Preliminär version, maj 2016. Kursämnen för Beroendemedicin Innehåll
Kursämnen för Beroendemedicin………………..………....................................1
Allmänna frågor och riktlinjer för utformande av kursämnen .............................. 2
1. Beroendets psykologi – från teori till praktik ................................................... 3
2. Beroendets farmakologi och patofysiologi ....................................................... 4
3. Beroendevårdens organisation och regelverk ................................................... 5
4. Beroendemedicin och samhälle ........................................................................ 6
5. Klinisk beroendemedicin för beroendemedicinare……………...……….....…7
6. Fördjupningskurs klinisk beroendemedicin för beroendemedicinare ............... 8
Hur kursämnena svarar mot delmål enligt SOSFS 2015:8 ................................... 9
Allmänna frågor och riktlinjer för utformande av kursämnen
Ska området utgöra ett kursämne eller delas upp i flera kursämnen? Indelningen av kursämnen beror på om det är möjligt att hinna med samtliga kompe‐
tensmål i en sammanhållen kurs i detta ämne eller om det är det mer lämpligt att denna kompetens utvecklas genom deltagande i flera kurser om man tittar på ämnets omfattning. Indelningen i antalet kursämnen ska göras utifrån: • om det är realistiskt och lämpligt att utveckla den kompetens som beskrivs i kurs‐
ämnet vid ett kurstillfälle, d.v.s. om omfattningen inryms under en 3‐5 dagars kurs bör det formuleras som ett kursämne.
• om omfattningen eller innehållet inte är lämpligt att genomföras vid ett kurstill‐
fälle, bör det delas upp i flera kursämnen.
I realiteten kan det sedan vara så att det organiseras flera kurser som relaterar till ett kursämne eller en kurs som relaterar till flera kursämnen. Grundläggande principer för utformande av kompetensmål Kompetensmålen ska beskriva den specialitetsspecifika kompetensen som ST‐läkaren förväntas ha utvecklat efter att ha genomfört kurs inom ämnet. Kompetensmålet ska vara uttryckt på sådant sätt att det framgår: Vad deltagaren ska kunna göra och med vad? Ni kan läsa mer om detta i våra noteringar i bifogad PowerPoint (Introduktion nya specialiteter, bild nr 21). Vill ni se exempel på kompetensmål kan ni titta på kursämnen som utformats för olika specialiteter genom att söka efter dem på: http://www.socialstyrelsen.se/lakarnas‐st/sokkursamnenst Förslagsvis kan ni titta på kursämnen för Kirurgi, Medicinska njursjukdomar eller Geria‐
trik. Olika specialiteter har hittat lite olika form för att formulera sina kursämnen. Det finns inget exakt rätt eller fel, det viktiga är att de är konkreta och tillräckligt specifika och detaljerade för att fungera som ett stöd för de som ska utforma eller utveckla kur‐
ser som svarar mot målbeskrivningarna. De ska även kunna fungera som stöd för ST‐lä‐
kare som vill planera för eller välja kurser inom området. Hur kursämnena svarar mot delmål med kurskrav enligt målbeskrivningar Sist i detta dokument finns en tabell där ni under arbetets gång kan samla kursämnena. Denna tabell ska användas för att få en överblick av hur väl kursämnena tillsammans täcker upp för de kurskrav som finns till delmål i målbeskrivningarna. Ändras indelningen av kursämnen och därmed rubriksättningen så behöver ni således också ändra i tabellerna. Kursämnenas namn Kursämnenas rubriker bör indikera vilken eller vilka specialiteter som är den främsta målgruppen. Om man exempelvis kommer fram till att Dermatologi bör utgöra ett eget kursämne bör det t.ex heta Dermatologi för allergologer, eller liknande för att inte för‐
växlas med andra kursämnen som har med Dermatologi att göra och som har helt andra inriktningar. Är det ett brett ämnesområde bör namnet ge en fingervisning om till vem det är riktat till. 1. Beroendets psykologi – från teori till praktik Målgrupp:
När i utbildningen:
Ämnets innehåll svarar mot delmål:
ST‐läkare i beroendemedicin
Tidigt Mitten Sent
SOSFS 2015:8
Till stor del: B1, C4 Till viss del: C3, C6, C8, C12
Syfte:
Kurser i detta ämne syftar till att göra ST‐läkaren i beroendemedicin förtrogen med
psykosociala behandlingsmetoder och insatser samt att kunna tillämpa denna kun‐
skap i det dagliga arbetet med patienter, närstående och vårdgrannar.
