens systematiska kvalitetsarbete 2017
December
LISA statusrapport
November
MRP 2018 BUN
Uppföljning HR-arbete
Chefsdag BoU
Oktober
SCB/Skolverket insamling
Förvaltningens kvalitetsrapporter (BUN)
September
Delårsrapport T2
Individuell målplan
Utvecklingssamtal
Avstämningssamtal
lärares arbetsbelastning –
pågående läsår
Analysseminarium
Återkoppling/resultat från
elevhälsosamtal (BUN)
Närvaro slutrapport (BUN)
Förvaltningsledningens
strategidagar, analys och
planering
Januari
Bokslut 2016
Närvaro statusrapport (BUN)
December
Januari
November
Oktober
September
Februari
Mars
år
2017
Augusti
Augusti
Schema på Skolan på
webben klart vid skolstart
Chefsdag
Februari
Avstämningssamtal lärares arbetsbelastning – läsårsmitt
Förvaltningsövergripande redovisning
av värdegrundsarbete
Mittlärande
Dialogsamtal
April
Maj
Juli
Mars
Individuell målplan
Lönesamtal
Övertaligheter – nettolista
Chefsdag BoU
Dialogsamtal
Redovisning av resultat,
elevenkät grundskola &
gymnasium (BUN)
Utskick av förskoleenkäten
Årlig uppföljning av SAM
Juni
Juni
Avstämningssamtal – lärares
arbetsbelastning efter läsåret
Avstämning kvalitetsverktyg
(Lokal VP och resultatprofil)
April
Delårsrapport T1
LISA redovisning
Lönebesked
ARUBA-aktiviteter
Framtidsmyran
Dialogsamtal
Redovisning av resultat, förskoleenkäten till förskolorna
Maj
Uppföljning av HR-arbetet
SYVBarometern Ung redovisas
Chefsdag BoU
Redovisning av förskoleenkäten (BUN)
Verksamhetsplan 2017 Årshjul
29
Referenser
1
Skolverket Likvärdig utbildning i grundskolan http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/likvardigutbildning-i-grundskolan-1.218790 (senast hämtad 2016-11-15)
2
Skollag (SFS 2010:800)
3
Vingsle, C. (2014) Formative assessment: Teachers knowledge and skills to make it happen. Lic.avh. Umeå: Umeå Universitet
4
Dolk, K (2013) Bångstyriga barn – makt, normer och delaktighet I förskolan. Stockholm: Ordfront
5
Skolverket: Grupparbete – en utmaning för både elever och lärare http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/
didaktik/undervisning/grupparbete-en-utmaning-for bade-larare-och-elever-1.210562
6
Grettve, A., Israelsson, M., Jönsson, A. (2014) Att bedöma och sätta betyg: tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur &
Kultur
7
Skolverket: Bedömningskultur påverkar elevernas förutsättningar. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/
bedomning/relationer-larande/bedomningskultur-paverkar-elevernas-forutsattningar-1.123820
8
Rätten till kunskap: En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. Skolinspektionen rapport 2010:14
9
Dweck, C. (2015) Mindset: Du är vad du tanker. Stockholm: Natur & Kultur
10 Åkerström, J. (2014) ”Participation is everything” – Young people’s own voices on participation in school life. Örebro studies in
Social work 14. Örebro: Örebro Universitet
11 Warne, M., Snyder, K., Gillander-Gådin, K. (2013) Promoting an Equal and Healthy Environment: Swedish Students’ View of the
Daily Life at School. Qualitative Health Research, vol. 23:10, ss. 1354-1368
12 Warne, M (2013) Där eleverna är: Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa. Östersund: Mittuniversitetet
13 Skolans betydelse för barns och ungas psykiska hälsa – en studie baserad på den nationella totalundersökningen i årskurs 6
och 9 hösten 2009. www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2012-5-15
14 Gillander Gådin K., Ahlgren, C., Weiner, G. (2013) School Health Promotion to Increase Empowerment, Gender Equality and Pupil
Participation: A Focus Group Study of a Swedish Elementary School Initiative. Scandinavian Journal of Educational Research,
2013:57(1):54-70
15 Rising Holmström M Hälsosamtalet: skolbarns självrapporterade hälsa i ett svenskt kontext. Avhandling Mittuniversitetet 2013.
