Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio

Verktyg för att säkerställa lågt
kadmiuminnehåll i bio-gödsel
RAPPORT B2012:02
ISSN 1103-4092
Förord
Avfall Sverige har uppdragit åt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut att tillsammans med JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik genomföra ett projekt för säkerställande av lågt kadmiuminnehåll
i biogödsel. I denna rapport redovisas resultat från litteraturstudie och enkätundersökning samt
framtagande av medel-, median-, max- och minimivärden för utvalda substrat. Till projektets resultat
hör också ett beräkningsverktyg för uppskattning av kadmiuminnehåll i biogödsel.
Rapporten har sammanställts av Christina Anderzén (SP) och Emelie Ljung (JTI).
Malmö juni 2012
Per-Erik Persson
Ordförande Avfall Sveriges
Utvecklingssatsning Biologisk återvinning
Weine Wiqvist
VD Avfall Sverige
Sammanfattning
Vilka substrat som används för produktion av biogödsel och biogas är avgörande för biogödselns kvalité.
En av de viktigaste parametrarna är biogödselns innehåll av kadmium. Eftersom kadmium är en giftig
tungmetall vars förekomst och spridning ska minska, ett så kallat utfasningsämne, är minimering av
dess förekomst i biogödsel av högsta vikt. En annan avgörande kvalitetsaspekt är biogödselns nytta, det
vill säga innehållet av näringsämnen. Innehållet av fosfor är särskilt intressant eftersom det är en ändlig
resurs.
Grundat på dessa förutsättningar ligger fokus i detta projekt främst på innehållet av kadmium och fosfor
i biogödsel samt i de substrat/råvaror som används för biogas- och biogödselproduktion. Eftersom
kadmium frigörs vid brytning av fosfor har kvoten för innehållet av dessa två ämnen traditionellt använts
för beskrivning av handelsgödselns kvalitet. Därför används kadmiumfosforkvoten även i detta projekt.
Projektets syfte har varit att ta fram underlag och verktyg för att värdera substrat med avseende på
deras innehåll av kadmium. Ett beräkningsverktyg för beräkningar av kadmiuminnehåll i substrat och
biogödsel har tagits fram och med hjälp av verktyget beräknas kadmiumfosforkvoten i biogödseln utifrån
användarens inmatade värden/data för ingående substrat alternativt hur tillägg/borttag av ett substrat
påverkar biogödselns kvalité. Därutöver har innehållet av kadmium, fosfor och kadmiumfosforkvoten i
producerad biogödsel samt i ett urval substrat kartlagts. För biogödsel och för vissa substratkategorier
redovisas medel-, max- och minvärden för innehåll av kadmium och fosfor samt kadmiumfosforkvoten.
För visa substratkategorier redovisas även medianvärden.
Följande slutsatser kan dras av studien:
• Innehåll av kadmium och fosfor samt kadmiumfosforkvoten varierar mellan biogödsel från olika
samrötningsanläggningar.
• De substrat som används för biogas- och biogödselproduktion har generellt ett visst innehåll av
kadmium.
• Innehållet av kadmium varierar mycket mellan olika substrat samtidigt som en variation finns inom
olika substratkategorier.
• Egna analyser eller analyser utförda av leverantören är att föredra vid beräkningar framför medel-,
median- max och minvärden eller typvärden för ett visst substrat.
• För att förebygga risken för förhöjda värden av kadmium i biogödseln är det viktigt att verka
förebyggande och även bedöma substrat utifrån dess innehålla av kadmium och inte enbart
biogaspotential. Ensidigt tryck på ökad gasproduktion kan äventyra en hög kvalité på biogödseln
samt möjligheten att återföra växtnäringsämnen.
• Biogödseln uppvisar i flera fall lägre kadmiumfosforkvot än stallgödsel. Ett kraftigt sänkt nationellt
gränsvärde för kadmiumfosforkvoten skulle kunna minska möjligheten att
använda organiska gödselmedel med dagens kvalitet.
Det långsiktiga målet är att kunskapen om olika substrats innehåll av kadmium och dess påverkan på
biogödselkvalitén ska öka samt att biogödselns innehåll av kadmium på sikt ska minska.
Innehåll
1Inledning
1.1Syfte och mål
1.2Definitioner
2Bakgrund
2.1Biogödsel från samrötningsanläggningar
2.2
Certifierad återvinning
2.2.1Råvaror
2.2.2Slutprodukt
2.3Lagstiftning och rekommendationer
2.3.1Tungmetaller
2.3.2Växtnäringsämnen
2.3.3Kadmiumfosforkvot
2.4Kadmium
2.4.1Kadmium i åkermark och grödor
2.4.2Kadmium i gödselmedel
2.4.3Hälsorisker och åtgärder
3Metoder
3.1Substratlista
3.2Enkät
3.3Sammanställning enkät
3.4Urval
3.5Medel-, median-, max- och minvärden
3.6Beräkningsverktyg
4Resultat
4.1Enkätsvar
4.1.1Biogödselkvalitet
4.1.2Substrat
4.1.2.1Matavfall
4.1.2.2Fiskavfall
4.1.2.3Mejeri
4.1.2.4Frukt- och grönsaksberedning
4.1.2.5Potatis
4.1.2.6RME-tillverkning (glycerol)
4.1.2.7Slakteriavfall
4.1.2.8Gödsel (nöt och svin)
4.1.2.9Slam för fettavskiljare
4.1.3
Process- och tillsatsmedel
4.1.4Framtiden
4.1.5Kompostanläggningar
4.1.5.1Kvalitet kompost
4.1.5.2Substrat
4.1.5.3 Process- och tillsatsmedel
4.1.5.4Framtiden
4.2Verktyg
5Diskussion
5.1Kvalité på biogödsel
5.2Bedömning av nya substrat
5.2.1Komposteringens framtida roll
6Slutsatser
7Referenser
8Bilagor
8.1Substratlista
8.2Enkät
8.3Ifyllnadsinstruktion för enkät
8.4Verktyget
1
2
2
3
3
4
4
5
5
5
7
7
8
8
9
10
12
12
12
12
13
13
13
14
14
14
15
15
17
17
17
17
18
18
19
20
21
21
21
21
21
21
22
22
24
24
25
26
27
28
30
30
32
35
38
1 Inledning
Vid samrötning av avfall produceras två produkter, biogödsel och biogas. Vilka substrat som används
för produktionen är avgörande för biogödselns kvalité. En av de viktigaste faktorerna för kvalitén på
biogödsel är dess innehåll av kadmium.
På grund av sina giftiga egenskaper ska förekomst och spridning av kadmium i enlighet med det nationella
miljömålet om Giftfri miljö minska fortlöpande (Miljömålsportalen, 2011). Kadmium lyfts även i
målet som ett särskilt farligt ämne som ska fasas ut, så kallat utfasningsämne. Särskilt farliga ämnen
används där som begrepp för att skilja ut ämnen som har så farliga egenskaper att de överhuvudtaget
inte bör användas på grund av den stora risken för skador på hälsa och miljö. Kadmium är en av tre
särskilt farliga metaller i gruppen, övriga är kvicksilver och bly. Kadmium som utfasningsämne har
även implementerats i Prioriteringsguiden (PRIO)1. Ambitionen att minska spridning av kadmium är
därmed tydlig. Eventuellt kommande krav och gränsvärden för innehåll av kadmium i biogödsel gör
frågan synnerligen viktig för producenter av biogödsel.
Eftersom näringsämnet fosfor är en ändlig resurs så är kretslopp och återföring till jordbruket särskilt
intressant samt avgörande för biogödselns värde. Biogödselns kvalité med avseende på innehåll av
näringsämnen i relation till kadmium och andra tungmetaller påverkar samtidigt möjligheten till
spridning beroende på vad som är begränsande för givan. Ambitionen är alltid att näringsämnena
(fosfor eller kväve) ska vara det som är begränsande vid spridning av biogödsel.
En kadmiumfosforkvot (mg Cd/kg P) används traditionellt för handelsgödsel eftersom man vid brytning
av fosfor i gruvor även får med sig en del kadmium. Vid en jämförelse mellan olika fosforgödselmedel
är därför kvoten en värdefull upplysning för att se hur mycket kadmium som tillförs åkermarken
(Johansson, pers. medd.).
I tidigare litteratur där substrat för biogasproduktion sammanställts har man framförallt fokuserat
på substratens biogaspotential och inte på hur de påverkar biogödselns kvalité bl.a. med avseende
på innehåll av kadmium. I U2009:14 Substrathandboken konstateras dock att ”det är viktigt att för
varje avfallstyp utvärdera dels om substratet innehåller tillräckligt med näring för att biogödseln skall
lämpa sig som gödselmedel, dels om det innehåller något som är olämpligt att sprida på åkermark. De
inkommande råvarorna är avgörande för produktens kvalité, varför potentiellt skadliga ämnen skall
undvikas”. Denna studie, Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i biogödsel, med tillhörande
beräkningsverktyg är tänkt att utgöra ett komplement i detta avseende.
För säker spridning av biogödsel på jordbruksmark behöver hänsyn tas till fler faktorer än dess innehåll
av kadmium. Detta görs i Waste Refinery projektet Rätt slam på rätt plats där olika sorters slam
(biogödsel från samrötningsanläggningar, slam från avloppsreningsverk samt slam från pappers- och
massaindustrin) studeras tillsammans med möjliga användningsområden, exempelvis spridning på
jordbruksmark. Detta med syftet att ta fram ett bedömningsverktyg för att säkerställa att ett specifikt
1 Ett webbaserat verktyg från Kemikalieinspektionen
1
slamparti hamnar rätt avseende användningsområde utifrån givna parametrar. Projektet, som pågått
parallellt med denna studie, startades upp vid årsskiftet 2010/2011 och resultat, vilka kan ses som ett
komplement till denna studie, presenteras våren 2012. Rätt slam på rätt plats genomförs av SP Sveriges
Tekniska Forskningsinstitut och JTI –Institutet för jordbruks- och miljöteknik, tillsammans med en
bred projektgrupp.
1.1 Syfte och mål
Projektets syfte är att ta fram underlag och verktyg som kan användas för planeringen av driften på
anläggningarna och värdera substrat med avseende på deras innehåll av kadmium.
Målet med projektet är att ta fram ett beräkningsverktyg som anläggningarna kan använda sig av för
uppskatta biogödselns kadmiuminnehåll. Det långsiktiga målet är att kunskapen om olika substrats
innehåll av kadmium och dess påverkan på biogödselkvalitén ska öka samt att biogödselns innehåll av
kadmium på sikt ska minska.
1.2 Definitioner
Biogödsel
Rötrest som bildats vid framställning av biogas i en
samrötningsanläggning.
Certifierad biogödsel
Biogödsel som är certifierad enligt Certifierad återvinning SPCR 120.
Matavfall
Källsorterat matavfall från hushåll, restauranger och butiker.
Processhjälpmedel
Tillsats som är avsedd att underlätta eller möjliggöra steg i
behandlingsprocessen.
Rötrest
Fast, flytande eller slamformig produkt som bildas efter rötning och
som innehåller vatten, icke nedbrutet material, näringsämnen och
mikroorganismer.
Samrötningsanläggning
En biogasanläggning där råvaran består av flera olika typer av substrat
(organiskt avfall), dock ej substrat från VA-sektorn som t.ex. slam från
avloppsreningsverk.
Slam från reningsverk
(Avloppsslam)
Slam från avloppsreningsverk, flerkammarbrunnar eller liknande
anordningar som behandlar avloppsvatten från hushåll eller tätorter,
eller från andra reningsverk som behandlar avloppsvatten med liknande
sammansättning. Infattar både rötat och icke rötat slam.
Slam från certifierat
avloppsreningsverk
Slam som producerats vid ett REVAQ-certifierat avloppsreningsverk.
Tillsatsmedel
Tillsats som är avsedd att förbättra slutproduktens kvalitet.
TS
Torrsubstanshalt
Utfasningsämne
Ett ämne som utifrån sina egenskaper bedömts vara särkilt farligt och
därmed ska fasas ut.
2
2 Bakgrund
2.1 Biogödsel från samrötningsanläggningar
Biogödsel är rötrest som har bildats vid framställning av biogas i en samrötningsanläggning. Denna
typ av anläggning tar emot olika typer av lätt nedbrytbart organiskt avfall såsom gödsel, slakteriavfall,
matavfall samt restprodukter från livsmedelsindustri och processindustri som innehåller både energi
och växtnäring. Inga substrat från VA-sektorn är tillåtna (t.ex. slam från avloppsreningsverk).
Biogödsel från samrötningsanläggningar kan certifieras enligt certifieringssystemet Certifierad
återvinning SPCR 1202, så kallad certifierad biogödsel. Certifieringen ger en kvalitetsmärkt produkt och
dess syfte är att öka kundens förtroende för produkten och därmed förbättra avsättningsmöjligheten.
År 2010 fanns det 18 samrötningsanläggningar i Sverige, varav 10 av dessa producerade certifierad
biogödsel enligt Certifierad återvinning SPCR 120 (Statens energimyndighet, 2011). År 2009 fanns
det 21, varav 10 av dessa producerade certifierad biogödsel (Statens energimyndighet, 2010). Orsaken
till minskat antal samrötningsanläggningar år 2010 är att det har införts en ny klassificering av
samrötningsanläggningar (Statens energimyndighet, 2011). Vid årsskiftet 2011/2012 fanns det 11
certifierade anläggningar. För aktuella antalet certifierade anläggningar hänvisas till Avfall Sveriges
hemsida http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/certifiering/.
Vilka substrat som anläggningen tar emot är avgörande för biogödselns kvalité. För en överskådlig
bild över inkommande substrat brukar de delas upp i kategorierna gödsel, slakteri, matavfall,
livsmedelsindustri och övrigt. Kategorin energigröda kan också förekomma. En sammanställning
över fördelningen av inkommande substrat till landets samrötningsanläggningar (certifierade och ej
certifierade) år 2009 och 2010 redovisas i Tabell 1.
