För kännedom
Enligt sändlista
YTTRANDE
2005-09-30
Dnr 100-557-05
UD
IH
Genus- och jämställdhetsaspekter i regionala och
bilaterala frihandels- och associationsavtal
Kommerskollegium har fått i uppdrag att ta fram förslag till
hur genus/jämställdhetsbestämmelser kan integreras i EU:s
bilaterala och regionala frihandels- och associationsavtal,
samt hur detta kan följas upp i form av indikatorer. I
uppdraget ingår även en kartläggning av omfattningen av
jämställdhetsrelaterade villkor i främst EU:s och USA:s
bilaterala och regionala frihandels- och associationsavtal.
En jämförelse mellan EU:s och USA:s avtal visar att olika
metoder för att inkludera jämställdhetsrelaterade villkor
används.
USA:s
linje
är
att
inkludera
jämställdhetsrelaterade
villkor
genom
en
standardhänvisning till ILO:s principer och att i ett fåtal
avtal föreskriva samarbete kring genusfrågor.
EU:s avtal följer ingen strukturerad modell för hur genusoch
jämställdhetsbestämmelser
integreras.
Associationsavtalen med sitt breda spektrum av
samarbetsområden innehåller flest jämställdhetsrelaterade
bestämmelser. Som regel förekommer de i den del som
handlar om samarbete i sociala frågor. Cotonou-avtalet är
exempel
på
ett
avtal
som
föreskriver
jämställdhetsintegrering inom alla områden. Samtliga
associationsavtal har svaga uppföljningsmekanismer för
jämställdhetsrelaterade bestämmelser.
I alla EU:s avtal finns jämställdhetsrelaterade bestämmelser
i form av mänskliga rättigheter, vilka har sanktioner knutna
till sig.
Kollegiet anser att EU bör integrera jämställdhetsaspekter
mer strukturerat genom att välja ut vissa områden till
jämställdhetsintegrering i EU:s bilaterala och regionala
frihandels- och associationsavtal. Bestämmelserna bör
handla om samarbete.
För att befintliga och framtida jämställdhetsrelaterade
bestämmelser skall bli verkningsfulla vill kollegiet i detta
sammanhang understryka vikten av tydliga och mätbara
uppföljningsmekanismer.
En bättre samordning mellan kommissionens handels- och
utvecklingsdirektorat skulle gynna en starkare och mer
strukturerad uppföljning av genus/jämställdhet och handel.
BOX 6803, 113 86 STOCKHOLM
BESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89
TELEFON: 08-690 48 00, FAX 08-30 67 59
E-POST : REGISTRATOR@ KOMMERS. SE
WWW.KOMMERS.SE
Yttrande
2(67)
2005-09-30
En sammanfattning av kollegiets viktigaste förslag på
jämställdhetsintegrering är:
-
Samarbetsprogram
och
kapacitetsuppbyggnad
kombinerat med övervakning och utvärdering är det
bästa sättet att inkludera jämställdhetsrelaterade
villkor i handelsavtal.
-
Speciellt viktiga områden för kvinnor i u-länder där
ett samarbete om jämställdhet/ genusfrågor kan
bedrivas är jordbruk, tjänster och ett stödjande av
kvinnors entreprenörskap.
-
Utbildning, reproduktiv hälsa/ familjeplanering,
migration, humanitärt bistånd och skydd för flickors
rättigheter (som t.ex. förekommer i Cotonou-avtalet)
är lämpliga områden för jämställdhetsintegrering i
form av samarbetsprogram.
Könsuppdelad statistik för specifika områden såsom
tjänster, entreprenörskap, arbetsmarknad och jordbruk är
en förutsättning för jämställdhetsrelaterade indikatorer.
Vi föreslår följande indikatorer för uppföljning av
jämställdhetsrelaterade bestämmelser i avtalen:
-
Internationellt vedertagna indikatorer såsom FN:s
statistik och index.
-
I tillägg till FN:s statistik kan tillgång till krediter och
legala rättigheter till mark, produktionsfaktorer och
andra resurser fungera som indikatorer på det
ekonomiska området.
-
På det sociala området kan tillgång till basala tjänster
som sjukvård, familjeplanering och utbildning utgöra
indikatorer som komplement till FN:s statistik.
-
ILO:s indikatorer
arbetsvillkor.
är
vägledande
ifråga
om
Vi föreslår att följande utvärderingsmekanismer bör
prövas:
-
En gemensam arbetsgrupp bör granska
utvärdera
samarbetsprogram
kapacitetsuppbyggnad
och
rapportera
avtalsparterna.
och
och
till
Yttrande
3(67)
2005-09-30
-
En utökad användning av genusindikatorer och
analys i EU:s ”Sustainable Impact Assessment” (SIA)
bör
övervägas
inför
förhandlingar
om
frihandelsavtal.
Genus- och jämställdhetsaspekter i regionala och bilaterala
frihandels- och associationsavtal ........................................................... 1
1. Inledning................................................................................. 5
1.1 Uppdraget ........................................................................................ 5
1.1.1 Utgångspunkter för kollegiets förslag ......................................... 5
1.2 Generella skillnader mellan EU:s och USA:s handelsavtal ............ 6
1.3 Diskussionen om genus och jämställdhetsaspekter i
frihandelsavtal ....................................................................................... 7
1.3.1 Begreppet genus........................................................................... 7
1.3.2 Argument i debatten om genus och jämställdhet i
frihandelsavtal....................................................................................... 7
1.3.3 Sanktioner kopplade till jämställdhetsrelaterade
bestämmelser ........................................................................................ 9
1.4 Avgränsningar ............................................................................... 10
1.5 Metod............................................................................................. 10
2. Referenser till mänskliga rättigheter ................................. 11
2.1 Skillnader mellan EU:s respektive USA:s avtal ............................ 11
2.2 Mänskliga rättigheter i EU:s avtal ................................................. 12
2.2.1 Mänskliga rättigheter i ingressen ............................................... 12
2.2.2 Politisk dialog om mänskliga rättigheter ................................... 13
2.2.3 Samarbete om mänskliga rättigheter ......................................... 13
2.2.4 Mänskliga rättigheter som avtalets väsentliga
beståndsdel .......................................................................................... 13
2.2.5 Sanktionsmöjligheter vid brott mot mänskliga
rättigheter som avtalets väsentliga beståndsdel .................................. 14
2.3 Mänskliga rättigheter i USA:s avtal .............................................. 16
2.3.1 Ingressen .................................................................................... 16
2.4 Jämförande diskussion avseende referenser till mänskliga
rättigheter............................................................................................. 17
2.4.1 Mänskliga rättigheter i politisk dialog och samarbete ............... 17
2.4.2 Sanktioner vid brott mot mänskliga rättigheter ......................... 17
2.4.3 Förslag på jämställdhetsrelaterade bestämmelser i form
av mänskliga rättigheter ...................................................................... 19
3. Icke-diskrimineringsprincipen som en del av rättigheter i
arbetslivet ................................................................................. 20
3.1 Inledning ........................................................................................ 20
3.2 Rättigheter i arbetslivet i ingressen ............................................... 20
3.2.1 Exemplet EU.............................................................................. 20
3.2.2 Exemplet USA ........................................................................... 20
3.3 Separat avsnitt om rättigheter i arbetslivet; exemplet USA .......... 21
3.4 Samarbetsorgan i arbetsfrågor; exemplet USA ............................. 22
Yttrande
4(67)
2005-09-30
3.5 Lika rättigheter i arbetslivet; exemplet EU ................................... 22
3.6 Jämförande diskussion om referenser till rättigheter i
arbetslivet ............................................................................................ 23
3.6.1 Kommerskollegiums ståndpunkter ............................................ 24
3.7 Förslag om rättigheter i arbetslivet ................................................ 25
4. Positiv särbehandling i samband med tilldelning av
offentliga kontrakt ................................................................... 26
4.1 Exemplet USA ............................................................................... 26
4.2 Jämförande diskussion om positiv särbehandling vid
tilldelning av offentliga kontrakt ......................................................... 26
5. Jämställdhetsintegrering och samarbete om jämställdhet i
EU:s avtal ................................................................................. 27
5.1 Avtal som föreskriver jämställdhetsintegrering ............................ 27
5.1.1 Cotonou-avtalet.......................................................................... 27
5.1.2 Avtal med ett fåtal specifika bestämmelser om
jämställdhetsintegrering ...................................................................... 30
5.2 Samarbete på det sociala området ................................................. 30
5.2.1 Samarbete i utbildningsfrågor.................................................... 31
5.2.2 Samarbete avseende familjeplanering och kvinnors
reproduktiva hälsa ............................................................................... 32
5.2.3 Jämställdhet, fattigdom och utveckling ..................................... 33
5.2.4 Samarbete om skydd för flickors rättigheter ............................. 33
5.3 Samarbete om jämställdhet/genus på andra områden ................... 33
5.3.1 Stöd till mikro- och småföretag ................................................. 33
5.3.2 Samarbete avseende kvinnor inom jordbrukssektorn ................ 34
5.3.3 Humanitärt bistånd och katastrofhjälp ....................................... 34
5.3.4 Människohandel och migration ................................................. 35
5.4 Jämförande diskussion om jämställdhetsintegrering och
samarbete om jämställdhet i EU:s avtal .............................................. 35
5.4.1 Diskussion om avtal med jämställdhetsintegrering ................... 35
5.4.2 Diskussion om samarbete avseende jämställdhet ...................... 36
5.5 Förslag på jämställdhetsintegrering som samarbete ...................... 37
6. Indikatorer och uppföljningsmekanismer ........................ 40
6.1 Indikatorer ..................................................................................... 40
6.2 Exempel på utvärdering och uppföljning av jämställdhet i
handelsavtalen ..................................................................................... 42
6.2.1 Allmänt hållna utvärderingsmekanismer ................................... 42
6.2.2 Indikatorer.................................................................................. 44
6.3 Förslag på indikatorer och uppföljningsmekanismer .................... 45
Bilaga 1: Referenser till mänskliga rättigheter och
jämställdhet (EU och USA) ................................................................. 48
Bilaga 2: Lika rättigheter i arbetslivet (EU och USA) ........................ 53
Bilaga 3: Positiv särbehandling vid tilldelning av offentliga
kontrakt (USA) .................................................................................... 58
Bilaga 4: Avtal med jämställdhetsintegrering (EU) ............................ 59
Yttrande
5(67)
2005-09-30
Bilaga 5: Exempel på bestämmelsen om samarbete på det
sociala området i EU:s associationsavtal som sammanhållen
text: ...................................................................................................... 61
Bilaga 6: Samarbete i sociala frågor och på andra områden i
EU:s avtal ............................................................................................ 63
1. Inledning
1.1 Uppdraget
Inom regeringskansliet pågår ett arbete med att integrera ett
jämställdhetsperspektiv i alla delar av verksamheten.
Jämställdhetsintegrering
skall
genomsyra
såväl
den
inrikespolitiska som den utrikespolitiska dagordningen. Mot
bakgrund av detta har Kommerskollegium fått i uppdrag att
kartlägga omfattningen av jämställdhetsrelaterade villkor i
främst EU:s och USA:s bilaterala och regionala frihandels- och
associationsavtal, samt att ta fram förslag till hur
genus/jämställdhet kan integreras i EU:s nya och befintliga
frihandels- och associationsavtal. I uppdraget ingår även att ta
fram indikatorer på hur jämställdhetsintegreringen kan följas
upp.
Kommerskollegium har i tidigare yttranden på uppdrag av UD
undersökt möjligheterna att inkludera andra typer av sociala
klausuler i bilaterala och regionala avtal. Dessa yttranden har
berört arbetsrätt och miljö.1
1.1.1 Utgångspunkter för kollegiets förslag
Kollegiet utgår från att UD med ”jämställdhetsrelaterade
villkor” efterfrågar dels jämställdhetsintegrering som metod,
dels jämställdhet som mål.
Våra olika förslag till hur jämställdhetsrelaterade bestämmelser
kan integreras är mer eller mindre relevanta beroende på vilken
typ av regionalt/bilateralt avtal som avses och på hur långt
landet i fråga har framskridit i sin sociala och ekonomiska
utveckling. Våra förslag är inte skräddarsydda för en speciell typ
av avtal och vissa förslag kommer därför att vara överflödiga för
utvecklade länder, t.ex. gällande kapacitetsuppbyggnad och
tekniskt bistånd. Förslagen kan ses som olika uppslag till sätt att
inkludera jämställdhetsrelaterade bestämmelser.
1
Proposals for addressing labour standards in future EU regional free trade
agreements, report, dnr 100-161-04, 2004-06-01, samt Proposals for addressing environmental standards in future EU regional free trade agreements, dnr
120-2194-2004, 2004-09-30.
Yttrande
6(67)
2005-09-30
En utgångspunkt är att associationsavtal med sitt bredare
spektrum av samarbetsområden kan komma att innehålla fler
genus/jämställdhetsaspekter än exempelvis de ekonomiska
partnerskapsavtal som skall slutas i Cotonou-avtalets kölvatten. 2
De senare kommer att vara reciproka och troligtvis mer inriktade
på ekonomiskt och handelssamarbete. En annan utgångspunkt är
att EU:s framtida associationsavtal kommer att likna dem som
nyligen slutits, exempelvis EU-Chile.
1.2 Generella skillnader mellan EU:s och USA:s
handelsavtal
Uppbyggnaden av de amerikanska frihandelsavtalen skiljer sig
delvis från EU:s regionala och bilaterala frihandels- och
associationsavtal. USA har jämställdhetsrelaterade bestämmelser
i form av standardklausuler om arbetsvillkor. Jämställdhet
integreras i form av en allmän strävan att införliva ILO:s
principer. I ett fåtal frihandelsavtal tas genusfrågor upp i
anslutning till arbetsrättskapitlet som ett ämne kring vilket
parterna kan samarbeta. Generellt sett innehåller de amerikanska
avtalen vanligtvis detaljerade bestämmelser om etablerandet av
ett frihandelsområde och har separata kapitel för bl.a. arbetsrätt
och miljö.
EU:s avtal följer ingen strukturerad modell för hur
jämställdhetsrelaterade bestämmelser integreras i handelsavtal.
De europeiska regionala/bilaterala avtalen täcker förutom
frihandel in olika former av samarbete på det sociala området,
politisk dialog och krav på respekt för mänskliga rättigheter.
Associationsavtalen, vilka förutom rena handelsaspekter även
omfattar ett samarbete i en rad frågor, integrerar genus och
jämställdhet i olika stor utsträckning. Som en gemensam
nämnare förekommer jämställdhetsrelaterade bestämmelser
under samarbete på det sociala området, dels där ILO:s principer
nämns, dels i avsnitten om utveckling. Generellt sett innehåller
de nyare associationsavtalen fler och mer omfattande
bestämmelser. Av Rådets (EU) förordning 806/2004 följer att
allt utvecklingssamarbete skall genomsyras av genusanalys och
jämställdhetssträvanden.3
2
Cotonou-avtalet mellan EU och 77 forna kolonier i Afrika, Karibien och
Stillahavsområdet, i kraft 2000-03-01. Ekonomiska partnerskapsavtal är
under förhandling och kommissionen har därför inte velat delge oss några
utkast.
3
Rådets förordning (EG) nr 806/2004, ikraft 20 maj år 2004, EGT L 143,
20.4.2004. Se även KOM/2001/0295 slutlig.
Yttrande
7(67)
2005-09-30
EU:s avtal innehåller mycket få bestämmelser om övervakning
och uppföljning som är relevanta för jämställdhetsrelaterade
bestämmelser.
1.3
Diskussionen
om
genus
jämställdhetsaspekter i frihandelsavtal
och
1.3.1 Begreppet genus
Begreppen genus och jämställdhet föranleder viss
begreppsförvirring. Detta gäller inte minst när den engelska
termen ”gender” skall översättas till svenska. En
direktöversättning till svenska är genus. Genus markerar att det
inte är det biologiska könet som ger människor en viss ställning
i familjer och samhällen utan att könsroller är en delvis social
konstruktion som varierar mellan samhällen och kulturer. I
många fall kan termen ”gender” även översättas med
jämställdhet. Så är fallet när ”gender” är en del av ett större
övergripande mål som syftar till åtgärder på flera områden och
som anger att skillnader vad gäller rättigheter mellan män och
kvinnor
skall
elimineras.
Slutligen
finns
”gender
mainstreaming” som metod vilken syftar till genomförandet av
en genusanalys på ett eller flera områden.4
1.3.2 Argument i debatten om genus och jämställdhet i
frihandelsavtal
Diskussionen om att inkludera jämställdhetsrelaterade
bestämmelser i frihandelsavtal bottnar dels i ekonomiska, dels i
rättviseargument. De båda argumenten sammanfaller delvis.
Till att börja med finns forskning som tyder på att en ökad
jämställdhet ökar den ekonomiska tillväxten. Jämställdhet finns
med bland FN:s millenniemål med utgångspunkten att halvera
världens fattigdom till år 2015.5 Forskning som UNCTAD
hänvisar till påvisar att stora brister i jämställdhet tenderar att
försena ekonomisk tillväxt och försvåra ett utträde ur fattigdom.
Det specifika sambandet mellan jämställdhet och ökad tillväxt
kan översiktligt förklaras enligt följande: Om kvinnor kan
utbilda sig, tenderar födelsetalen att minska och produktiviteten
öka. Följden blir att BNP per capita ökar.6
4
Makt och privilegier, - om könsdiskriminering och fattigdom,
Regeringskansliet, UD, Stockholm, 2004, s. 15-16.
5
www.un.org/millenniumgoals/.
6
Trade and Gender, Opportunities and Challenges for Developing Countries,
UN Inter-Agency Network on Women and Gender Equality Task Force on
Gender and Trade, Tran-Nguyen and Beviglia Zampetti, NY, Geneva, 2004,
s.10.
Yttrande
8(67)
2005-09-30
Forskning om produktivitet inom jordbruket i Afrika visar att en
ökad jämställdhet med samma tillgång till produktionsfaktorer
för kvinnor kan öka jordbrukets avkastning väsentligt.7
Rättviseargumenten går ut på att jämställdhetsrelaterade
bestämmelser borde inkluderas i handelsavtal i syfte att hjälpa
kvinnor att få del av handelns vinster. Som exempel kan nämnas
kvinnors rätt att få tillgång till krediter och äga land, samt
argument för förbättrandet av kvinnors arbetsvillkor som en del
av hållbar utveckling.
Det senare argumentet bottnar i att kvinnor utgör merparten av
den lågutbildade arbetskraften inom exportindustrin i många
nyligen industrialiserade länder. De tenderar enligt många
studier att ha lägre löner och sämre arbetsvillkor än sina manliga
kollegor.8 Däremot är det svårt att påvisa att löneläget för
kvinnor i dessa sektorer genomgående är sämre jämfört med
andra sektorer och att situationen inte förbättras över tid.
