presentation

Workshop om horisontella principer
Stockholm 2016-05-30
Syfte med dagen
Uttryckt önskemål:
Ett resonemang om resultat och effekter ur ett perspektiv där de horisontella principerna
integreras. De horisontella principerna ska bli en invävd del i kommande ansökan och
arbete i genomförandeprojektet – en utmaning!
Att genomlysa ESFs särskilda villkor för beslut utifrån de horisontella principerna.
Få handledning att jobba vidare med detta i arbetsgrupper för att kunna svara upp mot de
ställda särskilda villkoren för beslut om genomförande.
Särskilt jobba med jämställdhet i fördjupad analys och mål
Efter dagens slut
• känna till de horisontella principerna
• fått vägledning hur projektet kan arbeta med att integrera de horisontella principerna
• fått en känsla av eventuellt fortsatt stödbehov och kunskap om hur det kan tillgodoses
Dagens program
Kunskapspass
• Introduktion
• Jämställdhet, tillgänglighet och diskriminering
• PIACS-projekten och några ojämlikhetsaspekter kring socialt företagande
• Integrering av jämställdhet, tillgänglighet och diskriminering i hela
projektcykeln
Grupparbete
Vad är ESI-support?
ESI-support syftar till att:
• stötta projekt så att de lever upp till Svenska ESF-rådets tvingande
regelverk beträffande horisontella principer
• ge förståelse för vem de horisontella principerna är till för, varför de
behövs och ge stöd i hur projekt och myndigheter kan arbeta med dessa
resultatbaserat.
• stödja förvaltande myndigheter att implementera de horisontella
principerna i alla verksamhetsdelar
Idag kan vi stödja dig som:
• har beviljats medel från Socialfonden eller FEAD
• planerar att söka medel från Socialfonden eller FEAD
• arbetar på Svenska ESF-rådet
Vilka är de horisontella principerna?
Jämställdhet
Kvinnor och män har samma möjligheter och rättigheter
Tillgänglighet
Förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i syfte att
förbättra integrationen i arbetsliv och utbildning
Icke-diskriminering
Frihet från diskriminering som har samband med kön, könsuttryck, etnisk
tillhörighet , religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
ålder och sexuell läggning
Ekologisk hållbarhet – valbar för ESF-rådet när utlysningar formuleras
En ekonomi som har förmågan att generera resurser som ökar det
mänskliga välbefinnandet och den sociala rättvisan samtidigt som
miljörisker och användandet av ändliga naturresurser kraftigt reduceras
ESI-supports erbjudande
• hemsidan www.esisupport.se ger dig verktyg och presenterar
vanliga frågor och svar
• helpdesk ger dig personlig och kostnadsfri handledning. Våra
rådgivare har lång erfarenhet av både ESI-fonderna och de
horisontella principerna. Rådgivningen sker per telefon, mejl
eller videosamtal. Projekt och stödsökande beställer direkt via epost [email protected]
• regionala workshops där ett extra stöd i projektens analys- och
genomförandefas ges. Beställning via din handläggare på ESFrådet
• informationsträffar i samband med utlysningar. Beställning via
ESF-rådet
Från och med januari 2016 utförs ESI-support av Kontigo AB på
uppdrag av svenska ESF-rådet.
PIACS-projekten ska arbeta för att uppnå:
• Ökad kompetens
– För medarbetare och chefer på myndigheter och intresseorganisationer
om civilsamhället och sociala ekonomin
– chefer, ledare, medarbetare samt verksamma i civilsamhället och sociala
ekonomin om hållbara och inkluderande verksamheter för utsatta grupper
• Kvalitetssäkra framtida tjänster (inkl arbetsint) och varor,
• Samverkan mellan offentliga och civilsamhället för att bidra till de
arbetsmarknadspolitiska målen
• Identifierat strukturella hinder på arbetsmarknaden och ge förslag på
insatser som underlättar och stödjer möjligheter till arbete för utsatta
målgrupper
• Ett jämställdhet, tillgänglighet och
diskrimineringsperspektiv ska integreras i varje del!