Tabell 1. Inkommande substrat till landets 18 samrötningsanläggningar år 2010 (Statens energimyndighet,
2011) och landets 21 samrötningsanläggningar år 2009 (Statens energimyndighet, 2010).
År
Total
mängd
[ton]
Mat­
avfall
[ton]
Gödsel
[ton]
Livsmedels- Slakteri1 Energi­
industri
[ton]
grödor
[ton]
[ton]
Övrigt
[ton]
2010
590 752
103 725
136 638
66 554
114 954
27 138
141 743
2009
558 551
92 879
156 355
86 477
112 027
2 900
81 771
2
1 Kategorin Slakteri inkluderar verksamhetsslam.
2 Kategorin Energigrödor var ej efterfrågad i Avfall Sveriges rapporteringssystem. Värdet för Energigrödor är insamlat utanför rapporteringssystemet och kan därmed vara missvisande (Statens energimyndighet, 2010).
Biogödsel har generellt ett stort näringsinnehåll och kan med fördel användas som gödselmedel inom
jordbruket. Användning av biogödsel istället för mineralgödsel innebär återföring av växtnäringsämnen
och i stort sett används den totala produktionen i Sverige som gödselmedel på jordbruksmark (Avfall
Sverige, 2011).
2 SPCR 120 är ett frivilligt certifieringssystem för biogödsel. För mer information hänvisas till avsnitt 2.2 Certifierad återvinning.
3
Mängden producerad biogödsel har ökat under de senaste åren (Tabell 2 och Tabell 3). Under
2010 producerades 610 937 ton biogödsel från samrötningsanläggningar, varav 92 procent
återfördes till jordbruket (Statens energimyndighet, 2011), och under 2009 producerade landets
samrötningsanläggningar 498 752 ton biogödsel varav 97 procent användes inom jordbruket (Statens
energimyndighet, 2010) (Tabell 3).
Tabell 2. Mängd producerad biogödsel under åren 2005-2008 (Avfall Sverige, 2010).
År
2005
2006
2007
2008
Producerad biogödsel [ton]
25 1840
27 2730
336 100
389 350
Tabell 3. Mängd producerad biogödsel från landets samrötningsanläggningar år 2010 (Statens
energimyndighet, 2011) och 2009 (Statens energimyndighet, 2010).
År
Producerad
biogödsel [ton]
Användning inom
jordbruket [ton]
Användning inom
jordbruket [%]
Antal anläggningar
(certifierade)
2010
610 937
564 654
92
18 (10)
2009
498 752
484 703
97
21 (10)
2.2 Certifierad återvinning
Avfall Sverige har sedan år 1999 ett certifieringssystem för biogödsel och ett för kompost, vilka båda går
under varumärket Certifierad återvinning:
• SPCR 120: Certifiering av biogödsel
• SPCR 152: Certifiering av kompost
Certifieringen är frivillig och leder fram till en produktcertifiering av biogödseln eller komposten, med
målsättningen att öka kundens förtroende för produkten och förbättra avsättningsmöjligheterna.
Certifierad produkt får märkas med varumärket Certifierad Återvinning (Avfall Sverige, 2011).
Certifieringen innebär att det finns dokumenterade rutiner för hela hanteringskedjan från råvara till
slutprodukt och att regelbundna egenkontroller av till exempel metallhalter och patogener genomförs.
Certifieringen påbörjas med ett kvalifikationsår (minst ett kalenderår). När alla rutiner finns på plats
och analyserna under kvalifikationsåret visar på godkända värden utfärdas ett certifikat. En anläggning
med certifikat får besök av ett besiktningsorgan en till två gånger per år, varvid anläggningens
kvalitetsarbete granskas och kontroll av att produkterna uppfyller kraven utförs. SP – Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut är idag certifieringsorgan för certifieringssystemet, vilket innebär att de genomför
revisioner av egenkontrollen och utfärdar certifikat (SP, 2010).
2.2.1 Råvaror
De substrat, processhjälpmedel och tillsatsmedel som är godkända att ta in till en certifierad anläggning
finns angivna i certifieringsreglerna (Bilaga1a och 1b i SPCR120 och SPCR 152)3. Substraten in till
en anläggning som producerar certifierad biogödsel eller kompost ska vara rena, källsorterade
och biologiskt lättnedbrytbara. Utgångspunkten är också att de har sitt ursprung från foder- eller
livsmedelskedjan (SP, 2010). Nya substrat eller processhjälp-/tillsatsmedel kan, efter ansökan,
godkännas av certifieringssystemets styrgrupp (Avfall Sverige, 2011). För animaliska biprodukter och
substrat från VA-sektorn gäller följande inom Certifierad återvinning:
3 Observera att revidering av Bilaga 1a och 1b i SPCR 120 och SPCR 152 alltid kan ske, varför intresserad alltid hänvisas till den senaste
versionen av certifieringsreglerna.
4
•
•
Vid behandling av animaliska biprodukter, exempelvis slakteriavfall och gödsel, gäller de regler
som finns i ABP-lagstiftningen (EG) nr 1069/2009 samt Kommissionens förordning (EU) 142/2011.
Anläggningen måste vara godkänd av Jordbruksverket (SP, 2010).
Substrat från VA-sektorn, till exempel slam från avloppsreningsverk eller enskilda brunnar, är inte
tillåtet som råvara för certifierad slutprodukt (SP, 2010).
Eftersom råvarorna är avgörande för produktens kvalitet ska potentiellt skadliga ämnen undvikas
inom certifieringssystemet. Material som innehåller skadliga och främmande ämnen som kan inverka
negativt på slutproduktens kvalitet eller på certifieringssystemets och slutproduktens acceptans är inte
lämpliga som råvaror (SP, 2010). Fortsatt säger certifieringsreglerna att inkommande råvaror som kan
ha betydelse för slutproduktens kvalitet ska kontrolleras enligt dokumenterade rutiner, för att intyga att
inkommande material överrensstämmer med specificerade krav (SP, 2010).
2.2.2 Slutprodukt
Certifieringssystemen inom Certifierad återvinning ställer krav på slutprodukten gällande metaller (se
Tabell 4), smittskydd (analyser av Echerichia coli, Enterococaceae och Salmonella), synliga föroreningar,
grobara frön och växtdelar samt organisk substans. Slutprodukten ska kontrolleras i den omfattning
som anses nödvändig för att säkerställa att specificerade krav uppfylls (SP, 2010). För mer information
om certifieringsreglerna inom Certifierad återvinning hänvisas till SP:s Certifieringsregler för biogödsel,
SPCR 120 (SP, 2010) alternativt SP:s Certifieringsregler för kompost, SPCR 152 (SP, 2009).
2.3 Lagstiftning och rekommendationer
Det finns riktvärden och gränsvärden, i certifieringsregler och lagstiftning, för tungmetaller
och växtnäringsämnen när det gäller spridning av olika organiska gödselmedel och slam från
avloppsreningsverk (avloppsslam) på åkermark. Utöver gällande lagstiftning har Naturvårdsverket tagit
fram ett förslag till förordning för avloppsfraktioner – i rapporten benämnt Naturvårdsverkets förslag
till ny förordning för avloppsfraktioner, 2010. Miljödepartementet beslutade att inte införa förslaget i
svensk lagstiftning. I februari 2012 fick Naturvårdsverket ett nytt regeringsuppdrag där de ska utreda
möjligheterna till fosforåtervinning. Det nya uppdraget ska genomföras i samråd med flera andra
myndigheter och ska redovisas senast den 12 augusti 2013 (Regeringskansliet, 2012).
2.3.1 Tungmetaller
Inom certifieringssystemet Certifierad återvinning finns riktvärden för metallhalter i certifierad
biogödsel och kompost (Tabell 4) och riktvärden för metalltillförsel till åkermark (Tabell 5). Dessa
kan jämföras med de haltgränsvärden som finns för slutprodukten avloppsslam som ska spridas på
jordbruksmark enligt SFS 1998:9444 (Tabell 4) respektive högsta tillåtna mängder metaller till åkermark
från avloppsslam5 enligt SNFS 1994:26 (Tabell 5). I Naturvårdsverkets förslag till ny förordning för
avloppsfraktioner, 2010, föreslogs en sänkning av mängden metall som får tillföras åkermarken för
kadmium och kvicksilver jämfört med nuvarande lagstiftning samtidigt som listan föreslogs utökas med
ett värde för silver så att även mängden tillförsel av denna metall begränsas. Certifierad återvinnings
rikvärden för metallinnehåll i biogödsel och kompost (Tabell 4), med undantag för koppar och zink,
följer gränsvärden för farliga ämnen i beståndsdelar i organiska växtmedier enligt kommissionens
beslut om fastställande av reviderade ekologiska kriterier och de bedömnings- och kontrollkrav som är
knutna till dessa kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till växtmedier (2007/64/EGt).
Koppar och zink följer högsta tillåtna halt i avloppsslam som ska spridas på åkermark.
4 SFS 1998:944: Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.
5 Definition för avloppsslam enligt SNFS 1994:2: ” Slam från avloppsreningsverk, flerkammarbrunnar eller liknande anordningar som behandlar
avloppsvatten från hushåll eller tätorter, eller från andra reningsverk som behandlar avloppsvatten med liknande sammansättning.”
6 SNFS 1994:2: Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket
7 KOMMISSIONENS BESLUT av den 15 december 2006 om fastställande av reviderade ekologiska kriterier och de bedömnings- och kontrollkrav
som är knutna till dessa kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till växtmedier (2007/64/EG).
5
Tabell 4. Rikt- och gränsvärden för tungmetallhalter vid jordbruksanvändning.
Regelverk
Certifierad återvinnig,
SPCR 120 och SPCR 152
SFS 1998:944
NVs Förslag till ny
förordning för avloppsfraktioner, 2010
Riktvärden i bio­
gödsel/kompost
Högst tillåtna halter i
avloppsslam
Högst tillåtna halter i
avloppsfraktioner
[mg/kg TS]
[mg/kg TS]
[mg/kg TS]
Bly
100
100
100
Kadmium
1
2
1,3
Koppar
600
600
600
Krom
100
100
100
Kvicksilver
1
2,5
1
Nickel
50
50
50
Silver
-
-
8
Zink
800
800
800
A
C
D
A Alla rikvärden utom koppar och zink följer gränsvärden för farliga ämnen i kommissionens beslut (2007/64/EG)
B Observera att Naturvårds verkets förslag till förordning, 2010 enbart är ett förslag och att det inte gäller i dagsläget. Värdena är hämtade från
Naturvårdsverket (2010b).
C I kommissionens beslut (2007/64/EG) är gränsvärdet för koppar 100 mg/kg TS.
D I kommissionens beslut (2007/64/EG) är gränsvärdet för zink 300 mg/kg TS.
Tabell 5. Mängd metall som högst får tillföras åkermark. Observera skillnaden: För SNFS 1994:2
gäller detta som genomsnitt för en sjuårsperiod (sjuårsgiva) och för Naturvårdsverkets förslag
till förordning för avloppsfraktioner, 2010, gäller halterna som genomsnitt för en femårsperiod
(femårsgiva).
Regelverk
Certifierad återvinnig,
SPCR 120 och SPCR 152
SNFS 1994:2
NVs Förslag till ny
förordning för avlopps­
fraktioner, 2010 A
Riktvärde kompost/bio- Högsta tillåtna
gödsel. Metalltillför- halter till åkermark
sel till åkermark
för avloppsslam
Högsta tillåtna halter
till åkermark för avloppsfraktioner
[g/ha, år]
[g/ha, år]
[g/ha, år]
25
25
0,75
0,55
300B
300
300
Krom
40
40
40
Kvicksilver
1,5
1,5
0,8
25
25
-
6
600
600
Metall
Bly
Kadmium
25
0,75
0,45 (år
2020)
0,35 (år
2025)
Koppar
Nickel
25
Silver
Zink
600
A Observera att Naturvårdsverkets förslag till förordning enbart var ett förslag och att Naturvårdsverket fick ett nytt regeringsuppdrag i februari
2012 där de ska utreda möjligheterna till fosforåtervinning. Värdena är hämtade från Naturvårdsverket (2010b).
B För koppar kan större mängder godtas om det kan visas att den aktuella åkermarken där spridning skall ske behöver koppartillskott (SP, 2010).
6
2.3.2 Växtnäringsämnen
När det gäller näringsämnen till jordbruksmark begränsas certifierad biogödsel enligt Statens
jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, SJVFS
2004:628. Grundbestämmelsen i SJVFS 2004:62 säger att maximalt 22 kg totalfosfor per hektar och år
får tillföras spridningsarealen under en femårsperiod (Tabell 6). Gödseln ska under femårsperioden ha
tillförts på hela spridningsarealen (SJVFS 2004:62). Inom känsliga områden9 gäller även att maximalt
170 kg totalkväve per hektar och år får tillföras spridningsarealen via stallgödsel (begränsningen gäller ej
för övriga organiska gödselmedel) (Tabell 6). Inför höstsådd av oljeväxter får högst 60 kg lättillgängligt
kväve per hektar tillföras, och inför höstsådd av övriga grödor får högst 40 kg lättillgängligt kväve
tillföras (SJVFS 2004:62).
Tabell 6. Maximal mängd totalfosfor som får tillföras jordbruket från stallgödsel och andra organiska
gödselmedel enligt SJVFS 2004:62, mängden totalfosfor gäller som ett genomsnitt för en femårsperiod
(SJVFS, 2004). Maximal mängd totalkväve som får tillföras jordbruket från stallgödsel enligt SJVFS
2004:62.
Växtnäring
Maximal mängd
[kg/ha spridningsareal, år]
Maximal mängd
[kg/ha, spridningstillfälle]
Totalfosfor
22
110 A
Totalkväve (via stallgödsel) B
170
A Beräknat utifrån att en femårsgiva läggs ut (max 22 kg tot-P/ha, år under en femårsperiod (SJVFS 2004:62)) .
