Diarienummer: RS110337
Ungdomars syn på psykisk hälsa,
mobbning, alkohol och tobak i Falkenberg
En komplettering till Folkhälsoinstitutets nationella
enkätstudie för årskurs nio.
1
Projektgrupp
Projektgruppen har utformat rapporten i samråd med Åse Allberg, nämndsdirektör i Falkenbergsnämnden och Anders Bengtsson, Kultur- och fritidsförvaltningen i Falkenbergs kommun.
Medverkande i projektgruppen från Region Halland är Annie Olsson (Folkhälsoutvecklare, Folkhälsa
Falkenberg), Katarina Haraldsson (forskare, Forskning och Utveckling), Bertil Marklund (forskare,
Forskning och Utveckling) och Nina Gimerstedt (student, Malmö högskola). Ifrån Falkenbergs
kommun medverkade Katrin Rekkedal (hälsopedagog, Folkhälsa Falkenberg).
Tack
Ett stort tack till ungdomar och personal som har deltagit i studiens samtal och gjort den här rapporten
möjlig.
2
Innehåll
1
Ungas psykiska hälsa
2
Nationell kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa
3
Syfte
4
Metod
5
Resultatet av ungdomarnas gruppsamtal
5.1
Hur stämmer kartläggningen med din bild av Falkenberg?
5.2
Ungdomarnas förbättringsförslag
5.2.1
Ökad kunskap om människors lika värde
5.2.2
Stärka självkänslan
5.2.3
Mer och fler engagerade vuxna
5.2.4
Ökad trygghet i skolan
5.2.5
Möjligheter att mötas och utöva aktiviteter
5.2.6
Stöd och kunskap kring ungdomsproblem
5.3
Ungdomarnas syn på orsaker till problemen
6
Resultatet av personalens gruppsamtal
6.1
Hur stämmer kartläggningen med din bild av Falkenberg?
6.2
Personalens förbättringsförslag
6.2.1
Tydliga vuxna
6.2.2
Delaktighet
6.2.3
Resurser i skolan
6.2.4
Tillgängliga aktiviteter
6.2.5
Möjligheter till information och samtal
6.3
Personalens syn på orsaker till problemen
7
Framtida utmaningar
8
Referenser
3
1. Ungas psykiska hälsa
De flesta ungdomar i Sverige rapporterar att de ”trivs med livet i stort”, en trend som allmänt sett varit
oförändrad ifrån mitten av 80- talet fram till 2005. Dock ses en tendens till minskning hos 15 åriga
flickor. En skillnad ses också mellan könen där flickor uppger att de mår sämre än pojkar, samt mellan
äldre och yngre tonåringar där de äldre mår sämre än de yngre. Detta visar den utvärdering av trender i
barns och ungdomars (0 -19 år) psykiska hälsa som Kungliga Vetenskapsakademin presenterade 2010.
En anledning till att denna utvärdering genomfördes var att det sedan 90-talet funnits en offentlig bild
av att antalet ungdomar som mår psykiskt dåligt har ökat.
Vad gäller den psykiska ohälsan de senaste 25 åren har en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa
såsom oro och nedstämdhet bland ungdomar observerats. Framförallt har denna typ av psykisk ohälsa
ökat hos flickor, men även hos pojkar ses en ökande trend, även om betydligt färre pojkar än flickor
uppger att de känner oro och nedstämdhet. Uppgifterna bygger på vad ungdomar rapporterat i
enkätundersökningar. Siffror ifrån Socialstyrelsens slutenvårdsregister ger en mer objektiv bild av den
psykiska ohälsans utveckling, vilket visar att allt fler flickor i åldern 16 -24 år vårdats på sjukhus efter
självmordsförsök. Dock har förekomsten av självmord inte ökat över tid bland unga. Vad gäller barn
under 10 år kan inga slutsatser angående psykisk ohälsa dras på grund av att det saknas tillförlitliga
data (Petersen et al. 2010, Socialstyrelsen 2009).
På regional nivå i Halland har ungdomars hälsa kartlagts vart femte år i årskurs sju, nio och andra året
på gymnasiet, där den senaste rapporten utkom 2006. Även i dessa undersökningar har symtom som
att känna sig nere och känna oro ökat jämfört med tidigare rapporter (FoU 2006).
Barnkonventionens artikel 12 lyfter fram vikten av att ta tillvara barns och ungdomars egna åsikter i
frågor som rör dem (Convention on the Rights of the Child, 1989). Det är därför angeläget att
komplettera den bild av barns och ungdomars psykiska ohälsa som framkommer ur
enkätundersökningar med intervjuer av olika slag (Petersen et al. 2010).
2. Nationell kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet gav 2009 i uppdrag till Statistiska Centralbyrån (SCB) att tillsammans med
Statens Folkhälsoinstitut göra en kartläggning av barn och ungas psykiska hälsa. En enkätstudie som
riktade sig till samtliga elever (199 000) i årskurs sex och nio i landet genomfördes hösten 2009.
Svarsfrekvensen var 80 % för årskurs sex och 86 % för årskurs nio. Frågeformuläret som användes
bestod av 42 frågor. Dessa var indelade i fem olika dimensioner av betydelse för psykisk hälsa;
psykosomatiska besvär, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, bristande välbefinnande och
problemens påverkan i vardagslivet. Dessutom fanns en fråga om mobbning, en fråga om alkohol och
två frågor om tobak med i frågeformuläret.
Resultatet på nationell nivå visade att de allra flesta elever (90 %) hade ”normala” problem medan ca
10 % av eleverna hade stora problem. Psykisk ohälsa var vanligare hos flickor och äldre elever och det
var ingen eller liten skillnad avseende kommuntyp och födelseland.
För den grupp elever som hade stora problem (10 %) gjordes en jämförelse mellan lokala och
nationella data. Mer information om den nationella kartläggningen finns att hämta på webben för
Statens folkhälsoinstitut (www.fhi.se 2011).
