Internationell politik

Internationell politik
Individ och kollektiv (kap. 23-25)
Rickard Mikaelsson, FD
1
 Föreläsning
 Baylis,
7
Smith & Owens, kap 23-25
Nationalism
 Kultur i global politik
 Regionalism i internationell politik

2

Nation
 ”…
is a imagined political community –
imagined as both inherently limited and
sovereign … It is imaged because the
members of even the smallest nation will
never know most of their fellow-members,
meet them, or even hear of them, yet in the
minds of each lives the image of the
communion” (Benedict Anderson)
3

Delade karaktärsdrag som fundament för känslan av
gemenskap. Exempel;








Både subjektiva och objektiva karaktärsdrag



Kulturellt arv
Religion
Geografisk tillhörighet
Språk
Etnicitet
Ras
Grundläggande sociala beteendemönster
Du måste både känna dig som en del av nationen
Samt betraktas som en medlem av andra i nationen
Därför ett svårhanterligt begrepp


Enkel lösning: medborgarskap innebär medlemskap
Dock ingen bra lösning: svagt/obefintligt erkännande
4

Nationalism
 Nationens
utryck av identitet och lojalitet
 Ofta kopplat till krav om självbestämmande
 Skapande av vi och dom
 Både positivt och negativt

Nationalism = ideologi
 Formar
en persons politisk världsåskådning
 Civic eller etnisk?



Civic: nationalism kopplat till en stat och dess värden
Medborgarskap och lojalitet till statens grundläggande
värden
Etnisk: nationalism kopplat till etniska särdrag, ex. religion,
språk, o.s.v.
5

Nationalism = uppfattning
 Formar
en persons självbild och identitet
 Elit eller massa



Spridning av nationalismen
Liten grupp eller bred acceptans
Nationalism = politik
 Strävan
mot självbestämmande = nationalstat
 Stat-stärkande eller stat-omstörtande






Stat-stärkande: acceptans av en existerande stat
Inomstatligt: stärka staten, rena nationen, reformera regimen
Utomstatligt: återerövra eller införliva nationellt territorium
Stat-omstörtande: förändring av en/flera existerande stat/er
Sönderbrytning och självbestämmande för en del av en stat
Sammankoppling av flera nationella områden
6

Nationalismens ursprung





Modern företeelse?
Samtida med industrialiseringen och den moderna staten?
Äldre historisk företeelse?
Olika åsikter existerar
Nation ≠ stat


Vanlig sammanblandning
Ex. United Nations


Stater kan innehålla fler än en nation


Få etniskt homogena nationalstater existerar idag
Auktoritära stater


I praktiken dock stater, inte nationer, som medlemmar
Det existerar (tillåts) ej finnas någon civil (civic) gemenskap
Multinationella stater


Ex. state-nations, byggda på gemensamma värden
Ofta fortlever nationella känslor inom dessa stater
7
8

Staten som byggare av nationen
 Nationell






identitet formad ovanifrån
Kyrkans undervisning, krav
Skolplikt, centralt bestämd undervisningsplan
Språkkrav, ex. svenska inte tornedalsfinska
Statligt kontrollerad media: radio och television
O.s.v.
Nationen skapad inifrån
 Svårfångad
process
 Nationen i konstant förändring
 Faktorer som påverkar





Immigration
Samhällsförändringar
Teknikutveckling
Människors resvanor, kontakter med andra kulturer
O.s.v.
9

Koppling stat – nation

Nationalismens negativa effekter, exempel:




Nationalismens positiva effekter, exempel:




Främlingsfientlighet
Segregation
Krig
Social gemenskap
Vilja att samarbeta
Acceptans att underkasta sig majoritets beslut
Sönderfall

Multinationella stater kan sönderfalla



Våldsamt eller fredligt
Ex. Jugoslavien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien
Drivkrafter




Ex. frigörelse av nationalism
Förändrade sociala/politiska förhållanden = nationalism
Nationalistisk mobilisering
Sökande av syndabockar vid prövande tider
10

Nationalstaten, internationella systemets byggsten
Westfaliska freden
 Nationalstaten erkändes, gav internationell struktur
 Moderna staters framväxt


Globalisering








Förändrat internationellt system
Nationalstaten minskade betydelse
Påverkan på nationalismen?
Både minskad och ökad nationalism
Minskad: kosmopolism, svagare nationella band
Ökad: kulturell uppblandning, ökad arbetslöshet/konkurrens,
främlingsfientlighet
Eliten frigör sig alltmer från nationalstaten
Arbetarklassen värnar nationalstaten
11
Exempel på nationalistiska partier i Europa