B Maximala mängden totalkväve gäller enbart för stallgödsel inom känsliga områden. I SJVFS 2004:62 finns inga maximala mängder för totalkväve när det gäller organiska gödselmedel.
I SNFS 1994:2 begränsas kväve utifrån maximal mängd ammoniumkväve (NH4-N) som högst får tillföras
åkermark via avloppsslam (SNFS 1994:2) (Tabell 7).
Tabell 7. Maximal mängd ammoniumkväve som högst får tillföras åkermark via avloppsslam (SNFS
1994:2). Tillförsel kan delas upp på flera spridningstillfällen.
Växtnäring
Maximal mängd
[kg/ha spridningsareal, år]
Maximal mängd
[kg/ha, spridningstillfälle]
Ammoniumkväve (NH4-N)
150
150
I SNFS 1994:2 begränsas mängden totalfosfor som får tillföras åkermark via avloppsslam utifrån
klassificering av jorden i olika fosforklasser som bygger på lättlösligfosfor (P-AL). Grundbestämmelserna
i SJVFS 2004:62 (22 kg P/ha och år) måste uppfyllas vid användning på åkermark, varför det hårdaste
av de två regelverken kommer att gälla.
2.3.3 Kadmiumfosforkvot
Det saknas i dagläget lagstiftade gränsvärden för kadmiumfosforkvoten, men kvoten går att beräkna
utifrån gränsvärden för kadmium respektive fosfor. Det finns heller inget utskrivet riktvärde för
kadmiumfosforkvoten inom certifieringssystemet Certifierad återvinning. För slam från REVAQcertifierat avloppsreningsverk ställs det däremot krav på att kadmiumfosforkvoten ska minska linjärt
från år 2011 till år 2025 (Tabell 8). Maximal kadmiumfosforkvot i slam från REVAQ-certifierat
avloppsreningsverk var 2011 34 mg Cd/kg P (Tabell 8).
8 SJVFS 2004:62: Föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
9 Känsliga områden är de områden i Sverige där miljön är särskilt känslig för påverkan av växtnäringsläckage från jordbruket. Till områden klassade
som känsliga områden hör: Blekinge, Skåne och Hallands län, Öland och Gotland. Även övriga kustområden från Västra Götaland till Stockholms
län samt jordbruksområden kring Mälaren och Hjälmaren, i Östergötland och söder om Vänern (SJVFS, 2004:62)
7
Tabell 8. Maximal kadmiumfosforkvot för REVAQ-certifierat avloppsslam (REVAQ, 2011).
Datum – från och med
Kadmiumfosforkvot A [mg Cd/kg P]
Kadmiumgiva B [g Cd/ha, år]
2011-01-01
34
0,75
2025-01-01
17
0,37
A Årsmedelvärde
B Vid fosforgiva på 22 kg P/ha, år
Nuvarande nationella gränsvärde för kadmium i mineralgödsel är 100 mg Cd/kg P (KEMI, 2011).
Sveriges nationella gränsvärde återfinns i förordningen SFS 1998:94410. Europa parlamentets och rådets
förordning om gödselmedel, (EG) nr 2003/2003, saknar begränsningar om kadmium i gödselmedel. Inom
EU har tre harmoniserade regleringsförslag utformats som omfattar stegvis införande av gränsvärden på
nivåerna 46, 92 och 137 mg Cd/kg P (KEMI, 2011). Sverige har, genom ett kommissionsbeslut, behållit
sitt gränsvärde i vänta på gemensamma harmoniserade bestämmelser inom EU (KEMI, 2011).
Yara, ett företag som bl.a. arbetar med försäljning av växtnäring till lantbruk, har en garanti som täcker
in fyra områden varav kadmium är en. Kadmiumgarantin innebär att alla NP- och NPK-produkter högst
innehåller 12 mg Cd/kg P (Yara, 2011).
2.4 Kadmium
Kadmium (Cd), ett grundämne som tillhör gruppen tungmetaller, kan inte brytas ner utan förblir i
omlopp i naturen. Tungmetallen förekommer naturligt i berggrunden, men kan också tillföras marken
genom atmosfäriskt nedfall, gödsling och kalkning. Växter tar upp kadmium från marken varefter
det via näringskedjan förs vidare till människan. En stor del av det kadmium som människan får i sig
kommer från livsmedel som härstammar från jordbruket. Utifrån dagens kunskapsläge fyller kadmium
ingen livsnödvändig funktion hos någon organism, men är giftigt och kan, vid stor exponering, utgöra
en hälsorisk hos människan.
Kadmium har på grund av sina negativa egenskaper bedömts vara ett utfasningsämne som i enlighet
med det nationella miljömålet om en Giftfri miljö (Proposition 2000/01:652), delmål tre om utfasning
av särskilt farliga ämnen, ska fasas ut11. Tillsammans med bly och kvicksilver utgör kadmium kategorin
särskilt farliga metaller. Styrningen har även implementerats i Kemikalieinspektionens lista över PRIOämnen där kvicksilver, kadmium och bly samt föreningar med dessa metaller alla är utfasningsämnen.
Med utfasning menas i detta sammanhang att ämnet inte ska ingå i nyproducerade produkter eller
produktionsprocesser samt att befintliga varor som innehåller utfasningsämnen hanteras på ett sätt så
att ämnet inte läcker ut i miljön.
2.4.1 Kadmium i åkermark och grödor
Kadmiumhalten i marken varierar på olika platser i landet, bland annat beroende på berggrundens
naturliga kadmiuminnehåll samt på tillförsel via atmosfäriskt nedfall, gödsling och kalkning.
Atmosfäriskt nedfall är idag den största källan av kadmium till åkermarken (Eriksson, 2009) medan
tillförseln av gödselmedel är den nästa största källan (KEMI, 2011).
Halten kadmium i berggrunden påverkar halten kadmium i matjorden, vilket innebär att höga halter i
berggrunden ofta ger höga kadmiumhalter i matjorden. Matjorden har dock ofta en högre kadmiumhalt
än vad djupare jordlager har, vilket beror på naturliga processer och mänsklig påverkan (Eriksson,
2009).
10 SFS 1998:944: Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.
11 http://www.miljomal.nu/4-Giftfri-miljo/Delmal/Utfasning-av-farliga-amnen-20072010/
8
Det finns ett samband mellan markens kadmiumhalt och en grödas kadmiumhalt, men det går inte att
säga att det alltid är på ett givet sätt.
En hög kadmiumhalt i marken innebär generellt sett större risk för hög halt även i grödan (Eriksson,
2009). Hur mycket kadmium som sedan tas upp av grödan påverkas dock av hur stor andel kadmium
som är växttillgängligt, dvs. lättlösligt, och på växtens egna upptagningsförmåga av kadmium (Eriksson,
2009).
Jordart, vilka mineral som jorden innehåller och pH är faktorer som påverkar växttillgängligheten av
kadmium (Eriksson, 2009). Lägre pH ökar lösligheten av kadmium och innebär därför generellt att
upptaget av kadmium hos grödan ökar (Eriksson, 2009).
Eftersom svenska jordar är något surare än i Centraleuropa bör detta innebära att kadmium är
mer tillgängligt för grödor på svenska jordar (KEMI, 2011). Även väderleksförhållanden och val av
brukningsåtgärd kan påverka upptagningsförmågan (Eriksson, 2009).
Jämfört med andra tungmetaller är en stor andel av det kadmium som förekommer i jorden i lättlöslig
form (Magnuson, 2010). Detta innebär att kadmium lättare tas upp av grödor och därifrån förs vidare
till livsmedel.
En grödas upptagningsförmåga av kadmium varierar mellan olika grödor men också mellan olika sorter,
exempelvis olika sorters potatis (Eriksson, 2009).
2.4.2 Kadmium i gödselmedel
Gödselmedel är den nästa största källan av kadmium till åkermark. Enligt KEMI (2011) förefaller
mineralgödsel, ur kadmiumsynpunkt, vara det renaste forsforgödselmedlet i Sverige i dag (jämfört
med biogödsel, stallgödsel och avloppsslam). Sätter man återföring av växtnäringsämnen i ett
kretsloppsperspektiv innebär användning av biogödsel att ingen ny kadmium tillförs systemet. Tillförsel
av ny kadmium sker dock allid vid användning av ändlig bruten fosfor i form av mineralgödsel.
I Tabell 9 redovisas ungefärlig medelhalt av kadmiuminnehållet i olika gödselmedel i Sverige (KEMI,
2011). Vid användning av mineralgödsel av nuvarande kvalitet, innehållande 6 mg Cd/kg P, sker det
generellt sett ingen ökning av kadmiumhalterna i åkermark. I de flesta andra EU länder är det vanligt
att mineralgödsel innehåller kadmiumhalter högre än 50 mg Cd/kg P (KEMI, 2011).
Sveriges nationella gränsvärde för mineralgödsel är 100 mg Cd/kg P. Detta kan jämföras med företaget
Yara:s kadmiumgaranti, vilken innebär att alla NP/NPK12-produkter högst innehåller 12 mg Cd/kg P
(Yara, 2011).
12 NP: Kväve, fosfor, NPK: Kväve, fosfor, kalium
9
Tabell 9. Sammanställning av typiskt kadmiuminnehåll för olika gödselmedel i Sverige (KEMI, 2011).
Observera att detta är grova uppskattningar. Data och information om kadmiumfosforkvot är hämtat
från Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag (KEMI, 2011).
Gödseltyp
Kadmiumfosforkvot [mg Cd/kg P]
Gränsvärde [mg Cd/kg P]
Mineralgödsel
6
100 (Sveriges nationella gränsvärde)
Avloppsslam
30
34 (enbart för REVAQ-certifierat slam)
A
Stallgödsel
8-15
B
-
Biogödsel
14,1 C
-
A Medeltalet varierar kraftigt mellan olika reningsverk.
B Medeltalet gäller för svinflytgödsel (8 mg Cd/kg P) respektive nötflytgödsel (15 mg Cd/kg P) är, enligt Baky m.fl. (2006), beräknat från innehåll
av växtnäringsämnen och spårelement från 7 certifierade biogasanläggningar år 2005. Observera att medelvärde för växtnäring och spårelement
i enstaka prov kan avvika från medelvärdet redovisat i rapporten från 2006.
C För biogödsel till jordbruksmark 2008.
I Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag (KEMI, 2011) dras slutsatsen att det i Sverige behövs ett
väsentligt lägre gränsvärde för mineralgödsel än vad som finns idag (100 mg Cd/kg P). För att få en
minskning av kadmiumhalten i de flesta jordar bör den genomsnittliga halten i gödsel vara lägre än 12
mg Cd/kg P (KEMI, 2011). I Tabell 10 redovisas en sammanställning över hur kadmiumhalten i marken
förväntas ändras beroende på olika kadmiuminnehåll i gödselmedel, enligt data och information hämtat
från KEMI (2011). Vid användning av gödselmedel innehållande 6 mg Cd/kg P förväntas depositionen
att fortsätta dominera kadmiumtillförseln, men när kadmiumhalten i gödselmedel når upp till 25 mg
Cd/kg P förväntas gödselmedlens kadmiumtillförsel att dominera över dagens deposition.
Tabell 10. Förväntade förändringar av kadmiumhalten i marken på hundra års sikt beroende på
olika kadmiuminnehåll i gödselmedel enligt KEMI (2011). Data och information är hämtat från
Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag (KEMI, 2011).
Kadmiumfosforkvot
[mg Cd/kg P]
Förväntade förändringar av kadmiumhalten (mg Cd/kg P)
i marken på hundra års sikt
6
Långsam minskning.
<12
Uthållig generell minskning i de flesta regioner/jordar.
25
Ökning med uppemot 8 procent i områden med lägre fosforstatus.
100
Stor ökning i åkermark, ca. 50 %, och gröda, ca. 40 %.
2.4.3 Hälsorisker och åtgärder
Kadmium lagras i kroppen hos oss människor, främst i njurarna, och frigörs väldigt långsamt. Det tar
cirka 10-30 år att halvera halten kadmium. En stor upplagring i njurarna riskerar att leda till försämrad
njurfunktion.
Stor, i vissa fall även liten, exponering av kadmium kan också bidra till benskörhet och frakturer,
påverka kroppens hormoner negativt (särskilt östrogen), ha betydelse för uppkomst av livmodercancer
och potentiellt ha en mutagen effekt (Eriksson, 2009).
Den största källan till människans kadmiumintag är normalt sett är maten, men för människor som
exponeras av kadmium via yrke eller genom rökning kan det vara den största källan. 75-80 procent
av människans kadmiumintag kommer från vegetabiliska livsmedel. Intaget av kadmium via födan är
en kombination av mängd och halt (Eriksson, 2009). Kadmiumupptaget ökar vid järnbrist (kadmium
binder hårt till kroppens järntransportörer) och under graviditet (Eriksson, 2009). Delar av den svenska
10
befolkningen har halter av kadmium i urin som ligger vid eller över de nivåer som kan relateras till
påverkan på skelett och njurar. Vetskap om detta bidrar till att svenskarnas kadmiumexponering bör
minska. Det krävs då att kadmiumhalten i vår föda minskar. För att uppnå minskad kadmiumhalt i vår
föda krävs enligt KEMI (2011) en samlad strategi som innefattar:
• Ett kraftigt sänkt nationellt gränsvärde för kadmium i mineralgödsel
• Att EU antar stränga gränsvärden för kadmium i mineralgödsel
• Att åtgärder vidtas för att minska tillförseln av kadmium till åkermark via andra källor än
mineralgödsel
I det betänkande, SOU 2011:34, som presenterades för regeringen den 31 mars 2011
lämnade miljömålsberedningen bland annat förslaget att regeringen bör ge Jordbruksverket,
Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå ett etappmål för
exponering för kadmium via livsmedel, inklusive förslag till åtgärder och styrmedel på nationell nivå.