4
Lokala resultat av kartläggningen i Falkenberg finns för Skogstorpsskolan, Söderskolan, Tångaskolan
och Tullbroskolan. Även Falkenbergs Montessoriskola är inräknad i resultatet på kommunnivå men
hade för litet elevunderlag för att bli presenterad på skolnivå. Resultatet av de omkring 10 % elever
med stora problem visade, i jämförelse med övriga kommuner i landet, att Falkenbergs elever i årskurs
sex låg bra till medan Falkenbergs elever i årskurs nio hade sämre resultat.
I maj 2010 presenterades Falkenbergs data tillsammans med statistik från rapporten Ung i Halland
(FoU 2006) och Luppundersökningen (Falkenbergs kommun 2008) för Rådet för folkhälsa och
brottsförebyggande arbete. För att ytterligare bredda diskussionen om psykisk hälsa hos elever i
Falkenbergs kommun gavs vid detta möte ett uppdrag till Folkhälsa Falkenberg att tillfråga ungdomar
om deras syn på den nationella kartläggningens resultat. Forsknings och Utvecklingsenheten vid
Region Halland har bistått Folkhälsa Falkenberg i denna uppgift.
3. Syfte
Studien syftar till att belysa ungdomars syn på Falkenbergs resultat som framkommit i
Folkhälsoinstitutets kartläggning kring psykisk ohälsa samt kring mobbning, tobak och alkohol.
Dessutom har personal i ungdomarnas omgivning gett sina synpunkter på det framkomna resultatet.
Aktuella frågeställningar har varit:
1. Stämmer kartläggningens resultat med er bild av Falkenberg?
2. Vilka orsaker tror ni ligger bakom resultaten?
3. Vilka åtgärder föreslår ni för att förbättra resultaten?
4. Metod
Fyra gruppsamtal utfördes med elever som gjorde enkätundersökningen under 2009 och som nu går
första året på gymnasiet. Deltagare rekryterades muntligt genom besök på Falkenbergs gymnasieskola.
Antal deltagare i varje gruppsamtal varierade från tre till sju personer och majoriteten av de deltagande
var tjejer. Som diskussionsunderlag användes resultaten från Folkhälsoinstitutets kartläggning för
Falkenbergs årskurs nio. Samtalet utgick sedan från de tre frågorna som finns med i frågeställningen
(se ovan) och följdfrågor. Varje samtal varade mellan 70 och 90 minuter.
I tillägg till de fyra gruppsamtalen med ungdomarna har även två gruppsamtal med personal från
Falkenbergs kommun deltagit, en med professionerna fritidsledare och fältassistent (sex deltagare) och
en med pedagoger verksamma på högstadieskolor i Falkenberg (fem deltagare). I fortsättning
omnämns de två grupperna som personalen eller personalgruppen. Dessa samtal utfördes på samma
sätt som med ungdomarna. Deltagarna rekryterades genom kontakt med aktuella chefer.
Gruppsamtalen hölls av två folkhälsovetare i en lugn och ostörd miljö och spelades in i sin helhet. En
projektgrupp med både folkhälsovetenskaplig och medicinsk kompetens deltog därefter i
sammanställningen av resultatet. Var och en i projektgruppen lyssnade igenom gruppsamtalen och
drog ut det som bedömdes som väsentligt för att besvara studiens syfte. Detta material bearbetades
sedan genom diskussioner i projektgruppen utifrån vilka begrepp som framträdde och som sedan
kunde rubriceras. Analysen av gruppdiskussionerna för ungdomsgrupperna och personalgrupperna
genomfördes på liknande sätt.
5
Vid rekryteringen i gymnasieskolan fick alla elever ett informationsbrev som förklarade studiens syfte
och att all information som framkom i gruppsamtalen skulle vara konfidentiell. Elevernas målsmän
fick ta del av samma information genom ett brev som skickades hem med eleven. Ytterligare
information gavs i samband med varje gruppsamtal om; deltagarnas anonymitet i rapporten, att de när
som helst kunde avbryta sin medverkan utan att ange orsak, att samtalet spelades in och sedan
avlyssnades av projektgruppen, och att deras kontaktuppgifter inte skulle spridas. Samtliga rektorer på
Falkenbergs gymnasieskolor gav sitt samtycke till studien.
Eleverna fick ta del av information om vart de kunde vända sig ifall de skulle vilja diskutera vidare om
psykisk hälsa, eller om de efter gruppsamtalens utförande skulle behöva extra stöd. Detta stöd erbjöds
av elevhälsovård och ungdomsmottagningen, vilka informerats om studien i förhand.
De vuxna deltagarna fick på samma sätt ta del av information om studiens syfte, om konfidentialitet
och om att samtalen skulle spelas in. Vuxengruppsamtalen genomfördes under arbetstid och med
godkännande av respektive deltagares chef.
5. Resultatet av ungdomarnas gruppsamtal
Nedan presenteras resultatet ifrån gruppsamtalen med ungdomarna. Först presenteras en kort
sammanfattning av hur de tyckte att resultatet i den nationella kartläggningen stämde överens med sin
bild av utbredningen av psykisk ohälsa, mobbning, alkohol och tobak i Falkenberg. Sedan presenteras
förslag för att förbättra situationen för unga i Falkenberg vad gäller psykisk ohälsa, mobbning, alkohol
och tobak. För att förstärka resultaten har citat från gruppsamtalen tagits med. Slutligen redovisas
ungdomars syn på orsaker till problemen.
5.1 Hur stämmer kartläggningen med din bild av Falkenberg?
Ungdomarnas reaktioner på resultaten från Folkhälsoinstitutets kartläggning varierar stort. Vissa anser
att bilden stämmer, andra upplever att det är värre än kartläggningen visar, och somliga att de negativa
resultaten av kartläggningen är överdrivna.
5.2 Ungdomarnas förbättringsförslag
Under varje förbättringsförslag beskrivs ungdomarnas egna idéer om hur resultaten som framkom i
den nationella kartläggningen kan förbättras i Falkenberg.