Republic Party of Armenia (33.9%)
(Armenien)
Freedom Party (Österrike) (17.5%)
Flemish Interest (Belgien) (15.3%)
National Front (Belgien)
(2.9%)
Attack (Bulgarien)
(9.4%)
Party of Croatian Rights
(3.4%)
(Kroatien)
Law and Justice (Polen)
(32.1%)
Freedom Party (Holland)
(5.9%)
Danskefolkeparti (Danmark) (13.8%)
The True Finns (Finland)
(4.1%)









National Front (Frankrike)
Sverigedemokraterna
(Sverige)
British National Party
(Storbritannien)
People’s Orthodox Rally
(Grekland)
Slovak National Party
(Slovakien)
Northern League (Italien)
Fatherland and Freedom
(Lettland)
United Russia (Ryssland)
Radical Party (Serbien)
(4.3%)
(2.9%)
(0.74%)
(3.8%)
(11.7%)
(8.3%)
(7.0%)
(64.3%)
(29.5%)
12
 Kultur
i global politik
13

Kultur
 Samhällsuttryck,
sammanhållande karaktärsdrag
 Kan uppstå på olika nivåer


By, stad, familj, nation, social grupp, o.s.v.
Ex: Piteandan, svensk kultur, skånsk kultur, punkkultur,
läktarkultur, arbetarkultur, o.s.v.
 Bidrar
till gruppens självidentifikation och identitet
 Föränderlig men motståndskraftig
 Kulturella gränser men sällan isolering

Byggstenar
 Ex.
gemensamt språk, etnicitet, historia, religion,
sociala normer och värderingar.
14

Överordning
 Kulturer




har en inbyggd hierarki
Överordning av vissa idéer, normer och beteende
Önskvärt beteende = förväntat beteende
Bättre och sämre
Religiösa kulturer
 Bygger
på tro och övertygelse
 Har starkt inflytande
 Religiösa doktriner ger moral kod och guide till social
stabilitet
 Binder människor samman
 Kan även motivera till långtgående handlingar
15

Upplysningen
 Västerländsk
(europeisk) social revolution
 Ifrågasättande av religiösa auktoriteter
 ”alla människor är kapabla att tänka själv”
 Rationalism, vetenskap
 Modernism
 Religion alltmer en privatsak, särskiljning stat och
religion

Ingen global spridning
 Religion
kopplat till politik i många samhällen i världen
 Försök att frigöra de två (sekularisering)
 Även försök att förstärka kopplingen
(fundamentalism)
16

Civilisationer
 Bredaste
formen av kulturell identitet
 Världen uppdelad i olika civilisationer
 Hierarki (överordning & underordning)



Västerländska civilisationen överlägsen
Empirier, kolonialism, imperialism
Globaliseringen
 Spridare
av den västerländsk civilisationen
 Globala institutioner och regimer
 Överordnade normer och värderingar




Liberal demokrati
Mänskliga rättigheter
Marknadslösningar
Sekularisering
17

Indelning
 Världen
indelas i olika civilisationer
 Särskilda karaktärsdrag, inte helt isolerade
18
19

The end of history
Francis Fukuyama
 Den liberala ideologins dominans
 Demokrati och marknadsekonomi


The clash of civilisations
Samuel Huntington
 Nya världsliga konfliktlinjer, civilisationer






Västerländernas relativa sjunkande inflytande
Framväxande asiatiska ekonomier
Växande muslimska befolkningar, fundamentalism
Globaliseringseffekter
Jihad & McWorld
Benjamin Barber
 Globalisering vs nationellt försvar



Konsumering, globala varumärken, liberala värderingar
Kulturell konservatism, motstånd mot liberala värderingar
20

Inte total västerländsk dominans
 Globaliseringen
inte enbart färgad av väst
 Spridning av andra kulturer




Ny matkultur, influerad av Kina, Japan, Indien, Frankrike,
Italien o.s.v.
Bollywood, Hong-Kong, Japanska-filmer
Asiatiska dataspel, manga, drifting, o.s.v.
Mångkulturella städer
 New
York, London, Sydney, Berlin m.fl.
 Influerande av världens alla kulturer
 Ofta även starka finansiella städer
 Samarbete och acceptans trots stora olikheter
 Kosmopolitiska värderingar
21

Fundamentalism





Mer än en politisk protest mot väst
Speglar en djuprotade konservatism
Rädsla för modernisering, romantisering av traditionella system
Vi har rätt, dom har fel, ALLTID
Kulturellt krig, fiendeskap, terrorism




Aum Shindri Kyo-sekten i Japan
Konflikter mellan Muslimer och Sikher i Indien
Interna konflikter i Algeriet
Muslimsk fundamentalism
Fokus sedan 11 september
 Islamistiska fundamentalister i krig mot väst
 Tog fart efter Gulfkriget