11
3 Metoder
3.1 Substratlista
Utifrån rapporter och sammanställningar, exempelvis Avfall Sveriges substrathandbok för
biogasproduktion U2009:14 och Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror U2008:02, togs
en lista över de substrat som används för produktion av biogas och biogödsel i samrötningsanläggningar
fram, se Bilaga 8.1 Substratlista för substratlistan i sin helhet. Substratlistan användes sedan som
underlag för framtagande av enkät se kap 3.2 Enkät.
3.2 Enkät
En enkät togs fram och skickades ut till de samrötningsanläggningar som är certifierade enligt Certifierad
återvinning, SPCR 120, samt de som är i kvalifikationsåret för certifiering. Enkäten skickades även till
de enligt SPCR 152 certifierade kompostanläggningarna. Av 16 tillfrågade samrötningsanläggningar
besvarade åtta anläggningar enkäten, för kompostanläggningar var svarsfrekvensen två av tre.
Enkäten var uppbyggd enligt följande:
• Biogödsel, mängd och kvalité
• Inkommande substrat, mängd och kvalité
• Tillsatsmedel, mängd och kvalité
• Framtida substrat, tillsatsmedel och processhjälpmedel
I enkäten efterfrågades mängd och analysdata för biogödsel, inkommande substrat samt tillsats- och
processhjälpmedel. För att få en indikation på hur sammansättningen kan komma att förändras så
ställdes även mer översiktliga frågor om framtida substrat, tillsatsmedel och processhjälpmedel. Till
enkäten togs även en tillhörande ifyllnadsinstruktion fram. Enkät och ifyllnadsinstruktion finns i Bilaga
8.2 Enkät samt Bilaga 8.3 Ifyllnadsinstruktion. Den enkät som skickades till komposteringsanläggningar
modifierades något utifrån deras förutsättningar.
3.3 Sammanställning enkät
Enkäterna sammanställdes och eventuella frågetecken löstes direkt med aktuell anläggning. Under
sammanställningen användes Microsoft Excel som verktyg. Data från respektive enkätavsnitt (biogödsel,
inkommande substrat, tillsatsmedel och processhjälpmedel samt framtida substrat, tillsatsmedel och
processhjälpmedel) listades för alla svarande anläggningar för att få en överskådlig bild och för att lätt
kunna jämföra resultaten.
Analysdata som i enkäterna angetts som mindre än detektionsgränsen antogs vid sammanställningen
ha värdet halva detektionsgränsen. För dessa substrat användes halva detektionsgränsen vid beräkning
av kadmiumfosforkvoten, vilken sedan användes för framtagande av medel-, median-, max- och
minvärden. Mätosäkerhet har inte beaktats i sammanställningen av analysdata.
Vid sammanställningen antogs också att majmånad var en medelmånad för angivet år i de fall
anläggningen inte hade angivit någon mängd (biogödsel och substrat) för den månaden13. Med
benämningen medelmånad menas att medelvärdet beräknades utifrån de 11 angivna månaderna, och
lades sedan till som månad nummer 12 i totala angivna mängden för det året.
13 I enkätutskicket hade projektledningen missat en kolumn för månaden maj, vilket resulterade i antagandet att maj månad antogs vara en månad
med medelvärden sett till värden för övriga angivna månader under året.
12
3.4 Urval
Utifrån sammanställning av enkätsvaren valdes de, för detta projekt, mest relevanta substraten ut.
Urvalet baserades främst på enkätsvaren och följande kriterier beaktades:
• Hur vanligt förekommande är substratet (minst 3 anläggningar (vanligt), minst 6 anläggningar
(majoritet))
• Används substratet i större mängder (minst 5000 ton/år och anläggning)
• Har substratet en tendens till hög kadmiumfosforkvot (minst en kvot redovisar värden över 40 mg
Cd/kg P)
För de valda substraten gjordes en vidare sökning av analysdata i litteraturen. En kombination av
enkätsvar och denna kompletterande sökning utgör grunden för den slutliga urvalet av särskilt
intressanta substrat med avseende på biogödselns innehåll av kadmium. I kap 5.1.2 Substrat finns en
sammanställning och djupare beskrivning av de, för denna rapport, valda substraten.
3.5 Medel-, median-, max- och minvärden
Utifrån de analysvärden för biogödsel som kommit in via enkäten togs medel-, median-, max- och
minvärden fram för TS-halt samt kadmium- och fosforinnehåll. Kadmiumfosforkvoten beräknades
sedan.
Efter att inkomna analysvärden för olika substrat kompletterats med data från litteraturen togs maxoch minvärden fram för valda substrat vid minst tre analysvärden. Vid bra underlag (≥ 5 analyser)
beräknades även medel- och medianvärde. Medel-, median-, max- och minvärdena som togs fram gällde
TS-halt samt kadmium- och fosforinnehåll. Därefter beräknades kadmiumfosforkvoten.
Innan framtagandet av medel-, median-, max- och minvärden togs eventuella avvikande värden bort.
För avvikande värde gjordes en rimlighetsbedömning från fall till fall, de skilde sig generellt avsevärt från
gruppen av övriga värden. Även antalet värden som ingår i beräkningen för varje parameter redovisas i
sammanställningen.
3.6 Beräkningsverktyg
Beräkningsverktyg för att bedöma vilken påverkan inkommande råvaror har på biogödselns
kadmiumfosforkvot har tagits fram i Excel. En beskrivning av hur verktyget används finns i kap 4.2
Verktyg. Angivna medel-, median-, max- och minvärden baseras på analysdata som inkommit via enkät
samt från litteraturen och som valts ut enligt beskrivningen i kap 4.4 Urval. De enheter som används har
tagits från certifieringsreglerna för kompost SPCR 152 och biogödsel SPCR 120.
13
4 Resultat
4.1 Enkätsvar
Av 16 tillfrågade samrötningsanläggningar besvarade åtta anläggningar enkäten, för kompostanläggningar
var svarsfrekvensen två av tre, resultat för kompostanläggningar presenteras separat i kap 4.1.5
Kompostanläggningar.
4.1.1 Biogödselkvalitet
Biogödselkvaliteten under 2010 hos de åtta (varav fem är certifierade enligt SPCR 120)
samrötningsanläggningar som besvarade enkäten var varierande (Tabell 11). Biogödselkvaliteten
beskrivs som medel-, median-, max- och minvärden utifrån kadmiumhalt, fosforhalt, TS-halt samt
den beräknade kadmiumfosforkvoten. Kadmiumfosforkvoten i biogödsel från samrötningsanläggningar
under åren 2008 till 2010 redovisas i Tabell 12. Biogödseln år 2010 har det lägsta medelvärdet av
kadmiumfosforkvoten, 15,3 mg Cd/kg P, men samtidigt uppvisar biogödseln samma år både den lägsta
och den högsta enskilda kadmiumfosforkvoten sett till de tre åren (Tabell 12).
Tabell 11. Sammanställning över biogödselkvaliteten från på 2010 hos de åtta samrötningsanläggningar
som svarat på enkäten.
Kadmium
[mg/kg TS]
Fosfor
[mg/kg TS]
TS
[%]
Kadmiumfosforkvot
[mg Cd/kg P]
Medelvärde
0,29
22 541
3,3
15,30
Median
0,28
20 910
3,2
15,84
Max
0,38
42 425
6,7
23,64
Min
0,21
11 000
1,6
6,40
Antal värden
8
8
8
8
Tabell 12. Sammanställning över kadmiumfosforkvoten i biogödsel från år 2010, 2009 och 2008 hos
de samrötningsanläggningar som svarat på enkäten.
År
2010 [mg Cd/kg P]
2009 [mg Cd/kg P]
2008 [mg Cd/kg P]
Medelvärde
15,30
18,75
16,37
Median
15,84
21,28
16,67
Max
23,64
21,67
20,77
Min
6,40
13,74
12,17
Antal värden
8
5
5
Resultaten från projektets enkätundersökning kan jämföras med kvaliteten hos producerad biogödsel
från tio samrötningsanläggningar (certifierade och ej certifierade) år 2009 (Tabell 13) (Blom, pers.
medd.).
14
Tabell 13. Kvalitet på biogödsel från 10 samrötningsanläggningar (certifierade och ej certifierade) år
2009 (Blom, pers. medd.).
Kadmium
[mg/kg TS]
Fosfor
[mg/kg TS]
TS [%]
Kadmiumfosforkvot
[mg Cd/kg P]
Medelvärde
0,25
16 132
3
15,6
Max
0,45
21 323
6
21,7
Min
0,1
12 000
2
7,3
4.1.2 Substrat
Motiv till varför respektive substratkategori valts ut och varför de anses relevanta samt de beaktade
kriterierna redovisas i Tabell 14.
Nedan följer en kort definition till de benämningar som används i motiveringen:
• Flera anläggningar: minst 3 samrötningsanläggningar
• Majoriteten av anläggningarna: minst 6 samrötningsanläggningar
• Större mängder: minst 5000 ton våtvikt per år och anläggning
• Tendens till hög kadmiumfosforkvot: minst en kvot redovisar värden över 40 mg Cd/kg P
Tabell 14. Projektets utvalda substratkategorier samt ett kort motiv till urvalet för respektive
substratkategori. Benämningarna som används i motiveringen definieras ovan.
Substratkategori
Motiv till urval
Matavfall
Majoriteten av anläggningarna tar emot matavfall. Tendens till hög
kadmiumfosforkvot.
Fiskavfall
Flera anläggningar tar emot fiskavfall. Ont om analysdata.
Mejeri
Flera anläggningar tar emot mejeriprodukter. Analysdata varierar.
Frukt- och
grönsaksberedning
Flera anläggningar tar emot avfall från frukt- och grönsaksberedning. Ont
om analysdata. Tillgängligt analysdata uppvisar en hög kadmiumfosforkvot.
Potatis
Flera anläggningar tar emot potatis. Tendens till hög kadmiumfosforkvot.
RME-tillverkning
(glycerol)
Flera anläggningar tar emot glycerol från RME-tillverkning. Analysdata
saknas.
Slakteriavfall
Majoriteten av anläggningarna tar emot någon form av slakteriavfall.
Varierande analysdata.
Gödsel (nöt och svin)
Större mängder av substratet tas emot.
Slam för fettavskiljare
Flera anläggningar tar emot slam från fettavskiljare. Tendens till hög
kadmiumfosforkvot.
Information och beskrivning av substratkategorierna tillsammans med beräknade medel-, median-,
max- och minvärden redovisas under respektive substratkategori nedan. Förteckning över kategorier
och vilka substrat som ingår i varje kategori finns listat i Bilaga 8.1 Substratlista.
4.1.2.1 Matavfall
Med matavfall menas här källsorterat matavfall från hushåll, restauranger och butiker (se definition
i avsnitt 1.2 Definitioner). I de svar som inkommit vid enkätundersökningen har några anläggningar
redovisat matavfall från hushåll separat medan andra har redovisat matavfall som en gemensam
kategori innehållande alla fraktionerna. Vissa anläggningar blandar matavfall från hushåll och förpackat
matavfall, något som analysdata kan ha påverkas av. Det är dock samtidigt få anläggningar som har
redovisat att de tar emot förpackat matavfall.
15
Sammanställningen över analysdata i Tabell 15 inkluderar både matavfall från hushåll, restauranger
och butiker. Analysdata för mer homogena material såsom endast bröd, kött, frukt och grönt från butik
är dock exkluderat. Uppskattningsvis ingår även till viss del förpackat livsmedel. Resultaten varierar
kraftigt vad gäller samtliga parametrar (Tabell 15).
Matavfall med en torrsubstanshalt (TS-halt) i den lägre delen av intervallet är generellt kvarnat och
spätt till en så kallad slurry. TS-halten i samtliga analysresultat i denna studie varierar dock över hela
intervallet. Resultaten inkluderar alla typer av matavfallsanalyser, oavsett om det är kvarnat och/eller
spätt eller ej.
Tabell 15. Sammanställning över hur kvaliteten hos matavfall varierar. Resultatet är baserat på
analysdata från enkätsvar inom projektet, analysprotokoll samt referens nr 4, 5, 7, 9, 13, 17, 29 (kap
7 Referenser).
Kadmium
[mg/kg TS]
Fosfor
[mg/kg TS]
TS [%]
Kadmiumfosforkvot
[mg Cd/kg P]
Medelvärde
0,11
3 120
31
37
Median
0,1
3 100
25
19
Max
0,45
5 000
89
90
Min
0,005
1 720
10
1,1
Antal värden*
27
23
23
24
*Fyra analysuppgifter ansågs ligga allför långt ifrån övrig insamlad data och uteslöts därför från beräkningen.
Gällande innehåll av kadmium i specifika livsmedel finns mycket data. Dessa data ger en indikation
på vilka livsmedel som kan innehålla högre halter av kadmium. Detta motsvarar dock inte värdet för
matavfall eftersom det utgör en blandning av olika livsmedel.
Enligt livsmedelsverkets sammanställning av olika livsmedel (Tabell 16) kan lever och njure innehålla höga
mängder kadmium. Även spannmålsprodukter och fisk kan innehålla högre halter (Livsmedelsverket,
2011). Max- och minvärdet för mg Cd/kg varierar dock kraftigt vilket kan sägas gälla generellt.
Livsmedel där högre halter kadmium kan förekomma är växtmaterial generellt, fiber och grodd av
cerealier, njure och lever särskilt från äldre djur samt skaldjur (Oskarsson, pers. medd.).
Tabell 16. Kadmiumhalter i livsmedel som analyserats vid livsmedelsverket. Tabellen är hämtad från
livsmedelsverkets hemsida (Livsmedelsverket, 2011).