Kompetensmål:
Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST‐läkaren kan: •
Förstå relevanta psykosociala behandlingsmetoder såsom Community reinforce‐
ment approach (CRA), Kognitiv beteendeterapi (KBT), Motivationshöjande be‐
handling (MET), Tolvstegsbehandling, Social behaviour network therapy (SBNT) och familjestöd för att kunna bedöma adekvata psykosociala behandlingsinsat‐
ser.
•
Tillämpa teorier av motiverande samtalsmetodik (MI) och återfallsprevention (ÅP) i det dagliga patientarbetet.
•
Bedöma psykosocialt hjälpbehov utifrån Addiction Severity Index (ASI).
•
Redogöra för teorier kring arv och miljö och dess inverkan vid utveckling av sub‐
stansrelaterade syndrom.
•
Utföra riskbedömning avseende hot och våld samt värdera olika bedömningsin‐
strument och deras tillämpning och begränsningar inom detta område.
•
Förstå uppkomstmekanismer bakom beteendestörningar och kunna reflektera kring sina egna reaktioner på dessa.
Markera om ämnet är rekommenderat eller övrigt:
Ange om ämnet är relevant för andra målgrupper:
Rekommenderat ST‐läkare i allmänpsykiatri, ST‐läkare i barn‐ och ungdomspsykiatri.
Övrigt
2. Beroendets farmakologi och patofysiologi
Målgrupp:
När i utbildningen:
Ämnets innehåll svarar mot delmål:
ST‐läkare i beroendemedicin
Tidigt Mitten Sent SOSFS 2015:8
Till stor del: Till viss del: B3, C1, C2, C5
Syfte:
Kurser i detta ämne syftar till att ge ST‐läkaren god kunskap om beroendeframkal‐
lande substanser effekt på hjärnan och hur substansrelaterade syndrom utifrån denna kunskap kan behandlas.
Kompetensmål:
Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST‐läkaren kan: •
Redogöra för hur de vanligaste psykoaktiva substanserna påverkar hjärnans funktion akut och långsiktigt.
•
Inhämta kunskap om nya och mer ovanliga psykoaktiva substanser
•
Redogöra för hjärnans belöningssystem och teorierna bakom uppkomst av sub‐
stansrelaterade syndrom.
•
Bedöma provtagning avseende nyligen intagen substans, pågående‐ och långva‐
rigt substansbruk.
•
Bedöma effekt och risker vid behandling med psykofarmaka vid samtidigt sub‐
stansrelaterat syndrom.
•
Värdera risk vid användning av narkotikaklassade läkemedel vid samtidigt bero‐
endetillstånd.
•
Beskriva den farmakologiska verkningsmekanismen för de läkemedel som an‐
vänds vid behandling av beroendetillstånd.
Markera om ämnet är rekommenderat eller övrigt:
Ange om ämnet är relevant för andra målgrupper:
Rekommenderat ST‐läkare i allmänpsykiatri, ST‐läkare i barn‐ och ungdomspsykiatri.
Övrigt
3. Beroendevårdens organisation och regelverk Målgrupp:
När i utbildningen:
Ämnets innehåll svarar mot delmål:
ST‐läkare i beroendemedicin
Tidigt Mitten Sent
SOSFS 2015:8
Till stor del: C10, C11 Till viss del: A1, A6, C12
Syfte:
Kurser i detta ämne syftar till att ST‐läkaren efter genomgången kurs lär sig samverka med vårdgrannar och behärskar lagstiftning av betydelse för beroendevård.