Socialt företagande ur
tillgänglighetssynpunkt
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ser det ej som en möjlighet, saknar stöd från vänner och familj
Risken att bli av med försörjningsstöd/bidrag
Saknar utbildning/kunskap om företagande, ekonomi, juridik etc
Saknar tillgång till start-up kapital, avsaknaden av tillgänglig information
Ökade kostnader för exvis assistans vilket blir en konkurrens nackdel
Saknar stöd från exvis företagsrådgivare/stödjare (bryter mot normbilden av en
företagare plus företagsrådgivare ser det som riskabelt för dem)
Avsaknaden av tillgängligt företagsstödjande material och tillgängliga företagsfrämjande
lokaler
Språkbruket kan vara stötande för personer med funktionsnedsättningar som inte alla
gånger känner sig inkluderade i en retorik om ”tillväxt” ”innovation” ”nyskapande”
Problem med bli kategoriserad som ”funktionsnedsatt” och i behov av ”särskilt stöd”
istället för att bli inkluderad i vanliga företagsfrämjande åtgärder
Problem med multi-utanförskap, tex ålder, socio-ekonomiska villkor
Tillgängligt socialt företagande
• Tekniskt stöd för att möjliggöra för företagande
• Policy utveckling
– öka kunskapen om möjligheterna
– utveckla entreprenör kompetens
– stöd utvecklingen, inköp och användning av stödteknik
– säkerställ möjlighet till ekonomiskt stöd
– utveckla internet och it tillgänglighet
Socialt företagande ur
integrationssynpunkt
•
•
•
•
•
•
•
•
en hög andel egenföretagare bland utrikes födda
men… överlevandegraden bland företag startade av utrikes födda är lägre
Företagare födda i länder utanför Europa upplever i större utsträckning än
infödda företagare att de diskrimineras av såväl banker som kunder och
leverantörer.
Vidare löper företagare födda i länder utanför Europa större risk än infödda
företagare att få avslag när de ansöker om lån i banker.
De får även, i de fall då lånen beviljas, betala högre ränta än infödda företagare
Språk/dator kunskaper (sistnämnda särskilt för kvinnor) http://www.rrcstockholmslan.se/wp-content/uploads/2015/10/Rapport-arbetsmarknadnyanlända.pdf
Kunskap om lagar och regelverk
Fattigdomsfällan!
Socialt företagande
ur jämställdhetssynpunkt
• Mer jämställt än vanligt företagande även om män är majoritet att
arbeta i dem och att leda dem
• Social företagande kan vara en “språngbräda för kvinnor” i att starta
reguljära företag och är därmed ett verktyg för att öka kvinnligt
företagande överlag
• Men…. Större lönegap än andra företag (enligt engelsk studie) och
männen arbetade i högre utsträckning i hög status/lönsamma områden
medan kvinnorna fanns inom utbildning, hälsa, social service, kvinnorna
mer nöjda med sitt arbete än män
• Vissa menar att kvinnors preferens för socialt företagande kan att ha
med högre grad av frihet och lägre risk för diskriminering
• Kvinnors företag tenderar att vara mindre och med sämre
finansieringsmöjligheter
Standarden –framtagen utifrån ESI-fondernas arbetsgång
Ett verktyg som
systematiskt bygger
in jämställdhet i
ESF-rådets alla
verksamhetsdelar.
Kommer också för
de andra
horisontella
principerna (t.ex.
tillgänglighet)
Jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering
behöver integreras systematiskt, i programcykelns
alla delar
Bikupa
• Vad är en viktig jämställdhets- jämlikhetsfråga
för dig?
Jämlikhetshetsbegreppet kan handla
om...