År
Antal Prover
Medelhalt
[mg Cd/kg]
Mjölk
1998
20
<0,001
Ost
1995
23
0,002
0,001- 0,003
Frukt och grönsaker
1996-97, 00-02
146
0,018
<0,001- 0,051
Spannmålsprodukter
1997-2001
113
0,042
<0,001- 0,13
Kött
1994-97
344
0,007
<0,002- 0,019
Lever och njure
1994-99
460
2,56
0,002-36
Fisk
1993, 2001
0,017
<0,001- 0,11
Ägg
1998
5
Potatis
2000
75
75
16
Min-Max
[mg Cd/kg]
<0,0007
0,01
0,001- 0,028
4.1.2.2 Fiskavfall
Bi- och avfallsprodukter från fiskindustrin kan vara fiskrens, slam från reningsanläggningar samt
förorenat sköljvatten. Slammet från reningsanläggningarna utgör en viktig råvara för biogasproduktion
(Carlsson m.fl., 2009). I enkäten har flera anläggningar angett att de tar emot avfallsprodukter från
fiskindustrin, men endast ett analysresultat har inkommit via enkäten. Ytterligare relevant data kring
kadmiumhalt har inte hittats i litteraturen. Inget medel-, median-, max eller minvärde för kadmiumoch fosforinnehåll för fiskavfall har därför varit möjligt att ta fram.
4.1.2.3 Mejeri
Mejeriproduktion genererar restprodukter i form av separatorslam, gränsmjölk (gränsfaser), och vassle.
Vassle och gränsmjölk används idag som djurfoder. Från interna reningsverk uppstår även fettslam,
vilket idag delvis behandlas i befintliga biogasanläggningar och delvis sprids direkt på åkermark
(Carlsson m.fl., 200).
Enligt enkätsvar är innehållet av kadmium i restprodukter vid mejeriproduktion låga, men innehållet av
fosfor varierar och därmed även kvoten (Tabell 17). Enlig uppgift förekommer generellt inte kadmium
i några högre halter i mejeriprodukter (Oskarsson, pers. medd.). Detta visar även Livsmedelsverkets
uppgifter i Tabell 16.
Tabell 17. Sammanställning över hur kvaliteten hos substrat från mejeri varierar. Resultatet är
baserat på analysdata från enkätsvar inom projektet samt referens nr 4 (kap 7 Referenser).
Kadmium
[mg/kg TS]
Fosfor
[mg/kg TS]
TS [%]
Kadmiumfosforkvot
[mg Cd/kg P]
Max
0,09*
20 000
21
27
Min
0,09*
3 200
1,7
4,5
Antal värden*
3
4
4
3
*2 av 3 värden är angett som hälften av detektionsgränsen för Cd.
4.1.2.4 Frukt- och grönsaksberedning
Kategorin innefattar avfall från frukt- och grönsaksberedning, såsom skalning, rensning och rengöring
av frukt och grönsaker, innan industriprocessen. Eftersom innehållet av kadmium i frukt och grönsaker
är starkt beroende av typ, upptagningsförmåga samt jordens innehåll av kadmium är det svårt att göra
en generell bedömningen för denna grupp. Det saknas även tillräckligt med analysunderlag för att kunna
ta fram max- och minvärden.
Generellt ligger dock rotsaker, exempelvis potatis, morot, roteselleri etc. över snittet vid mätning av µg
kadmium per kg färskvikt. Även sojabönor visar på högre halter (Magnusson, 2010). Potatis är utvalt
som en egen substratkategori, läs mer i kap 4.1.2.5 Potatis.
4.1.2.5 Potatis
Potatisavfall uppkommer vid bortsortering av potatis på grund av rötangrepp, fel storlek eller andra
skador på skörden. Vid industriell skalning av potatis genereras även ett så kallat potatisvatten.
Kadmiumhalten varierar mellan olika odlingsplatser men också mellan olika sorters potatis (Magnusson,
2010). Kadmiuminnehållet i potatis är inte jämförelsevis högt, men eftersom fosforinnehållet är lågt
så blir kvoten hög. Det saknas även tillräckligt med analysunderlag för att kunna ta fram max- och
minvärden.
17
4.1.2.6 RME-tillverkning (glycerol)
Vid produktion av Rapsmetylester (RME) erhålls en glycerol som restprodukt (Linné, 2008). Glycerol har
generellt ett lågt innehåll av näringsämnen (Carlsson m.fl., 2009). Ett analysvärde i enkätundersökningen
visade på en hög kadmiumfosforkvot. Bakgrunden är ett visst innehåll av kadmium med framförallt
ett relativt lågt näringsinnehåll. Andra värden tyder på att innehållet av fosfor kan variera kraftigt.
Eftersom ytterligare analysvärden saknas så kan inget medel-, median-, max- eller minvärde beräknas
för glycerol.
4.1.2.7 Slakteriavfall
Vid slakterier genereras avfall såsom vattenreningsslam, slaktrester, blod, gödsel samt mag- och
tarmrensavfall. I enkätsvaren har den blandning av olika typer av slakrester som tas emot angetts som
ett substrat. Exempelvis en blandning av slaktrester, mag- och tarmrensavfall inklusive gödsel. Angivna
analyser har även gjorts på blandningen. Underlaget för medel-, median-, max- och minvärden i Tabell
18 utgörs därför av en blandning av dessa olika typer av slakteriavfall. Sammanställningen visar att
näringsinnehållet i slakteriavfall är högt. Innehållet av kadmium samt kadmiumfosforkvoten varierar
kraftigt.
Tabell 18. Sammanställning över hur kvaliteten hos slaktrester (inklusive mag- och tarmrensavfall)
varierar. Resultatet är baserat på analysdata från enkätsvar inom projektet samt referens nr 17, 29
(kap 7 referenser).
Kadmium
[mg/kg TS]
Fosfor
[mg/kg TS]
TS
[%]
Kadmiumfosforkvot
[mg Cd/kg P]
Medelvärde
0,077
Median
0,065
7 520
18
14
7 000
16
12
Max
0,2
11 900
32
25
Min
0,01
4 900
5
1,6
Antal värden*
13
11
14
10
*Tre analysuppgifter ansågs ligga allför långt ifrån övrig insamlad data och uteslöts därför från beräkningen.
Gällande blod och blodvatten från slakterier har denna typ brutits ut och redovisas separat i Tabell 19.
Även för blod är näringsinnehållet högt. Samtidigt varierar fosfor- och kadmiuminnehållet samt kvoten
kraftigt.
Tabell 19. Sammanställning över hur kvaliteten hos blod och blodvatten varierar. Resultaten är
baserat på analysdata från enkätsvar inom projektet, analysprotokoll samt referens nr 29 (kap 7
Referenser).
Kadmium
[mg/kg TS]
Fosfor
[mg/kg TS]
TS
[%]
Kadmiumfosforkvot
[mg Cd/kg P]
Medelvärde
0,077
7 520
18
14
Median
0,065
7 000
16
12
Max
0,2
11 900
32
25
Min
0,01
4 900
5
1,6
Antal värden
13
11
14
10
Även vattenreningsslam har bedömts utgöra en egen grupp. Dock är antalet värden för få för att kunna
redovisa ett medel-, median-, max- och minvärde. Dock påvisar värdena att förhöjda kadmiumhalter
kan förekomma.
18
4.1.2.8 Gödsel (nöt och svin)
Gödsel delas upp både utifrån ursprung, så som till exempel nöt, svin och fjäderfä, och utifrån olika
klasser så som fast-, klet- eller flytgödsel. Fastgödsel definieras med hjälp av egenskaperna TS-halt och
skrymdensitet. Flytgödsel definieras med hjälp av egenskaperna TS-halt och fluiditet (Malgeryd m.fl.,
1993).
Projektets sammanställning över analysdata för nöt- och svingödsel saknar i majoriteten av fallen
information om det är fast- eller flytgödsel och egenskaper såsom skrymdensitet och fluiditet saknas.
Med hjälp av enbart TS-halten har dock kvalificerade bedömningar gjorts för att klassificera gödseln
utifrån fast- och flytgödsel (Tabell 20, Tabell 21, Tabell 22, Tabell 23). Gödsel med en TS-halt under 1
% har uteslutits från sammanställningen då detta antagligen är spolvatten eller utspätt urin (3 värden).
Resultat från en studie där 108 gödselprov ingått visade att fosforhalterna i svingödsel är mer än dubbelt
så höga som i nötgödsel (Steineck m.fl., 1999). Spårelement jämfördes med 1970-talet. I nötgödsel
har kadmiumhalterna minskat med ungefär en faktor två (orsak: minskad deposition och minskad
kadmiumtillförsel med fosforhaltig handelsgödsel).
Tabell 20. Sammanställning över hur kvaliteten hos flytnötgödsel varierar. Resultatet är baserat på
analysdata från enkätsvar inom projektet, analysprotokoll samt referens nr 17, 28 (kap 7 referenser).
Nötgödsel
Flyt
Kadmium
[mg/kg TS]
Fosfor
[mg/kg TS]
TS [%]
Kadmiumfosforkvot
[mg Cd/kg P]
Medel
0,21
8 881
6,8
26
Median
0,21
7 600
7,1
22
Max
0,38
19 000
9,8
61
Min
0,11
6 090
3,0
14
Antal värden
11
8
11
8
Tabell 21. Sammanställning över hur kvaliteten hos fastnötgödsel varierar. Resultatet är baserat på
analysdata från enkätsvar inom projektet samt referens nr 17, 28 (kap 7 referenser).
Nötgödsel
Fast
Kadmium
[mg/kg TS]
Fosfor
[mg/kg TS]
TS [%]
Kadmiumfosforkvot
[mg Cd/kg P]
Max
0,29
60 000
25
18
Min
0,13
8 200
17
4,8
Antal värden
3
3
3
3
Tabell 22. Sammanställning över hur kvaliteten hos flytsvingödsel varierar. Resultatet är baserat på
analysdata från enkätsvar inom projektet, analysprotokoll samt referens nr 17, 28 (kap 7 referenser).
Svingödsel flyt
Kadmium
[mg/kg TS]
Fosfor
[mg/kg TS]
TS [%]
Kadmiumfosforkvot
[mg Cd/kg P]
Max
0,40
23 200
8,8
32
Min
0,17
12 500
4,2
7,3
Antal värden*
4
4
4
4
*Ett medelvärde från rapport Steineck m.fl. (1999) (referens nr 22) baseras på 14 värden men redovisas här som ett värde.
19
Tabell 23. Sammanställning över hur kvaliteten hos fastsvingödsel varierar. Resultatet är baserat på
analysdata från enkätsvar inom projektet samt referens nr 17, 28 (kap 7 referenser).
Svingödsel
fast och klet
Kadmium
[mg/kg TS]
Fosfor
[mg/kg TS]
TS [%]
Kadmiumfosforkvot
[mg Cd/kg P]
Max
0,33
25 500
24
21
Min
0,31
15 000
13
13
Antal värden*
3
3
3
3
*Ett medelvärden från rapport av Steineck m.fl. (1999) (referens nr 22) baseras på 13 värden men redovisas här som ett värde.
För gödselmedel anses det i flera sammanhang icke relevant att prata om halter per kg TS. Detta grundar
sig främst i att det är en viss mängd våtvara per hektar som sprids och det är viktigt att veta om det
är något ämne som begränsar givan per hektar och år. Utifrån detta anges, i Tabell 24 och Tabell 25,
mängderna kadmium och fosfor för gödsel även i mängd per ton. Ett ton antas vara detsamma som en
m3, vilket gör det enkelt att räkna om till mängd per hektar för den som önskar.
Tabell 24. Mängderna kadmium och fosfor i nötgödsel omräknat till mängd per ton. Ett ton antas
vara detsamma som 1 m3. Värdena är omräkningar från ursprungsvärden till Tabell 20 och Tabell
21. Samma referenser som tidigare nämnda tabeller gäller.
Nötgödsel –flyt
Nötgödsel –fast
Kadmium [mg/ton]
Fosfor [kg/ton]
Kadmium [mg/ton]
Fosfor [kg/ton]
Max
29
1,8
73
15
Min
8,0
0,19
23
1,5
Antal värden
11
8
3
3
Tabell 25. Mängderna kadmium och fosfor i svingödsel omräknat till mängd per ton. Ett ton antas
vara detsamma som 1 m3. Värdena är omräkningar från ursprungsvärden till Tabell 22 och Tabell
23. Samma referenser som tidigare nämnda tabeller gäller.
Svingödsel –flyt
Svingödsel -fast och klet
Kadmium [mg/ton]
Fosfor [kg/ton]
Kadmium [mg/ton]
Fosfor [kg/ton]
Max
28
2,0
74
5,7
Min
10
0,57
40
1,9
Antal värden
4
4
3
3
4.1.2.9 Slam för fettavskiljare
På restauranger och storkök finns fettavskiljare och det slam som töms regelbundet används som
substrat vid biogasproduktion. I enkätundersökningen angav flera anläggningar att de tar emot slam
från fettavskiljare, men eftersom analysunderlaget är alltför litet har inga medel-, median-, max- eller
minvärden kunnat tas fram.
De värden som inkom via enkät visade på stor variation gällande kadmiumfosforkvoten. Ett värde hade
ett relativt högt värde av kadmium samt en hög kvot relativt innehållet av fosfor.
20
4.1.3 Process- och tillsatsmedel
De i dagsläget godkända processhjälpmedel enligt Bilaga 1b i SPCR 120 för certifierad biogödsel är
järnklorid, järnoxid, bentonit, KMB1 och kiselgur. Godkända tillsatsmedel är organiska eller mineraliska
gödselmedel och kalk. Organiska gödselmedel ska följa ABP-förordningen. De processhjälpmedel som
enligt enkätsvaren används av anläggningarna är järnklorid och KMB1. Ytterligare två processhjälpmedel
som inte finns med i SPCR 120, Bilaga 1b, framkom i enkätsvaren. Inga analysdata för processhjälpmedel
har dock redovisats. Vad gäller tillsatsmedel har inga uppgifter varken gällande användning eller
analysdata inkommit.