Kompetensmål:
Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST‐läkaren: •
Redogöra för Socialtjänstens och Hälso‐ och sjukvårdens roll och ansvarsfördel‐
ning inom beroendevården samt ha kunskap om andra vårdgrannars (t ex. för‐
säkringskassa, kriminalvård, somatik, arbetsförmedling, brukarföreningar) roll i beroendevården. •
Ha kunskap om vårdgrannars organisation, regelverk och förutsättningar för att ge beroendevård. Utifrån detta kunna problematisera kring hur olika vårdgran‐
nars organisation och förhållningssätt kan påverka samverkan och möjligheter att ge en så god vård som möjligt. •
Tillämpa tvångsvårdslagstiftning, Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen om vård av unga (LVU) och kunna resonera kring möjligheter och begränsningar utifrån tvångsvårdslagstift‐
ningen när det gäller substansrelaterade syndrom. •
Resonera kring sjukvårdens roll och ansvar beträffande LVM. •
Bedöma behovet av anmälan angående vapen, körkort, minderåriga barn och le‐
gitimerad personal vid substansrelaterade syndrom samt resonera kring etiska dilemman som kan uppstå. Markera om ämnet är rekommenderat eller övrigt:
Ange om ämnet är relevant för andra målgrupper:
Rekommenderat ST‐läkare i allmänpsykiatri, ST‐läkare i barn‐ och ungdomspsykiatri.
Övrigt
4. Beroendemedicin och samhälle Målgrupp:
När i utbildningen:
Ämnets innehåll svarar mot delmål:
ST‐läkare i beroendemedicin
Tidigt Mitten Sent
SOSFS 2015:8
Till stor del: Till viss del: A1, C1, C3, C6, C11
Syfte:
Kurser i detta ämne syftar till att ge ST‐läkaren insikt i hur samhällsattityder kan på‐
verka beroendevård och utifrån aktuellt kunskapsläge och evidens kunna delta i den offentliga debatten.
Kompetensmål:
Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST‐läkaren kan: •
Redogöra för religiösa, kulturella och sexuella aspekter på beroendesjukdom.
•
Problematisera kring autonomi och personcentrerad vård hos resurssvaga grup‐
per.
•
Analysera hur politiska beslut och samhällets attityder påverkar utformningen av beroendevården (t ex. läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO), harm reduction, sprutbyte).
•
Reflektera kring hur beroendevården påverkas av delat behandlingsansvar mel‐
lan Hälso‐ och sjukvård, socialtjänst och arbetsgivare.
•
Redogöra för samhällsekonomiska aspekter av beroende och beroendevård.
•
Reflektera kring substansrelaterade syndroms förlopp.
•
Redogöra för kunskapsläget avseende läckage av legalt förskrivna narkotikaklas‐
sade läkemedel och narkotikarelaterad dödlighet.
•
Beskriva regionala och globala skillnader i missbruksmönster.
Markera om ämnet är rekommenderat eller övrigt: Ange om ämnet är relevant för andra målgrupper:
Rekommenderat ST‐läkare i allmänpsykiatri, ST‐läkare i barn‐ och ungdomspsykiatri.
Övrigt
5. Klinisk beroendemedicin för beroendemedicinare Målgrupp:
När i utbildningen:
Ämnets innehåll svarar mot delmål:
ST‐läkare i beroendemedicin
Tidigt Mitten Sent
SOSFS 2015:8
Till stor del: C1, C5, C7, C9, Till viss del: C2, C3
Syfte:
Kurser i detta ämne syftar till att ge ST‐läkaren bredare kunskap kring utredning och behandling av substansrelaterade syndrom och dess psykiatriska och somatiska sam‐
sjuklighet.
Kompetensmål:
Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST‐läkaren kan: •
Utreda, diagnostisera och behandla akuta substanstillstånd såsom intoxikation, abstinens, drogutlösta psykoser, Wernickes encefalopati och delirium tremens samt andra deliriösa tillstånd
•
Redogöra samt reflektera kring inläggningsindikationer vid olika substansrelate‐
rade syndrom
•
Identifiera allvarliga somatiska tillstånd som kräver insatser från andra aktörer inom Hälso‐ och sjukvården med fokus både på akut skede och ur öppenvårds‐
perspektiv.