5.2.1 Ökad kunskap om människors lika värde
Vissa ungdomar förslår insatser som ifrån tidig ålder och kontinuerligt lär barn om vett och
värderingar, hur man ser på andra människor och om alla människor lika värde, och nämner framför
allt skolan som arena för detta. Bland annat nämner några av ungdomarna att man måste bli medveten
om sitt beteende och agerande mot andra människor.
”Säg att jag inte gillar punkare, så ser jag punkare där och pratar med dem så tänker jag att
aha, de är vanliga schyssta människor. Så lär jag mig acceptera folk.”
Metoder som föreslås av ungdomarna är bland annat att medvetandegöra mobbning genom
diskussioner i små grupper i skolan, att informera om härskarteknikerna och hur man kan undvika dem
samt att visa dokumentärer och filmklipp och diskutera ämnen såsom HBT-frågor (homo-, bi-,
transsexualitet) och mobbning.
6
”Man måste lära sig att alla inte är lika, att ingen är perfekt. Att inte dela in människor i fack,
typ du är blond, du är bög.”
5.2.2 Stärka självkänslan
En insats som föreslagits är att hjälpa ungdomar att bygga upp sin självkänsla så att de lättare kan stå
emot grupptryck och mobbning. En god självkänsla tror vissa ungdomar påverkar hur man mår
generellt och hur man hanterar grupptryck angående alkohol- och tobaksbruk.
”Man ska hjälpa elever som inte är tillräckligt starka att vara starka.”
En del ungdomar tycker att det är viktigt att bli sedd och bekräftad inom både skolan, fritiden och i
hemmet. Detta kan göras genom insatser där ungdomar med eller utan vuxna diskuterar och pratar om
olika ämnen som anses relevanta för ungdomarna själva och deras välbefinnande.
”Sitta och prata precis som vi gör nu.”
Genom att bli sedd och få kritik tror vissa ungdomar att man ökar viljan att prestera och fortsätta
kämpa med skolarbete och fritidsaktiviteter, och att de får en känsla av att det finns någon som bryr sig
om dem.
”Man vill bli bekräftad, få beröm, kritik. Då kommer viljan automatiskt att göra bra ifrån sig.”
5.2.3 Mer och fler engagerade vuxna
Vuxna som bryr sig, är närvarande, som sätter gränser men inte är alltför kontrollerande tycker en del
av ungdomarna är viktigt. Föräldrar ska ha koll på sina barn men de måste också skapa ett förtroende.
Familjen ska lära barnen att uppföra sig, visa respekt för andra vuxna och koncentrera sig och
föräldrar kan få hjälp med att uppfostra sina barn genom att till exempel gå kurser i föräldraskap.
”Man kan ju gå en kurs när man är gravid.”
I gruppsamtalen framkom att vuxna i ungdomarnas närhet ska ta ansvar för att begränsa
tillgängligheten till alkohol och tobak genom att inte köpa ut till minderåriga.
En del av ungdomarna nämner tränare, lärare och äldre ungdomar som förebilder som kan påverka
deras beteende i hög grad. En insats inom detta område som nämns är att vuxna personer som arbetar
med ungdomar måste föregå med gott exempel, speciellt angående rökning. Vuxna runt om ungdomar
har också ett stort ansvar att motverka och hantera mobbningssituationer och att få ungdomar att känna
sig trygga i skolan och på fritiden.
”Man har väldigt stor respekt för sin tränare.”
Fältassistenter är en insats som nämns av ungdomarna för att öka säkerheten hos unga som rör sig ute
och festar. Speciellt viktigt är det att personer runt ungdomar kan kontakta deras föräldrar om de är
berusade eller behöver hjälp.
”Hålla koll på ungdomar som håller på och bråkar, super och sånt, för att det inte ska hända
nåt.”
7
En del ungdomar föreslår att arbetsgivare kan bidra genom att bjuda in unga att arbeta hos dem eller
göra dem delaktiga i sina verksamheter. Arbetsgivare kan också vara med och skapa samlingsplatser
för ungdomar och bidra till en ny fritidsgård för äldre ungdomar.
”Företagen är nog intresserade av att hjälpa till överlag. Av att driva någonting där man kan
komma och jobba praktiskt.”
5.2.4 Ökad trygghet i skolan
Flera av ungdomarna tycker att det är viktigt att klassen har en bra gemenskap för att man ska trivas
med livet och skolan. Genom allmänna aktiviteter för hela klassen i början av varje termin tillsammans
med läraren tror man att klassen lättare kan hålla ihop. Föreslagna aktiviteter är brännboll, olika
samarbetsövningar samt övningar där man ska skriva positiva saker om varandra.
När någon är ny i klassen föreslås att den personen ska bli presenterad av läraren för resten av klassen
och läraren bör även då ha aktiviteter och lära-känna-varandra-övningar. Att ge möjlighet att skapa
vänskapsrelationer som inte är beroende av skolan är också viktigt enligt ungdomarna. Detta kan göras
genom att ha fler möten med andra niondeklassare i kommunen. En annan insats som skapar trygghet
hos ungdomarna när de börjar högstadiet är att de får välja några av sina gamla klasskompisar som de
får gå med i den nya klassen.
I skolan vill ungdomarna ha mer regler generellt, men framför allt kring rökning under skoltid och på
skolans områden. Annat stöd som föreslås är stöd ifrån vuxna i form av elevvärdar och
klassmormor/morfar.
”Sånt är viktigt. Nån som hälsar på eleverna. Läraren hälsa oftast bara på sin egen klass men
en elevvärd hälsar på alla.”
Vissa ungdomar nämner att det är viktigt av att ha en bra relation till läraren. De uttrycker också att det
är viktigt att få en chans att skapa en mer personlig relation som gör att de kan lita på läraren.