4.1.4 Framtiden
Substrat som i enkätsvaren lyfts som intressanta för framtiden är glycerol, vallgröda, spannmål,
betor samt råvaror direkt från industrier som har biologiskt avfall/ matavfall exempelvis bryggerier,
läsktillverkare, färdigmat etc. Källsorterat matavfall bedöms också få en ökad betydelse som substrat för
biogasproduktion.
Högt kadmiuminnehåll i betor lyfts som ett potentiellt hinder för ökad användning vid biogasproduktion.
Kobolt och spårämnen lyfts som intressanta processhjälpmedel som skulle kunna få en ökad användning
i framtiden.
4.1.5 Kompostanläggningar
Denna studie fokuserar på biogödsel men data har även samlats in från de komposteringsanläggningar
som är certifierade enligt SPCR 152. I dagsläget är det dock få anläggningar som är certifierade varför
underlaget är begränsat. Dock förekommer det även att kompost används som gödselmedel på
jordbruksmark.
4.1.5.1 Kvalitet kompost
Kompost har generellt en högre kadmiumhalt samt en lägre fosforhalt än biogödsel vilket bidrar till en
högre kadmiumfosforkvot än biogödsel. Kvoten ligger på drygt 50 mg Cd/kg P enligt enkätsvaren.
4.1.5.2 Substrat
Vanliga substrat som används på komposteringsanläggningar är park- och trädgårdsavfall samt
matavfall. Om endast park- och trädgårdsavfall används så kallas det grönkompost. Denna är mindre
näringsrik och kadmiumfosforkvoten risker därför att bli högre. Eftersom denna typ av kompost har lågt
näringsinnehåll så är den inte heller lika aktuell för spridning på åkermark utan används framför allt
som tillsats vid jordtillverkning.
4.1.5.3 Process- och tillsatsmedel
I dagsläget godkända processhjälpmedel enligt SPCR 152 för certifierad kompost är sand. Godkända
tillsatsmedel är organiska eller mineraliska gödselmedel, kalk och EM-1. Organiska gödselmedel ska
följa ABP-förordningen.
Som tillsatsmedel används enligt enkätsvaren EM-1 som tillsatsmedel. Strukturmaterial används även
vid kompostering, detta kan utgöras av park- och trädgårdsavfall.
Av en anläggning har strukturmaterialet identifierats som en källa till periodvis förhöjda halter av
tungmetaller, däribland kadmium. Därför provtar anläggningen nu alltid nytt strukturmaterial innan
det får användas i komposteringen.
21
4.1.5.4 Framtiden
Trenden idag är att kompostering ersätts med rötning och produktion av biogas och biogödsel i allt
större utsträckning, exempelvis för matavfall. Enligt enkätsvar så uppskattas inriktningen för de substrat
som används i kompostering bli avfall som inte lämpar sig för biogasproduktion. Framtida substrat
för kompostering bedöms vara trädgårdsavfall, slam från reningsverk, rejekt från förbehandling av
matavfall med högt organiskt innehåll samt hästgödsel om komposteringen klarar krav enligt förordning
om animaliska biprodukter14. Det finns därför behov av att utveckla komposteringstekniken utifrån nya
förutsättningar.
De hinder som lyftes i enkätsvaren var utrymmesbrist samt att det redan idag finns fungerande system
för omhändertagande av substraten. Även ABP-förordningen nämndes.
4.2 Verktyg
Ett beräkningsverktyg för beräkningar av kadmiuminnehåll och kadmiumfosforkvot har tagits fram,
se bild över verktyget i Bilaga 8.4 Verktyget. För att verktyget ska vara flexibelt för användaren kan
beräkningar göras från tre olika utgångspunkter:
1. Kadmiuminnehållets påverkan på biogödselkvalitén
Användaren önskar en översikt över innehållet i samtliga ingående substrat och process- och
tillsatsmedel samt dess effekt på biogödselkvalitén.
Värden för kadmium- och fosforinnehåll samt mängder matas in för samtliga ingående substrat.
Detta kompletteras med analysdata och mängder för de tillsats- och processhjälpmedel som används.
Beräkning av kadmiumfosforkvoten görs dels per substrat, men även totalt. Mängd kadmium och
fosfor i inkommande substrat, processhjälpmedel, tillsatsmedel adderas och den totalt förväntade
mängden i biogödsel beräknas.
2. Förändring av kadmiuminnehållet vid nytt substrat
Användaren önskar att kontrollera hur ett nytt substrat skulle påverka nuvarande biogödselkvalité.
Värden för kadmium- och fosforinnehåll samt mängder matas in för aktuellt substrat. Egna
analysdata matas in för biogödsel. En beräkning görs sedan av hur biogödselkvalitén påverkas med
avseende på kadmium och fosforinnehåll om det nya substratet används som råvara.
3. Förändring av kadmiuminnehåll vid exkluderat substrat
Användaren önskar att kontrollera om och hur biogödselkvalitén påverkas om ett substrat
exkluderas från substratblandningen. Värden, egna analysdata eller typvärden, och mängder matas
in för aktuellt substrat. Egna analysdata matas in för biogödsel. En beräkning görs sedan av hur
biogödselkvalitén påverkas med avseende på kadmium och fosforinnehåll om substratet exkluderas
som råvara.
14 Animaliska biproduktsförordningen (EG) nr 1069/2009 samt kommissionens förordning (EU) nr 142/2011
22
Indata substrat
Som indata för substrat används i första hand egna eller aktuell leverantörs analysvärden.
Då analysvärden saknas kan de medel-, median-, max- och minvärden som tagits fram för vissa substrat
användas. Urvalet av dessa substrat beskrivs i kap 4.4 Urval, beskrivning och värden finns sammanställda
i kap 4.1.2 Substrat.
Värdena baseras dels på den data som inkommit från samrötningsanläggningar via svar på enkät. Dessa
värden har sedan jämförts och kompletterats med värden från litteraturen. För mängd används aktuell
eller planerad inkommande mängd substrat. Samtliga enheter finns angivna i Tabell 26. Enheter för
indata substrat.
Tabell 26. Enheter för indata substrat
Substrat
Enhet
Kadmiumhalt
mg/kg TS
Fosforhalt
mg/kg TS
Mängd substrat
ton/år
TS halt i substrat
Viktsprocent
Indata tillsats- och processhjälpmedel
Som indata för tillsats- respektive processhjälpmedel används egna eller leverantörens analysresultat
samt aktuella mängder. Denna indata är endast aktuellt för verktyg alternativ 1 ”Kadmiuminnehållets
påverkan på biogödselkvalitén”. Samtliga enheter finns angivna i Tabell 27. Enheter för indata tillsatsoch processhjälpmedel.
Tabell 27. Enheter för indata tillsats- och processhjälpmedel
Tillsats- och processhjälpmedel
Enhet
Kadmiumhalt
mg/kg TS
Fosforhalt
mg/kg TS
Mängd
ton/år
TS halt
Viktsprocent
Indata biogödsel
Som indata för biogödsel används egna analysresultat för nuvarande biogödselkvalitet samt aktuella
mängder. Denna indata är aktuell för verktyg alternativ 2 ” Förändring av kadmiuminnehållet vid nytt
substrat” samt alternativ 3 ”Förändring av kadmiuminnehåll vid exkluderat substrat”. Samtliga enheter
finns angivna i Tabell 28. Enheter för indata biogödsel.
Tabell 28. Enheter för indata biogödsel
Biogödsel
Enhet
Kadmiumhalt, årsmedelvärde
mg/kg TS
Fosforhalt, årsmedelvärde
mg/kg TS
Producerad mängd biogödsel
ton/år
TS halt i biogödsel, medelvärde
Viktsprocent
23
5 Diskussion
5.1 Kvalité på biogödsel
Vilka substrat som används för produktion av biogas och biogödsel är avgörande för biogödselns kvalité
med avseende på innehåll, bland annat av kadmium och fosfor.
Studien visar att innehållet av kadmium, fosfor samt kadmiumfosforkvoten (mg Cd/kg P) varierar i den
biogödsel som omfattats av studien. Sammanställning av enkätsvar från åtta anläggningar för år 2010
visar ett innehåll på max 23,6 mg Cd/kg P och lägst 6,4 mg Cd/kg P (Tabell 11). Medelvärdet beräknas
till 15,3 mg Cd/kg P. En jämförande sammanställning med data baserad på tio anläggningar från 2009
visade ett innehåll på max 21,7 mg Cd/kg P och lägst 7,3 mg Cd/kg P samt ett medelvärde på 15,6 mg
Cd/kg P (Tabell 13). Data från de olika källorna stämmer väl överrens, dock gäller de för olika år och
enbart två år vilket innebär att inga slutsatser dras utifrån jämförelsen. Inga slutsatser eller någon trend
går heller att dra utifrån enkätsvaren eftersom enbart tre år innefattas i studien. År 2010 visade dock på
det lägsta medelvärdet för kadmiumfosforkvoten. Jämförs biogödselns kadmiumfosforkvot enligt ovan
med de uppskattningar på kadmiumfosforkvot som redovisas i KEMI (2011) stämmer medelvärdet för
biogödsel ganska väl överrens (Tabell 9, Tabell 12, Tabell 13).
För en jämförelse med andra organiska gödselmedel så visar studien att kadmium-fosforkvoten hos
svingödsel, fast och flyt, varierar mellan 7 och 32 mg Cd/kg P (Tabell 22, Tabell 23). Motsvarande
variation för nötgödsel, fast och flyt, är 5 till 61 mg Cd/kg P (Tabell 20, Tabell 21). Nötflytgödsel visar ett
medelvärde på 26 mg Cd/kg P och median på 22 mg Cd/kg P (för övriga gödsel finns för få värden för
att kunna beräkna medelvärde och median). Uppgifterna i Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag
(KEMI, 2011) redovisar medelvärden på 8 mg Cd/kg P för svinflytgödsel och 15 mg Cd/kg P för
nötflytgödsel (Tabell 9). Detta innebär att biogödseln i flera fall har lägre kadmiumfosforkvot än
stallgödsel. Det förekommer även biogödsel med kvoter under 12 mg Cd/kg P vilket är företaget Yara:s
kadmiumgaranti för handelsgödsel.
För att uppnå minskad kadmiumhalt i vår föda krävs enligt KEMI (2011) ett kraftigt sänkt nationellt
gränsvärde för kadmium i mineralgödsel (idag 100 mg Cd/kg P) samt att åtgärder vidtas för att minska
tillförseln av kadmium till åkermark via andra källor än mineralgödsel. Jämfört mot dagens gränsvärde
för kadmiumfosforkvoten i mineralgödsel, 100 mg Cd/kg P, så ligger kadmiuminnehållet i biogödsel
långt under. Detta gäller även om nuvarande gränsvärdet skulle halveras. I Kemikalieinspektionens
regeringsuppdrag (KEMI, 2011) skriver man vidare att för att en minskning av kadmiumhalten i alla
jordar bör den genomsnittliga halten i gödsel vara lägre än 12 mg Cd/kg P. Kraftigt sänkta gränsvärden
mot denna nivå för kadmiumfosforkvoten skulle minska möjligheten att använda organiska gödselmedel
radikalt och motiverar därmed ett proaktivt arbetet vid val av substrat för biogasproduktion.
Faktum att maten vi äter innehåller kadmium samt att de flesta av de vanligaste substraten har ett
ursprung i livsmedelskedjan innebär att flertalet av de vanligaste substraten har ett visst innehåll av
kadmium. Detta behöver sättas i sitt sammanhang och relateras till biogödselns innehåll av näringsämnen,
särkilt fosfor som är en ändlig resurs. Förhållande mellan fosfor och kadmium kan klargöras genom
beräkningar av kadmiumfosforkvoten för olika substrat samt biogödsel. På detta sätt kan biogödseln
även jämföras med andra alternativa gödselmedel med avseende denna aspekt.
24
Låga halter kadmium i ett substrat kan vid relation till fosfor ge en hög kadmiumfosforkvot om
fosforinnehållet också är lågt. En bra kvalité på biogödsel med avseende på kadmiumfosforkvoten utgörs
av den samlade mängden kadmium och fosfor i samtliga ingående substrat. Ett högt näringsinnehåll i
relation till kadmiuminnehållet i ett annat substrat kan därför väga upp och bidra till en förbättrad/lägre
kvot. Att systematiskt späda ett ur kvalitetssynpunkt olämpligt substrat (högt kadmiuminnehåll) med
ett substrat med låg kadmiumfosforkvot innebär samtidigt en degradering av högkvalitativa substrat.
Självklart måste man även ta hänsyn till andra näringsämnen och metaller, inte bara forsfor och
kadmium, vid värdering av biogödsel. Biogödsel är exempelvis både ett kväve- och fosforgödselmedel.
Innehållet av kväve gör biogödseln värdefull för lantbruket som växtnäringskälla, men eftersom kvävet
tas från luften har innehållet av kväve inte samma koppling till kadmium som fosfor har. Detta sett
mot bakgrunden att det vid brytning av fosfor för produktion av handelsgödsel alltid frigörs en viss
mängd ny kadmium. Kadmiumfosforkvoten har på grund av detta också en historik vid bedömning
av olika gödselmedel. Detta motiverar även valet att i beräkningsverktyget fokusera på beräkning av
kadmiumfosforkvot i substrat och biogödsel.
I detta sammanhang är även kretsloppsperspektivet intressant. Handelsgödsel och brytning av ändlig
fosfor innebär att ny kadmium tillförs medan det vid återföring av växtnäring, exempelvis vid användning
av biogödsel, redan finns i kretsloppet. Strävan för en god kvalité på biogödsel ska dock alltid vara en
minimering av kadmium i inkommande substrat.
Möjligheterna och potentialen med rötning och biogasproduktion av nya substrat, även kadmiumrika
utreds idag. Om en rötningsanläggning både ska kunna vara en effektiv producent av biogas och
högkvalitativ biogödsel bör ingående substrat bedömas avseende båda produkterna. Ett ensidigt
tryck på ökad gasproduktion kan äventyra en hög kvalité på biogödseln samt möjligheten att återföra
växtnäringsämnen.