Militärbaser i Saudiarabien
Stöd av Israel, intifada
Globaliseringseffekter
22

Mål: islamistisk stat
Koranen som samhällsbas
 Sharialagar
 Demokrati ett brott mot den gudomliga ordningen




Shura (konsultation) men inte demokrati
Jihad (heligt krig)
Fundamentalism, inte enbart ett hot mot väst





Många muslimska regimer oroade
Intern splittring
Hotar rådande ordningen
Försök att motarbeta och isolera fundamentalistiska
grupperingar
Dessa regimer ofta lika hatade av fundamentalisterna som väst
23

Liberal globalisering
 Inte
generellt förkastat av den muslimska världen
 Ingen gemensam global position
 Gradvis förändring & anpassning?
 Betydelsen av hur västerländska länder agerar
 Clash of civilisation kan bli en självuppfyllande
profetia
24
 Regionalism
i internationell politik
25

Staten slår tillbaka
 Globaliseringen
påverkar stater
 Enskilda stater för svaga
 Samarbetar för att kontrollera och styra
globaliseringen och dess effekter
 Varierande samarbete, olika ändamål
Ekonomisk (NAFTA, GATT, WTO, IMF)
 Social (Europarådet, Nordiska Rådet)
 Politisk (EU, FN)
 Säkerhet (NATO)

26

Varierad nivå av formalisering
 Funktionellt


Områdesspecifikt, ämnat att lösa begränsade problem
Mellanstatlig karaktär på samarbetet
 Formell



samarbete
regional integration
Mer utvecklat samarbete, sammankoppling av flera områden
Överstatlig karaktär på samarbetet
Dynamiken bakom
 Hantera
sin nya självständighet, nya stater
 Hantera ömsesidigt beroende, stabilitet
 Hantera globaliseringen, sammanslutningen ger
internationella fördelar
27

Regionalism i Nord- och Sydamerika
 USA,

Exempel på regionalisering
 The


Organisation of American States (OAS)
Samarbete mellan kontinenternas länder
Sågs under kalla kriget som marionett till USA
 North


American Free Trade Agreement (NAFTA)
Grundades 1994 (USA, Kanada och Mexico)
 The

Kanada och Brasilien
Common Market of the South (MERCOSUR)
Grundades 1991 (Argentina, Brasilien, Paraguay och
Uruguay)
Inga överstatliga institutioner
28

Regionalism i Afrika
 Antikolonialism
grund för samarbetet
 Främst handelsinriktat samarbete mellan olika
regioner i Afrika
 Exempel:



The Economic Community of West African States
(ECOWAS)
The Common Market for Eastern and Southern Africa
(COMESA)
Economic Community of Central African States (ECCAS)
 Organisationer




för hela Afrika
African Union (AU)
Ambition: ett afrikanskt EU
Långt kvar, främst mellanstatligt samarbete
Samarbetsproblem i känsliga frågor
29

Regionalism i Asien
 Ingen
tydlig asiatisk identitet
 Samarbete initierat av USA (1954)

South-East Asian Treaty Organization (SEATO)
 Association


Skapat 1967
Indonesien, Malaysia, Filipinerna, Singapore, Thailand





Numera även Vietnam, Brunei, Laos, Kambodja, Burma
Drevs av politiska och säkerhetsmotiv
Allt mer ekonomiskt samarbete
Stegvis utveckling, enhällighet (mellanstatlig karaktär)
Sedan 2003, delvis förstärkning av institutioner
 ASEAN

of South-East Asian Nations (ASEAN)
Free Trade Area (AFTA)
Försök att skapa ett frihandelsområde
30

Regionalism i Eurasia
 Försök
att samarbete efter Sovjetunionen
 The Commonwealth of Independent States (CIS)



Skapades 1991 när Sovjetunionen upplöstes
Forna Sovjetstater, förutom de baltiska staterna
Tullunion, Ryssland, Vitryssland, Kazakstan (1995)
 The


Collective Security Treaty
Säkerhetssamarbete, rötter tillbaka till 1992
Ryssland, Vitryssland, Armenien, Kazakstan, Kyrgystan,
Tajikistan.
 Diverse



andra samarbeten
Central Asian Commonwealth
The Shanghai five
The GUAM Organization for Democracy and Economic
Development
31
32
ECB
ECJ
Europeiska
rådet
Kommissionen
Europa
Parlamentet
Ministerrådet
Europeisk integration
33

Global företeelse
 Regionalism
global företeelse
 Olika utvecklingsbanor, historiska orsaker
 Regionalisering en del av globaliseringen
 Olika former, funktionell eller formell
 Liknande, men även olika, drivkrafter
34

Slut för idag
35