16 Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013, Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-3-15
17 Bellskog, Å., Källman, L., & Malmberg, L. En aktionsforskningsinriktad fallstudie om skolans lärandemiljö utifrån
bedömningsområdet ”trygghet och studiero” Artikel nr 7/2015. http://www.skolporten.se/forskning/utveckling/
forskningscirkeln-blev-ett-nytt-verktyg-for-skolutveckling/
18 Skolans betydelse för barns och ungas psykiska hälsa – En studie baserad på den nationella totalundersökningen i årskurs 6
och 9 hösten 2009. www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-5-15
19 Hagquist, C. Skolmiljö, mobbning och hälsa. Resultat från Ung i Värmland 1988 – 2011
https://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2012/12/ladda_ner_rapporten_61395.pdf
20 Carlerby, H. (2012). Health and Social Determinants Among Boys and Girls in Sweden : Focusing on Parental Background.
Avhandling. Sundsvall. Mittuniversitetet
21 Landstedt, E. (2010). Life circumstances and adolescent mental health: Perceptions, associations and a gender analysis.
Avhandling Sundsvall. Mittuniversitetet.
22 Sarasvathy, S.D. & Venkataraman, S. (2011) Entrepreneurship as method: open questions for an entrepreneurialfuture.
Entrepreneurship Theory and Practice,
23 Henriksson, K. (2009) Klassrumsflyktingar: pedagogiska situationer och relationer i klassrummet. Studentlitteratur AB
24 Jarvis, P. (2006) Towards a comprehensive theory of human learning, New York, NY, Routledge.
25 Värdeskapande lärande, Se http://www.sundsvall.se/Utbildning-och-forskola/Pedagog-Sundsvall/Sveriges-bastaskola-2021/Vardeskapande-som-pedagogik/
26 Lackéus & Sävetun (2016) Entreprenöriell utbildning som värdeskapande lärande – en tredje väg. En effektstudie av
värdeskapande lärande på uppdrag av Skolverket. Göteborg, Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers,
27 Kragh-Müller (2012) Ögat hoppar över muren – om pedagogiken i Reggio Emilia. I Kragh-Müller, G. Ørsted Andersen, F., Veje
Hvitved, L. Goda lärmiljöer för barn. Lund: Studentlitteratur.
30
Verksamhetsplan 2017
28 Hattie, J. (2012) Synligt lärande för lärare Stockholm: Natur och Kultur
29 Dweck, C.S. (2012) Mindset: How You Can Fulfil Your Potential, Robinson
30 Dylan, W. Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken, 2013
31 http://www.journeytoexcellence.org.uk/videos/expertspeakers/feedbackonlearningdylanwiliam.asp,
32 The effect of Praise on Mindset http://www.youtube.com/watch?v=TTXrV0_3UjY
33 Dweck, C.S. (2012) Mindset: How You Can Fulfil Your Potential, Robinson
34 Dylan, W. Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken, 2013
35 Otterborg, A. (2011) Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande. Jönköping:
Högskolan för lärande och kommunikation
36 Falk-Lundqvist, Å., Hallberg, P-G., Leffler, E., Svedberg, G. (2011) Entreprenöriell pedagogik i skolan: drivkrafter för elevers
lärande. Stockholm: Liber
37 Baumeister, R. F., Vohs, K.D., Aaker, J. L. & Garbinsky, E. N. (2012) Some Key Differences between a Happy Life and a Meaningful
Life. Journal of Positive Psychology.