Speciellt viktiga handelsrelaterade områden för kvinnor är
tjänstesektorn och jordbrukssektorn. Bland de minst utvecklande
länderna (MUL) utgörs arbetskraften inom jordbruket till största
delen av kvinnor. Här ansvarar kvinnorna enligt tradition
huvudsakligen för odlingen av basgrödor, medan män
traditionellt sett odlar s.k. cash crops, vilka lättare når en
exportmarknad. Vid handelsliberaliseringar kan kvinnor i MUL
ha svårt att få del av handelns vinster p.g.a. restriktioner, enligt
lag eller sedvana, att ärva och äga land och få tillgång till
krediter.9 Dessa restriktioner tillsammans med ansvaret för
familjens
mathållning
enligt
sedvänja,
kan
vid
handelsliberaliseringar medföra extra sårbarhet för kvinnor i
MUL.10 Utvecklade länders jordbrukssubventioner och tullar är
ett problem för en hållbar utveckling av jordbruket för både män
och kvinnor i många MUL.11
7
Makt och privilegier, -om könsdiskriminering och fattigdom, Delstudier,
Regeringskansliet, UD, Stockholm, 2004, s. 90.
8
Se t.ex. Gender Mainstreaming in Trade and Industry, A Reference Manual
for Governments and other Stakeholders, Commonwealth Secretarial, O´
Reagan Tardu, Louise, London, 1999, s. 11.
9
De minst utvecklade länderna och världshandeln, Sida studies no. 5, de
Vylder, Axelsson Nycander och Laanatza, s. 43.
10
Trade and Gender, s. 100.
11
Trade and Gender, s. 78. Problemet med ”food security”.
Yttrande
9(67)
2005-09-30
Tjänstesektorn är mycket viktig för kvinnor både som
potentiella ägare av mikro- och småföretag och arbetskraft i
desamma och som konsumenter av samhälleliga bastjänster
såsom utbildning, sjukvård, transport och vattenförsörjning
m.m.12
1.3.3 Sanktioner kopplade till jämställdhetsrelaterade
bestämmelser
Frågan om att knyta sanktioner till jämställdhetsrelaterade
bestämmelser i frihandelsavtal har beröringspunkter med
diskussionen om arbetsvillkor. På motsvarande sätt som i
debatten om handel och arbetsvillkor, råder delade meningar om
effektiviteten av att ha sanktioner kopplade till
jämställdhetsbestämmelser.
Det finns forskare som är mycket tveksamma till effektiviteten
av att ha sanktioner kopplade till jämställdhetsvillkor i form av
t.ex. icke-diskriminering med avseende på lön m.m.
Tveksamheten har flera orsaker men beror ytterst på att länder
enligt dem inte förändrar sitt beteende p.g.a. sanktionerna.
Handelsrestriktioner riskerar att bli kontraproduktiva eftersom
de hämmar tillväxten och därmed framväxten av moderna
samhällen.13
Det vanligaste argumentet mot sanktionerade sociala klausuler i
allmänhet är risken för att marknadstillträdet villkoras för länder
med sämre förutsättningar att leva upp till villkoren, t.ex. uländer. Risken finns även för att sådana regler används i ett
protektionistiskt syfte.
Organisationen ”European Women´s Lobby” är ett exempel på
förespråkare för sanktioner kopplade till kvinnors arbetsvillkor
och sociala klausuler. De menar att dessa är effektiva om de
gäller länder och inte företag och om individuella bedömningar
görs från land till land. De föreslår därför i tillägg till
internationellt erkända arbetsvillkor bl.a. ett förbud mot all form
av diskriminering, även hinder som beror på genusspecifika
skillnader.14
12
Trade and Gender, s. 175 ff.
Gender Inequality and Trade, diskussionspapper (nr 308) från Hamburg
Institute of International Economics, Busse, Matthias och Spielmann,
Christian, Hamburg, 2005, s. 21-22.
14
European Women´s Lobby, Engendering International Trade. Gender
Equality in a Global World, avsnitt 3.2.2. Se
http://www.womenlobby.org/site/1abstract.asp?DocID=282&v1ID=&RevID
=&namePage=&pageParent=&DocID_sousmenu=&parentCat=19.
13
Yttrande
10(67)
2005-09-30
1.4 Avgränsningar
Kartläggningen är avgränsad till skriftliga avtal och villkor som
innehåller jämställdhetsrelaterade bestämmelser. Processer av
jämställdhetsintegrering som sker i form av frivilliga åtaganden
och öppen dialog såsom inom Asia-Pacific Economic
Cooperation (APEC) ingår därför inte i kartläggningen.
Nämnas kan att APEC har jämställdhetsintegrering som ett
uttalat mål och dessutom en ad-hoc grupp som arbetar med
genus/ jämställdhetsfrågor.15
1.5 Metod
Kartläggning av jämställdhetsrelaterade bestämmelser omfattar
USA:s, Kanadas och EU:s bilaterala/regionala frihandels- och
associationsavtal.16 Tyngdpunkten ligger dock på USA:s och
EU:s avtal. Av utrymmesskäl har citat av avtalstext som resultat
av kartläggningen lagts i bilagor till yttrandet.
USA:s avtal består av frihandelsavtal, preferensavtal (t.ex.
AGOA), samt ramavtal om handel och investeringar.17
De kartlagda europeiska avtalen består av frihandels- och
associationsavtal i vid bemärkelse. Bl.a. ingår stabiliserings- och
associationsavtal, partnerskaps- och samarbetsavtal, politisk
dialog- och samarbetsavtal och avtal om handel, utveckling och
samarbete.
Slutsatserna har dragits utifrån litteraturen och forskningen på
området jämställdhet och handel, kollegiets tidigare
ståndpunkter i liknande frågor, EU:s policy och strukturen i
EU:s avtal.
Vad gäller EU:s avtal, speciellt Cotonou-avtalet, har kontakter
tagits med kommissionen angående dess sanktionsmekanismer
samt utformningen och innehållet i de ekonomiska
partnerskapsavtal som skall slutas inom ramen för Cotonouavtalet. Inom kommissionens handelsdirektorat (DG Trade)
finns personer med speciellt ansvar för genus- och
jämställdhetsfrågor.18
15
Se APEC:s hemsida:
http://www.apec.org/content/apec/apec_groups/som_special_task_groups/gen
der_focal_point_network.html.
16
Ett fåtal avtal har det ej gått att få tag på p.g.a. att de ej funnits tillgängliga
på EU:s respektive United Trade Representatives (www.ustr.gov) hemsidor.
17
AGOA förkortning för African Growth and Opportunity Act. TIFA är
förkortning för Agreement concerning the development of Trade and Investment relations. Se www.ustr.gov.
18
Bettina Doeser och Graham Floater.
Yttrande
11(67)
2005-09-30
Kommunikation har även skett med bl.a. NGOs om Cotonouavtalets bestämmelser och hur dessa följs upp.19 Beträffande
offentlig upphandling har diskussioner förts med Nämnden för
offentlig upphandling och WTO.
2. Referenser till mänskliga rättigheter
Att inte diskrimineras p.g.a. sitt kön är en mänsklig rättighet
enligt FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter.
Artikel 2 stadgar att ingen får diskrimineras p.g.a. kön i sitt
utövande av deklarationens fri- och rättigheter.
Den s.k. icke-diskrimineringsprincipen kompletteras av
jämlikhetsprincipen i artikel 1 deklarationen, vilken stadgar att
alla människor är födda fria och jämlika.20
I “Charter of fundamental rights of the European Union” är
artiklarna 21 och 23 relevanta för jämställdhet. Artikel 21
stadgar ett förbud mot diskriminering p.g.a. kön medan artikel
23 föreskriver jämställdhet mellan män och kvinnor på alla
områden, inklusive avseende yrke, arbete och lön.21
2.1 Skillnader mellan EU:s respektive USA:s avtal
I EU:s frihandels- och associationsavtal kan referenser till
mänskliga rättigheter förekomma i ingressen eller i de delar som
handlar om politisk dialog respektive samarbete. I avtalets
allmänna del om målsättningar och principer, finns sedan början
av 1990-talet en klausul om att främjandet av mänskliga
rättigheter utgör en av avtalets grundsatser, den s.k.
människorättsklausulen.22 Denna bestämmelse har en
sanktionsmekanism knuten till sig. Under nedanstående
rubriker: Ingressen, Politisk Dialog och Samarbete, beskrivs hur
EU refererar till mänskliga rättigheter under motsvarande avsnitt
i frihandels- och associationsavtalen.
19
Katariina Lensu, WIDE samt Karin Ulmer, APRODEV.
Universal Declaration of Human Rights, avtagen av FN:s
Generalförsamling år 1948. Texten finns på
www.un.org/Overview/rights.html.
Artikel 1: “All human beings are born free and equal in dignity and rights”
Artikel 2: “Everyone is entitled to all the rights and freedoms set forth in this
declaration, without distinction of any kind, such as race, colour, sex, language, religion, political or other opinion…”
21
Charter of fundamental rights of the European Union, EGT 2000/C,
364/01.
22
EU:s årsrapport om de mänskliga rättigheterna, Europeiska Unionens Råd,
Generalsekretariatet, 2004, avsnitt 4.1.5.
20
Yttrande
12(67)
2005-09-30
I vissa fall innehåller EU:s avtal specifika referenser till
jämställdhet i samband med mänskliga rättigheter i ingresstext.
Hänvisningar sker då till FN:s konvention om avskaffande av all
slags diskriminering mot kvinnor (CEDAW) och
kvinnokonferensen i Peking år 1995.23
I USA:s frihandelsavtal förekommer som regel inte referenser
till mänskliga rättigheter i någon del av avtalen. Undantagen är
ingressen till utkastet till Free Trade of the Americas (FTAA)
och USA:s preferensavtal med delar av Afrika (AGOA 1).
Det senare avtalet innehåller sanktionsliknande bestämmelser
där länder som respekterar internationellt erkända mänskliga
rättigheter får tullnedsänkningar och fattiga länder
skuldavskrivningar.24
2.2 Mänskliga rättigheter i EU:s avtal
2.2.1 Mänskliga rättigheter i ingressen
EU:s nyare avtal hänvisar till mänskliga rättigheter i
ingressen. Instrumenten för mänskliga rättigheter varierar,
men i de flesta fall används FN:s allmänna deklaration som
standard. I bilaga 1 till detta yttrande finns exempel på en
standardreferens i EU:s avtal.
Förutom standardhänvisningen finns i Ekonomiskt
partnerskap och politiskt koordinerings- och samarbetsavtal
mellan EU och Mexico en hänvisning till slutförklaringarna
från världstoppsmötet om social utveckling i Köpenhamn år
1995.25 Slutdokumentet från detta möte innehåller åtaganden
såsom främjandet av mänskliga rättigheter och jämställdhet i
vid bemärkelse.26
23
Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, eng.
förkortning CEDAW. New York, 18 december 1979, i kraft sedan 3
september 1981. Undertecknad av Sverige 3 september år 1980.
24
AGOA 1. De s.k. ”Eligibility Requirements” finns i artikel 104(3), samt
skuldavskrivning för fattiga länder finns i artikel 121(5).
25
Ekonomiskt partnerskap, politisk koordinerings- och samarbetsavtal mellan
EU och Mexico, i kraft 2000-10-01.
26
World Summit for Social Development, Copenhagen Declaration on Social
Development, Part C, Commitment 5. Se
www.un.org/esa/socdev/wssd/agreements/decpartc.htm. Hela citattexten
finns i bilaga 1. Även ingressen till EU:s associationsavtal med Chile och
avtalet om handel, utveckling och samarbete med Sydafrika innehåller
hänvisningen till ovanstående möte.
Yttrande
13(67)
2005-09-30
Cotonou-avtalet är unikt i sitt slag vad gäller referenserna till
kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter i ingressen. En
skillnad jämfört med övriga avtal vilka hänvisar till FN:s
allmänna förklaring, är att instrumenten har utvidgats till att
omfatta de civila och politiska samt ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheterna. Även regionala instrument för
mänskliga rättigheter nämns. Direkt jämställdhetsrelaterade
rättigheter nämns genom hänvisning till konventionen om
eliminering av all form av diskriminering mot kvinnor
(CEDAW) och till FN:s kvinnokonferens i Peking år 1995.27
2.2.2 Politisk dialog om mänskliga rättigheter
Cotonou-avtalet föreskriver att den politiska dialogen skall
följa upp utvecklingen avseende respekten för mänskliga
rättigheter. I skillnad till EU:s övriga associationsavtal skall den
politiska dialogen även innehålla sektoriella frågor som
genusfrågor. Dialogen skall bedrivas i både formella och
informella fora och innefatta regionala organisationer och
civilsamhället.28
2.2.3 Samarbete om mänskliga rättigheter
I avtalet mellan EU och Mexico och i partnerskaps och
samarbetsavtalen (PCAs) med OSS-länderna finns en specifik
bestämmelse om samarbete avseende mänskliga rättigheter.29
2.2.4 Mänskliga rättigheter som avtalets väsentliga
beståndsdel
EU:s frihandels- och associationsavtal innehåller sedan början
av 1990-talet en klausul om mänskliga rättigheter placerad i
avtalets allmänna del (som handlar om målsättningar och
generella principer), den s.k. människorättsklausulen. Enligt
klausulen är grundläggande mänskliga rättigheter enligt FN:s
allmänna deklaration en grundprincip eller en ”väsentlig
beståndsdel” i avtalet.30 Detta förstärkte möjligheterna enligt
folkrätten att tillfälligt upphäva eller avsluta ett avtal.31
27
Ingressen till Cotonou-avtalet. För citat, se bilaga 1.
Cotonou, artikel 8. Se citattext i bilaga 1.
29
Ekonomiskt partnerskap, politisk koordinerings- och samarbetsavtal mellan
EU och Mexico, artikel 39. För citattext se bilaga 1. Beträffande
Partnerskaps- och samarbetsavtal (PCA), se exempelvis artikel 68 i avtalet
med Uzbekistan. Samma bestämmelse finns i PCAs med Armenien, Ukraina
och Georgien.
30
EU:s årsrapport om de mänskliga rättigheterna, Europeiska Unionens Råd,
Generalsekretariatet, 2004, avsnitt 4.1.5. Se bilaga 1 för exempel på citat.
31
The Vienna Convention on the Law of Treaties, artikel 60. I kraft sedan 27
januari 1980. Texten finns att hämta på
28
Yttrande
14(67)
2005-09-30
Till skillnad från EU:s övriga avtal vilka hänvisar till de
grundläggande mänskliga rättigheterna, utvidgas rättigheterna i
Cotonou-avtalet till att omfatta civila, politiska, ekonomiska,
sociala respektive kulturella grundläggande rättigheter.
Bestämmelsen är även unik därför att en uttrycklig koppling
görs mellan mäns och kvinnors lika rättigheter.32
2.2.5 Sanktionsmöjligheter vid brott mot
rättigheter som avtalets väsentliga beståndsdel
mänskliga
I alla EU:s avtal är sanktionsmöjligheter knutna till
människorättsklausulen.
År 1995 bestämde Europeiska unionens råd att alla EU:s externa
avtal skulle innehålla en sanktionsklausul knuten till
uppfyllandet av avtalets väsentliga beståndsdelar.33 Klausulen
uttrycker att en part kan företa ”lämpliga åtgärder” vid
avtalsbrott. Eftersom mänskliga rättigheter uttryckligen är
väsentliga beståndsdelar kan en part företa lämpliga åtgärder vid
grova brott mot mänskliga rättigheter i ett land.34
I en kommuniké från Kommissionen samma år framgår att
möjliga sanktioner i detta sammanhang är:
Ändring av innehållet i samarbetsprogrammen eller de
kanaler som används,
Reducering av kulturella, vetenskapliga och tekniska
samarbetsprogram,
Uppskjutande
kommitténs,35
Upphävande av vapenförsäljning,
Avskaffande av bilaterala kontakter på hög nivå,
Senareläggning
av
utvecklingsprojekt),
Vägran att följa upp den andra partens initiativ,
Handelsembargon,
av
möten
nya
i
den
projekt
gemensamma
(exempelvis
www.un.org/law/ilc/texts/treaties.htm. Se även The Human Rights Clause in
the EU´s External Agreements, Research Paper 04/33, International Affairs
and Defence, House of Common Library, Miller, Vaughne, 2004-04-16, s.
15.
32
Cotonou-avtalet, artikel 9.2. Se bilaga 1 för citat.
33
Rådets pressmeddelande 7481/95, 29 maj 1995.
34
Se citat av standardklausulen i bilaga 1.
35
“Joint Committee” eller ”Association Council”. Även andra beteckningar
kan förekomma beroende på avtalets art.
Yttrande
15(67)
2005-09-30
Upphävande av vapenförsäljning och annat militärt
samarbete och
Upphävande av alla former av samarbete. 36
I Cotonou-avtalet finns möjlighet för en part att införa
sanktioner mot den andra parten om den senare inte respekterar
mänskliga rättigheter i form av fundamentala, civila, politiska,
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I samband med
mänskliga rättigheter nämns jämlikhet mellan mäns och
kvinnors rättigheter. Det finns därför teoretiskt sett något bättre
förutsättningar att reagera på diskriminering än som är fallet i
avtalen som inte gör en uttrycklig koppling mellan mäns och
kvinnors likvärdiga mänskliga rättigheter.37
Kommissionen har understrukit att syftet med att inkludera en
sanktionsmekanism knuten till mänskliga rättigheter är att
bedriva en dialog om mänskliga rättigheter samt verka för deras
främjande. Avsikten är inte att använda den i ett bestraffande
syfte.38 Ett lands befolkning skall t.ex. inte behöva bestraffas
p.g.a. dess regerings handlande. Därför bör t.ex. humanitär hjälp
inte ställas in som en sanktion mot ett lands regering.39
Sanktioner skall vara en absolut sista åtgärd. Därför stadgas
uttryckligen i Cotonou-avtalet att upphävande av avtalet är en
sista utväg.40
Innan sanktioner företas måste parten underrätta avtalets
gemensamma kommitté, vilken är ansvarigt för och övervakar
avtalets genomförande, i syfte att kommittén skall finna en
acceptabel lösning för bägge parter.41 Om det rör sig om
speciellt brådskande fall, ofta definierat som ett väsentligt
avtalsbrott, får parten omedelbart vidta åtgärder. Dessa
situationer handlar om situationer då grova brott mot de
mänskliga rättigheterna förekommer.
I EU:s avtal är det generellt sett den gemensamma kommittén
som löser tvister om avtalets tolkning och tillämpning.42 Om en
lösning av fallet inte kan uppnås, tillsätts en skiljedomare.
36
KOM 95(216), Commission Communication, 23 maj 1995, Appendix 2.