Matavfall bedöms i denna studie få en ökad betydelse som substrat. I nytt etappmål för matavfall ska
minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas
biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara
senast (Regeringskansliet, 2012). Miljömålet är därmed tydligt avseende vikten av att växtnäring tas
tillvara.
5.2 Bedömning av nya substrat
För att kunna bedöma nya substrats påverkan på biogödselkvalitén bör analyser och beräkningar alltid
genomföras. Detta gäller även substrat utöver det urval som gjorts i denna studie. Förhoppningen är att
det verktyg som tagits fram inom ramen för projektet ska vara en hjälp vid dessa bedömningar.
Urvalet av substrat som undersökts närmare baseras på att de används vid biogas- och biogödselproduktion
hos samrötningsanläggningar idag. Det finns dock flera kadmiumrika potentiella substrat som inte
har tagits upp i rapporten, exempelvis betor/rovor och alger eftersom de enligt enkätundersökningen
inte används som råvara i någon större omfattning. Ytterligare energigrödor kan komma att få ökad
betydelse för biogasproduktion och deras eventuella innehåll av kadmium bör bevakas.
För en del substrat har medel-, median- max- och minvärden tagits fram för kadmium och fosfor inom
ramen för projektet. Dessa visar på en relativt stor variation av halter inom olika substratkategorier. Fler
analyser av olika substrat hade möjligen kunnat ge underlag för vissa typvärden. Substratkategorierna
25
i denna studie är även relativt omfattande och en uppdelning i fler och mer specifika substratkategorier
skulle även kunna ge mer specifika typvärden för innehåll av kadmium och fosfor. Ett användande
av medel-, median- max- och minvärden eller typvärden är inte optimalt, men kan ge en ungefärlig
prognos över innehållet i ett visst substrat och hur biogödselns kvalitet skulle kunna påverkas. Som
användare bör man dock vara medveten om att typvärden, inklusive medel- och medianvärden, kan ses
som en färskvara och att de kontinuerligt bör stämmas av mot nyare och representativa analysvärden,
för att därefter uppdateras. Egna analyser alternativt analyser genomförda av substratleverantören
bedöms därför vara mest tillförlitligt som indata vid beräkningar av hur inkommande substrat påverkar
biogödselkvalitén.
5.2.1 Komposteringens framtida roll
För biologisk behandling av matavfall visar enkätsvaren på en övergång från kompostering till rötning.
Denna trend avspeglas även i nytt etappmål för matavfall där förutsättningen för måluppfyllelse är att
energin i matavfallet tas tillvara. En trolig utveckling är därför att sådana substrat som inte lämpar sig
för rötning är de som i framtiden kommer att komposteras.
26
6 Slutsatser
Följande slutsatser kan dras av studien:
• Innehåll av kadmium och fosfor samt kadmiumfosforkvoten varierar mellan biogödsel från olika
samrötningsanläggningar.
• De substrat som används för biogas- och biogödselproduktion har generellt ett visst innehåll av
kadmium.
• Innehållet av kadmium varierar mycket mellan olika substrat samtidigt som en variation finns inom
olika substratkategorier.
• Egna analyser eller analyser utförda av leverantören är att föredra vid beräkningar framför medel-,
median- max och minvärden eller typvärden för ett visst substrat.
• För att förebygga risken för förhöjda värden av kadmium i biogödseln är det viktigt att verka
förebyggande och även bedöma substrat utifrån dess innehålla av kadmium och inte enbart
biogaspotential. Ensidigt tryck på ökad gasproduktion kan äventyra en hög kvalité på biogödseln
samt möjligheten att återföra växtnäringsämnen.
• Biogödseln uppvisar i flera fall lägre kadmiumfosforkvot än stallgödsel. Ett kraftigt sänkt nationellt
gränsvärde för kadmiumfosforkvoten skulle kunna minska möjligheten att
använda organiska gödselmedel med dagens kvalitet.
Denna studie var begränsad i sin omfattning och utifrån studien rekommenderas följande områden för
fortsatt arbete:
• För en bättre prognos behövs ytterligare analyser på särskilt intressanta substrat som underlag till
medel-, median-, max- och minvärden. Vid mycket bra underlag kan även typvärden tas fram.
• Utöka antalet substratkategorier med sådana substrat som i dagsläget inte är så vanliga in till
samrötningsanläggningar men som bedöms ha potential som råvara vid biogasproduktion.
• Detaljstudera vissa substratkategorier för att finna om det är några undergrupper som påverkar
biogödselns kadmiuminnehållet extra mycket.
• Utreda om innehåll av kadmium i relation till innehåll av växtnäring bör redovisas och beaktas vid
ansökan om nya substrat inom ramen för certifieringssystemet Certifierad återvinning. Ytterligare
en frågeställning är om nuvarande belastning samtidigt bör redovisas.
• Konsekvensanalys för en situation där gränsvärden för organiska gödselmedel kraftigt sänks samt
ta fram förslag på åtgärder och handlingsplan.
• Vilken påverkan och betydelse mätosäkerhet kan ha på kadmiumfosforkvoten bör utredas vidare.
27
7 Referenser
1. Avfall Sverige (2011) Certifierad återvinning. Hämtad från: http://www.avfallsverige.se/
avfallshantering/biologisk-aatervinning/certifiering/ (2011-10-28) Senast uppdaterad 110915.
2. Baky, A., Nordberg, Å., Palm, O., Rodhe, L., Salomon, E. (2006) Rötrest från biogasanläggningar
–användning i jordbruket. JTI-informerar nr 115. JTI –Institutet för jordbruks- och miljöteknik.
Uppsala.
3. Blom, A, Rådgivare Biologisk återvinning, Avfall Sverige, 2011 (Statistikinsamlingsverktyget Avfall
Web 2009).
4. Carlsson M., Uldal M., (2009) Avfall Sverige rapport U2009:14, Substrathandbok för
biogasproduktion, Avfall Sverige, ISSN 1103-4092
5. Davidsson, Å. Bernstad, A. .Pettersson, F. (2011) Avfall Sverige rapport U2011:08, Förstudie av
olika system för matavfallssortering med avfallskvarnar, Avfall Sverige, ISSN 1103-4092
6. Eriksson, J. (2009) Strategi för att minska kadmiumbeslastningen i kedjan marklivsmedel-människa. Rapport MAT21 nr 1/2009. Institutionen för mark och miljö, Sveriges
lantbruksunivertistet, Uppsala.
7. Fredriksson, O. (2011) Testlass av matavfallsslurry till Gryaab –innehåll och hanterbarhet.
Gryaab rapport 2011:3.
8. Johansson, I, Biototal, 2011 (Personligt meddelande).
9. Jönsson, H., Baky, A., Jeppsson, U., Hellström, D., Kärrman, E. (2005) Composition of urine,
faeces, greywater and biowaste for ultilisation in the URWARE model. Report 2005:6, Urban
Water, Chalmers University of Technology, Göteborg.
10. KEMI (2011) Kadmiumhalten måste minska –för folkhälsans skull. En riskbedömning av
kadmium med mineralgödsel i fokus. Rapport från ett regeringsuppdrag. Kemikalieinspektionen,
Sundbyberg. ISSN: 0284-1185
11. Linné, M (2008), Avfall Sverige rapport U 2008:02 Den svenska biogaspotentialen från inhemska
råvaror, Avfall Sverige, ISSN 1103-4092
12. Livsmedelsverket (2011) http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Metaller/Kadmium/
Kadmium---fordjupning/
13. Ljung, E. (2011) Val av komplementmaterial för våtkompostering av klosettvatten. Examensarbete,
Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik, Uppsala Universitet och Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala. ISSN 1401-5765.
14. Magnusson, N. (2010) Kadmium i livsmedel –en sammanfattning för odlare av ätliga
trädgårdsprodukter. Examensarbete inom trädgårdsingenjörsprogrammet, 10 hp. Sveriges
lantbruksuniversitet, Alnarp.
15. Malgeryd, J., Wetterberg, C., Rodhe, L. (1993) Stallgödselns fysikaliska egenskper –mätmetoder,
betydelse vid provning av gödselspridare. Jordbrukstekniska institutet (JTI), Uppsala.
16. Miljömålsportalen (2011) http://www.miljomal.nu/4-Giftfri-miljo/Delmal/Utfasning-av-farligaamnen-20072010/
17. Natchwachsende-rohstoffe.de (2004) Handrechung Biogasgewinung und -nutzung. Institut fü
Energitik und Umwelt gGmbH, Bundesforschungsanstalt für Landwirtschaft, Kuratorium für
Technik und Bauwesen in der Landwirtschaft e. V., Leipzig.
28
18. Naturvårdsverket (2010a) Redovisning av regeringsuppdrag 21. Uppdatering av ”Aktionsplan
för återföring av fosfor ur avlopp. Naturvårdsverket, Stockholm. Hämtad från: http://www.
naturvardsverket.se/upload/30_global_meny/02_aktuellt/yttranden/Sa_har_vill_vi_aterfora_
mer_fosfor_till_kretsloppet/Uppdatering_av_Aktionsplan_for_aterforing_av_fosfor_ur_avlopp.
pdf Senast uppdaterad: 2010-04-07
19. Naturvårdsverket (2010b) Förslag till förordning. Hämtad från: http://www.naturvardsverket.
se/upload/30_global_meny/02_aktuellt/yttranden/Sa_har_vill_vi_aterfora_mer_fosfor_till_
kretsloppet/Bilaga_1_Forslag_till_forordning.pdf
20. Oskarsson, A, SLU, 2011 (Personligt meddelande)
21. Regeringskansliet (2012) http://www.regeringen.se/sb/d/15859/a/185397
22. Regeringskansliet (2012) http://www.regeringen.se/sb/d/2055/a/191671
23. REVAQ (2011a) Regler för certifieringssystemet REVAQ Återvunnen växtnäring, Utgåva 2.1, 201102-07. Svenskt vatten, Stockholm. Hämtad från: http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/
Avlopp-och-Miljo/REVAQ/Certifiering/REVAQ-regler/
24. SFS (1998) Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel
och utförsel av kemiska produkter. Statens författningssamling, SFS, 1998:944. Utfärdad 1998-06-25.
25. SJVFS (2004) Föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring;
States jordbruksverks författningssamling, SJVFS, 2004:62. Senaste versionen SJVFS 2011:25
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62)
om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring; beslutade den 22 juni 2011. Tryckt: 2011-06-27
26. SNFS (1994) Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam
används i jordbruket;. Statens naturvårdsverks författningssamling, SNFS, 1994:2 MS:72. Tryckt:
1994-07-18. ISSN 0347-5301.
27. SP (2010). Certifieringsregler för biogödsel, SPCR 120. Version Maj 2010. SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut. Hämtad från: http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/
Biologisk/SPCR_120maj_2010.pdf (2011-09-14)
28. Steineck S., Gustafsson G, Andersson A, Tersmeden M, Bergström J (1999). Stallgödselns innehåll
av växtnäringsämnen och spårelement. Rapport 4974. Naturvårdsverket, Stockholm. ISBN 91620-4974-7.
29. Wikberg, A., Blomberg, M., Mathisen, B. (1998) Composition of Waste from Slaughterhouses,
Restaurants and Food Distributors. AFR-report 234. Swedish Institute of Agriculture Engineering,
JTI, Uppsala
30. Yara (2011) Miljö Yara Sverige. Hämtad från: http://www.yara.se/sustainability/4_point_
guarantee_for_agricultural_products/environment/index.aspx (2011-10-24)
29
8 Bilagor
8.1 Substratlista
Substratlistan, sammanställd utifrån rapporter och sammanställningar, innehåller de substrat som
används för produktion av biogas och biogödsel från samrötningsanläggningar. Huvudkategorierna
anges i fetstil, därefter varje kategoris underkategorier. Listan användes som underlag för framtagande
av enkät se kap 4.2 Enkät.
Matavfall
Hushållsavfall (matavfall från hushåll, restauranger, storkök, livsmedelsbutiker)
Hushåll
Restaurang och storkök
Livsmedelsbutiker
Förpackat matavfall
Övrigt
Livsmedelsindustri
Kött och chark
Fisk (ex. fiskrens, slam från reningsanläggningar, sköljvatten)
Ägg (producenter, packerier)
Mejeri
Bageri
Frukt- och grönsaksberedning
Bryggeri
Färdigmatstillverkning
Potatis
Socker (sockerbetor, restprodukter såsom betblast och betmix)
Övrigt
Övrig industri
Pappers- och massaindustri (fiberslam, bioslam, returpapperslam)
Skogsindustri (restprodukter från skogsbruk)
Etanolindustri (drank)
Stärkelseindustri
RME-tillverkning (glycerol)
Läkemedelsindustri
Tobaksindustri
Övrigt
30
Slakteri
Vattenreningsslam
Slaktrester
Gödsel
Mag- och tarmrensavfall
Blod
Övrigt kategori 3
Övrigt
Gödsel
Nöt
Svin
Fjäderfä
Häst
Övrigt
Energigrödor
Gräsvall
Baljväxter
Sockerbetor
Majs
Övrigt
Växtodlingsrester
Betblast
Potatis
Baljor och rev från konservärtor
Halm från spannmål och oljeväxter
Grönsaksodling
Övrigt
Övrigt
Park- och trädgårdsavfall
Slam från fettavskiljare (restauranger/storkök)
Övrigt
31
8.2 Enkät
32
33
34
8.3 Ifyllnadsinstruktion för enkät
Instruktioner för ifyllnad av ”Enkät för framtagande av kadmiumberäkningsverktyg”
Svar förväntas i de färgade svarsrutorna (orangea). Eftersom exempel på olika substrat, tillsatsmedel och
processhjälpmedel har listats kommer inte alla färgade rutor vara aktuella för ifyllnad av er anläggning.
Detsamma gäller kolumner för analysresultat. Kommentarer/information som ej ryms inom enkätens
frågor går bra att skriva in på valfri plats utanför enkätens markerade svarsrutor.