38 https://www.youtube.com/watch?v=hul1Z_91tPw
39 Skolverket (2013) Betydelsen av icke-kognitiva förmågor. Stockholm
40 Jarvis, P. (2006) Towards a comprehensive theory of human learning, New York, NY, Routledge.
41 Hargreaves, A. (2005) The emotions of teaching and educational change. Extending Educational Change
42 Dewey, J. (2009). Democracy and education: An introduction to the philosophy of education. New York: WLC Books. (Original
work published 1916)
43 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen 2011
44 Nilsson, L (1997) Elevinflytande
45 Forsberg, E (2000) Elevinflytandets många ansikten
46 Kåräng, G (1999) Elevinflytande, studieresultat och det inre arbetet i skolan
47 Selberg, G (1999) Främja elevers lärande genom elevinflytande
48 Korpela, M (2004) Elevinflytande i praktiken – så här kan man göra i praktiken!
49 Skolinspektionen, rapport 2013:5
50 Skolinspektionen, rapport 2014:5
51 https://www.youtube.com/watch?v=9rZfYzCb0AI
52 Chaiklin, S. (2003). “The Zone of Proximal Development in Vygotsky’s analysis of learning and instruction”.
In Kozulin, A., Gindis, B., Ageyev, V. & Miller, S. (Eds.) Vygotsky’s educational theory and practice in cultural context. 39-64.
Cambridge: Cambridge University.
53 Dweck, C.S. (2012) Mindset: How You Can Fulfil Your Potential, Robinson
54 Ellström, P-E. (2010). Practice-based innovation: a learning perspective. Journal of Workplace Learning. 22(1), 27-40
55 Thelin, K (2013) Mellan varumärke och gemensamt raster. Doktorsavhandling Karlstad Universitet.
56 se exempelvis Bolin, M (2009) The importance of organizational characteristics for psychosocial working conditions and health.
Umeå: Umeå Universitet.
57 http://www.mckinsey.com/~/media/mckinsey/dotcom/client_service/social%20sector/pdfs/howthe- worlds-mostimproved-school-systems-keep-getting-better_download-version_final.ashx
58 http://mckinseyonsociety.com/downloads/reports/Education/Worlds_School_Systems_Final.pdf
59 Senge, Den femte disciplinen, Thomson fakta 1995
60 Thelin, K (2013). Mellan varumärke och gemensamt raster, Doktorsavhandling Karlstad Universitet
Verksamhetsplan 2017
31
Bilaga 1
SKOLA
Centrala begrepp
Huvudman – Kommuner, landsting, staten eller enskilda kan vara huvudmän inom
skolväsendet. Detta framgår av skollagen.
Verksamhet/Enhet – Begreppen förskoleenhet och skolenhet används i skollagen och
definieras som ”en verksamhet organiserad av en huvudman i en eller flera byggnader som
ligger nära varandra”. En förskolechef eller rektor kan ha ansvar för en eller flera förskole- eller
skolenheter, men en enhet kan bara ha en förskolechef eller rektor. Definitionen av skolenhet
omfattar även verksamheten i förskoleklass och fritidshem.
Vetenskaplig grund – Kunskap som baseras på vetenskaplig metod. Forskning är ett
systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och vår tillvaro. Att
ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor. I det vetenskapliga arbetet ska man
systematiskt och kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang.
Genom den vetenskapliga begreppsapparaten med syfte, teori, metod, material och kravet på
källhänvisning blir forskningens resultat synliga och tillgängliga för kritisk granskning.
Beprövad erfarenhet – är något mer än erfarenhet, också om den är lång. Den är prövad.
För detta fordras att den också ska vara dokumenterad, i varje fall på något sätt kommunicerad
så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån
kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll. Den bör också vara prövad
utifrån etiska principer: all erfarenhet är inte av godartad och därmed efterföljansvärt slag. Med
en sådan prövning kommer man nära det vetenskapliga arbetssättet även om innehållet kan vara
ett annat än det vetenskapligt genererade.
32
Verksamhetsplan 2017
Bilaga 2
Beskrivning över skolans styrning
Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig och främja alla barn och elevers lärande
utifrån deras förutsättningar. Det innebär att utbildningen ska ta hänsyn till barns och elevers
olika behov, att ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Utbildningen
ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga
rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors
lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Staten
Riksdagen fastställer skollagen.