Cotonou-avtalet, artikel 96, p. 2a.
38
KOM 2001(252) och KOM 95(216).
39
Kom (95)216, Annex 2.
40
Se citat ovan, Cotonou-avtalet, artikel 96.
41
Vanligtvis ”Joint Committee”, ”Association Council”, “Cooperation Council” eller “Joint Council” beroende på avtalets art.
42
Se t.ex. associationsavtalet mellan EU och Jordanien, artikel 97, ikraft
2002-05-01.
37
Yttrande
16(67)
2005-09-30
I vissa avtal stadgas uttryckligen att en part får tillgång till
tvistlösning när den andra parten vidtagit åtgärder i ett speciellt
brådskande fall, d.v.s. grova brott mot de mänskliga
rättigheterna. Så är fallet i avtalet med Sydafrika, Kroatien
samt i EU:s associationsavtal med den Palestinska
Myndigheten.43
De flesta av EU:s avtal innehåller bestämmelser om samråd
inom det gemensamma rådet i samband med företagna
åtgärder.44 I Cotonou-avtalet är konsultationer mellan parterna
obligatoriskt vid det gemensamma rådets granskning av fallet.
Vid valet av sanktionsåtgärder skall försiktighet råda. Den minst
ingripande handlingen skall väljas så att avtalets syfte inte
förfelas.45 Åtgärderna skall vidare vara proportionella mot
avtalsbrottet och företagna i enlighet med folkrättens regler.46
Förlikning och konsultation föredras framför ett omedelbart
upphävande.47
2.3 Mänskliga rättigheter i USA:s avtal
2.3.1 Ingressen
USA:s frihandelsavtal innehåller inga referenser till mänskliga
rättigheter. Undantagen är ingressen till utkastet till USA:s
regionala avtal Free Trade of the Americas med Kanada och
syd- och centralamerikanska stater.48 Här hänvisas till
grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska
principer. Avtalet är under förhandling.
43
Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika,
artikel 3, ikraft 2000-01-01. Se även t.ex. stabiliserings- och associationsavtal
(SAA) mellan EU och Kroatien i den gemensamma förklaringen om artikel
120, samt EU:s associationsavtal med den Palestinska Myndigheten, artikel
70.2.
44
Undantag är bl.a. Partnerskaps- och samarbetsavtalen (PCA) mellan EU
och Kaukasus.
45
Se t.ex. associationsavtal mellan EU och Algeriet, artikel 104, (under
ratifikation). Se även avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU
och Sydafrika, artikel 3.
46
Se t.ex. associationsavtalet mellan EU och Libanon, artikel 86, p.3, ikraft
2003-03-01.
47
Kom (95)216, s. 3.
48
Ingressen till det preliminära utkastet till Free Trade of the Americas
(FTAA). Se bilaga 1 för citat.
Yttrande
17(67)
2005-09-30
2.4 Jämförande diskussion avseende referenser till
mänskliga rättigheter
2.4.1 Mänskliga rättigheter i politisk dialog och samarbete
Referenser till mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter i
ingressen ger en signal om hur parterna ser på sina åtaganden
och utgör samtidigt en ram varifrån avtalet kan tolkas.
En politisk dialog om mänskliga rättigheter kan bidra till att
utöka samarbetsområdet till att omfatta mänskliga rättigheter i
de avtal som inte redan föreskriver ett sådant samarbete.
Även om kvinnors rättigheter är en del av mänskliga rättigheter,
kan det finnas en poäng i att utöka dialogen till att omfatta genus
i syfte att fånga de strukturer som förhindrar kvinnor att utöva
sina rättigheter fullt ut.
Ofta bedrivs en politisk dialog för att undvika situationer där
sanktioner kan komma ifråga. För att se resultat krävs dock
uppföljningsmekanismer. Cotonou-avtalets artikel 8.4 och 9.4 är
exempel på en uppföljningsmekanism vad gäller mänskliga
rättigheter. Hur den politiska dialogen skall bedrivas och
utvärderas är dock inte särskilt konkret och detta instrument
skulle behöva förfinas ytterligare för att indikera förbättringar.
Ett annat problem är vilka krav som kan ställas på förbättringar
och ett framskridande vad gäller mänskliga rättigheter och
jämställdhet. Flexibiliteten och avsaknaden av klara
målsättningar och förväntningar på parterna gör att
utvärderingar av framsteg blir svårbedömda.
Samarbetsprogram som inkluderar mänskliga rättigheter är en
lämplig form att främja kvinnors rättigheter i avtal med
utvecklingsländer.49 Samarbetsprogram finansieras antingen
genom en gemensam pott eller genom finansiellt och tekniskt
bistånd och kan därför hjälpa utvecklingsländer att nå upp till
åtaganden. Programmen bör bli föremål för granskning och
utvärdering.
2.4.2 Sanktioner vid brott mot mänskliga rättigheter
Människorättsklausulen tillsammans med sanktionsklausulen
möjliggör att en avtalspart företar lämpliga åtgärder vid brott
mot mänskliga rättigheter. Enligt kommissionen beror ”lämpliga
åtgärder” på situationen i fråga och varierar från fall till fall.
49
För utvärdering av samarbete om genus och jämställdhet i vidare
bemärkelse, se kapitel 5 i yttrandet.
Yttrande
18(67)
2005-09-30
I hittillsvarande praxis har sanktioner mestadels använts ifråga
om brott mot mänskliga rättigheter i politiskt oroliga länder
(medborgerliga
och
politiska
rättigheter).
Sanktionsmöjligheterna har sällan använts, även om stater har
haft problem med att klara åtagandet att respektera de mänskliga
rättigheterna. Användningen har varierat från fall till fall, även
om det varit fråga om liknande situationer.50
Nyare
exempel
på
fall
där
Cotonou-avtalets
sanktionsmöjligheter använts är Haiti och Zimbabwe. I Haitis
fall var det bl.a. fråga om oegentligheter och bedrägeri i
samband med valet år 2000. EU inbjöd till konsultationer enligt
artikel 96, vilket Haiti vägrade.
EU beslutade därför att företa ”lämpliga åtgärder” vilka bestod i
inställt finansiellt bistånd samt innehållande av framtida bistånd
från European Development Fund.51
I det andra fallet, Zimbabwe, nådde den politiska dialogen
mellan EU och Zimbabwe om den politiska situationen ingen
framgång. Inte heller samråd som ett förstadium till ”lämpliga
åtgärder” löste fallet. Därför infördes fr.o.m. år 2002 sanktioner
i form av inställt finansiellt bistånd, dels till Zimbabwes
regering, dels från European Development Fund. EU:s stöd till
NGOs som arbetade med humanitärt bistånd fortsatte dock. År
2004 förnyades sanktionerna.52
Cotonou-avtalet innehåller den senaste versionen av
människorättsklausulen med hithörande sanktionsmöjligheter.
Med beaktande av befintlig praxis kommer Cotonou-avtalets
hänvisningar till lokala standarder och ett bredare spektrum av
mänskliga rättigheter troligtvis inte att kunna användas på annat
sätt än övriga avtal med grundläggande mänskliga rättigheter.
Det är svårt att se hur exempelvis brott mot mera perifiera
rättigheter som sociala och kulturella mänskliga rättigheter
skulle kunna sanktioneras när klausulen i dagsläget endast
använts i yttersta undantagsfall.
50
Human Rights in International Trade, Summary of Seminar held in
Stockholm 5th of April 2005, Frivilligorganisationernas fond för mänskliga
rättigheter, Stockholm, Sverige, s. 5.
51
The Human Rights Clause, s. 30. Angående EU:s beslut i frågan, se Rådets
beslut: DEC 2001/131/EC, OJL 48, 17 Februari 2001.
52
Human Rights Clause, s. 55. Beträffande General Affairs Councils beslut,
se General Affairs Council Conclusions, 23 February,
http://ue.eu.int/pressData/en/gena/79149.pdf.
Yttrande
19(67)
2005-09-30
Beträffande kopplingen mellan mänskliga rättigheter och
jämlikhet mellan män och kvinnor i Cotonou-avtalet, är det även
mycket tveksamt om EU eller något annat land skulle använda
sanktionsmöjligheten i just detta hänseende. Teoretiskt sett
skulle klausulen dock kunna användas vid tillfällen av
systematiska människorättskränkningar i form av exempelvis
massvåldtäkter av kvinnor som sanktioneras av en regim.
EU:s användande av en klausul om mänskliga rättigheter i sina
externa avtal har i vissa fall inneburit att avtal inte slutits.
Inkluderandet av en standardklausul avseende mänskliga
rättigheter uteslöt ett handelsavtal mellan EU och Australien, där
Australien motsatte sig sanktionsklausulerna. Istället tillkom ett
mera begränsat samarbete i form av en gemensam deklaration.53
I framförhandlandet av nya frihandels- och associationsavtal
med utvecklingsländer finns i likhet med diskussionen om
arbetsvillkor risk för att u-länder ser sanktioner som
protektionism, eftersom sanktioner mest troligt kommer att
användas av den mera socialt och ekonomiskt utvecklade
avtalsparten. Ett annat argument mot sanktioner är att de
riskerar att blir kontraproduktiva eftersom de begränsar handeln
som drivkraft för social och ekonomisk utveckling och därmed
för en utveckling av kvinnors situation.
Ett argument för en människorättsklausul och en
sanktionsmekanism knuten till denna är att det är lättare att
upphäva samarbetsprogram och handelsembargon om
möjligheten till lämpliga åtgärder vid avtalsbrott finns stadgat i
avtalet.
2.4.3 Förslag på jämställdhetsrelaterade bestämmelser i
form av mänskliga rättigheter
53
Behandla frågan om kvinnors rättigheter genom
samarbetsprogram
om
mänskliga
rättigheter.
Samarbetsprogrammen bör kombineras med utvärdering
och övervakning.
Ta upp mänskliga rättigheter i den politiska dialogen
enligt mönster av Cotonou-avtalet med länder där detta
bedöms som fruktbart. Användbara referenser i den
politiska dialogen och uppföljningen kan exempelvis
vara CEDAW och FN-mötet i Peking alternativt FN:s
millenniemål.
Deklarationen antagen den 26 juni 1997, se vidare
www.europa.eu.int/comm/trade/issues/bilateral/countries/australia/index_en.
htm.
Yttrande
20(67)
2005-09-30
Referera till CEDAW och FN:s kvinnokonferens i
Peking alternativt FN:s millenniemål när kvinnors
mänskliga rättigheter tas upp i ingresstext.
3. Icke-diskrimineringsprincipen som en
del av rättigheter i arbetslivet
3.1 Inledning
Internationella arbetsorganisationen ILO har fastställt
arbetsrättsliga principer i sin deklaration från 1998 med dess
uppföljning.54 Principerna som fastslås är rätten att organisera
sig, erkännandet av rätten till kollektiva förhandlingar,
eliminerandet av all form av tvångsarbete, avskaffandet av
barnarbete samt elimineringen av diskriminering med avseende
på sysselsättning och yrke. Det finns även ett antal konventioner
på området som är relevanta för jämställdhet.55
3.2 Rättigheter i arbetslivet i ingressen
3.2.1 Exemplet EU
De europeiska avtalen hänvisar vanligtvis inte till arbetsrätt i
ingressen. Ett undantag är dock Cotonou-avtalet och avtalet om
handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika,
vilka innehåller en bekräftelse av den Internationella
arbetsorganisationens (ILO) grundprinciper.56
3.2.2 Exemplet USA
Alla amerikanska avtal hänvisar till arbetsrätt i ingressen.
Exempel på formuleringar finns i bilaga 2 till yttrandet.
54
ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work, 86th Session, Geneva, June 1998, samt en Follow-up to the Declaration.
55
De viktigaste är nummer 111 (diskriminering avseende sysselsättning och
yrke från år 1958), nummer 100 (konventionen avseende lika lön från år
1951), nummer 156 (avseende arbetare med familjeansvar från år 1981), och
nummer 183 (avseende skydd för mödrar från år 2000).
56
För citattext, se bilaga 2.
Yttrande
21(67)
2005-09-30
3.3 Separat avsnitt om rättigheter i arbetslivet;
exemplet USA
De amerikanska frihandelsavtalen hänvisar till den
internationella arbetsorganisationen ILO:s principer. De allra
flesta avtalen har ett separat avsnitt som behandlar arbete.57 En
standardformulering som återfinns i många av USA:s avtal finns
i bilaga 2 till detta yttrande.
Enligt formuleringen skall parterna sträva efter att skydda ILO:s
principer i den inhemska lagstiftningen. Även om de
amerikanska avtalen hänvisar till ILO:s allmänna principer där
icke-diskriminering med avseende på sysselsättning och yrke
ingår, exkluderas denna princip i bestämmelserna som handlar
om tvistlösning och kravet på tillgänglighet till
domstolsprövning.
Icke-diskrimineringsprincipen
tillhör
nämligen per definition inte de arbetsrättsliga lagar (”labor
laws”) som dessa bestämmelser grundar sig på.58
En gemensam kommitté benämnd ”Labor Affairs Council”
övervakar införlivandet av arbetsbestämmelserna och
samarbetsorganets verksamhet (se nedan).59 Kommitténs beslut
tas i konsensus och offentliggörs. Vid meningsskiljaktigheter
sker konsultationer genom frågor till den andra partens
kontaktpunkt, vilket är en enhet under respektive parts
departement med ansvar för arbetsfrågor. Om parterna inte kan
komma överens kan Labor Affairs Council i ett andra steg
aktualisera bona officia, förlikning och medling.60
57
Se t.ex. USA:s frihandelsavtal med Bahrain, Centralamerika (CAFTA-DR)
och Singapore.
58
Se artiklarna 18.3 och 18.8 respektive 18.6, p.6 i USA:s frihandelsavtal
med Chile. Artikel 18.8 definierar ”labor laws” som ”a Party´s statutes or
regulations, or provisions thereof, that are directly related to the following
internationally recognized labor rights: a) the right of association; b) the right
to organize and bargain collectively; c) a prohibition on the use of any form
of forced or compulsory labor; d) a minimum age for the employment of
children and the prohibition and elimination of the worst forms of child labor;
and e) acceptable conditions of work with respect to minimum wages, hours
of work, and occupational safety and health…”
59
Benämnt Labor Affairs Council i avtalet med Chile, artikel 18.4, och i
CAFTA-DR, artikel 16.4. I avtalet mellan USA och Bahrain heter organet
”Joint Committee” alternativt Subcommitté on Labor Affairs, artikel 15.4 och
18.2.
60
Artikel 18.6, p. 5 i FTA USA-Chile. Se även CAFTA-DR, artikel 16.4 och
16.6. Ytterst är det dock ”Free Trade Commission” som övervakar
implementeringen av avtalet och försöker lösa tvister angående avtalets
tolkning och tillämpning, artikel 19.1 i CAFTA-DR. Se även avtalet med
Chile, artikel 21.1. Organet består av representanter på regeringsnivå.
Yttrande
22(67)
2005-09-30
Kommittén skall även förbereda rapporter relaterade till
genomförandet
av
arbetsbestämmelserna
som
skall
61
offentliggöras.
3.4 Samarbetsorgan i arbetsfrågor; exemplet USA
USA:s frihandelsavtal med Chile etablerar ett samarbetsorgan
i arbetsfrågor.62 Samarbetsorganet skall bl.a. ha som syfte att
öka förståelsen för ILO:s principer och utreda frågor om
arbetsförhållanden och socialt skydd. I avtalen med Bahrain
och Centralamerika (CAFTA-DR) nämns genus och
genusrelaterade frågor som ett specifikt ämne som
samarbetsorganet kan samarbeta om.63
Samarbetet skall ske genom bl.a. finansiellt bistånd,
kapacitetsuppbyggnad, utbildning, utbyte av information om
arbetslagar samt gemensamma studier.64 Arbetet skall involvera
NGOs, den privata sektorn och andra lämpliga
givarinstitutioner. 65
En speciell gemensam kommitté (Labor Affairs Council)
övervakar och utvärderar genomförandet av de arbetsrättsliga
principerna respektive kapacitetsuppbyggnaden.66 Utöver detta
finns
i
CAFTA-DR:s
fall
även
en
kapacitetsuppbyggnadskommitté bestående av representanter
från bägge parter som övervakar kapacitetsuppbyggnaden
genom utvärderingar. Resultaten avrapporteras till avtalets
gemensamma kommitté.67
3.5 Lika rättigheter i arbetslivet; exemplet EU
Fyra av EU:s avtal innehåller hänvisningar till ILO:s standard
för arbetsvillkor. Samtliga handlar om samarbete.
61
CAFTA-DR, artikel 16.4. Se även frihandelsavtalet mellan USA och Chile,
artikel 18.4.
62
Artikel 18.5 i USA:s frihandelsavtal med Chile.
63
Se bilaga 2 för citat.
64
CAFTA-DR, Annex 16.5, p. 2 och 4. Se även t.ex. avtalet med Marocko,
Annex 16 A, p. 5.
65
CAFTA-DR, Annex 16.5..
66
CAFTA-DR, artikel 16.4, p.2.
67
CAFTA-DR, artikel 19.4, p. 3.
Yttrande
23(67)
2005-09-30
Cotonou-avtalet har en specifik bestämmelse om ILO:s
arbetsvillkor under avsnittet om handelsrelaterade områden.68
Samarbetet skall bedrivas genom informationsutbyte om
relevant lagstiftning, förstärkandet av existerande lagstiftning
och dess genomdrivande, samt utbildning. Det stadgas
uttryckligen att arbetsvillkor inte får användas i ett
protektionistiskt syfte.
I EU:s associationsavtal med Chile, avtalet om handel,
utveckling och samarbete med Sydafrika och i utkastet till avtal
med Mercosur-länderna presenteras arbetsvillkor enligt ILO:s
standard i en bestämmelse om samarbete i en rad sociala frågor.
I vissa avtal är bestämmelsen mera inriktad på arbetsvillkor
medan den i andra avtal är en uppsamlingsbestämmelse för en
rad prioriterade sociala frågor i samarbetet.69
I
associationsavtalet med Libanon nämns likabehandling av
män och kvinnor tillsammans med andra strävanden att lösa
sociala problem i arbetslivet.70
EU:s stabilitets- och associationsavtal med Makedonien och
Kroatien (SAA) innehåller en annan variant av bestämmelsen
om socialt samarbete där en anpassning av den kroatiska
lagstiftningen om arbetsvillkor och lika möjligheter för kvinnor
och män innefattas. 71
3.6 Jämförande diskussion om referenser till
rättigheter i arbetslivet
I USA:s frihandelsavtal har vissa arbetsrättsrättsliga principer en
stark ställning. En del frihandelsavtal kan ålägga straffavgifter
för grova brott vilka skall betalas till en gemensam fond inrättad
i enlighet med avtalet. Beviskraven är då mycket höga.72
Straffavgifter gäller dock inte tvister om den arbetsrättsliga
principen om förbud mot diskriminering p.g.a. kön i arbetslivet.