Ungdomarna vill att man långtidsanställer lärare så att de får behålla samma lärare under hela
högstadiet, vilket både påverkar relationen till läraren och motivationen till skolarbete. En del
ungdomar vill också få vara med och påverka vilka lärare som skolan behåller eller inte, då de har
insikt i vilka lärare som fungerar och som lär ut bra.
I skolan ska man också få träna på att prata inför andra och kunna få extrastöd om man halkar efter i
något ämne. När man mår dåligt tycker ungdomarna att läraren ska uppmärksamma det med en gång.
Får man till exempel underkänt på prov för att man har haft en dålig dag eller att man har problem
hemma säger ungdomarna att läraren borde försöka uppmärksamma vad som ligger bakom problemet.
”Om nån får IG på ett prov, då är det mer här får du några stenciler till omprovet. Istället
borde läraren sitta ner och ta sig tid att prata med en.”
Vad gäller rökning tycker flera ungdomar att lärare ska säga ifrån när de ser elever som röker på
skolans område och meddela föräldrarna till den som röker.
5.2.5 Möjligheter att mötas och utöva aktiviteter
Flera av ungdomarna vill ha en central mötesplats i form av en fritidsgård/aktivitetshus där de kan
”bara vara”, hänga, sitta och prata men även kunna spela pingis, spela kort och ha aktiviteter som de
8
själva får vara med och skapa. Förslag på vilka aktiviteter som ska finnas på fritidsgården är många
och ungdomarna föreslår att man borde gå ut i skolorna och fråga eleverna vilka aktiviteter som är
eftertraktade. Några av ungdomarna tycker att de själva ska vara med och driva sin ungdomsgård,
samtidigt som det är viktigt att ha vuxna personer närvarande som kan hålla ordning.
”Det ska givetvis jobba folk där som är anställda men jag tror inte det är fel att man sköter sin
egen fritidsgård, så blir man mer rädd om den.”
Ungdomarna vill att fritidsgården ska ligga centralt och vara en lokal med runda bord och sköna
fåtöljer. Fritidsgården ska vara en gemensam mötesplats där man kan träffa olika sorters människor
med olika intressen, vilket de tror ger mindre fördomar. Lokaler som nämns är gamla brandstationen,
Prästgården, bibliotekets källare och Falkhallen. 035-huset i Halmstad nämns som ett bra exempel på
ett aktivitetshus som fungerar och som har intressanta aktiviteter. Fritidsgårdarna ska finnas öppna i
direkt anslutning till skolans slut och under kvällar, så att det finns möjlighet att komma dit när man
själv vill. Vissa av ungdomarna tror att en fritidsgård också skulle kunna fungera för att sprida
information om andra mötesplatser och aktiviteter i kommunen som riktar sig till deras målgrupp.
Information om mötesplatser och aktiviteter ska vara synliga och lätta att hitta och finnas på en
hemsida, Facebook, broschyrer och på skolornas anslagstavlor.
”Går man dit får man reda på alla saker som händer i Falkenberg.”
Vissa ungdomar nämnde även Internet som mötesplats, där man träffar nya människor eller har
kontakt med sina vänner genom Facebook, chat eller onlinespel. Umgänge via dator kan ske hemma
eller tillsammans på LAN eller på en fritidsgård. Aktiviteter och umgänge via datorn nämns också som
ett alternativ till att dricka alkohol eller göra kriminella grejer, samt som ett sätt för personer som
utsätts för mobbning eller svårigheter i skolan att träffa vänner och ha ett socialt liv utanför skolan.
”Jag tror att dator kan hindra mobbning, då kan de chatta med folk från alla ställen om de
inte har några andra vänner.”
Flera av ungdomarna tycker att det är viktigt att de själva får vara med och skapa sina aktiviteter och
att det finns chans att göra det man är intresserad av. Att ha en hobby är ett sätt att hitta sitt gäng och
umgås med andra, men har också fördelen att det ger något annat att tänka på än skolan. Ungdomarna
tror att bra fritidsintressen även kan göra att man bli mer motiverad till skolan. Under gruppsamtalen
framkom att många små evenemang är bättre än ett stort, för att undvika en ”passa-på-känsla” när det
gäller fester. Förslag på alternativa aktiviteter till fester är cafékvällar, filmkvällar, körgrupper,
konserter, festivaler och temadiscon. Aktiviteterna ska ha en snäv åldersindelning, i nian vill man helst
umgås med de som går i åttan eller gymnasieettan. Detta gäller även aktiviteter på fritidsgårdar, de ska
vara anpassade efter åldersgruppen och i vissa fall även kön. Aktiviteterna ska vara tillgängliga för
unga genom att de är billiga, max 50 kronor.
Ungdomarna uttrycker att det måste finnas möjlighet att börja som ny på aktiviteter även när man är
15 år och äldre. I skolan vill man få information om aktiviteter som erbjuds i kommunen, speciellt lite
ovanligare aktiviteter såsom dans, slöjd, bild, pingis, bridge, estetiska aktiviteter och annorlunda
sporter som brottning. Informationen ska komma redan i sexan och inte senare, så att man har en
chans att hitta nya intressen och vänner under sin högstadietid. Vissa ungdomar nämner att det är
viktigt att kunna idrotta utan att det är alltför tävlingsinriktat och att idrottsklubbarna ska satsa på alla
sina medlemmar och inte bara de duktigaste.
9
”Man måste satsa på alla.”
5.2.6 Stöd och kunskap kring ungdomsproblem
Det informationssätt ungdomarna föredrar är när äldre ungdomar informerar yngre eftersom det är
lättare att relatera till dem i liknande ålder. Information kan också komma från personer med kunskap
eller erfarenhet inom frågorna. Detta informationssätt gäller både psykisk ohälsa, mobbning, alkohol
och tobak. Ungdomarna föreslå också att förebyggande aktiviteter ska göras tidigt, helst i årskurs sex.
Ungdomarna efterfrågar information om vilket stöd som finns att tillgå på skolan såsom kurator,
extrastöd och skolsköterska. Det kan ske genom att personerna som jobbar med detta kommer ut i
klasserna och informerar om sitt arbete. I gruppsamtalen framkom också att kontaktpersoner från
socialen som träffar ungdomar fungerar bra om det är en person som kan lyssna.