Om frågor eller oklarheter uppkommer under ifyllnad av enkäten är ni välkomna att kontakta någon av
följande:
Christina Anderzén: [email protected], 070-533 58 34
Emelie Ljung: [email protected], 070-630 70 13
1. Biogödsel, mängd och kvalité
Första delen av enkäten syftar till att kartlägga mängd och kvalité hos den biogödsel som anläggningen
producerar.
Producerad mängd och kvalitet önskas som månadsmedelvärden för år 2010. Månadsmedelvärden
skrivs in under respektive månad och årsmedelvärde för 2010 beräknas direkt utifrån angivna värden.
Saknas månadsmedelvärden för år 2010, fyll då istället i årsmedelvärde för år 2010 (genom att skriva
över beräkningsformeln). För år 2009 och 2008 efterfrågas enbart årsmedelvärde.
1.1 Mängd biogödsel
Producerad mängd biogödsel avser den mängd biogödsel som anläggningen producerat under angiven
månad eller år.
35
1.2 Kvalité biogödsel
Kvalité på biogödsel redovisas genom analysresultat för metallinnehåll, växtnäringsinnehåll etc. Värden
fylls i under respektive månad eller år.
Den enhet som används i enkäten är mg/kg TS, men annan enhet kan användas om detta tydligt anges.
OBS! Kadmium- och fosforinnehåll är mycket värdefulla för att projektet ska kunna genomföras
ordentligt och för att resultatet ska bli så bra som möjligt.
2. Inkommande substrat, mängd och kvalité
Andra delen av enkäten syftar till att kartlägga mängd och kvalité hos de substrat som förekommer in
till anläggningen.
De vanligaste förekommande substraten är indelade i kategorierna Matavfall, Livsmedelsindustri, Övrig
industri, Slakteri, Gödsel, Energigrödor, Växtodlingsrester och Övrigt. Under dessa kategorier finns
sedan underkategorier. Varje substrat är tilldelat en unik förkortning för att förenkla redovisningen av
substratets kvalité.
2.1 Total inkommande mängd substrat
Kryssa för de substrat som anläggningen använder/har använt som råvara under aktuell period, år
2008 till 2010. Ange sedan den mängd av substratet som tagits in under respektive månad alternativt
år. Inkommande mängd önskas som månadsmedelvärden för år 2010. Månadsmedelvärden skrivs in
under respektive månad och årsmedelvärde för 2010 beräknas direkt utifrån angivna värden. Saknas
månadsmedelvärden för år 2010, fyll då istället i årsmedelvärde för år 2010 (genom att skriva över
beräkningsformeln). För år 2009 och 2008 efterfrågas enbart årsmedelvärde.
Tar anläggningen emot en blandning av olika substrat inom en viss kategori anges det under Övrigt i
respektive kategori. Där anges också (om möjligt) vilka substrat som ingår i blandningen.
Om ett substrat saknas i enkäten. Ange substratet under Övrigt i respektive kategori alternativt under
sista kategorin Övrigt om det inte heller passar in under någon kategori. Om raderna under övrigt tar
slut går det bra att lägga till flera rader.
Kryssa i Analysresultat saknas om analysresultat saknas för angivet substrat.
2.2 Kvalité inkommande substrat
För de substrat där analyser på kvalité (metallinnehåll, växtnäringsinnehåll etc.) har gjorts fylls här
analysdata i (utgå från angiven förkortning för respektive substrat).
Substrat avser det substrat där analysdata finns tillgängligt och anges utifrån den förkortning som
finns angiven till vänster om respektive substrat (kolumn A) i substratlistan under del 2.1. Behövs fler
kolumner än vad enkäten innehåller går det bra att lägga till flera rader.
Analysdatum avser det datum då analysen är genomförd. Saknas exakt datum räcker det med året då
analysen genomfördes.
Bifogat analysprotokoll kryssas i om analysprotokoll eller likvärdigt produktblad för angivet substrat
finns tillgängligt och bifogas enkäten (inga analysresultat behöver då fyllas i).
36
Den enhet som används i enkäten är mg/kg TS, men annan enhet kan användas om detta tydligt anges.
OBS! Kadmium- och fosforinnehåll är mycket värdefulla för att projektet ska kunna genomföras
ordentligt och för att resultatet ska bli så bra som möjligt.
3. Tillsatsmedel och processhjälpmedel, mängd och kvalité
Del tre av enkäten syftar till att kartlägga mängd och kvalitet hos de tillsats- och processhjälpmedel som
används.
3.1 Typ av tillsatsmedel och tillförd mängd och 3.2 Typ av processhjälpmedel och tillförd
mängd
Kryssa i de tillsats-/processhjälpmedel som anläggningen använder/har använt under aktuell period,
år 2008 till 2010. Ange sedan den mängd av tillsats-/processhjälpmedlet som använts under respektive
månad alternativt år. Använd mängd önskas som månadsmedelvärden för år 2010. Månadsmedelvärden
skrivs in under respektive månad och årsmedelvärde för 2010 beräknas direkt utifrån angivna värden.
Saknas månadsmedelvärden för år 2010, fyll då istället i årsmedelvärde för år 2010 (genom att skriva
över beräkningsformeln). För år 2009 och 2008 efterfrågas enbart årsmedelvärde.
Använder anläggningen tillsats-/processhjälpmedel som ej finns med i listan anges det under Övrigt.
Om raderna under övrigt tar slut går det bra att lägga till flera rader.
Kryssa i Analysresultat saknas om analysresultat saknas för angivet tillsats- eller processhjälpmedel.
3.3 Kvalité tillsatsmedel och processhjälpmedel
För de tillsats-/processhjälpmedel där analyser på kvalité (metallinnehåll, växtnäringsinnehåll etc.) har
gjorts fylls här analysdata i (utgå från angiven förkortning för respektive tillsats-/processhjälpmedel).
Tillsatsmedel/processhjälpmedel avser det tillsats-/processhjälpmedel där analysdata finns tillgängligt
och anges utifrån den förkortning som finns angiven till vänster om respektive tillsats-/processhjälpmedel
(kolumn A) under del 3.1 och 3.2. Behövs fler kolumner än vad enkäten innehåll går det bra att lägga till
nya.
Analysdatum avser det datum då analysen är genomförd. Saknas exakt datum räcker det med året då
analysen genomfördes.
Bifogat analysprotokoll kryssas i om analysprotokoll eller likvärdigt produktblad för angivet tillsats-/
processhjälpmedel finns tillgängligt och bifogas enkäten (inga analysresultat behöver då fyllas i).
Den enhet som används i enkäten är mg/kg TS, men annan enhet kan användas om detta tydligt anges.
OBS! Kadmium- och fosforinnehåll är mycket värdefulla för att projektet ska kunna genomföras
ordentligt och för att resultatet ska bli så bra som möjligt.
4. Framtida substrat, tillsatsmedel och processhjälpmedel
Del fyra av enkäten syftar till att ge en framtidsprognos över vilka substrat, tillsatsmedel och
processhjälpmedel som förväntas vara vanliga i framtiden.
37
4.1 Egna anläggningen
Är det något av de substrat, tillsatsmedel eller processhjälpmedel som anläggningen använder idag som
uppskattningsvis kommer öka, minska eller utgå helt anges detta i respektive svarsruta.
Slutligen ställs frågan vilka nya substrat, tillsatsmedel och processhjälpmedel som bedöms vara aktuella
som råvara i framtiden. Här avses aktuella för den egna anläggningen. Om möjligt uppskatta gärna
förväntade mängder.
4.2 Generellt biogasanläggningar
I första svarsrutan anges om det är några substrat, tillsatsmedel eller processhjälpmedel som uppskattas
bli intressanta för biogasproduktion i framtiden. Detta kan gälla både nya substrat som idag inte
används i så stor utsträckning eller befintliga substrat där användningen förväntas öka. Här avses
råvaruanvändning generellt i branschen.
I andra svarsrutan anges eventuella hinder för framtida användning av något av de substrat, tillsatsmedel
eller processhjälpmedel som uppskattas bli intressant i framtiden (utgå från substrat, tillsats-/
processhjälpmedel angivna i frågan ovan). Ange substrat och eventuellt hinder för detta i svarsrutan.
5. Övriga kommentarer
Avslutningsvis finns utrymme för att lämna de synpunkter, tankar och funderingar som uppkommit.
Övrig information
Ifylld enkät skickas till:
Christina Anderzén: [email protected]
Emelie Ljung: [email protected]
Vi önskar svar på enkäten senast 1 september 2011.
8.4 Verktyget
För att verktyget ska vara flexibelt för användaren kan beräkningar göras från tre olika utgångspunkter:
1. Kadmiuminnehållets påverkan på
biogödselkvalitén
Användaren önskar en översikt över innehållet i samtliga
ingående substrat och process- och tillsatsmedel samt dess
effekt på biogödselkvalitén.
2. Förändring av kadmiuminnehållet
vid nytt substrat
Användaren önskar att kontrollera hur ett nytt substrat skulle
påverka nuvarande biogödselkvalité.
3. Förändring av kadmiuminnehåll vid Användaren önskar att kontrollera om och hur biogödselkvaliexkluderat substrat
tén påverkas om ett substrat exkluderas från substratblandningen.
1. Kadmiuminnehållets påverkan på biogödselkvalitén
Värden för kadmium- och fosforinnehåll samt mängder och TS-halt matas in för samtliga ingående
substrat, se Figur 1. Grå markering betyder att data ska matas in. Detta kompletteras med analysdata
och mängder för de tillsats- och processhjälpmedel som används, se Figur 2.
38
Figur 1. Celler för inmatning av data för ingående substrat.
Figur 2. Celler för inmatning av data för tillsats- och processhjälpmedel.
Beräkning av kadmiumfosforkvoten görs dels per substrat samt per process- och tillsatsmedel, men även
totalt. Mängd kadmium och fosfor i inkommande substrat, processhjälpmedel, tillsatsmedel adderas
och den totala förväntade mängden i biogödsel beräknas, se Figur 3.
Figur 3. Beräkning av den totala kadmiumfosforkvoten i inkommande substrat, tillsats- och
processhjälpmedel samt biogödsel.
Slutligen ges även en beräkning och sammanställning av den procentuella fördelningen av källorna för
det totala innehållet av kadmium och fosfor.
2 & 3 Förändring av kadmiuminnehållet vid nytt alternativt exkluderat substrat
Egna analysdata matas in för producerad biogödsel, se Figur 4. Grå markering betyder att data ska
matas in.
Värden för kadmium- och fosforinnehåll samt mängder matas sedan in för frågeställningen aktuellt
substrat.
En beräkning görs sedan av hur biogödselkvalitén påverkas med avseende på kadmium- och fosforinnehåll
om det nya substratet börjar användas som råvara alternativt att ett substrat exkluderas som råvara.
39
Figur 4. Beräkning av förändring av kadmiuminnehållet i biogödseln vid nytt alternativt exkluderat
substrat.
Indata substrat
Som indata för substrat används i första hand egna eller aktuell leverantörs analysvärden.
Då analysvärden saknas kan de medel-, median-, max- och minvärden som tagits fram för vissa substrat
användas. De återfinns under fliken substratintervall. För mer information framtagna analysvärden och
dess ursprung hänvisas till rapporten Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i biogödsel.
För mängd används aktuell eller planerad inkommande mängd substrat.
Indata tillsats- och processhjälpmedel
Som indata för tillsats- respektive processhjälpmedel används egna eller leverantörens analysresultat
samt aktuella mängder. Denna indata är endast aktuell för verktyg alternativ 1 ”Kadmiuminnehållets
påverkan på biogödselkvalitén”.
Indata biogödsel
Som indata för biogödsel används egna analysresultat för nuvarande biogödselkvalitet samt aktuella
mängder. Denna indata är aktuell för verktyg alternativ 2 ” Förändring av kadmiuminnehållet vid nytt
substrat” samt alternativ 3 ”Förändring av kadmiuminnehåll vid exkluderat substrat”.
40
Rapporter från Avfall sverige 2012
aVFall SVerigeS utVecklingSSatSning
U2012:01Avfallsavgifter 2010. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande
U2012:01Bestämning av andel fossilt kol i avfall som förbränns i Sverige
U2012:03Fosforfällor. Fosforfiltermaterial - ett hushållsavfall
U2012:04 Internationellt intresse för svenska avfallslösningar
U2012:05
Determination of the fossil carbon content in combustible municipal solid waste in Sweden
U2012:06HCS – Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Steg 1
U2012:07Biogas from lignocellulosic biomass
U2012:08
Viktbaserad avfallstaxa. Vart tar avfallet vägen?
aVFall SVerigeS utVecklingSSatSning, BiologiSk Behandling
B2012:01Ökad koncentration av växtnäring i biogödsel
B2012:02
Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel
aVFall SVerigeS utVecklingSSatSning, dePonering
D2012:01Mätning av sättningar i deponier. En kartläggning av nuvarande och framtida metoder
D2012:02Avfall Sveriges Deponihandbok
Reviderad Handbok för deponering som en del av modern avfallshantering
D2012:03Resurseffektiv lakvattenbehandling
AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, AVFALLSFÖRBRÄNNING
F2012:01
Primärenergi i avfall och restvärme
F2012:02Ackumulering av metaller i vegetation på geotekniska askkonstruktioner
F2012:03Kapacitetsutredning 2011. Tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling till år 2020
F2012:04Assessment of increased trade of combustible waste in the European Union
“Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges
medlemmar som ser till att svensk avfallshantering
fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det
på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är 15 000 personer som arbetar tillsammmans
med Sveriges hushåll och företag.”
Avfall Sverige Utveckling B2012:02
ISSN 1103-4092
©Avfall Sverige AB
Adress
Prostgatan 2, 211 25 Malmö
Telefon
040-35 66 00
Fax
040-35 66 26
E-post
[email protected]
Hemsida
www.avfallsverige.se