Vad gäller icke-diskrimineringsprincipen sträcker sig USA:s
handelsavtal inte längre än att parterna skall sträva efter att
skydda ILO:s principer i sina rättssystem.
68
Cotonou-avtalet, artikel 50, Trade and Labour Standards. Se bilaga 2 för
citat.
69
Se bilaga 5 för exempel på bestämmelsens olika inriktning.
70
Associationsavtal mellan EU och Libanon, artikel 65, stycke 2. Se även
associationsavtalet med Israel, artikel 63, ikraft 2000-06-01. Se bilaga 2 för
citat.
71
Stabiliserings- och associationsavtal mellan EU och Makedonien, art. 90.3,
ikraft 2004-04-01. I avtalet med Kroatien finns samma bestämmelse i artikel
91.
72
Se t.ex. USA-Chile, artikel 18.2 samt 18.6, p.7.
Yttrande
24(67)
2005-09-30
Arbetsrättskapitlet i bl.a. CAFTA-DR har över lag kritiserats
för att inte kräva av parterna att de skall möta internationella
standarder. Parterna får behålla sina arbetsrättsliga lagar med
den enda skyldigheten att de befintliga lagarna skall kunna
genomdrivas. I en rapport från den rådgivande kommittén för
förhandlingar
och
handelspolitik
beskrivs
USA:s
preferensprogram med tullnedsänkningar för respekterande av
arbetsvillkor som ett effektivare sätt att driva igenom
arbetsvillkor.73
I två av USA:s frihandelsavtal finns bestämmelser om ett mera
långtgående samarbete genom samarbetsorganet i arbetsfrågor.
Här är ILO:s alla principer (även icke-diskriminering)
utgångspunkt och understöds av kapacitetsuppbyggnad. I vissa
avtal stadgas uttryckligen att samarbetet kan handla om
genus/jämställdhetsfrågor. Exempel på samarbete och
kapacitetsuppbyggnad som skett enligt CAFTA-DR är projekt
för att minska diskrimineringen och sexuella trakasserier av
kvinnor i arbetslivet. Vad gäller mera allmängiltiga projekt kan
program för ett effektivt genomdrivande av arbetsvillkor genom
arbetsplatsinspektioner och tvistlösning nämnas.74
EU är motståndare till sanktioner knutna till efterlevnaden av
arbetsvillkor av det skälet att de riskerar att användas i ett
protektionistiskt syfte. Istället förespråkas positiva incitament
såsom samarbete med näringslivet (Corporate Social
Responsibility), samarbete mellan internationella organisationer
som ILO och WTO, tekniskt bistånd samt främjandet av
arbetsvillkor via GSP-systemet.75
3.6.1 Kommerskollegiums ståndpunkter
Kollegiet har i tidigare yttranden gjort bedömningen att
handelssanktioner inte är den bästa metoden att främja
efterlevnaden av mänskliga rättigheter i arbetslivet.76
73
The U.S-Central America Free Trade Agreement Report of the Labor
Advisory Committee for Negotiations and trade Policy, March 19, 2004, s.
10. Även i USA:s preferensprogram på området, exempelvis AGOA, är ickediskrimineringsprincipen exkluderad från arbetsvillkor, se AGOA 1, artikel
104(f).
74
CAFTA Facts, United States Trade Representative, CAFTA Policy Brief,
July 2005.
75
http://europa.eu.int/comm/trade/issues/global/social/index_en.htm.
76
Kommerskollegium, dnr 110-976-2005, 2005-01-19, s. 1.
Yttrande
25(67)
2005-09-30
Vad gäller behandlingen av arbetsvillkor i regionala/bilaterala
avtal i förevarande utredning, är det Kommerskollegiums
bedömning att arbetsvillkor bör främjas genom samarbete
istället för genom sanktioner. Samarbetet bör kombineras med
övervakning och utvärdering för att ge resultat.
I detta sammanhang vill vi hänvisa till kollegiets tidigare
yttrande med mera konkreta förslag på hur arbetsvillkor kan
inkluderas i bilaterala/regionala avtal.77 Där föreslogs bl.a.
etablerandet av ett samarbetsorgan i arbetsfrågor (en
underkommitté till en kommitté för hållbar utveckling) och en
kommitté för övervakning av uppfyllandet av åtaganden. Det
senare organet föreslogs kunna ge rekommendationer och kunna
upphäva samarbetsprojekten i fall där åtaganden inte bedöms
vara uppfyllda.
För länder som inte är understödda av sådant bistånd föreslogs
politiska påtryckningar och en granskningsmekanism som
årligen publicerar rapporter i ämnet.
3.7 Förslag om rättigheter i arbetslivet
Följande är generella förslag på hur lika rättigheter i arbetslivet
kan inkluderas i frihandels- och associationsavtal:
77
Ta upp arbetsrättsliga principer med relevans för genus i
regionala/bilaterala associationsavtal under avtalets del
som handlar om samarbete genom att hänvisa till ILO:s
principer (EU-Chile, Cotonou-avtalet). Beroende på hur
framträdande roll man vill ge till rättigheter i arbetslivet
kan antingen en separat bestämmelse om arbetsvillkor
väljas (EU-Chile och Cotonou), eller så kan
arbetsvillkor/ILO införas som ett av flera områden i en
uppsamlingsbestämmelse om samarbete i sociala frågor
(EU-Algeriet). En annan variant är att i enlighet med
kollegiets tidigare yttrande inkludera arbetsvillkor i den
generella delen av avtalet som underrubrik till hållbar
utveckling.78
Proposals for addressing labour standards in future EU regional free trade
agreements, report, dnr 100-161-04, 2004-06-01.
78
Se kollegiets tidigare yttrande: Proposals for addressing labour standards in
future EU regional free trade agreements, dnr 100-161-04, 2004-06-01.
Yttrande
26(67)
2005-09-30
4. Positiv särbehandling i samband med
tilldelning av offentliga kontrakt
4.1 Exemplet USA
I vissa av USA:s frihandelsavtal finns bestämmelser om
undantag från bestämmelser om offentlig upphandling.
Regionala statliga myndigheter ges möjlighet att gynna kvinnor
vid tilldelning av offentliga kontrakt genom undantag från
WTO:s General Procurement Agreement (GPA) och dess regler
om konkurrens och icke-diskriminering av leverantörer.79
4.2
Jämförande
särbehandling vid
kontrakt
diskussion
tilldelning
om
positiv
av offentliga
EU:s associationsavtal innehåller till skillnad från en del av de
amerikanska frihandelsavtalen som regel inga utförligare
bestämmelser om offentlig upphandling.80
Det råder i dagsläget oklarhet i vilken utsträckning WTO:s
General Procurement Agreement (GPA) och EG-rätten tillåter
positiv särbehandling vid tilldelning av offentliga kontrakt.
Frågan om positiv särbehandling vid tilldelning av offentliga
kontrakt har aldrig kommit upp till behandling inom WTO:s
tvistlösningssystem. En annan fråga som uppkommer vid
användandet av en sådan klausul i praktiken är hur
diskriminerade den blir gentemot andra leverantörer.
USA:s undantag är något som USA har förhandlat till sig.81 I
Appendix 1 till GPA, Annex 2, undantas ovanstående klausul
(4.1 i detta yttrande) från GPA:s tillämpningsområde.
För EU:s del finns inga liknande undantag i Appendix 1 med
tillhörande annex.
79
GPA, artikel 111, National Treatment and Non-discrimination.
Undantaget är Associationsavtalet mellan EU och Chile som innehåller ett
avsnitt om offentlig upphandling, se Title IV, Government Procurement,
artikel 136 ff, ikraft 2003-02-01.
81
GPA, Appendix 1, Annex 2, Notes to Annex 2, p. 2.
80
Yttrande
27(67)
2005-09-30
5.
Jämställdhetsintegrering
och
samarbete om jämställdhet i EU:s avtal
Förutom samarbete i ovan nämnda frågor har EU i sina
associationsavtal bestämmelser om ett lika omfattande
samarbete i en rad andra frågor med relevans för
genus/jämställdhet. Dessa är intressanta därför att många av dem
föreskriver
ett
djupgående
samarbete
och
jämställdhetsintegrering.
5.1
Avtal
som
jämställdhetsintegrering
föreskriver
”Gender mainstreaming”, jämställdhetsintegrering, betyder att
ett genusperspektiv skall genomsyra allt arbete. Det är en
strategi och inte ett mål sig.82 Till skillnad från jämställdhet som
ett långsiktigt mål, kan jämställdhet i betydelsen
genusperspektiv alltid tillämpas som ett analysinstrument för att
visa på kvinnors och mäns olika villkor.
5.1.1 Cotonou-avtalet
Cotonou-avtalet är unikt i sitt slag vad gäller
jämställdhetsintegrering. Jämställdhet är ett övergripande mål
för hela avtalet och nämns inom de olika avsnitten.83
Hänsyn till jämställdhetsfrågor skall systematiskt tas inom alla
avtalsområden, det politiska, ekonomiska och sociala.84 Det
stadgas att systematisk hänsyn skall tas till integreringen av ett
genusperspektiv i allt samarbete.85 En artikel behandlar
jämställdhetsfrågor speciellt, medan jämställdhetsrelaterade
bestämmelser finns i ingressen och ytterligare nio artiklar.86
82
Makt och privilegier, - om könsdiskriminering och fattigdom,
Regeringskansliet, UD, Stockholm, 2004, s. 16.
83
Cotonou-avtalet, artikel 1. Se bilaga 4 för citat.
84
Cotonou-avtalet, artikel 1.
85
Cotonou-avtalet, artikel 20.
86
Artiklarna 1, 8, 9, 13, 20, 25, 26 31 och 72, samt i parternas gemensamma
deklaration 1. Gender översätts här med jämställdhet istället för genus p.g.a.
att det rör sig om ett övergripande mål i avtalet.
Yttrande
28(67)
2005-09-30
De flesta av Cotonou-avtalets jämställdhetsrelaterade
bestämmelser kan grupperas tillsammans med liknande
bestämmelser i andra av EU:s avtal. Dessa kommer att
behandlas nedan under respektive underavsnitt till rubriken
”Samarbete i EU:s avtal”, kapitel 5. Relevanta artiklar är artikel
13 om samarbete i migrationsfrågor, artikel 26 om samarbete i
ungdomsfrågor, artikel 25 om samarbete avseende
familjeplanering och reproduktiv hälsa samt artikel 72 om
humanitärt bistånd och katastrofhjälp.
I avsnitt 4 om tematiska och ämnesövergripande frågor finns en
separat bestämmelse som handlar om jämställdhetsfrågor.
Bestämmelsen föreskriver bl.a. att samarbetet syftar till kvinnors
lika tillgång till deltagande i det ekonomiska, politiska, sociala
och kulturella livet.87
Finansiellt och tekniskt bistånd är kopplat till avtalet, vilket
möjliggör att kvinnor ges ekonomiska resurser att genomföra de
projekt
som
avtalet
främjar.
Målet
med
utvecklingsfinansieringen är exempelvis att hjälpa AVSländerna att uppfylla målen i avtalet genom finansiellt och
tekniskt bistånd. Samarbetet skall därför ligga i linje med
prioriteringarna och målen i utvecklingsstrategierna.88
AVS-staterna och icke-statliga aktörer, d.v.s. exempelvis
kvinnoorganisationer, kan föreslå och genomföra program inom
sina områden. EU och AVS-staterna är gemensamt ansvariga för
övervakning och utvärdering av projekt och program på
utvecklingsfinansieringens område.89 Programmens inriktning
kan vara alltifrån makro-ekonomiska och strukturella reformer,
institutionell utveckling, kapacitetsuppbyggnad till tekniska
samarbetsprogram.90
Ämnesövergripande frågor som jämställdhetsrelaterade frågor
kan ges stöd i form av budgetstöd, investeringar, utbildning,
teknisk assistans och institutionellt bistånd.91
87
Cotonou-avtalet, artikel 31. Se bilaga 4 för citat.
Cotonou-avtalet, artiklarna 55 och 56.
89
Cotonou-avtalet, artikel 57.
90
Cotonou-avtalet, artikel 60.
91
Cotonou-avtalet, artikel 69, p. d.
88
Yttrande
29(67)
2005-09-30
Till Cotonou-avtalet är ett kompendium knutet. Enligt
huvudavtalets artikel 20(3) är kompendiets syfte att komplettera,
specificera och utveckla utvecklingsstrategierna i avtalet.
Kompendiet innehåller ett avsnitt om genus som en
ämnesövergripande fråga. Här utvecklas att lika deltagande i
beslutsfattande skall främjas och att lika tillgång till och kontroll
över ekonomiska resurser såsom yrken, kredit, land och arbete
skall stärkas.92
Cotonou-avtalets utvecklingsrelaterade bestämmelser följs upp
genom att en särskild gemensam kommitté i utvecklingsfrågor
(underkommitté till Council of Ministers) en gång om året
utvärderar om utvecklingsmålen är uppfyllda.93
Kommissionens
utvecklingsdirektorat
granskar
även
samarbetets prioriteringar och utformning såsom det planerats i
”Country Strategy Papers” samt det indikativa programmet
(finansiering av ovanstående).94 I handelsfrågor sker ingen
uppföljning av jämställdhetsrelaterade bestämmelser.95
Vad gäller just mänskliga rättigheter finns förutom möjligheten
till ”lämpliga åtgärder” även möjlighet till tvistlösning i de fall
där frågan rör avtalets tillämpning eller tolkning.
Ett
gemensamt
organ,
Ministerrådet,
administrerar
tvistlösningssystemet. Om organet inte lyckas lösa tvisten
aktualiseras ett skiljedomsförfarande. 96
I Cotonou-avtalet finns en ändringsklausul vilken gör att avtalet
kan ses över och ändras vart femte år. Ändringsmöjligheterna
gäller dock inte den del som handlar om ekonomiskt och
handelssamarbete, där speciella regler gäller.97
92
93
Kompendium 4.1 om genus, stycke 128.
Cotonou-avtalet, artikel 83.
Se annex IV till Cotonou-avtalet. Se kommissionens rapport
om granskningen av ”Country Strategy Papers” på länken
http://register.consilium.eu.int/pdf/en/05/st11/st11422.en05.pdf Se även
kommissionens (utvecklingsdirektoratet) handledning i
jämställdhetsintegrering beträffande granskningen av CSP på
länken
http://europa.eu.int/comm/development/body/theme/human_social/lib_gende
94
r1_en.htm
95
Enligt samtal med kommissionens handelsdirektorat den 12 september
2005 integreras jämställdhet genom en hänvisning till ILO:s principer i
handelsdelen av avtalet. Detta, hävdar man, följs upp av ILO och genom en
nationell övervakning.
96
Cotonou-avtalet, artikel 98.
97
Cotonou-avtalet, artikel 95.
Yttrande
30(67)
2005-09-30
5.1.2 Avtal med ett fåtal specifika bestämmelser om
jämställdhetsintegrering
I EU:s avtal med Chile och Centralamerika finns ett fåtal
bestämmelser som specifikt behandlar jämställdhetsintegrering
på de sociala, politiska, ekonomiska och kulturella områdena.98 I
avtalet med Centralamerika finns även i tillägg till ovanstående
en bestämmelse som talar om att samarbetet skall ta hänsyn till
gränsöverskridande frågor såsom genus/jämställdhetsfrågor.99
I Chiles fall är det en underkommitté (Association Committee)
till avtalets gemensamma kommitté som övervakar samarbetets
genomförande och uppfyllandet av samarbetets målsättningar.
Rapportering sker regelbundet till avtalets gemensamma
kommitté.100
I avtalet med Centralamerika finns inga konkreta
uppföljningsmekanismer för samarbetet. Det stadgas endast att
avtalets gemensamma kommitté skall övervaka avtalets
genomförande.101
5.2 Samarbete på det sociala området
EU:s frihandels- och associationsavtal inkorporerar ofta sociala
hänsyn i en eller flera separata bestämmelser om samarbete. I
bestämmelserna om samarbete på det sociala området finns de
flesta genus/jämställdhetsrelaterade bestämmelserna. I de avtal
som endast har en bestämmelse om samarbete på det sociala
området
fungerar
bestämmelsen
ofta
som
en
uppsamlingsbestämmelse för varierande sociala frågor med en
uppräkning på områden som skall prioriteras och genomföras i
samarbetsprogram.102 I andra avtal finns flera separata
bestämmelser om samarbete i olika frågor med sociala teman.
Vad gäller de avtal som inkorporerar olika sociala hänsyn i en
och samma bestämmelse, uppvisar bestämmelsen en viss
variation i hur den inriktas.
98
Associationsavtal mellan EU och Chile, artikel 45, avtal om Politisk dialog
och samarbetsavtal mellan EU och Centalamerika, artikel 44. Avtalet skrevs
under i december år 2003 och är under ratifikation. Se bilaga 4 för citat.
99
Politisk dialog och samarbetsavtal mellan EU och Centralamerika, artikel
6.2.
100
Associationsavtal mellan EU och Chile, artikel 54.
101
Politisk dialog och samarbetsavtal mellan EU och Centralamerika, artikel
52.
102
Se t.ex. associationsavtalen inom ramen för Barcelonaprocessen
(Medelhavsavtalen).
Yttrande
31(67)
2005-09-30
I vissa avtal är bestämmelsen inriktad på den internationella
arbetsorganisationen ILO och arbetsvillkor, medan den i andra
fall är mera allmänt hållen och syftar till ett brett samarbete i en
rad olika sociala frågor, exempelvis ett allmänt stödjande av
kvinnor i den ekonomiska och sociala utvecklingsprocessen
(t.ex. genom utbildning), främjandet av mänskliga rättigheter
och ett allmänt skydd för mödrar och barn.
Eftersom de olika prioriteringsområdena i bestämmelsen om
socialt samarbete syftar till vitt skilda åtaganden har vi valt att
”bryta ut” de olika uppräknade områdena och presentera dessa
tillsammans med andra (separata) bestämmelser på samma tema.
Exempel på en allmänt hållen text om social utveckling är
associationsavtalet mellan EU och Algeriet, medan ett exempel
på ILO-inriktning är associationsavtalet mellan EU och Chile. I
bilaga 5 till detta yttrande återfinns exempel på hur denna
klausul kan vara formulerad och se ut som en sammanhållen
text.
Det finns få konkreta bestämmelser om uppföljning. I
associationsavtalen med medelhavsländerna är det exempelvis
en arbetsgrupp som skall utvärdera samarbete och dialog i
sociala frågor.103 Exempel på annan typ av uppföljning som inte
finns specificerad i avtalet är kommissionens ”Country Strategy
Papers”, där samarbetets mål och utformning för landet ifråga
konkretiseras och sedan följs upp av kommissionen.