10
5.3 Ungdomarnas syn på orsaker till problemen
De orsaker som ungdomarna lyfter fram som möjliga förklaringar till Falkenbergs sämre resultat i
kartläggningen i relation till övriga kommuner har sammanfattats under rubrikerna nedan.
5.3.1 Allmän bild
Dålig självkänsla är något som ungdomarna tror påverkar olika delar av livet, såsom den psykiska
hälsan, mobbning och bruk av alkohol och tobak. Att behöva passa in och accepteras av andra är en
orsak till stress som framkommit under gruppsamtalen. Vissa ungdomar säger att det ofta är de med
låg självkänsla och de som uppfattas som annorlunda som blir utsatta för mobbning och att annorlunda
personer blir speciellt utpekade i små samhällen.
”Man måste vara som alla andra och får inte sticka ut.”
Föräldrar som tar på sig och gör för mycket åt barnen (curlingföräldrar) anser vissa ungdomar vara ett
problem som i framtiden ger barnen bland annat koncentrationssvårigheter och bristande respekt för
vuxna.
”Det ligger ju ett ansvar hos föräldrarna också. Det ska börja tas ansvar från början.”
Vissa ungdomar säger att det kan vara pinsamt att fråga under lektionerna om man inte förstår vad
läraren säger. De tycker också att vissa lärare har gett upp sina försök att hålla reda på de stökiga
eleverna, t.ex. vad gäller att komma för sent till lektioner eller att röka på skoltid. Ungdomarna tycker
att det är viktigt att lärare föregår med gott exempel, men säger att det i vissa fall finns lärare som
själva röker på skolområdet. Ungdomarna tycker också att det är svårt att få fungerande elevråd och
man vill ha mer hjälp från lärare eller någon annan vuxen. Att det är svårt att få pengar till ungas ideér
nämns av en del ungdomar som ett hinder.
”…hur mycket man än kämpar för nåt i skolan så går det aldrig igenom för det är alltid nån
kostymnisse högre upp som säger nej det är för dyrt, nej det är en dålig idé”.
Återkommande lärarbyten gör det svårare att motivera sig i skolan då man hela tiden måste ”börja
om”, vilket både påverkar elevernas relation till lärare och mobbning i klassen.
”Det är jättedåligt att byta lärare. Det är dåligt för läraren, det är dåligt för eleven, det är
dåligt för betygen. Det är dåligt för allt”.
I gruppsamtalen framkom att några av de ungdomar som kände till fritidsgårdarna hade varit där, men
att andra inte kände till att de fanns, hur de fungerar eller vilka som får komma dit. En anledning till
att man inte går på fritidsgård enligt ungdomarna är att man helst vill umgås med ungdomar i sin egen
ålder, och helst inte mer än ett år yngre.
”Det finns inte nån samlingsplats där alla känner sig välkomna.”
Flera av ungdomarna säger att de vill ha fler bussavgångar för att kunna delta i aktiviteter och träffa
vänner på fritiden.
11
”Vi är så långt ut på landet och det är grått här hela tiden, det regnar och blåser och alla bor
typ fem mil åt varje håll. Det är svårt att ens ta sig någonstans.”
I gruppsamtalen framkom att flera av ungdomar skulle vilja ha fler aktiviteter, fester och tillfällen att
umgås utanför skolan. De tycker också att det är dålig motivation bland ungdomar i Falkenberg att ta
initiativ och ansvar för att skapa fler aktiviteter. Det man känner till är i första hand idrottsföreningar
och dessa upplevs som väldigt tävlingsinriktade när man kommer upp i niondeklass. De aktiviteter
som finns kostar oftast mer pengar än vad ungdomar själva har råd med och man vet inte alltid om att
de finns.
”Det ska inte vara så tävlingsinriktat. Det är som en stor vägg som blir framför dig.”
5.3.2 Psykisk ohälsa
Flera av ungdomarna uttrycker att det är svårt att lita på andra, och att privat information som lämnas
till andra personer snabbt kan bli offentliga genom ryktesspridning. Det finns en vilja hos ungdomar
att skaffa och sprida information om andra ungdomar, och det beskrivs som spännande och svårt att
undvika.
”Falkenberg är så litet, alla vet allt om alla, och det du inte vet om dig själv det vet någon annan.”
Vissa av ungdomarna tycker att det är viktigt att det finns tillgång till vuxna som man kan prata med
om man mår dåligt. Speciellt viktigt är att ha personer utanför familjen som man kan vända sig till om
man har problem hemma. Sådana personer kan vara klassföreståndare, kuratorer, kontaktpersoner och
behöver inte vara en psykolog. En del av ungdomarna tycker att det saknas stöd och förståelse ifrån
lärare, socialtjänst och andra vuxna vad gäller ungdomars beteende som uppkommer av de mår dåligt
eller har problem.
”Det är viktigt att de lyssnar på en försöker förstå vad problemet verkligen är.”
Några av ungdomarna tror att stress i skolan ligger bakom besvär som magont. I årskurs nio upplever
de att det är mycket oro inför framtiden med nationella prov, gymnasieval och sista chansen att få bra
betyg. De tror att många elever har svårt att planera sitt skolarbete och prioritera bland skoluppgifter
och fritidsaktiviteter, och att mycket läxor gör att man inte har tillräckligt med fritid.
”Jag vet jättemånga som fått magkatarr för att de varit så stressade.”
Några ungdomar tror att det är svårt för unga människor att förstå varför man känner nedstämdhet eller
har psykosomatiska problem som ont i magen eller ont i huvudet. Det är svårare att göra något åt sina
problem om man själv inte förstår varför man mår dåligt.
”Om man har problem med alkoholism i familjen fattar man inte varför man blir som man
blir, för JAG har ju ingen sjukdom”
Ungdomarna säger att de vet vissa personer man kan vända sig till för att få stöd, som skolkurator eller
psykolog, men upplever det svårare att hitta vuxna att vända sig till för att bara prata i sin vardag.