Regeringen beslutar om förordningar, exempelvis skolförordningen (2011:185) och gymnasieförordningen (2010:2039).
Skolverket är en förvaltningsmyndighet för skolan, förskolan, vissa särskilda utbildningsformer
och annan pedagogisk verksamhet. Det är den myndighet som beslutar om föreskrifter.
Skolverket ger även ut de allmänna råd som fungerar som rekommendationer till hur skolväsendet
ska tillämpa lagar, förordningar och föreskrifter.
Skolinspektionen är en tillsynsmyndighet som ansvarar för att granska huvudmän och
verksamheterna för att alla barn, elever och vuxenstuderande får tillgång till en likvärdig
utbildning av god kvalitet i en trygg miljö.
Kommunen
Kommunfullmäktige skapar de förutsättningar som behövs för att den kommunala
utbildningsverksamheten ska bedrivas i enlighet med lagar och förordningar, då kommunen är
huvudman för det kommunala skolväsendet.
Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom den kommunala
utbildningsverksamheten, vilket omfattar förskoleverksamheten, förskoleklass, skolbarnsomsorg,
grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola och kulturskola.1 Barn- och utbildningsnämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med nämndens reglemente, de mål och
riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt enligt föreskrifter i lagar och förordningar. Barn- och
utbildningsnämnden skall regelmässigt rapportera till fullmäktige hur verksamheten utvecklas
och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret.2
Barn- och utbildningsförvaltningen verkställer den av barn och utbildningsnämnden
beslutade mål och resursplanen (MRP). Förvaltningen gör, med MRP och övriga styrande
dokument och riktlinjer som utgångspunkt, en övergripande verksamhetsplan. På denna nivå
sker även de förvaltningsövergripande analyserna över det arbete som sker på enhetsnivå. Det
handlar till exempel om att skapa rutiner för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara,
liksom att bidra med hjälp och stöd till det arbete som sker på enhetsnivå. I arbetet med den
förvaltningsövergripande analysen ingår att samla, sammanställa och analysera alla lokala
verksamhetsplaner. Det är förvaltningen som bidrar med att samla in och sammanställa data
till den resultatprofil som är unik för respektive enhet, som tillsammans med den lokala
verksamhetsplanen utgör det nya kvalitetsverktyget.
Verksamhetsplan 2017
33
Verksamheten
Förskolechef och rektor ansvarar för att, på sin respektive enhet, planera, följa upp och utveckla
utbildningen. Förskolechef och rektor ska säkra att de mål som återfinns i olika styrdokument
uppnås. Förskolechef och rektor ska årligen beskriva enhetens arbete i sin lokala verksamhetsplan.
Barnen
Eleverna
Lokal verksamhetsplan
Verksamheten
Resultatprofiler – Verksamhetsplan
Barn- och utbildningsförvaltningen
Mål- och resursplan (MRP)
Barn- och utbildningsnämnden
Kommunfullmäktige
Skollagen Kommunallagen Arbetsmiljölagen Läroplaner
Staten
34
Verksamhetsplan 2017
Regering
Skolverket
Bilaga 3
Vill du veta mer?
Förskolans och fritidshemmens kvalitetsindikatorer
http://pedagogsundsvall.se/systematiskt-kvalitetsarbete/dokument-och-stodmaterial/
De förvaltningsövergripande kvalitetsrapporterna för förskolan, grundskolan och gymnasiet
https://m03-http-sundsvallse.login.sundsvall.se/Regler-och-styrning/Styrning-och-uppfoljning/
Kvalitetsrapporter/
Observera att för att komma åt dokumenten via dessa länkar behöver du vara inloggad som
medarbetare på sundsvall.se
Verksamhetsplan 2017
35
Besöksadress Norrmalmsgatan 4
Postadress 851 85 Sundsvall
Telefon 060 - 19 10 00
www.sundsvall.se