I det följande presenteras samarbete på områdena utbildning,
familjeplanering och reproduktiv hälsa, utveckling och
fattigdom och flickors rättigheter.
5.2.1 Samarbete i utbildningsfrågor
I associationsavtalet mellan EU och Algeriet finns en
jämställdhetsrelaterad bestämmelse rörande kvinnors utbildning.
Under avsnittet samarbete på det sociala området stadgas att
parterna skall ha program och projekt på det sociala området,
där en av prioriteringarna skall vara att främja kvinnors roll
genom utbildning och media.104
103
Se t.ex. associationsavtalen med Egypten, ikraft 2004-06-01. Se även
Algeriet, artikel 67 respektive med Jordanien, artikel 84.
104
Associationsavtal mellan EU och Algeriet, artikel 74. Klausulen finns
även i avtalen med Libanon och Marocko. Se bilaga 6 för citat.
Yttrande
32(67)
2005-09-30
I utkastet till associationsavtal mellan EU och Mercosur, i
associationsavtalet med Egypten och EU:s avtal med
Centralamerika finns separata samarbetsbestämmelser som
specifikt handlar om utbildning och yrkesträning vilka nämner
kvinnors rättigheter i sammanhanget.105
5.2.2 Samarbete avseende familjeplanering och kvinnors
reproduktiva hälsa
Många associationsavtal, exempelvis mellan EU och Libanon
innehåller i bestämmelsen om socialt samarbete formuleringen
att parterna skall bedriva projekt på det sociala området.
Familjeplanering och skydd för mödrar och barn är några av de
sociala områden som skall prioriteras.106
Cotonou-avtalet föreskriver att utvecklingssamarbetet skall
syfta till att en adekvat del av den offentliga budgeten skall gå
till utgifter inom den sociala sektorn i syfte att öka tillgången till
basala sociala tjänster. Målen är att förbättra reproduktiv hälsa
och familjeplanering samt att förhindra kvinnlig omskärelse.107
Genom kapacitetsuppbyggnad kan u-länder få hjälp med
utformandet av social politik på dessa områden.108
Kompendiet till Cotonou-avtalet utvecklar detta tema.109
Åtgärderna skall bestå av projekt och utbildningsprogram samt
innefatta statistik, spridande av information till allmänheten och
en utvärdering av projekten.110
I avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och
Centralamerika finns en separat bestämmelse som specifikt
handlar om samarbete på området hälsa. Bestämmelsen
föreskriver ett genusperspektiv och ett samarbete med NGOs i
detta sammanhang.111
105
Interregional Association Agreement between the Common Market of the
South and its Party States, on the one hand, the EC..., artikel 43. Utkast
daterat 07-05-2004 (avtalet under förhandling). Se även associationsavtalet
mellan EU och Egypten, artikel 42, samt EU:s avtal med Centralamerika,
artikel 37. Se bilaga 6 för citat.
106
Associationsavtal mellan EU och Libanon, artikel 65, p. 1c. Se även
associationsavtalet med Algeriet, Egypten och Marocko. Se bilaga 6 för citat.
107
Cotonou-avtalet, artikel 25. Se bilaga 6 för citat.
108
Cotonou-avtalet, artikel 25.2.
109
Kompendiet till Cotonou, avsnitt 3.5.
110
Kompendiet till Cotonou, avsnitt 3.5, stycke 116.
111
Avtal om politisk dialog och samarbete mellan EU och Centralamerika,
artikel 41. Se bilaga 6 för citat.
Yttrande
33(67)
2005-09-30
5.2.3 Jämställdhet, fattigdom och utveckling
I associationsavtalen mellan EU och Egypten är bestämmelsen
om samarbete på det sociala området allmänt hållen och syftar
till social utveckling i allmänhet. Bestämmelsen innehåller bland
de prioriterade punkterna en allmän formulering om samarbete
för att främja kvinnors medverkan i den ekonomiska och sociala
utvecklingsprocessen.112
I avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och
Sydafrika nämns förutom jämställdhet även våld mot kvinnor
under bestämmelsen som behandlar sociala frågor.113
5.2.4 Samarbete om skydd för flickors rättigheter
Cotonou-avtalet innehåller en särskild bestämmelse om
ungdomsfrågor i den del som handlar om samarbete om social
och mänsklig utveckling. Artikel 26, Ungdomsfrågor,
föreskriver en sammanhängande politik vad gäller ungdomar där
speciellt flickors rättigheter skall uppmärksammas.114
5.3 Samarbete om jämställdhet/genus på andra
områden
Dessa bestämmelser rör till viss del även sociala frågor men
förekommer i andra delar av avtalet än i delen om socialt
samarbete.
5.3.1 Stöd till mikro- och småföretag115
I avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och
Sydafrika
finns
två
bestämmelser
med
ett
jämställdhetsperspektiv i samarbetet på det ekonomiska
området. Bestämmelserna föreskriver ett främjande av små och
medelstora företag och är intressanta därför att de syftar till att
hjälpa kvinnor som entreprenörer.116
112
Associationsavtal mellan EU och Egypten, artikel 65. Se bilaga 6 för citat.
Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika,
artikel 86. Se bilaga 6 för citat.
114
Cotonouavtalet, artikel 26. Se bilaga 6 för citat.
115
Även USA:s preferensavtal med delar av Afrika (African Growth and
Opportunity Act) innehåller bestämmelser om stöd till småföretag, speciellt
kvinnoägda företag. AGOA 1, artikel 103(6), Statement of policy, samt
artikel 123(4), Overseas private Investment Corporation Initiatives.
116
Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika,
artikel 50 och 54. Se bilaga 6 för citat.
113
Yttrande
34(67)
2005-09-30
Hur det ekonomiska samarbetet skall följas upp utvecklas inte.
Det finns endast en allmän formulering om att samarbetsrådet
skall säkerställa att avtalets alla områden fungerar väl.117
Däremot finns bestämmelser om uppföljning vad gäller
utvecklingssamarbete, vilket ovanstående bestämmelser om
stärkande av småföretag delvis kan innefattas i.118
Cotonou-avtalet föreskriver att finansiellt stöd kan ges till
mikro-projekt på lokal nivå.119 Bestämmelsen riktar sig inte
specifikt till kvinnor. Däremot utvecklar kompendiet ambitionen
att stärka småföretag genom ett stärkande av lokala mikrofinansiella institutioner i syfte att de skall kunna ge den utlovade
hjälpen utformad till fattiga människor, speciellt kvinnor.120
5.3.2 Samarbete avseende kvinnor inom jordbrukssektorn
Artikel 31 om jämställdhetsfrågor i Cotonou-avtalet nämner
inte jordbruk men är relevant för kvinnor inom
jordbrukssektorn. Där nämns samarbetets möjligheter att
uppmuntra till positiva åtgärder till förmån för kvinnor avseende
speciellt tillgången till produktionsfaktorer såsom land och
kredit. Kompendiet specificerar att samarbetet bl.a. skall syfta
till att stärka utformandet av nationell politik för att förbättra
ovanstående områden.121
5.3.3 Humanitärt bistånd och katastrofhjälp
Cotonou-avtalet innehåller i artikel 72 ett förbud mot
diskriminering p.g.a. kön vid humanitärt bistånd och
katastrofhjälp. 122 I det kompletterande kompendiet till avtalet
finns ytterligare föreskrifter om att jämställdhetsintegrering i
den externa hjälpen skall finnas genom hela processen på
projekt-, program- och landsnivå från planerings- till
utvärderingsfasen.123
117
Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika,
artikel 97.
118
Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika,
artikel 82. Se även yttrandets avsnitt 6 om indikatorer och uppföljning.
Beträffande kopplingen mellan ekonomiskt och utvecklingssamarbete, se
artikel 66.1 och inledningen till artikel 54.
119
Cotonou-avtalet, artikel 70.
120
Kompendium 2.6 till Cotonou-avtalet, Trade and Business Development,
punkt 60.
121
Se bilaga 4 för citering av artikel 31. Kompendium 2.1 till Cotonouavtalet, Agricultural and rural development, avsnitt 2.3.1, p.15.
122
Cotonou-avtalet, artikel 72.2. Se text i bilaga 6.
123
Kompendiet till Cotonou, stycke 131.
Yttrande
35(67)
2005-09-30
5.3.4 Människohandel och migration
I associationsavtalet mellan EU och Algeriet finns i avsnittet
som behandlar samarbete i rättsliga och inrikes frågor en enskild
bestämmelse som handlar om organiserad brottslighet. I detta
sammanhang skall parterna samarbeta för att förhindra
människohandel och utnyttjande för sexuella ändamål.124
Cotonou-avtalet föreskriver ett förbud mot diskriminering
p.g.a. kön vad gäller migrationsfrågor.125
5.4
Jämförande
jämställdhetsintegrering
jämställdhet i EU:s avtal
diskussion
och samarbete
om
om
5.4.1 Diskussion om avtal med jämställdhetsintegrering
EU:s avtal med Centralamerika och Chile innehåller båda en
separat
bestämmelse
om
jämställdhetsintegrering.
Associationsavtalet med Chile har en starkare formulering i det
att genusanalys som metod betonas på alla nivåer av samarbetet.
Cotonou-avtalet är dock ett avtal som är unikt i sitt slag vad
gäller jämställdhetsintegrering respektive referenser till
mänskliga
rättigheter.
Hänsyn
till
genus/jämställdhetsperspektivet skall tas inom alla områden, det
politiska, ekonomiska och sociala. Den politiska och sociala
delen innehåller jämställdhetsrelaterade bestämmelser, medan
detta perspektiv helt saknas i sektionerna om ekonomiskt och
handelssamarbete, turism, regionalt samarbete, strukturell
anpassning m.m.
Som en jämförelse med andra områden kan nämnas att det i
sektionen om handelsrelaterade områden (artiklarna 44-52) finns
relativt detaljerade regler om handel och arbetsvillkor,
konsumentaspekter och miljö. Artikel 30 om regionalt
samarbete nämner en rad sociala frågor, men inte jämställdhet.
Med beaktande av att diskriminering är en av orsakerna till
fattigdom och bidrar till att människors potential som
entreprenörer inte tillvaratas, kan jämställdhetsintegrering i
handelsrelaterade frågor vara ett sätt bland andra, att minska
kvinnors fattigdom. Ett annat argument är att ett främjande av
kvinnors entreprenörskap kan bidra till ”empowering” och mer
ekonomiskt oberoende.
124
125
Associationsavtal mellan EU och Algeriet, artikel 86. Se bilaga 6 för citat.
Cotonou-avtalet, artikel 13. Se bilaga 6 för citat.
Yttrande
36(67)
2005-09-30
Cotonou-avtalets
uppföljningsmekanismer
för
jämställdhetsrelaterade villkor är svaga. I många fall saknas
instrument för att omsätta de genus/jämställdhetsrelaterade
reglerna i praktiken, vilket gör att bestämmelserna blir svåra att
omsätta i praktiken. Befintliga jämställdhetsbestämmelser i
Cotonou-avtalet skulle kunna göras mer operationella genom att
speciella ansvarsområden läggs på specifika aktörer och att
jämställdhetsintegreringen beskrivs mer konkret och detaljerat.
Kompendiet vidareutvecklar visserligen vissa delar, men det
finns en risk att reglerna inte beaktas i lika stor utsträckning som
de skulle göra om de hade funnits i huvudavtalet eller om fler
referenser mellan kompendiet och huvudavtalet hade gjorts.
Kompendiet är officiellt sett inte heller en del avtalet utan utgör
endast kompletterande riktlinjer för hur samarbetet skall
bedrivas.126
Cotonou-avtalets regler om möjligheten för civilsamhället och
icke-statliga aktörer att delta i utvecklingssamarbetet möjliggör
att
kvinnoorganisationer
får
finansiellt
stöd
och
kapacitetsuppbyggnad för genomförandet av samarbetsprogram.
Även om detta är något som möjligen ökar kvinnors inflytande
är
reglerna
om
omsättning
i
praktiken
vaga.
Kvinnoorganisationer nämns visserligen som exempel på
civilsamhällets aktörer, men oklarhet råder vem som definierar
vilka organisationer som skall företräda civilsamhället.
Konsultationsprocessen skulle därför kunna klargöras
ytterligare.
För ytterligare diskussion om Cotonou-avtalet och förslag i
anslutning till detta se nedan i avsnitt 5.4.2.
5.4.2 Diskussion om samarbete avseende jämställdhet
Enligt
Kommerskollegiums
bedömning
bör
jämställdhetsintegrering handla om ekonomiskt, socialt och
politiskt samarbete. Däremot bedömer vi att det finns flera risker
med
att
långtgående
handelssanktioner
knyts
till
bestämmelserna. Dels riskerar sanktionsmöjligheter att uppfattas
som protektionism av u-länderna, dels finns risken att sanktioner
blir kontraproduktiva därför att handeln begränsas med risk för
ännu sämre ekonomisk utveckling. Kvinnor kan då tvingas in i
ännu sämre förhållanden.
126
Se Cotonou-avtalet, artikel 100, där kompendiet inte nämns som en del av
avtalet.
Yttrande
37(67)
2005-09-30
Jämställdhetsintegrering i form av samarbete begränsar inte
frihandeln, men kräver resurser för samarbetets genomförande.
Samarbetet bör dock följas upp kontinuerligt och ha
uppföljningsmekanismer för att förverkligas i praktiken.
Kapacitetsuppbyggnad bör bedrivas för att bestämmelserna skall
kunna omsättas i praktiken och i syfte att utrusta civilsamhällets
aktörer med information och kunskaper för att de skall kunna
bidra i utvecklingsprocessen. Tekniskt bistånd behövs även för
utvärderingen av bestämmelserna i länder där statistiska
myndigheter och metoder inte är så välutvecklade.
Eftersom det rör sig om samarbete saknas konkreta
sanktionsmöjligheter. Däremot kan uppföljningsmekanismer
finnas vilka har behandlats i anslutning till bestämmelserna.
Exempel på uppföljningsmekanismer finns även i yttrandets
avsnitt om indikatorer och uppföljningsmekanismer.
5.5 Förslag på jämställdhetsintegrering som
samarbete
Olika avtal har olika syften och det är därför inte nödvändigt att
referera till jämställdhet på samma sätt i alla avtal. Olika länder
har dessutom kommit olika långt i sin sociala och ekonomiska
utveckling, vilket gör att behovet av en jämställdhetsreglering är
mindre i avtal med länder där jämställdhet är långt framskriden.
Å andra sidan finns risken att en alltför stor variation uppfattas
som protektionism eller särbehandling av ett mindre utvecklat
land.
Med beaktande av det sistnämnda och EU:s varierande praxis
respektive svaga uppföljningsmekanismer anser kollegiet att
jämställdhetsintegrering bör ske mer strukturerat. Om Sverige
och EU vill stärka inslagen av jämställdhetsaspekter i
handelsavtal, skulle vissa områden kunna väljas ut för en
effektivare uppföljning av bestämmelserna. Utvalda områden
bör ha tydliga och mätbara uppföljningsmekanismer.
En mer stringent hantering av frågan kan exempelvis vara att ha
en viss typ av bestämmelser i avtal med liknande syften eller att
som i USA:s avtal ha standardklausuler.
De avtal som förutom rena handelsaspekter integrerar olika
former av samarbete, t.ex. associationsavtal, innehåller av
naturliga skäl flest genus/jämställdhetsrelaterade bestämmelser.
Av Rådets förordning (EG) nr 806/2004 följer att
genus/jämställdhet skall integreras i all utvecklings- och
biståndspolitik, således även i utvecklingssamarbete i
frihandelsavtal.
Yttrande
38(67)
2005-09-30
Avtal där syftet är mer handelsrelaterat kommer av naturliga
skäl att innehålla färre jämställdhetsrelaterade bestämmelser.
Bland de fåtal som kan vara tänkbara är exempelvis
jämställdhetsrelaterade bestämmelser i form av samarbete i
ekonomiska och handelsrelaterade frågor.
De ekonomiska partnerskapsavtal som skall förhandlas inom
ramen för Cotonou-avtalet är exempel på avtal där den primära
avsikten är att reglera rena handelsaspekter.127 Det är dock svårt
att säga exakt vilka aspekter dessa kommer att innehålla
eftersom förhandlingar pågår. Enligt Kommissionen finns
möjlighet att integrera alla typer av områden som Cotonouavtalet innehåller, således även jämställdhetsaspekter under
förutsättning att WTO-reglerna följs.128
Enligt ett vägledningsdokument från förhandlingar mellan EU
och västra Afrika ingår samarbete i handelsrelaterade frågor,
kapacitetsuppbyggnad, utveckling och fattigdomsbekämpning i
dess mandat.129 Denna tolkning görs även av vissa NGOs.130 Här
kan möjlighet finnas att påverka förhandlingarna.
Följande
är
förslag
till
framtida
integrering
genus/jämställdhet i EU:s frihandels- och associationsavtal:
127
av
Integrera genus och jämställdhet som samarbete. Om det
är underbyggt av tekniskt och finansiellt bistånd kan det
hjälpa u-länder att nå upp till åtaganden om jämställdhet.
Övervaka och utvärdera samarbetet och reglera
uppföljningsmekanismer i avtalet.
Rikta in ett samarbete i jordbruksfrågor på kvinnors
tillgång till vatten, land, kredit, rådgivning samt
teknologi eftersom många kvinnor arbetar inom
jordbruket i utvecklingsländer.
Enligt Cotonou-avtalet, artikel 37.7, är syftet med EPAs är att reducera
handelshinder i enlighet med WTO:s regler.
128
Kommissionens (DG Trade) åsikt enligt samtal den 9 september.
129
Road Map for Economic Partnership Agreement Negotiations between
West Africa and the European Community, Accra, 4th August, 2004. Tillgänglig på Kommissionens hemsida (handelsdirektoratet).
130
The EPAs and Sustainable Development: Benchmarks for ProDevelopment Monitoring of the Negotiations, International Centre for Trade
and Sustainable Development and APRODEV, Brussels, 2005. Se även
rapporten från Aprodev; Gender Dimensions of Economic Partnership
Agreements, Dakar, september, 2004.
Yttrande
39(67)
2005-09-30
131
Stärk lokala mikrofinansiella institutioner genom
kapacitetsuppbyggnad i länder där fördomar och
administrativt krångel gör det svårare för kvinnor att få
lån. Enligt vissa forskare bör mikrofinansiella
institutioner inkorporeras i det formella finansiella
systemet hellre än att drivas av NGOs.131
Integrera jämställdhetsaspekter i det ekonomiska
samarbetet efter EU-Sydafrikas modell.132 Utveckla och
stärk mikroföretag respektive små- och medelstora
företag genom tekniskt och finansiellt stöd till
småföretag, finansieringsrådgivning, yrkesutbildning,
marknadsinformation, skapandet av nätverk och
samriskföretag m.m. Bedriv kapacitetsuppbyggnad i
syfte att myndigheter, organ, beslutsfattare och andra
skall kunna bidra till mikro- och småföretagens
framväxt.