Representativitet (fördelningen grupper i olika sammanhang)
Resursfördelning (hur samhällets resurser fördelas)
Attityder och värderingar (vad som ses som typiska karaktäristika för olika
grupper t ex kvinnligt och manligt, muslimer eller äldre och vilket värde
det tillmäts)
Normer (vad som utgör normen i planering och genomförande av olika
aktiviteter)
Makt (ekonomisk och politisk makt eller social rättvisa)
Relationellt (sociala frågor),
Rättsligt (mänskliga rättigheter, våldsfrågor, diskriminering, trakasserier)
Individuella identitetsfrågor (hur vi uppfattar – och agerar utifrån – vår
könsidentitet)
Intersektionellt (det sätt som ojämikhetsskapande processer samvarierar
och konstrueras i förhållande till olika sociala kategorier)
ATT FRÄMJA LIKA RÄTTIGHETER
OCH MÖJLIGHETER OCH
MOTVERKADISKRIMINERING
Diskriminering som samhällsproblem
”Upplevelser av diskriminering är en del av många människors vardag. De
påverkar tillgången till grundläggande rättigheter som bostad, utbildning,
arbete och hälso- och sjukvård”
• De flesta som utsätts för diskriminering
•
•
•
•
vet inte vart de ska vända sig eller vad de kan göra för att situationen ska förändras
har liten kunskap om vilka rättigheter som lagstiftningen ger
är sällan delaktiga i beslut som rör dem och
tilltron till samhället och myndigheter är mycket låg
• Ca en tredjedel av alla anmälningar som inkommer till DO rör kommuner.
De skyddade
diskrimineringsgrunderna
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Diskriminering enligt DiskL
• Diskriminering – ett missgynnande eller kränkning som har
samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna
• Det finns olika sex former av diskriminering enligt lagen;
•
•
•
•
•
•
direkt diskriminering
indirekt diskriminering
bristande tillgänglighet
trakasserier
sexuella trakasserier
instruktioner att diskriminera.
Var kan man bli diskriminerad?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
arbetslivet
utbildning
arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag
start eller bedrivande av näringsverksamhet
yrkesbehörighet
medlemskap i vissa organisationer
varor, tjänster och bostäder (utanför privat- och familjelivet)
anordnande av allmän sammankomst eller offentlig tillställning (exempelvis konserter,
marknader eller mässor )
hälso- och sjukvården
socialtjänsten, färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag
socialförsäkringssystemet (Försäkringskassans tjänster)
arbetslöshetsförsäkring
statligt studiestöd
värn- och civilplikt.
Diskriminering har olika orsaker
”Ojämlikhet skapas i ”processer som vidmakthåller, skapar och legitimerar
uppfattningar om såväl människor och gruppers inneboende ”olikheter” som
rangordningen mellan ”olika” kategoriseringsprinciper.” (de los Reyes och
Martinsson 2005)
EXEMPELT RASISM:
• Olika slags ”rasistiska diskurser”, tex Orientalism (Asien/mellanöstern),
tropikalisering (Latinamerika) och primitivism (Afrika) Rasistiska diskurser
påverkar hur diskriminering kommer till uttryck, är relationell, t ex positionen
”svart” skapas och framhävs i relation till ”vithet” .
• ”Vardagsrasism” - ett vardagligt och passivt medverkande/görande i ett
system av underliggande värderingar, redan existerande ojämlika
maktrelationer, institutionellt upprätthållen rasism samt olika och ojämlika
möjligheter.
• För de priviligierade som utgör normen är systemet osynligt och för givet
taget, dvs de ser det ofta inte som ett problem.
(Kalonaityte, Kawesa, Tedros 2007 , Van Dijk 1993, Young 1995, Esseed 1995).
Toppen av ett isberg
Diskriminering i juridisk
bemärkelse
”mikro-ojämlikheter”
”mikro-diskriminering”
Vad påverkar och vad förändrar diskriminering?
T ex
• Skapa bättre kunskaper om hur diskrimineringen kommer till uttryck,
individuellt men också institutionellt t ex i planering och genomförande av
offentlig verksamhet
• Öka delaktigheten av deltagare
• Utbildning av personal/projektaktörer och av deltagare
(rättighetsbaserade)
• Förebyggande arbete (policies, planer)
• Hantera upplevelser av diskriminering under genomförandet
JÄMSTÄLLDHET
Jämställdhet - på första plats men
fortfarande en bit kvar…
• Högt arbetskraftsdeltagande (77% kvinnor, 82% män), men
många kvinnor jobbar deltid (34%), löneskillnader (15%)
samt en mycket könssegregerad arbetsmarknad
• Hög andel kvinnor inom politiken (44% kvinnor i riksdagen)
men män har makten i näringslivet (24% i börsstyrelser, 5%
kvinnor styrelseordförande)
• Hög andel föräldraledighet för män (24%), men kvinnor
arbetar mer obetald tid i hemmet (47 minuter per dag=6 år
under ett arbetsliv!)