12
”När jag var sjuk ville jag inte ha hjälp från psykologer, jag var rädd att jag skulle må sämre
eller bli inspärrad”
Flera av ungdomarna ser datorn som en vanlig orsak till sömnproblem och koncentrationssvårigheter
och att många spenderar så mycket tid med att spela och chatta på nätterna att de får problem i skolan
eller skolkar dagen efter. Till skillnad från en egen dator som man fått hemifrån används den dator
man fått av skolan också på skoltid, både under raster och lektioner och på vägen mellan hemmet och
skolan. Ungdomarna säger också att man inte vet om eller vilka regler som gäller för att skriva saker
eller publicera bilder på varandra på t.ex. Facebook.
”När man sitter vid datorn så glömmer man andra saker som att äta, dricka och sova.”
Några ungdomar anser att datorerna gör att man blir mindre social. Ungdomarna tycker att det är för
tidigt att få egen dator i skolan redan i sexan och sjuan.
”I högstadiet ska man inte lära sig använda dator utan lära sig läsa och skriva”
5.3.3 Mobbning
Vissa ungdomar säger att det är okej att kränka andra unga på ett skämtsamt sätt om man känner dem
och att man kan säga elaka saker till sina vänner om man tror att de är med på det. Samtidigt nämner
de att det kan vara svårt att veta exakt hur en annan person egentligen reagerar.
”Vi kränker varandra varje dag, säger till varandra jag hatar dig, du är skitful, du har skitfula
kläder.”
Vissa av ungdomarna beskriver i gruppsamtalen att det inom skolan finns hierarkier mellan elever, där
vissa personer försöker sätta sig över andra med hjälp av olika maktspel. Hierarkierna spelar roll för
vilka man väljer att umgås med.
”Alla har varsin roll, allas rang påverkar vilka man väljer att umgås med.”
Några av ungdomar tycker att det är för lite information om mobbning i skolan och för få tillfällen att
diskutera detta ämne. Ungdomarna tycker att det är upp till var och en att hantera en
mobbningssituation, då ingenting finns att göra för att förhindra själva mobbningen. Mobbning i
skolan kan uttrycka sig på olika sätt, och den psykiska mobbningen är ofta mer utbredd än den fysiska
i form av skitsnack och utfrysning.
”Det var inte så mycket fysisk mobbning, mer att man ignorerar och snackar bakom ryggen.”
Flera av ungdomarna tycker att lärare och rektorer borde göra mer åt mobbning och ta mer ansvar när
de upptäcker mobbning på skolan. De insatser som gjorts i form av kamratstödjare och enskilda
”Friends-dagar” upplevs som värdelösa, och att de till och med förvärrar mobbningen i vissa fall.
Vissa av ungdomarna uttryckte ett missnöje med det stöd som de fått av lärare eller rektorer angående
mobbning.
5.3.4 Alkohol och tobak
Några av ungdomarna säger att grupptryck ifrån vänner och klasskompisar att dricka och röka
påverkar dem att prova och fortsätta, ibland mot sin vilja för att slippa bli tjatad på. Grupptryck kan
13
även framkalla en kedjereaktion inom vissa idrottslag eller skolklasser och få fler att röka inom
gruppen.
”Ska du inte dricka, fan va tråkig du är får man höra då”
Ungdomarna säger att man vågar mer när man dricker och får bättre självkänsla, speciellt om man i
vanliga fall är en blyg person. Alkoholdrickande gör också att man känner sig äldre och att det är en
bekräftelse på att bli vuxen. Att umgås med personer som är mycket äldre anges också som en
anledning till att man börjar dricka alkohol.
”Många är osäkra på sig själva, och blir mer öppna när de dricker.”
Vissa av ungdomarna känner till att det finns två fältassistenter i kommunen som man kan få hjälp av
om man till exempel blir för full. Ungdomarna upplever att föräldrar, kompisar, okända och
familjemedlemmar som langar cigaretter och alkohol gör att fler ungdomar röker och dricker. Många
mataffärer och småbutiker säljer cigaretter till minderåriga enligt ungdomarna. På landsbygden finns
det en hög tillgång till hembränt som är billigt och lätt att få tag på.
”De bryr sig inte direkt vad man gör med det, bara man ger dem pengarna.”
14
6. Resultatet av personalens gruppsamtal
Nedan presenteras resultatet ifrån gruppsamtalen med personalen. Först presenteras en kort
sammanfattning av hur de tyckte att resultatet i den nationella kartläggningen stämde överens med sin
bild av utbredningen av psykisk ohälsa, mobbning, alkohol och tobak i Falkenberg. Sedan presenteras
förslag för att förbättra situationen för unga i Falkenberg vad gäller psykisk ohälsa, mobbning, alkohol
och tobak. För att förstärka resultaten har citat från gruppsamtalen tagits med. Slutligen redovisas
personalens syn på orsaker till problemen.
6:1 Hur stämmer kartläggningen med din bild av Falkenberg?
Personalgruppens reaktioner på resultaten från Folkhälsoinstitutets kartläggning varierar stort, vissa
anser att bilden stämmer och andra anser att det ser värre ut än de upplever det. Uppfattningen om hur
det ser ut skiljer sig i vissa fall även mellan personal från samma arbetsplats. Det påpekas också att det
under hösten 2009 när enkäten besvarades var en del negativa händelser i kommunen som kränkande
filmer som spridits på nätet och bötning.
6:2 Personalens förbättringsförslag
Under varje förbättringsförslag beskrivs personalens idéer om hur resultaten som framkom i den
nationella kartläggningen kan förbättras i Falkenberg.
6.2.1 Tydliga vuxna
Det framkom att en del av personalen tycker att det är viktigt att vuxna reagerar på det som ungdomar
säger och att visa så fort man tycker att någon gått över gränsen. Det ska vara nolltolerans mot
kränkningar men det måste också ges resurser så att personal runt omkring ungdomarna har tid och ork
att bry sig när det behövs.