Rikta in ett samarbete inom tjänstesektorn på genus och
jämställdhet eftersom tjänster berör kvinnor som både
konsumenter av bastjänster (utbildning, sjukvård)
respektive som småföretagare och anställda.
Integrera jämställdhetsaspekter på områdena utbildning,
hälsa/familjeplanering,
människohandel,
flickors
rättigheter och humanitärt bistånd, vilket bl.a. görs i
Cotonou-avtalet.
Involvera civilsamhället i utvecklingsstrategierna efter
mönster av Cotonou-avtalet så att kvinnoorganisationer
kan delta. Klargör konsultationsprocessen ytterligare.
Använd riktade budgetposter för samarbetsprogram för
jämställdhetsrelaterade projekt inom ramen för
utvecklingssamarbete.
Integrera jämställdhet och genus i regionalt samarbete i
avtal där det bedöms vara effektivt.
Se t.ex. The Democratisation of Finance, -Future Directions for Microfinance, Collegium for Development Studies, Uppsala universitet, 2005, s. 1
och s. 5 ff. År 2005 är utsett till att vara FN:s mikrofinansår.
132
Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika,
artikel 54.
Yttrande
40(67)
2005-09-30
6.
Indikatorer
uppföljningsmekanismer
och
6.1 Indikatorer
En indikator i egentlig mening är ett nyckeltal som summerar en
större mängd information i en enskild siffra, vilken kan ge
indikationer på förändringar i tid jämfört med en viss norm.
Indikatorer skiljer sig från statistik därigenom att indikatorer
kräver jämförelse med en viss norm för dess tolkning.133
Normen i detta sammanhang är jämförande statistik om män i
syfte att kunna mäta hur jämställdhet framskrider. Det krävs
sammanställningar
av
könsuppdelad
statistisk
och
utvärderingsmodeller av dessa för att kunna mäta förändringar.
Vad gäller indikatorer kan man tala om dels siffror som mäter
allmänna samband mellan handel och genus, dels indikatorer på
att jämställdhets/genusbestämmelser i handelsavtalen följs upp.
Det är mycket svårt att bedöma indikatorer mot bakgrund av
handelsavtal. Denna komplikation beror bland annat på
svårigheten att särskilja ett lands handel med andra länder från
ett lands handel med ett speciellt utvalt land eller region. Ett
framåtskridande vad gäller jämställdhet kan bero på ett flertal
faktorer såsom exempelvis ett lands allmänna sociala och
ekonomiska utveckling, lagstiftning, kulturella influenser,
makroekonomiska politik och demokratiska rörelser.
Internationellt vedertagna indikatorer underlättar jämförelser
mellan länder. Källor med genus/jämställdhetsindikatorer finns
idag i exempelvis FN:s ”Human Development Report” utarbetad
av United Nations Development Programme (UNDP).
Rapporten innehåller indikatorer på mänsklig utveckling
(Human Development Index) som innefattar mått på köpkraft,
utbildning och förväntad livslängd. Rapporten innehåller sedan
år 1995 även ett ”Gender Development Index” med
motsvarande mått, men som mäter genusspecifika skillnader.
Det finns även ett ”Gender Empowerment Measure”, vilket
mäter deltagande i det ekonomiska och politiska livet genom
indikatorer på per capita inkomst (US dollar), andel av vissa
typer av kvalificerade jobb som går till kvinnor respektive män
samt könsfördelningen i parlamentet.
133
Using Gender-Sensitive Indicators, A Reference Manual for Governments
and Other Stakeholders, Beck, Tony, Commonwealth Secretariat, London,
June 1999, s. 7.
Yttrande
41(67)
2005-09-30
Utöver detta har FN i och med millenniemålen utarbetat en
agenda med syftet att halvera världens fattigdom till år 2015. Ett
av de åtta delmålen är jämställdhet, till vilket indikatorer
framtagits. Dessa indikatorer har dock kritiserats för att inte
uppmärksamma maktrelaterade frågor såsom tillgången till
reproduktiv hälsa och sexuella rättigheter.134
Exempel på andra källor är Världsbankens ”GenderStats”, en
databas som innehåller genusstatistik och indikatorer. Databasen
innehåller nationell statistik, statistik från FN samt
undersökningar företagna av Världsbanken. Den syftar till att
täcka hälsa, utbildning, fattigdom och politiskt deltagande.135
Den internationella arbetsorganisationen ILO är ytterligare
exempel på en statistikkälla med delvis könsuppdelad statistik.
Litteraturen om genus/jämställdhetsindikatorer är knapp och
består mestadels av rapporter och mindre uppsatser.
Kvinnoorganisationen WIDE har utarbetat förslag på handel och
genusindikatorer. Dessa avser utvärderingen av handelsavtal
(främst frihandelsaspekten) på basis av dess påverkan på
genus.136 Dessa indikatorer har såvitt kollegiet vet inte prövats i
tillräcklig omfattning för att anses användbara i dagsläget.
Indikatorer är som regel internationellt vedertagna, men i vissa
fall står ett visst mått av överväganden bakom. Av relevans för
genusaspekter är hur man mäter fattigdom. För att nämna några
aspekter mäts ofta när det gäller inkomst och ekonomi den
genomsnittliga inkomsten, men inte tillgång till mark och andra
resurser. När det gäller hälsa mäts ofta mödra- och
barnadödlighet eller kvinnors livslängd, men inte tillgång till
sexuell och reproduktiv hälsa och service.137
134
Makt och privilegier, -om könsdiskriminering och fattigdom,
Regeringskansliet, UD, Stockholm, 2004, s. 46-47.
135
www.genderstats.worldbank.org.
136
I deras analys ingår tre delar indikatorer; situationella (den allmänna
sociala och ekonomiska ställningen, t.ex. position på arbetsmarknaden, löner,
tillgång till kredit), indikatorer på politisk vilja (i vilken utsträckning
genus/jämställdhet inkluderas i handelsavtalen) samt dynamiska indikatorer
(en jämförelse mellan situationella indikatorer och handelsdata rörande
exempelvis import/exportöverskott, sektoriell aktivitet och handelsvolymer
uttryckt som elastisitet). Gender and Trade Indicators, Information Sheet,
WIDE, February 2002.
137
Makt och privilegier, -om könsdiskriminering och fattigdom, Delstudier,
Regeringskansliet, UD, Stockholm, 2004, s. 32.
Yttrande
42(67)
2005-09-30
Regeringskansliet har i sin skrift ”Makt och privilegier, -om
könsdiskriminering och fattigdom” givit förslag på indikatorer
för att mäta kvinnors fattigdom i vidare mening. Här ingår bl.a.
tillgång till krediter, legala rättigheter till mark och andra
resurser, utsatthet för våld, såväl i hemmet som under väpnade
konflikter samt traditionellt/strukturellt (ex. könsstympning).138
Förutom indikatorer finns det bestämmelser om utvärdering och
uppföljning
som
kan
mäta
hur
jämställdhetsintegreringsbestämmelser följs upp.
6.2 Exempel på utvärdering och uppföljning av
jämställdhet i handelsavtalen
Konkreta exempel på bestämmelser som föreskriver utvärdering
och indikatorer finns i flera avtal. I vissa fall behöver de
förtydligas för att bli mera mätbara och konkreta. I många fall
skulle en hänvisning till könsuppdelad statistik behövas.
6.2.1 Allmänt hållna utvärderingsmekanismer
I Cotonou-avtalet liksom i andra avtal, finns bestämmelser om
utvärdering av framsteg i enlighet med den politiska dialogen.139
Utvärderingen skulle kunna använda klarare referens- och
utgångspunkter.
I Cotonou-avtalet finns även bestämmelser om att
utvecklingssamarbetet skall referera till slutsatserna i FN:s
internationella konferenser och överenskomna mål i
internationella fora och en uppföljning av dessa. Speciell
uppmärksamhet skall ägnas åt framtagandet av kvalitativa och
kvantitativa indikatorer. Genus/jämställdhet nämns inte
uttryckligen men genom hänvisningen till FN-konferenser
inkluderas även kvinnokonferensen i Peking år 1995 och
millenniemålen.140
138
Makt och privilegier, -om könsdiskriminering och fattigdom,
Regeringskansliet, UD, Stockholm, 2004, s. 48.
139
Cotonou-avtalet, artikel 8.4 och 9.4. Se även i avsnittet om utvärdering av
den politiska dialogen.
140
Cotonou-avtalet, artikel 19.2.
Yttrande
43(67)
2005-09-30
I EU:s avtal om handel, utveckling och samarbete med
Sydafrika finns relativt konkreta bestämmelser om uppföljning
av utvecklingssamarbetet, vilket bl.a. innefattar skyddet av
mänskliga rättigheter och hänsyn till utvecklingens
jämställdhetsaspekter. De medel som kan utnyttjas är
undersökningar, tekniskt bistånd, utbildning, revision och
tjänsteresor i utvärderingssyfte.141
Ett flerårigt vägledande program om prioriterade utvecklingsmål
skall utarbetas där formerna för förberedande, genomförande
och övervakning av utvecklingssamarbetet utformas.
Detaljerade bestämmelser om övervakning skall bifogas det
fleråriga vägledande programmet.142 Utvecklingsinsatserna skall
vara föremål för övervakning och utvärdering av en extern
bedömare i syfte att förbättra effektiviteten. Det skall ske genom
årliga samråd mellan Sydafrika och EU för att bedöma
framstegen och komma överens om förbättringar.143
USA:s avtal med Centralamerika och Dominikanska
republiken (CAFTA-DR) föreskriver en speciell kommitté
bestående av representanter från bägge parter för översyn av
kapacitetsuppbyggnaden.144 Kommittén skall övervaka och
utvärdera framsteg i kapacitetsuppbyggnadsprojekt och årligen
publicera en rapport om kommitténs arbete.
Publicering av utvärderingar om genomförande av projekt och
mera transparens i beslutsgången hos det övervakande organet
kan nämnas som exempel på något som i framtiden gynnar en
bra efterlevnad. Ett offentligt beslut är lättare att kritisera.
EU:s associationsavtal med Chile etablerar en underkommitté
(Association Committee) till avtalets gemensamma kommitté.
Underkommittén har en speciell uppgift i samarbetsfrågor där
den övervakar genomförandet av samarbetsprogrammen. Med
jämna mellanrum skall den rapportera till Association Council
om tillämpningen och uppfyllandet av målen med samarbetet i
avtalet.145
141
Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika,
artikel 68.
142
Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika,
artikel 69.
143
Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika,
artikel 72.2.
144
CAFTA-DR, artikel 19.4.
145
Associationsavtal mellan EU och Chile, artikel 54. Se liknande
bestämmelse i utkastet till associationsavtal mellan EU och Mercosur, artikel
57.
Yttrande
44(67)
2005-09-30
Möjligheter finns att även i framtida associationsavtal skapa en
undergrupp till avtalets gemensamma kommitté som skulle
kunna koncentrera sig på specifika frågor, exempelvis sociala
frågor eller utvecklingsfrågor.
I Cotonou-avtalet är det en särskild gemensam kommitté i
utvecklingsfrågor (underkommitté till Council of Ministers) som
minst en gång om året skall utvärdera om utvecklingsmålen är
uppfyllda. För detta ändamål skall den etablera riktlinjer för ett
effektivt genomförande.
Den skall även undersöka vilka speciella problem som
genomförandet stött på och har experter till dess förfogande för
detta.146
Det kompletterande kompendiet till Cotonou-avtalet föreskriver
att genus/jämställdhetsanalyser på makro-, meso, - och
mikronivå i utvecklingssamarbetet skall integreras i såväl
föreställningarna, utformningen och genomförandet av all
utvecklingspolicy, samt i dess utvärdering och övervakning.
Makroekonomisk politik såsom strukturell anpassning skall ta
hänsyn till indikationer från mikro- och mesonivån och kvinnors
och mäns roller i produktionen och reproduktionen.147
6.2.2 Indikatorer
En del avtal innehåller t.ex. bestämmelser om statistik och
harmoniserade metoder för detta. I de flesta avtal handlar det om
samarbete.148 EU:s associationsavtal med Chile föreskriver ett
samarbete om statistiska metoder för att underlätta framtagandet
av jämförbara data. Samarbetet skall syfta till gemensamma
metoder för insamlande, analys och tolkning av data och kan
tillämpas på vilket område som helst i avtalet.149 Det skulle
kunna preciseras att samarbetet även skulle kunna innefatta
könsuppdelad
statistik
och
vara
understött
av
kapacitetsuppbyggnad.
146
Cotonou-avtalet, artikel 83.
Kompendium 4.1 till Cotonou-avtalet.
148
Exempel EES-avtalet, artikel 76 (ej samarbete) och frihandelsavtalet
mellan USA och Chile, Annex 18.5, p. 4 f.
149
Associationsavtalet mellan EU och Chile, artikel 27.
147
Yttrande
45(67)
2005-09-30
Särskilda budgetposter i den offentliga budgeten för sektorer
som är viktiga för kvinnor, är något som skulle kunna bli
framtida indikatorer. Cotonou-avtalet föreskriver en strävan i
samarbetet efter att förbättra kvaliteten på och tillgången till
basal social infrastruktur för alla befolkningsskikt, inklusive de
mest utsatta grupperna. Här understryks vikten av att en adekvat
nivå av den offentliga budgeten går till den sociala sektorn.
Speciellt nämns områden som förbättrandet av sjukvården och
förbättrandet av den reproduktiva hälsan och familjeplanering
respektive förebyggandet av kvinnlig omskärelse.150
I annex IV till Cotonou-avtalet finns bestämmelser som skulle
kunna bidra till framtagandet av statistik avseende tillgång till
krediter för kvinnoorganisationer och kvinnounderstödjande
projekt. Annexet innehåller granskningsprocedurer för
verksamheter som finansierats genom anslag inom ramen för
avtalet.
Planeringen
skall
innehålla
framtagandet
av
en
utvecklingsstrategi för landet ifråga (Country Support Strategy),
program för genomförandet av utvecklingsstrategin (det
indikativa programmet), samt en granskningsprocedur för dessa
båda program.151 Det indikativa programmet skall innehålla bl.a.
uppgifter om resurser som tilldelats olika program, en
identifikation av icke-statliga aktörer och resurser som tilldelats
dem, samt parametrar och kriterier för granskning.152 Det
finansiella samarbetet mellan AVS-staterna och EU skall vidare
garantera att verksamheten ligger i linje med avtalets mål.153
6.3
Förslag
på
uppföljningsmekanismer
indikatorer
och
De flesta av EU:s regionala och bilaterala avtal omfattar mer än
bara frihandel. Associationsavtalen innefattar som nämnts i
regel ett samarbete i bl.a. utvecklingsfrågor och sociala frågor. I
våra underhandskontakter med kommissionen har kollegiet fått
intrycket av att en bättre samordning mellan kommissionens
handels- och utvecklingsdirektorat skulle gynna en starkare och
mer strukturerad uppföljning av genus/jämställdhet och handel.
150
Cotonou-avtalet, artikel 25.
Annex IV till Cotonou-avtalet, Implementation and Management
Procedures, kap. 1, artikel 1.
152
Annex IV till Cotonou-avtalet, kap. 1, artikel 4.
153
Annex IV till Cotonou-avtalet, kap. 1, artikel 5.
151
Yttrande
46(67)
2005-09-30
Könsuppdelad statistik för vissa sektorer såsom arbetsmarknad,
jordbruk och tjänster är en förutsättning för uppföljningen av
jämställdhet. Vissa länder kommer att behöva tekniskt bistånd
för insamlandet av könsuppdelad statistik. Följande är kollegiets
förslag till indikatorer och uppföljningsmekanismer.
Indikatorer
Internationellt vedertagna
statistik och index.
Tillgång till krediter och legala rättigheter till mark och
andra resurser (bl.a. rådgivning) bör fungera som
indikatorer på det ekonomiska området.
På det sociala området kan tillgång till basala tjänster
som sjukvård, familjeplanering och utbildning utgöra
indikatorer.
ILO:s indikatorer skall vara vägledande ifråga om arbete.
indikatorer
såsom
FN:s
Uppföljningsmekanismer
Konkretisera uppföljningsmekanismer av samarbete
kring jämställdhetsrelaterade villkor och utveckling i
avtalet liksom i t.ex. EU-Sydafrika.
Överväg en utökad användning av genusindikatorer och
analys i EU:s ”Sustainable Impact Assessment” (SIA)
inför förhandlingar om frihandelsavtal. På detta sätt är
det lättare att upptäcka och följa omställningskostnader
vid handelsliberaliseringar och handelns påverkan på
kvinnor.
Låt en gemensam oberoende arbetsgrupp granska
samarbete och kapacitetsuppbyggnad. Resultaten bör
avrapporteras offentligt till avtalets gemensamma
kommitté. Denna grupp skulle enligt amerikansk modell
(exempelvis CAFTA-DR, artikel 19.4) kunna vara en
speciellt
inrättad
allmän
kommitté
för
kapacitetsuppbyggnad eller en underkommitté till
avtalets gemensamma kommitté som i EU-Chile, artikel
54. Underkommittén kan liksom i Cotonou-avtalet,
artikel 83, vara speciellt inriktad på utvecklingsfrågor
eller inriktas på utvärdering av uppfyllandet av sociala
mål.
Yttrande
47(67)
2005-09-30
Ärendet har avgjorts av generaldirektören Lena Johansson i
närvaro av enhetschefen för global handel Elisabeth Dahlin samt
utredarna Marianne Jönsson och Anna Egardt, den sistnämnda
föredragande.
Lena Johansson
Anna Egardt
Yttrande
48(67)
2005-09-30
Bilaga 1: Referenser till mänskliga rättigheter och
jämställdhet (EU och USA)
1. Ingresstext
1.1 Exemplet USA
Utkastet till Free Trade of the Americas. Text inom parentes
betyder att olika meningar existerar om dess införande i avtalet:
“[Committed to advancing towards economic prosperity, strengthening ties
of friendship [and cooperation] and democratic values and institutions, [and]
protecting fundamental human rights and the security of persons, and promoting social development among the Parties, within a framework of equity,
[and][consistent with the underlying principles [of the Summit of the Americas] and overall objectives of the Summit of the Americas process;]]
1.2 Exemplet EU
I ingressen till associationsavtalet mellan EU och Algeriet
finns en referens till mänskliga rättigheter som återfinns i flera
av EU:s associationsavtal:
”Considering the importance which the Parties attach to the Principles of the
United Nations Charter, particularly the observance of human rights and
political and economic freedom, which form the very basis of the Association” 154
I ingressen till Ekonomiskt Partnerskap och politiskt
koordinerings- och samarbetsavtal mellan EU och Mexico
hänvisas till slutförklaringarna från världstoppsmötet i
Köpenhamn år 1995.155 Slutdokumentet från detta möte
innehåller åtaganden såsom främjandet av mänskliga rättigheter
och jämställdhet i vid bemärkelse, bl.a. förbättrandet av
kvinnors deltagande och ledarskapsroll i det politiska, civila,
ekonomiska, sociala och kulturella livet.156
EU:s Partnerskaps- och samarbetsavtal med Moldavien
nämner uttryckligen standarddokument för mänskliga rättigheter
såsom ”Helsinki Final Act” och ”Charter of Paris”:
154
Associationsavtal mellan EU och Algeriet. Denna skrivning återfinns i
många av EU:s associationsavtal. Liknande skrivning finns i utkastet till avtal
mellan EU och Mercosur-länderna. I samarbetsavtalet mellan EU och Gulf
Co-operation Council finns endast en allmän hänvisning till principerna i FNstadgan.