Jämställdhet ur ett
verksamhetsperspektiv
• I ett jämställt samhälle svarar all offentligt finansierad verksamhet mot
både kvinnor och mäns villkor och behov. (SKL, Upphandling för
Jämställdhet 2012)
• Delar av den offentliga medborgarservicen sköts på entreprenad efter
offentlig upphandling. All medborgarservice som är offentligt
finansierad bör jämställdhetsintegreras, oavsett utförare. Krav om
detta borde därför finnas i upphandlingsunderlagen. (JämStöd2007)
Europarådets definition av jämställdhetsintegrering:
• "(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av
beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt
beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen av de
aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet."
Jämställdhetspolitiska målen
Jämställdhet beskriver förhållandet mellan kvinnor och män.
Kvinnor och män ska ha samma möjlighet till
•
•
•
•
•
ekonomisk självständighet
makt och inflytande
ska ta lika stor del av det obetalda arbetet
samma rätt till kroppslig integritet
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
och sina egna liv
Vad innebär ojämställdhet på
arbetsplatsen?
• Ojämställdhet på arbetsplatsen kan ses som
systematiska skillnader mellan medarbetare i makt
och kontrollmöjligheter.
– Makten över
• mål, resurser och resultat i organisationen;
• arbetsplatsbeslut om t ex hur arbetet ska organiseras;
– Möjligheter till
•
•
•
•
karriärutveckling och intressanta arbetsuppgifter;
arbetsförhållanden, arbetstrygghet och;
lön och olika arbetsförmåner;
respekt; arbetstillfredsställelse och arbetsplatsrelationer (Acker
2006)
TILLGÄNGLIGHET
Nationella funktionshinderspolitiken
Mål:
• En samhällsgemenskap med mångfald som grund
• Samhället ska utformas så att människor med
funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i
samhällslivet
• Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor
och män med funktionsnedsättning.
Tillgänglighetskrav och lagar
• Konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning
• EU-direktiv
• Statliga myndigheter förordning 2001
• Nationell handlingsplan
• Bygglagstiftning
• Enkelt avhjälpta hinder
• Diskrimineringslagstiftning, bristande tillgänglighet en form
av diskriminering
Universellt utformning
Betyder sådan utformning av produkter, miljöer, program
och tjänster att de ska kunna användas av alla i största
möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller
specialutformning.
”Universellt utformade” ska inte utesluta hjälpmedel för
enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning
där så behövs.
Definition FN:s Konvention Mänskliga rättigheter för
personer med funktionsnedsättning
Diskrimineringslagens krav på
arbetsgivarna
•
•
Plan för lika rättigheter och möjligheter
– Arbetsförhållanden
– Trakasserier
– Rekrytering (intern och extern)
– Föräldraskap kombinerat med förvärvsarbete
– Lönesättning
Ska innehålla:
– Policy mot trakasserier och sexuella trakasserier
– Utvärdering av föregående plans mål och åtgärder
– Resultat av kartläggning och nulägesanalys
– Uppföljningsbara mål för arbetet
– Konkreta åtgärder
– Handlingsplanen för jämställda löner
– Uppföljning
En tillgänglig verksamhet kan vara…
•
•
•
•
•
Handlingsplaner och policys
Rekrytering
Arbetsmiljöarbetet
Inköp och upphandlingar
Ledningen och medarbetares attityder och
kunskap kring
funktionshinder/funktionsnedsättningar
Tillgänglighet integrerat i projektets alla delar.