•
Utföra suicidriskbedömning vid substansrelaterad problematik.
•
Utreda och diagnostisera substansrelaterade syndrom med hjälp av anamnes och validerade skattningsinstrument
•
Utreda, diagnostisera och behandla psykiatrisk samsjuklighet vid samtidigt sub‐
stansrelaterat syndrom
•
Ha kännedom om skillnader i frekvens av psykiatrisk samsjuklighet utifrån olika substanssyndrom
•
Utreda och behandla substansbruk hos barn och ungdomar
•
Behandla olika substansrelaterade syndrom samt ha kunskap om evidensbase‐
rade metoder och behandling enligt beprövad erfarenhet.
•
Redogöra för regelverk och förutsättningar för behandling inom läkemedelsassi‐
sterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO)
•
Utreda, handlägga och erbjuda prevention avseende vanligt förekommande blodburen infektionssjukdom som Hepatit samt ha kännedom om smittskyddsla‐
gen och aktuella behandlingsmetoder.
Markera om ämnet är rekommenderat eller övrigt:
Ange om ämnet är relevant för andra målgrupper:
Rekommenderat ST‐läkare i allmänpsykiatri, ST‐läkare i
barn‐ och ungdomspsykiatri.
Övrigt
6. Fördjupningskurs klinisk beroendemedicin för beroendemedicinare Målgrupp:
När i utbildningen:
Ämnets innehåll svarar mot delmål:
ST‐läkare i beroendemedicin
Tidigt Mitten Sent
SOSFS 2015:8
Till stor del: Till viss del: C1, C2, C3, C5, C7, C12
Syfte:
Kurser i detta ämne syftar till att ge ST‐läkaren ge en fördjupad kunskap avseende
substansrelaterade syndrom. Kurser i detta ämne bygger på tidigare kurser i klinisk beroendemedicin.
Kompetensmål:
Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST‐läkaren kan: •
Bedöma neuropsykiatriska syndrom hos patienter med substansrelaterad proble‐
matik
•
Bedöma och behandla substansrelaterad problematik vid samtidigt smärttill‐
stånd
•
Initiera utredning av misstänkt alkoholrelaterad demens
•
Värdera effekt och risk med centralstimulantia och andra narkotikaklassade läke‐
medel vid samtidig behandling inom läkemedelsassisterad rehabilitering vid opi‐
atberoende (LARO)
•
Utreda och behandla substansrelaterade syndrom vid samtidig graviditet
•
Utreda och behandla substansrelaterade syndrom hos äldre
•
Handlägga substansrelaterad problematik hos personal inom Hälso‐ och sjukvård
•
Kontinuerligt uppdatera sig kring aktuellt forskningsläge och utvecklingsområden och kunna resonera kring off‐label behandling vid substansrelaterad problematik
Markera om ämnet är rekommenderat eller övrigt:
Ange om ämnet är relevant för andra målgrupper:
Rekommenderat ST‐läkare i allmänpsykiatri, ST‐läkare i barn‐ och ungdomspsykiatri.
Övrigt
Hur kursämnena svarar mot delmål enligt SOSFS 2015:8
Fyll i de delmål som till stor del ingår i varje kursämne i tabellen för att få en överblick av hur kursämnena täcker in delmål med kurskrav enligt målbeskrivningen i SOSFS 2015:8. I tabellen finns samtliga c‐delmål, utifrån specialitet kan ni markera de som in‐
nehåller kurskrav, alternativt ta bort de kolumner som innehåller delmål utan kurskrav. Kursämne
c
1
c
2
1
2
c
3
c
4
c
5
x X
x
x
c
6
c
7
x
c
8
c c1 c1 c1 c1 R Ö
9 0 1 2 3
x
x
x
3
X
4
x
5
X
x
X
X
6
x x x
x
x
x
x
x
X x
x
X
x