Ett positivt exempel som beskrevs var att skolsköterskan plockade in den gruppen som rökte och hade
samtal med dem, ringde föräldrarna och började säga till när hon såg dem röka på skolan område. Om
föräldrarna inte klarar av att sätta gränser för ungdomarna måste skolan gå in och göra det. Personalen
efterfrågar regler från början när eleverna får datorer tilldelade för exempelvis hur datorerna ska
användas på rasten.
Personalen tror att mer samsyn hos vuxna skulle minska användandet av alkohol och tobak. Då skulle
det bli lättare att våga fostra även andras barn. ÖPP (Örebros Preventionsprogram) nämns som ett
exempel på att jobba med föräldrarna mot alkohol, eftersom den ger möjlighet till dialog mellan
föräldrarna i klassen. De säger också att det vore bra om föräldrarna är mer konsekventa hemma, till
exempel att ha en viss tid då datorn ska vara avstängd.
”Det som är bra med ÖPP är att föräldrarna får äga frågan”
6.2.2 Delaktighet
Personalen säger att det är viktigt att unga får arrangera och producera egna saker, det ger dem något
annat att tänka på och de kan växa med uppgiften och stärkas. Ett förslag för att öka
ungdomsinflytandet i kommunen är att skapa ett ungdomsråd. Personalgruppen hoppas att ett
ungdomsråd kan stärka ungdomarna genom att bidra med förebilder i deras egen ålder.
6.2.3 Resurser i skolan
Enligt vissa i personalen skulle mindre klasser göra att man kan se alla elever och att det verkligen
gynnar den psykiska hälsan. De som jobbar på skolan måste ha förutsättningar för att orka bry sig om
15
ungdomarna. Detta föreslås förbättras genom mindre klasser, mer resurser, mer arbetsro runt sig, färre
nya skoldirektiv uppifrån och genom att som lärare få koncentrera sig på undervisning. Ett annat
förslag är att införa klassmormor/morfar eller elevvärdar där det inte finns, personer i skolan som inte
är lärare.
Att ha resurser för att satsa på positiva saker nämns som ett sätt att svetsa ihop eleverna. När gruppen
jobbar tillsammans mot ett framtida gemensamt mål mår de bättre och klarar av betygen lättare.
6.2.4 Tillgängliga aktiviteter
Personalgruppen tycker att det finns ett otroligt stort utbud när det gäller idrott i Falkenberg, inklusive
skateboard och dans, men att det behövs fler aktiviteter för den som inte vill idrotta. Det bör även vara
ekonomiskt möjligt för alla att delta, genom möjlighet att hyra utrustning i till exempel ishallen och
hjälp att finansiera medlemsavgifter. UKM (Ung Kultur Möts) nämns som ett aktuellt exempel på bra
ungdomsarrangemang.
”Efter att de varit på UKM och de hängt runt en stund utanför fanns inget behov av att festa
och det var en jättelugn helg enligt polisen.”
6.2.5 Möjligheter till information och samtal
Ett förslag på hur man kan sprida kunskap är att äldre ungdomar leder de yngre, informerar om saker
och kan vara förebilder. Personalen efterfrågar mer information om alkohol och tobak och föreslår att
information och stöd till elever i dessa frågor måste komma utifrån till skolan, men man måste välja
sina insatser för alkohol och tobak noga så att det inte blir motsatt effekt.
”Jag önskar att vi (fritidsledare)kunde göra mer ihop med skolan och driva kampanjer med
ungdomar om rökning och alkohol.”
Det bör också skapas ett koncept för att informera elever och föräldrar om nätetikett. Personalen ser
även ett behov av stöd till unga för att lära sig prioritera mellan skolan och en fullpackad fritid.
”Den framtida människan måste bli bra på att dra gränser för sig själv men det klarar inte en 15åring.”
Personalgruppen efterfrågar mer av ämnet livskunskap i skolan, där olika professioner i kommunen
som jobbar med unga kan presentera sig och bidra, som polis, socionomer, psykologer och
fritidsledare. Personalen tror att det kan behövas mer utrymme att tala om ämnen som annars bara
kommer upp om man konfirmerar sig och att någon lyssnar på ungdomarna.
”Vet du vad min ungdomsgrupp ville ha för tema på nästa träff? Döden eller alkohol.”
Personalgruppen får ofta höra saker i förtroende av ungdomarna och upplever att det finns mycket
resurser i Falkenberg genom vilka ungdomar kan få hjälp. Personalen vill se fler forum överallt där
ungdomar kan få ro att prata med varandra och med vuxna.
”Vi är övertygade om att vi skulle kunna öppna en tom lokal med en soffa om rätt personer
lotsar in dem.”
6.3 Personalens syn på orsaker till problemen
De orsaker som personalen lyfter fram som möjliga orsaker till Falkenbergs sämre resultat i
kartläggningen i relation till övriga kommuner har sammanfattats under rubrikerna nedan.
16
6.3.1 Allmänt
Vissa i personalen säger att Falkenberg är en typisk sommarstad med mycket festande på sommaren
och det tar ungdomarna med sig hela vintern. Bland de ungdomar med mycket problem upplever vissa
i personalgruppen att föräldrarna ofta är missbrukare eller skilda. Ett specifikt problem som nämns är
ensamstående föräldrar som känner sig maktlösa och inte har andra föräldrar att få uppbackning ifrån.
Ett annat problem som nämns är föräldrar som har dåligt samvete och skäms över att inte ha tid med
sina barn på grund av att de har skiljt sig eller har ett missbruk bakom sig.