Tillgängliga lokaler kan handla om
•
•
•
•
•
Ta bort trösklar
Kontrastmarkeringar på
stora glasytor
Tydliga skyltar
Hörselslinga
Dörrars bredd
Viktiga platser:
• Entrén/Reception
• Toalett
• Mötesrum
• Personalmatsal
• Uteplats
Information
Instruktioner behöver ges på olika sätt:
• Tala och skriv så alla förstår
• Tänk på målgruppen vad gäller språkbruk
• Kontraster – undvik färgplattor med text
• Hemsida och intranät med tydlig struktur
• Testa hemsidan: www.webriktlinjer.se
Systematiskt arbetssätt
•
•
•
•
•
•
Analys
Mål och indikatorer
Genomförande-aktiviteter
Uppföljning
Utvärdering
Tillgänglighetskompetens
ATT ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET,
TILLGÄNGLIGHET OCH
DISKRIMINERING INTEGRERAT I
HELA PROJECTCYKELN
Fokus: Analys
•
•
•
•
•
•
En analys ska ingå i projektets problembeskrivning
Kvantitativa och kvalitativa data
Orsaker till skillnaderna ska beskrivas
Koppla till nationella eller regionala jämlikhethetsmål
Skilda behov?
Samvarierar olika sociala kategorier i att skapa en mer
utsatt person för vissa grupper?
• Glöm inte något perspektiv!
Krav från ESF-rådet jämställdhet
Följande bedöms:
Analys
1. Ingår en jämställdhetsanalys av projektens fokusområde i
problembeskrivningen?
a) Beskrivs könsmönster mer kvantitativa och
kvalitativa data?
b) Görs analysen med utgångspunkt i
utlysningsspecifika, nationella och/eller regionala
jämställdhetsmål?
Krav från ESF-rådet
Följande bedöms:
Mål och indikatorer
2) Anger projektet egna jämställdhetsmål som visar hur
projektet bidrar till jämställdhet inom projektets
fokusområde?
3) Specificerar projektet indikatorer för att kunna följa upp
sina jämställdhetsmål?
Krav från ESF-rådet
Följande bedöms:
Aktiviteter /Genomförande
4) Finns planerade aktiviteter för att bidra till att lösa de i
projektansökan identifierade jämställdhetsproblemen? Finns
en logisk koppling mellan analys, mål, aktiviteter samt
förväntade resultat och effekter?
Krav från ESF-rådet
Följande bedöms:
Jämställdhetskompetens
5) Har projektet jämställdhetskompetens internt eller externt?
Saknas kompetens internt ska stödstruktur användas,
alternativt läggas kostnad för externa experter i budget
6) Ställs krav på jämställdhetskompetens i upphandling av
utbildningar och utvärdering?
Krav från ESF-rådet
Följande bedöms:
Uppföljning
7) Beskriver projektet i rapporter hur mål/resultat/effekter av
jämställdhet ska följas upp internt och åtgärdas om de inte
följer planen?
Utvärdering
8) Beskriver projektet hur mål, resultat och effekter för
jämställdhet ska utvärderas externt?
Verktyg för fördjupad analys
•
•
•
•
•
Forskning, förstudier, andra projekt
4 R metoden, andra metoder
Intervjuer enkäter med målgruppen
Fokusgrupper
Uppsökande verksamhet, mötesplatser
Mål & indikatorer
• Mål för jämställdhet, tillgänglighet och diskriminering i
projektet utifrån problembeskrivning och målgruppens
behov
• Koppla målen till nationella/regionala/programmets
jämställdhetsmål
• Sätt indikatorer för att kunna följa upp projektets
jämlikhetsmål
• Glöm inte något perspektiv!
Genomförande
•
•
•
Aktiviteter för att jämställdhet, tillgänglighet och
diskriminering bakas in i genomförandeplanen.
Logisk koppling mellan analys, mål, insatser,
förväntade resultat och effekter.
kompetens, internt eller externt i projektet
• Glöm inte något perspektiv!
Uppföljning
• Hur följer man upp arbetet med?
• Det finns en beskrivning av hur mål/resultat och
effekter ska följas upp internt och åtgärdas vid behov
• Glöm inte något perspektiv!
Utvärdering
•
•
Projektet har en plan för utvärdering av jämställdhet
och jämlikhet
Projektet ska ställa krav på att utvärderare har
jämlikhet- och jämställdhetsskompetens samt
praktisk erfarenhet från arbete med jämlikhet och
jämställdhetsintegrering
• Glöm inte något perspektiv!