155
Ekonomiskt partnerskap, politiskt koordinerings- och samarbetsavtal
mellan EU och Mexico.
156
World Summit for Social Development, Copenhagen Declaration on Social Development, Part C, Commitment 5. Se
www.un.org/esa/socdev/wssd/agreements/decpartc.htm. Även ingressen till
EU:s associationsavtal med Chile innehåller hänvisningen till ovanstående
möte.
Yttrande
49(67)
2005-09-30
“Considering the firm commitment of the Community and its Member States
and of the Republic of Moldova to the full implementation of all principles
and provisions contained in the …Charter of Paris for a New Europe and the
CSCE Helsinki Document 1992 “The Challenges of Change,…”157
I ingressen till avtalet om handel, utveckling och samarbete
mellan EU och Sydafrika nämns både slutförklaringarna till
världstoppsmötet i Köpenhamn i mars år 1995 och
kvinnokonferensen i Peking år 1995:
”Som erinrar om parternas åtagande att respektera principerna i Förenta
Nationernas stadga, de demokratiska principerna och de grundläggande
mänskliga rättigheterna enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga
rättigheterna.”
”Som framhäver den betydelse parterna tillmäter de värderingar och principer
som anges i slutförklaringarna från den internationella konferensen om
befolkning och utveckling i Kairo 1994, från världstoppmötet om social
utveckling i Köpenhamn i mars 1995 och från fjärde internationella
kvinnokonferensen i Beijing 1995;”158
Cotonou-avtalet innehåller en rad instrument för mänskliga
rättigheter och hänvisar till såväl CEDAW som FN-mötet i
Peking år 1995:
“Referring to the principles of the Charter of the United Nations, and
recalling the Universal Declaration of Human Rights, the conclusions of
the 1993 Vienna Conference on Human Rights, the Covenants on Civil
and Political Rights and on Economic, Social and Cultural Rights, the
Convention on the Rights of the Child, the Convention on the Elimination
of all forms of Discrimination against Women…”
“Considering the Convention for the Protection of Human Rights and
Fundamental Freedoms of the Council of Europe, the African Charter on
Human and Peoples' Rights and the American Convention on Human
Rights as positive regional contributions to the respect of human rights in
the European Union and in the ACP States;…”
“Paying particular attention to the pledges made at the Rio, Vienna, Cairo,
Copenhagen, Beijing, Istanbul and Rome UN conferences and acknowledging the need for further action to be taken in order to achieve the goals and
implement the action programmes which have been drawn up in those fora;”
157
Partnerskap och samarbetsavtal (PCA) mellan EU och Moldavien,
signerat 28 november 1994, i kraft sedan 1998-07-01.
158
Ingressen till avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och
Sydafrika.
Yttrande
50(67)
2005-09-30
3. Politisk dialog
I Cotonou-avtalet skall den politiska dialogen innehålla
mänskliga rättigheter och genusfrågor:
“3. The dialogue shall cover all the aims and objectives laid down in this
Agreement as well as all questions of common, general, regional or subregional interest…It shall encompass cooperation strategies as well as global
and sectoral policies, including environment, gender, migration and questions
related to the cultural heritage.”
“4. The dialogue shall focus, inter alia, on specific political issues of mutual
concern or of general significance for the attainment of the objectives of this
Agreement … The dialogue shall also encompass a regular assessment of the
developments concerning the respect for human rights, democratic principles,
the rule of law and good governance.”159
EU:s avtal om handel, utveckling och samarbete med
Sydafrika innehåller bestämmelser om politisk dialog på
ministernivå/ hög tjänstemannanivå, som förutom mänskliga
rättigheter även kan handla om diskrimineringsaspekter:
”2. Den politiska dialogen och det politiska samarbetet skall särskilt…
c) understödja demokratin, rättssamhället och respekten för de mänskliga
rättigheterna,
d) främja social rättvisa och bidra till att skapa de nödvändiga betingelserna
för att bekämpa fattigdomen och undanröja alla former av
diskriminering.”160
EU:s associationsavtal med Chile innehåller bestämmelser om
en politisk dialog med huvudsyftet att främja demokrati och
mänskliga rättigheter:
“2. The main objective of the political dialogue between the Parties is the
promotion, dissemination, further development and common defence of
democratic values, such as the respect for human rights, the freedom of the
individual and the principles of the rule of law as the foundation of a democratic society.”161
Även avtalet mellan EU och Moldavien innehåller regler om
politisk dialog om bl.a. mänskliga rättigheter.162
”A regular political dialogue shall be established between the Parties which
they intend to develop and intensify… The political dialogue…
159
Cotonou-avtalet, artikel 8.
Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika,
artikel 4.
161
Associationsavtal mellan EU och Chile, artikel 12 och 13. Se liknande
bestämmelse i EU:s politisk dialog- och samarbetsavtal med Centralamerika,
artikel 3, p. 2. Exempel på politisk dialog från Medelhavsavtalen är
associationsavtalen med Jordanien, artikel 4.
162
Partnerskaps och samarbetsavtal (PCA) mellan EU och Moldavien, artikel
6. Se även PCA med Ryssland, artikel 6, PCA med Armenien, artikel 5, PCA
med Azerbadjan, artikel 5, PCA med Georgien, artikel 5, PCA med Ukraina
artikel 6, PCA med Uzbekistan, artikel 4.
160
Yttrande
51(67)
2005-09-30
-shall foresee that the Parties endeavour to cooperate on matters pertaining to
the strengthening of stability and security in Europe, the observance of the
principles of democracy, the respect and promotion of human rights, particularly those of minorities and shall hold consultations, if necessary, on the
relevant matters.”
4. Samarbete
I avtalet mellan EU och Mexico finns en specifik bestämmelse
om samarbete avseende mänskliga rättigheter:
”1. The parties agree that cooperation in this field should promote the principles referred to in Article 1.
2. Cooperation shall focus mainly on: …c.) promotion of human rights and
democratic principles.
3. The parties may carry out joint projects in order to strengthen cooperation
between their respective electoral bodies as well as between other bodies
responsible for monitoring and encouraging the observance of human
rights”163
I associationsavtalet med Chile finns i bestämmelsen som
behandlar samarbete på det sociala området främjandet av
mänskliga rättigheter som en prioriterad punkt.164
5. Mänskliga rättigheter i avtalets generella del;
människorättsklausulen
I EU:s associationsavtal med Libanon understryks att
demokratiska principer och mänskliga rättigheter skall
genomsyra alla bestämmelser i avtalet:
”Relations between the Parties, as well as the provisions of this Agreement
itself, shall be based on democratic principles and fundamental human rights
as set out in the Universal Declaration on human rights, which guides their
internal and international policy and constitutes an essential element of this
Agreement”.165
I partnerskaps och samarbetsavtalet (PCA) mellan EU och
Moldavien och i andra PCAs används Helsinki Final Act och
Charter of Paris for a New Europe som standarddokument vid
hänvisning till mänskliga rättigheter.166
163
Artikel 39. Även avtalet mellan EU och Centralamerika innehåller en
liknande bestämmelse om samarbete avseende mänskliga rättigheter,
demokrati och god samhällsstyrning, se artikel 8.
164
Associationsavtal mellan EU och Chile, artikel 44 j.
165
Associationsavtal mellan EU och Libanon, COM (2002) 170 final,
signerat 2002-06-17, under ratifikationsprocess, artikel 2.
166
PCA mellan EU och Moldavien, artikel 2. Se även PCA med Kazachstan,
Ryssland m.fl.
Yttrande
52(67)
2005-09-30
Cotonou-avtalet, art 9, Essential elements and Fundamental
element, gör en koppling mellan mäns och kvinnors lika
rättigheter:
“2. The Parties refer to their international obligations and commitments concerning respect for human rights. They reiterate their deep attachment to
human dignity and human rights, which are legitimate aspirations of individuals and peoples. Human rights are universal, indivisible and inter-related.
The Parties undertake to promote and protect all fundamental freedoms and
human rights, be they civil and political, or economic, social and cultural. In
this context, the Parties reaffirm the equality of men and women.”
“Respect for human rights, democratic principles and the rule of law, which
underpin the ACP-EU Partnership, shall underpin the domestic and international policies of the Parties and constitute the essential elements of this
Agreement.”
6. Sanktionsmöjligheter avseende mänskliga rättigheter
Följande exempel är hämtat från associationsavtalet med
Egypten och utgör en standardklausul i EU:s frihandels- och
associationsavtal:
” 1. The Parties shall take any general or specific measure required to fulfil
their obligations under this agreement. They shall see to it that the objectives
set out in this Agreement are attained.
2. If either Party considers that the other Party has failed to fulfil an obligation under this Agreement, it may take appropriate measures. Before doing
so, except in cases of a material breach of this Agreement by the other Party,
it shall supply the Association Council with all the relevant information required for a thorough examination of the situation with a view to seeking a
solution acceptable to the Parties.”167
Cotonou-avtalet
innehåller
sanktionsmekanismen:
den
mest
uppdaterade
“If, despite the political dialogue conducted regularly between the Parties, a
Party considers that the other Party has failed to fulfil an obligation stemming
from respect for human rights, democratic principles and the rule of law referred to in paragraph 2 of Article 9, it shall, except in cases of special urgency, supply the other Party and the Council of Ministers with the relevant
information required for a thorough examination of the situation with a view
to seeking a solution acceptable to the Parties. To this end, it shall invite the
other Party to hold consultations that focus on the measures taken or to be
taken by the party concerned to remedy the situation.” 168
167
Associationsavtal mellan EU och Egypten, COM (2001)184 final, signerat
2001-06-25, i kraft 2004-06-01, artikel 86.
168
Cotonou-avtalet, artikel 96, p. 2a.
Yttrande
53(67)
2005-09-30
Bilaga 2: Lika rättigheter i arbetslivet (EU och
USA)
1. Ingressen
1.1 Exemplet EU
Cotonou-avtalet hänvisar till ILO:s principer:
”Anxious to respect basic labour rights, taking account of the principles laid
down in the relevant conventions of the International Labour Organisation”
Avtal om Handel, Utveckling och Samarbete mellan EU och
Sydafrika:
”Som ånyo bekräftar parternas åtagande att främja ekonomisk och social
utveckling och respektera arbetstagarnas grundläggande rättigheter, särskilt
genom att underlätta genomförandet av Internationella arbetsorganisationens
(ILO) relevanta konventioner om bland annat föreningsfrihet, rätten till
kollektiva förhandlingar, icke-diskriminering och avskaffande av
tvångsarbete och barnarbete…”
1.2 Exemplet USA
Följande är hämtat från avtalet mellan USA och Jordanien:
”Desiring to promote higher labor standards by building on their respective
international commitments and strengthening their cooperation on labor matters; and
Wishing to promote effective enforcement of their respective environmental
and labor law; …”169
2. Separat avsnitt om rättigheter i arbetslivet; exemplet USA
En standardformulering som återfinns i många av USA:s avtal är
följande;
”1. The Parties reaffirm their obligations as members of the International
Labor Organization (ILO) and their commitments under the ILO Declaration
on Fundamental Principles and Rights at Work and its Follow-up (1998).
Each Party shall strive to ensure that such labor principles and the internationally recognized labor rights set forth in Article 18.8 are recognized and
protected by its domestic law.
2. Recognizing the right of each Party to establish its own labor standards,
and to adopt or modify accordingly its labor laws, each party shall strive to
ensure that its laws provide for labor standards consistent with the internationally recognized labor rights set forth in Article 18.8 and shall strive to
improve those standards in that light.” 170
169
Frihandelsavtalet mellan USA och Chile innehåller en snarlik formulering.
Frihandelsavtalet mellan USA och Chile, artikel 18.1, Statement of Shared
Commitment.
170
Yttrande
54(67)
2005-09-30
3. Samarbetsorgan i arbetsfrågor; exemplet USA
Följande exempel är hämtat från Annex 15A i USA:s bilaterala
frihandelsavtal med Bahrain. Det hänvisas till lagstiftning om
ILO:s principer inklusive icke-diskrimineringsprincipen med
avseende på sysselsättning och yrke. Genus/ jämställdhetsrelaterade frågor föreslås som ett samarbetsområde:
” The Parties may undertake cooperative activities through the Labour Cooperation Mechanism on any labor matter they consider appropriate, including:
(a) fundamental rights and their effective application: legislation and practice
related to the core elements of the ILO Declaration (freedom of association
and the effective recognition of the right to collective bargaining, elimination
of all forms of forced or compulsory labor, the effective abolition of child
labor, and the elimination of discrimination in respect of employment and
occupation) (…)
(f) gender-related issues: elimination of discrimination with respect to employment and occupation and other gender-related issues;…” 171
4. Parallellavtal om arbetsvillkor till frihandelsavtal;
exemplet USA och Kanada
I ett tilläggsavtal till North American Free Trade Agreement
(NAFTA) finns jämställdhetsrelaterade villkor i form av lika
rättigheter i arbetslivet. Avtalet är benämnt North American
Agreement on Labor Cooperation (NAALC) och har som ett av
sina syften att främja ILO:s arbetsrättsliga principer, inklusive
eliminerandet av diskriminering med avseende på sysselsättning
och yrke samt lika lön för män och kvinnor.
I detta avtal definieras till skillnad från i de amerikanska
frihandelsavtalen arbetslagar, ”labor laws”, även som ickediskriminering p.g.a. kön och rätt till lika lön för män och
kvinnor på samma arbetsplats.172
Avtalets gemensamma kommitté (rådet) skall anordna
samarbetsaktiviteter angående bl.a. arbetsrelaterad statistik och
jämställdhet mellan män och kvinnor. Samarbetet skall bedrivas
genom seminarier, utbildning, forskning och tekniskt bistånd.173
171
Frihandelsavtal mellan USA och Bahrain, Annex 15A, p. 4.
NAALC, artikel 49.
173
NAALC, artikel 11, Cooperative Activities.
172
Yttrande
55(67)
2005-09-30
Det som står till buds vid meningsskiljaktigheter om avtalets
tolkning och tillämpning vad gäller jämställdhetsrelaterade
villkor är konsultationer och samarbete mellan parternas
kontaktpunkter.174 Vid konsultationerna sker ett utbyte av
information om relevanta lagar och praxis i syfte att försöka lösa
problemet. För andra typer av arbetsprinciper såsom förbud mot
barnarbete finns däremot mera långtgående sanktionsmöjligheter
såsom straffavgifter.175
Kanadas samarbetsavtal med Chile i arbetsfrågor, ett
parallellavtal till frihandelsavtalet mellan länderna, innehåller en
bestämmelse om samarbete för att främja arbetsvillkor och
principer som lika lön för män och kvinnor samt elimineringen
av diskriminering p.g.a. kön.176 Samarbetet skall bestå i
seminarier, teknisk assistans, gemensamma studier och
utbildning. I detta avtal definieras till skillnad från i de
amerikanska avtalen arbetsrätt, ”labor law”, även som
eliminerandet av diskriminering p.g.a. kön och som lika lön för
män och kvinnor.177 Parterna skall främja ett effektivt
genomdrivande av den arbetsrättsliga lagstiftningen.178
Tvister om tolkning och tillämpningen av avtalet skall i första
hand lösas genom konsultationer mellan nationella sekretariat
respektive på ministernivå. Om parterna inte kommer överens
går frågan över till en utvärderingskommitté bestående av
experter. Dess slutrapport skall beaktas av avtalets gemensamma
kommitté. Även här finns mera långgående sanktioner då
åtaganden som säkerhet och hälsa på arbetsplatser inte anses
uppfyllda.179
5. Lika rättigheter i arbetslivet som samarbete; exemplet EU
Cotonou-avtalet, artikel 50.1, föreskriver en bekännelse till
ILO:s grundläggande rättigheter i arbetslivet:
“The Parties reaffirm their commitment to the internationally recognised
core labour standards, as defined by the relevant International Labour Organisation (ILO) Conventions, and in particular the freedom of association and
the right to collective bargaining, the abolition of forced labour, the elimination of worst forms of child labour and non-discrimination in respect to employment.”
174
NAALC, artikel 20 och 21.
NAALC, artikel 27 ff.
176
Agreement on Labor Cooperation between Canada and Chile (ALCCC),
artikel 1 och Annex 1, p. 7 och 8.
177
ALCCC, artikel 44, Definitions.
178
ALCCC, artikel 3.
179
ALCCC, Artikel 19 ff.
175
Yttrande
56(67)
2005-09-30
EU:s associationsavtal med Chile hänvisar till ILO:s standard
och nämner icke-diskriminering och en lika behandling av män
och kvinnor som grundläggande regler:
”1. The Parties recognise the importance of social development, which must
go hand in hand with economic development. They will give priority to the
creation of employment and respect for fundamental social rights, notably by
promoting the relevant conventions of the International Labour Organisation
covering such topics as the freedom of association, the right to collective
bargaining and non-discrimination, the abolition of forced and child labour,
and equal treatment between men and women.” 180
Det finns även en annan variant på denna klausul. I EU:s
associationsavtal med Algeriet i avsnittet om samarbete på det
sociala området, stadgas att program och projekt skall stärka
samarbetet mellan parterna. Prioritet skall då ges till bl.a.
främjandet
av
mänskliga
rättigheter
ur
ett
förvärvsarbetesperspektiv:
”1. The Parties recognise the importance of social development, which must
go hand in hand with economic development. They will give priority to respect for fundamental social rights.
2. With a view to consolidating cooperation between the Parties in the social
field, projects and programmes shall be carried out in any area of interest to
them.