Personalen nämner att man inom skolan hoppat på många projekt och att dessa utvärderas först i
efterhand. Det skiljer sig mycket mellan skolor och inom skolor hur man arbetar och det märker
eleverna. Den sociala biten prioriteras inte i lönekriterierna för pedagoger på skolan, vilket skulle
underlätta för pedagogerna att prioritera detta. Några i personalgruppen upplever att ungdomarna som
mår dåligt har svårt att lära sig något, samt att det är mycket elever på liten yta och att det inte finns
någonstans att ta vägen om man som elev vill ta det lite lugnt.
”Det är positivt med alla projekt men det kan bli för mycket förändringar hela tiden som
skapar otrygghet för elever och lärare.”
Personalgruppen säger att det är många invandrarfamiljer i Falkenberg, vilket kan bidra till att det är
svårare för vissa att känna sig accepterade, att det kan bli svårare för ungdomarna med språk, hjälp
med läxläsning och att hitta fritidsaktiviteter. Personalen upplever också att det kan finnas en jargong
där det är okej att säga otrevliga saker till varandra eller att kommentera varandras hudfärger, men att
detta kan vara en del av en försvarsmekanism där man försöker neutralisera olika nedlåtande ord eller
begrepp för att skydda sig själv.
6.3.2 Psykisk ohälsa
Personalen märker av att det är mycket ont i ryggar och nackar och tror att det beror på att de sitter vid
och bär sina datorer mycket. De tror även att datorerna blir en stressfaktor för unga då de sitter uppe
länge om nätterna och blir stressade när de sen ska upp och gå till skolan. Sover man dåligt på grund
av datorerna blir det också svårare att hantera alla kraven utifrån. Det framkom även i personalens
gruppsamtal att man hört att tjejer blir stressande av att alltid vara tillgänglig på nätet.
Enligt personalen så är många av de unga de möter nedstämda efter att ha druckit alkohol. En annan
sak som påverkar är familjesituationen, till exempel att föräldrarna skiljt sig eller att en eller båda av
föräldrarna är arbetslös.
”En tjej bröt ihop fullständigt när hon hade fått IG på ett matteprov, det visade sig bero på en
väldigt rörig familjesituation.”
Personalen nämner också att det varit mycket lärarbyten de senaste åren vilket skapar otrygghet,
osäkerhet och stress. I nian är det överhuvudtaget en väldigt stressig tid för eleverna med nationella
prov och beslut, och den nya skolreformen gör besluten kring gymnasievalen ännu viktigare.
6.3.3 Mobbning
Personalgruppen tror att mobbningen har ökat i och med det ökade datoranvändandet i skolan och på
fritiden. Man tror att mobbning via dator och telefon fortsätter även hemma, och att det är lättare att
mobbas när man befinner sig bakom en datorskärm.
”Nätbaserad mobbning finns i vardagen mer eller mindre konstant, det var inte så vanligt förr.”
17
6.3.4 Alkohol och tobak
Vad gäller alkohol och tobak anser några i personalgruppen att inte finns så mycket de kan göra för
ungdomarna om föräldrarna har godkänt det. Andra i personalgruppen upplever att det är vanligt att de
föräldrar de möter curlar och är tillåtande med alkoholen.
18
7. Framtida utmaningar
Det är vår förhoppning att de synpunkter som framkommit i denna rapport kan användas som underlag
för diskussion och reflektion i arbetet med att skapa goda uppväxtvillkor i Falkenberg, ett målområde
som betonas i både Plan för social hållbarhet 2010-2013 samt Folkhälsopolicy för Halland. I
Falkenbergs Barn- och ungdomspolicy betonas vikten av att i enlighet med Barnkonventionen satsa på
förebyggande insatser och ta tillvara på ungas kraft och engagemang. Angeläget i det fortsatta
folkhälsoarbetet är därför att utforma projekt av olika slag tillsammans med dem det berör, de unga.
Sådana projekt bör redan från början utformas så att de kan utvärderas och följas över tid, vilket är till
gagn för både ungdomar och verksamheter i Falkenbergs kommun.
Resultaten som presenteras i denna studie bör ses som förslag och åsikter och har inte alltid stöd i
forskning. I ett fortsätt arbete med rapportens resultat bör därför de förslag som framkommit från
ungdomar och personal kompletteras med befintligt vetenskapligt underlag. Kungliga
vetenskapsakademin anser att framtida forskning bland annat bör beakta barnets perspektiv,
genusaspekter och särskilt utsatta gruppers perspektiv. Dessutom behövs mer studier av sambandet
mellan skolans utformning, lärandet och barnens psykiska hälsa samt studier om barn under tio år och
psykisk hälsa.
Falkenberg 2011-05-26
Projektgruppen.
19
8. Referenser
Convention on the Rights of the Child. Geneva, Office of the United Nations High Commissioner for
Human Rights, 1989.
Forsknings- och Utvecklingsenheten, primärvården Halland. Ung i Halland. Rapport 9, 2006.
Petersen S, Bergström E, Cederblad M, Ivarsson A, Köhler L, Rydell A-M, Stenbeck M, Sundelin C,
Hägglöf B. Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisk litteraturöversikt med
tonvikt på förändringar över tid. Kungliga Vetenskapsakademin. Hälsoutskottet; 2010. Stockholm.
Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009.
Statens folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen & Skolverket. Tänk långsiktigt! - En samhällsekonomisk
modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa.2004.
Statens folkhälsoinstitut. Kartläggning av barn och ungas psykiska hälsa. 2010.
Tillgänglig på www.fhi.se/Vart-uppdrag/Barns-och-ungas-halsa/Regeringsuppdrag/Kartlaggningpsykisk-halsa/ (Hämtad 2011-05-23)
Följande dokument som nämns i detta dokument finns att ladda ner på webbplatsen
www.falkenberg.se/folkhalsa:
Barn- och ungdomspolicy (Falkenbergs kommun)
Plan för social hållbarhet (Falkenbergs kommun)
Folkhälsopolicy för Halland (Region Halland)
Ung i Halland (Region Halland)
Kartläggning av barn och ungas psykiska hälsa (Statens folkhälsoinstitut)
Folkhälsopolitisk rapport 2009 (Statens folkhälsoinstitut)
20