Exempel: ESF-projektet ”Pilotmodell för
företagshälsovård i Jämtlands län”
Bakgrund: Krokom ville minska sjuktalen och förebygga ohälsa i
kommunen och sökte medel från ESF. Problemanalysen visade en
sjukfrånvaro i kommunen som låg över genomsnittet i landet (10,5
procent jämfört med 7,2 procent)
Eftersom ESF ställde krav på jämställdhetsintegrering, gjordes en
jämställdhetsanalys som visade att kvinnors sjukfrånvaro var
dubbelt så hög som mäns (kvinnor: 11,9% män: 5,8 procent).
Insatser för mäns rehabilitering var dyrare än insatser för kvinnor.
Utifrån analysen sattes målet att minska sjukfrånvaron men också att
minska skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män, samt
mål för en mer jämlik resursfördelning för rehabilitering.
Primärvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
samverkade i projektet.
De insatser som genomfördes - rehabiliteringsprogram, chefsutbildning,
hälsoombud och en lokal samordnare för företagshälsovården – upphandlades
med kravet på att leverantörerna skulle ha jämställdhetskompetens. Alla
aktiviteter och lokaler skulle också vara tillgängliga för alla, oavsett modersmål
och funktionalitet.
Projektet följde upp sina aktiviteter med hjälp av en utvärderare med
jämställdhetskompetens från ett universitet i regionen. Resultat från projektet
var att 40 procent av deltagarna hade ökat sin arbetsförmåga. Skillnaderna i
sjuktal mellan kvinnor och män har minskat med knappt 3 procent.
Kommunen har förbättrat sina rutiner för rehabilitering. Efter en process i
länsrätten där ett av företagen anmälde kommunen till följd av de krav på
jämställdhetskompetens som ställts i upphandlingen, finns nu (då Krokom
vann) en policy för upphandling i kommunen, där jämställdhetskompetens
ingår.
Summa summarum: Projektexemplet visar hur jämställdhetsintegrering kan bidra
till bättre analys, genomförande och resultat i projektens arbete.
Tack för att du lyssnade!
ORDLISTA
•
•
•
•
•
•
Genus; kulturellt och historiskt skapade föreställningar om kvinna och man,
kvinnligt och manligt.
Jämställdhet; innebär att kvinnor och män har samma makt att forma
samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och
skyldigheter på livets alla områden (SCB).
Jämställdhetsintegrering; Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män
skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste
jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet (Regeringens
hemsida)
Mångfald; saknas officiell politisk definition
Normkritiskt perspektiv; att uppmärksamma osynliga och omedvetna normer
som kan leda till att vissa priviligierade perspektiv blir rådande (över andra) i
planering och utförande av offentlig service (Lycke och Balkmar 2015).
Intersektionalitet; I arbetet med intersektionella analyser är en målsättning att
utifrån teorier om makt förstå hur olika sociala kategorier skär in i, påverkar
och förutsätter varandra (Eriksson-Zetterqvist och Styrhe 2007)
•
•
Jämställdhet – jämlikhet
Ordet jämställdhet används i Sverige när det gäller förhållandet
mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det
avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället
och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet,
religion, social tillhörighet med mera. Jämställdhet är en av de viktigaste
jämlikhetsfrågorna.
•
•
Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt :
Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor
och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar,
yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Finns det mer än 60 procent
kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60 procent
män i en grupp är den mansdominerad.
Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper,
erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka
utvecklingen inom alla områden i samhället.
•
•
Källa SCB ”På tal om kvinnor och män”
Referenser
•
•
•
Women’s Entrepreneurship: closing the gender gap in access to financial and
other services and in social entrepreneurship (2015)
http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2015/519230/IPOL_
STU(2015)519230_EN.pdf
Policy Brief on Entrepreneurship for People with Disabilities
https://www.oecd.org/cfe/leed/Policy-brief-entrepreneurship-peopledisabilities.pdf
Diskriminering på kreditmarknaden? En enkätundersökning bland utrikes
födda egenföretagare
•
http://www.do.se/om-diskriminering/publikationer/statistikens-roll-arbetetmot-diskriminering/
•
Under Ytan. Beskrivningen av hur kvinnor bedömdes finns i en rapport som du
kan ladda ned
här:http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?id=2014