In this context, the following shall be priority measures:…
j) promoting the respect for human rights in the socio-professional context…”181
Associationsavtalet med Libanon innehåller i bestämmelsen
om samarbete på det sociala området ett tillägg (punkten 2) att
parterna skall bedriva en dialog på alla områden av ömsesidigt
intresse. Speciellt nämns sociala problem såsom lika behandling
av män och kvinnor:
”The Parties shall engage in a dialogue on all aspects of mutual interest, and
particularly on social problems such as unemployment, rehabilitation of the
less ablebodied, equal treatment for men and women, labour relations, vocational training, safety and health at work.”182
180
Associationsavtal mellan EU och Chile, artikel 44. Se även mycket
snarlika bestämmelser i utkastet till associationsavtal mellan EU och
Mercosur, artiklarna 40 och 41, avtal om handel, utveckling och samarbete
mellan EU-Sydafrika, artikel 86, Cotonou-avtalet, artikel 50.1 samt politisk
dialog- och samarbetsavtal mellan EU och Centralamerika, artikel 42.2.
181
Associationsavtal mellan EU och Algeriet, artikel 74, p.2 j. Samma
bestämmelser finns i associationsavtalet mellan EU och den palestinska
Myndigheten, artikel 45.
182
Associationsavtal mellan EU och Libanon, art 65, stycke 2. Nämnt stycke
är identiskt med EU:s associationsavtal med Israel, artikel 63.
Yttrande
57(67)
2005-09-30
6. Lika rättigheter i arbetslivet; exemplet EES-avtalet
EES-avtalet är ett associationsavtal mellan EU och EFTAländerna Norge, Island samt Liechtenstein.183
EES-avtalet är ett mycket speciellt avtal som inte kan jämföras
med EU:s övriga associations- och frihandelsavtal. Andra
associationsavtal kräver inte sådan harmonisering och etablerar
inte en speciell domstol knuten till avtalet. Artikel 69 stadgar en
lika rätt till lön för män och kvinnor för samma typ av utfört
arbete.
Mekanismerna för genomdrivande är starka p.g.a. att parterna
skall införliva EG-direktiv som är tillämpliga på området
jämställdhet. 184 EU-kommissionen respektive det oberoende
övervakningsorganet ESA skall övervaka uppfyllandet av
åtagandena
enligt
avtalet.185
Det
oberoende
övervakningsorganet, EU-kommissionen och domstolarna kan
ålägga straffavgifter om åtagandena i avtalet inte uppfylls i
tillräcklig grad.186
183
Agreement on European Economic Area. På svenska EES-avtalet.
EES, artikel 70.
185
EES, artikel 108 och 109.
186
EES, artikel 110.
184
Yttrande
58(67)
2005-09-30
Bilaga 3: Positiv särbehandling vid tilldelning av
offentliga kontrakt (USA)
Följande standardexempel är hämtat från
frihandelsavtal mellan USA och Australien:
ett
bilateralt
”For the United States regional entities, this Chapter does not apply to preferences or restrictions associated with programs promoting the development of
distressed areas or business owned by minorities, disabled veterans, or women.”187
187
Frihandelsavtal mellan USA och Australien, sektion 3b, punkt 2, under
avsnittet offentlig upphandling. Se även FTA med Marocko, Notes to Schedule of the United States, Annex 9-A-2, Sub-central level Government Entities. Bestämmelsen finns även i FTA med Australien, Schedule of the United
States, section 2; regional government entities. CAFTA-DR, section G; general notes, Schedule of Costa Rica.
Yttrande
59(67)
2005-09-30
Bilaga 4: Avtal med jämställdhetsintegrering
(EU)
1. Cotonou-avtalet
Cotonou-avtalet har jämställdhet som ett övergripande mål:
“Sustained economic growth, developing the private sector, increasing employment and improving access to productive resources shall all be part of
this framework…Systematic account shall be taken of the situation of women
and gender issues in all areas - political, economic and social…”188
Artikel 31, Jämställdhetsfrågor:
“Cooperation shall help strengthen policies and programmes that improve,
ensure and broaden the equal participation of men and women in all spheres
of political, economic, social and cultural life. Cooperation shall help improve the access of women to all resources required for the full exercise of
their fundamental rights. More specifically, cooperation shall create the appropriate framework to:
a) integrate a gender-sensitive approach and concerns at every level of development cooperation including macroeconomic policies, strategies and operations; and
b) encourage the adoption of specific positive measures in favour of women
such as:
i) participation in national and local politics;
ii) support for women's organisations;
iii) access to basic social services, especially to education and training, health
care and family planning;
iv) access to productive resources, especially to land and credit and to labour
market; and
v) taking specific account of women in emergency aid and rehabilitation
operations”.
Del 4.1 i kompendiet till Cotonou-avtalet handlar specifikt om
genus. Kompendiet börjar med att formulera genus:
”…the different and interrelated roles, responsibilities and opportunities of
women and men, which are culturally specific and socially constructed, and
can change over time, inter alia as a result of policy interventions…”189
188
Cotonou-avtalet, artikel 1, Objectives of the Partnership.
Kompendium 4.1 till Cotonou-avtalet, tematiska och ämnesövergripande
frågor, stycke 127.
189
Yttrande
60(67)
2005-09-30
2. Avtal med ett fåtal specifika bestämmelser
jämställdhetsintegrering
om
EU:s associationsavtal med Chile:
“1. Samarbetet skall bidra till att stärka politik och program som syftar till att
trygga ett rättvist deltagande av män och kvinnor på alla områden av det
politiska, ekonomiska och sociala livet och kulturlivet. Samarbetet skall bidra
till att underlätta kvinnors tillgång till de resurser som krävs för att de till
fullo skall kunna utöva sina grundläggande rättigheter.
Samarbetet bör i synnerhet främja inrättandet av en lämplig struktur för att
Se till att jämställdhet och jämställdhetsrelaterade frågor kan beaktas
på alla nivåer och områden av samarbetet, även i den
makroekonomiska
politiken
och
i
strategierna
och
utvecklingsåtgärderna på det makroekonomiska området och
För att befrämja antagande av positiva åtgärder till förmån för
kvinnor.”190
Även EU:s avtal med Centralamerika innehåller en specifik
bestämmelse som behandlar samarbete i frågan jämställdhet
mellan män och kvinnor:
”Parterna kommer överens om att samarbetet skall bidra till att stärka
program och mekanismer för att stärka mäns och kvinnors lika deltagande i
alla sektorer inom den politiska, ekonomiska, sociala och kulturella sfärerna.
Samarbetet skall bidra till att underlätta kvinnors tillgång till de resurser som
behövs för att kunna utöva sina rättigheter. Positiva åtgärder till förmån för
kvinnor kan företas i syfte att underlätta kvinnors tillgång till de resurser som
behövs för att kunna utöva sina rättigheter.”191
190
Associationsavtal mellan EU och Chile, artikel 45. Gender översätts här
med jämställdhet istället för genus eftersom det handlar om jämställdhet som
ett övergripande mål.
191
Politisk dialog och samarbetsavtal mellan EU och Centralamerika, artikel
44.
Yttrande
61(67)
2005-09-30
Bilaga 5: Exempel på bestämmelsen om
samarbete på det sociala området i EU:s
associationsavtal som sammanhållen text:
EU-Algeriet (inriktad på allmän social utveckling), artikel 74:
”1. The Parties recognise the importance of social development, which must
go hand in hand with economic development. They will give priority to respect for fundamental social rights.
2. With a view to consolidating cooperation between the Parties in the social
field, projects and programmes shall be carried out in any area of interest to
them.
In this context, the following shall be priority measures:
(a) contributing to the improvement of living conditions, job creation and the
development of training in areas from which emigrants come;
(b) resettling those repatriated because of their illegal status under the legislation of the state in question;
(c) productive investment or the creation of businesses in Algeria by Algerian
workers legally settled in the Community;
(d) promoting the role of women in the economic and social development
process through education and the media, in keeping with Algerian policy;
(e) bolstering Algerian family planning and mother and child protection programmes;
(f) improving the social welfare and health systems;
(g) implementing and financing exchange and leisure programmes for mixed
groups of Algerian and European young people residing in the Member
States with a view to promoting mutual knowledge of their respective cultures and fostering tolerance;
(h) improving living conditions in poor areas;
(i) promoting socio-professional dialogue;
(j) promoting respect for human rights in the socio-professional context;
(k) contributing to the development of the housing sector, especially with
regard to low-cost housing;
(l) alleviating the adverse impact of the adjustment of economic and social
structures;
(m) improving the vocational training system.”
Yttrande
62(67)
2005-09-30
EU-Chile (prioritet åt arbetsrättsliga principer), artikel 44:
”1. The Parties recognise the importance of social development, which must
go hand in hand with economic development. They will give priority to the
creation of employment and respect for fundamental social rights, notably by
promoting the relevant conventions of the International Labour Organisation
covering such topics as the freedom of association, the right to collective
bargaining and non-discrimination, the abolition of forced and child labour,
and equal treatment between men and women.
2. Cooperation may cover any area of interest to the Parties.
3. Measure may be coordinated with those of the Member States and the
relevant international organisations.
4. The Parties will give priority to measures aimed at:
a) promoting human development, the reduction of poverty and the fight
against social exclusion, by generating innovative and reproducible projects
involving vulnerable and marginalised social sectors. Special attention will
be paid to low-income families and disabled persons;
b) promoting the role of women in the economic and social development
process and promoting specific programmes for youth;
c) developing and modernising labour relations, working conditions, social
welfare and employment security;
d) improving the formulation and management of social policies, including
social housing, and improving access by beneficiaries;
e) developing an efficient and equitable health system, based on solidarity
principles;
f) promoting vocational training and development of human resources;
g) promoting projects and programmes which generate opportunities for the
creation of employment within micro-, small-, and medium-sized enterprises;
h) promoting initiatives contributing to social dialogue and the creation of
consensus; and
j) promoting the respect for human rights, democracy and citizens´ participation.”192
192
Se även mycket snarlika bestämmelser i utkastet till associationsavtal
mellan EU och Mercosur, artiklarna 40 och 41.
Yttrande
63(67)
2005-09-30
Bilaga 6: Samarbete i sociala frågor och på andra
områden i EU:s avtal
1. Utbildning
I EU:s associationsavtal med Algeriet:
”2. With a view to consolidating cooperation between the Parties in the social
field, projects and programmes shall be carried out in any area of interest to
them.
In this context, the following shall be priority measures:
d) promoting the role of women in the economic and social development
process through education and the media, in keeping with Algerian policy (p.
d)…”193
I EU:s associationsavtal med Egypten finns en separat
bestämmelse om utbildning under delen om ekonomiskt
samarbete:
”The Parties shall cooperate with the objective of identifying employing the
most effective means to improve significantly education and vocational training, in particular with regard to public and private enterprises, trade-related
services, public administrations and authorities, technical agencies, standardisation and certification bodies and other relevant organisations. In this context, the access of women to higher education and training will receive special attention…”194
I utkastet till associationsavtal mellan EU och Mercosur finns
en liknande bestämmelse:
”The Parties will significantly support, within their respective competencies,
pre-schooling, basic, intermediate and higher education, vocational training
and life-long learning. Within these fields, special attention will be paid to
access to education for vulnerable social groups such as the disabled, ethnic
minorities and the extremely poor. Access by young people, women and
senior citizen to education, including technical courses, higher education and
vocation training, will also receive special attention.” 195
I avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och
Centralamerika finns motsvarande separata bestämmelse
(artikel 37) om utbildning i den allmänna delen om samarbete.
193
Associationsavtal mellan EU och Algeriet, artikel 74. Klausulen finns
även i avtalen med Libanon och Marocko.
194
Associationsavtal mellan EU och Egypten, artikel 42, Education and
Training under del V, ekonomiskt samarbete, ikraft sedan 2004-06-01.
195
Utkastet till associationsavtal mellan EU och Mercosur, artikel 43.
Yttrande
64(67)
2005-09-30
2. Samarbete avseende familjeplanering och kvinnors
reproduktiva hälsa
Följande formulering finns i vissa associationsavtal inom ramen
för Barcelonaprocessen (Medelhavsavtalen) i bestämmelsen om
samarbete på det sociala området:
” 1. With a view to consolidating cooperation between the Parties in the social field, projects and programmes shall be carried out in any area of interest
to them, including:…
c) bolstering and developing Lebanon´s family planning and mother and
child protection programmes…”196
Cotonou-avtalets samarbete på utvecklingsområdet syftar till
att en adekvat del av den offentliga budgeten skall gå till utgifter
inom den sociala sektorn för att bl.a. förbättra den reproduktiva
hälsan:
“1. Cooperation shall support ACP States´ efforts at developing general and
sectoral policies and reforms which improve the coverage, quality of and
access to basic social infrastructure and services and take account of local
needs and specific demands of the most vulnerable and disadvantaged, thus
reducing the inequalities of access to these services. Special attention shall be
paid to ensuring adequate levels of public spending in the social sectors. In
this context, cooperation shall aim at:
c) integrating population issues into development strategies in order to improve reproductive health, primary health care, family planning; and prevention of female genital mutilation;”197
Politisk dialog och samarbetsavtal mellan EU och
Centralamerika innehåller en separat bestämmelse om hälsa,
vilken föreskriver ett genusperspektiv:
“2… Partnerships with civil society, NGOs and the private sector are also
needed to address sexual health and rights in a gender sensitive approach and
to work with young people to prevent sexually transmitted diseases and unwanted pregnancies, provided that these objectives do not contravene the
legal framework and cultural sensitivity of the countries” 198
3. Jämställdhet, fattigdom och utveckling
EU:s avtal med Mexico innehåller en jämställdhetsrelaterad
bestämmelse i bestämmelsen om samarbete i sociala frågor och
fattigdom.
196
Artikel 65, p.1 c. Se även associationsavtalen med Algeriet, Egypten och
Marocko.
197
Cotonou-avtalet, artikel 25 p. c.
198
Politisk dialog och samarbetsavtal mellan EU och Centralamerika, artikel
41.
Yttrande
65(67)
2005-09-30
Dialogen om social och ekonomisk utveckling inom ramen för
samarbetet skall bedrivas med hänsyn till utsatta grupper, såsom
kvinnor med låglöneyrken och människor som lever i fattigdom:
“The parties shall conduct a dialogue on all aspects of the social agenda of
interest to one or other party.
This include topics related to vulnerable groups and regions such as: indigenous population, the rural poor, women on low incomes and other population
groups living in poverty.
The parties recognise the importance of harmonising economic and social
development taking into account the need to respect the basic rights of the
groups mentioned in the previous paragraph. The new basis for growth
should create employment and ensure a better standard of living for the least
favoured sections of the population.
The parties shall hold periodic consultations regarding cooperation activities
involving civil society and destined to offer opportunities for the creation of
jobs, vocational training and income growth.”199
Associationsavtalet mellan EU och Egypten, artikel 65:
”With a view to consolidating corporation between the Parties in the social
field, projects and programmes shall be carried out in any area of interest to
them.
Priority will be given to:
b) promoting the role of women in the economic and social development”
Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och
Sydafrika, artikel 86:
”1. Parterna kommer att inleda en dialog om socialt samarbete. Dialogen
skall omfatta, men inte nödvändigtvis begränsas till, frågor rörande sociala
problem efter apartheid, lindring av fattigdomen, arbetslöshet, jämställdhet
mellan könen, våld mot kvinnor, barns rättigheter, relationerna på
arbetsmarknaden, folkhälsa, arbetarskydd och befolkningsfrågor.”
4. Icke-diskriminering vid humanitär hjälp
Cotonou-avtalet stadgar ett icke-diskrimineringsförbud vid
humanitär hjälp och katastrofbistånd:
“Humanitarian and emergency assistance shall be granted exclusively according to the needs and interests of victims of disasters and in line with the principles of international humanitarian law. In particular, there shall be no discrimination between victims on grounds of race, ethnic origin, religion, gender…”200
199
Ekonomiskt partnerskap, politiskt koordinerings- och samarbetsavtal
mellan EU och Mexico, artikel 36.
200
Cotonou-avtalet, artikel 72.2.
Yttrande
66(67)
2005-09-30
5. Skydd för flickors rättigheter
Cotonou-avtalet, artikel 26, är en separat bestämmelse om
ungdomsfrågor där flickors rättigheter skall ges speciell
uppmärksamhet:
“In this context, cooperation shall support policies, measures and operations
aimed at:
a) protecting the rights of children and youth, especially those of girl children;…”
6. Ekonomiskt samarbete och stöd till småföretag
I EU:s avtal om handel, utveckling och samarbete med
Sydafrika finns bestämmelser med jämställdhetsperspektiv i
delen som handlar om samarbete på det ekonomiska området:
Artikel 50:
”Parterna är överens om att utveckla och främja samarbetet i ekonomiska och
industriella frågor till fördel för dem båda och för södra Afrika som helhet,
genom att diversifiera och förstärka sina ekonomiska förbindelser, främja en
hållbar utveckling av sina ekonomier, stödja modeller för regional ekonomisk
utveckling, främja samarbete mellan små och medelstora företag och
förbättra miljön, förbättra de ekonomiska möjligheterna för historiskt
missgynnade grupper, däribland kvinnor, samt skydda och främja
arbetstagares rättigheter och fackliga rättigheter.”
Artikel 54:
”Parterna skall sträva efter att utveckla och förstärka mikroföretag och små
och medelstora företag i Sydafrika och efter att främja samarbete mellan små
och medelstora företag i gemenskapen, i Sydafrika och i regionen på ett
sådant sätt att hänsyn tas till jämställdhetsaspekter. Parterna skall bland annat
samarbeta, när så är lämpligt, för att skapa rättsliga, administrativa,
institutionella, tekniska, fiskala och finansiella ramar för grundande
och utveckling av mikroföretag och små och medelstora företag,
lämna det bistånd som mikroföretag och små och medelstora företag
behöver, oberoende av deras juridiska ställning, i fråga om t.ex.
finansiering, yrkesutbildning, teknik och marknadsföring,
lämna bistånd till företag, organisationer, beslutsfattare och organ
som tillhandahåller de tjänster som avses i b, genom lämpligt
tekniskt stöd, informationsutbyte och kapacitetsuppbyggnad,
upprätta och underlätta lämpliga kontakter mellan aktörer inom den
privata sektorn i Sydafrika, södra Afrika och gemenskapen i syfte att
förbättra informationsflödet (i fråga om utarbetande och
genomförande
av
strategier,
ekonomiska
trender
och
affärsmöjligheter, skapande av nätverk, samriskföretag och
överföring av know-how).
Yttrande
67(67)
2005-09-30
7. Människohandel och migration
Associationsavtal mellan EU och Algeriet, artikel 86:
”1. The Parties agree to cooperate in order to prevent and fight against organised crime, in particular in the following fields: human trafficking; exploitation for sexual purposes…”
Cotonou-avtalet, artikel 13, föreskriver ett förbud mot
diskriminering p.g.a. kön i migrationssammanhang:
“The Parties reaffirm their existing obligations and commitments in international law to ensure respect for human rights and to eliminate all forms of
discrimination based particularly on origin, sex, race, language and religion.”
