VÄLKOMNA TILL
PEDAGOGIK I TEORI OCH PRAKTIK
Pedagogisk teori, tredje tillfället
Diskussion med Biggs bok som
underlag
Gunnel Jacobsson
[email protected]
SAMMANFATTNING FRÅN FÖRSTA GÅNGEN
Beakta kroppens naturliga reaktioner!
Jagklyvning i professionens tjänst
SAMMANFATTNING FRÅN ANDRA GÅNGEN
Vad är tröskelkompetensen?
Börja uppifrån och konkretisera sedan
Låt det bli utgångspunkt vid planering
av undervisning
Hur är arbetsklimatet i gruppen?
Observera – Tänk – Tala
Kvalitén på skratten
Centralt i Biggs
Lärandet är en process mellan lärare och
studenter
SOLO-taxonomin: Från reflektera till
memorera
Constructive alignment: Tänk på att olika
delar ska hänga samman (men överdriv inte)
Uppslagsbok att gå tillbaka till för att få
inspiration att pröva olika modeller
Storgruppsundervisning/föreläsning
Ramfrågor: Struktur, klocka, paus, tankerum, dela inte
ut material mitt i
Innehåll: Den lästa texten. Frågor, i storgruppen, i
smågrupper före eller efter
Adressera U inte T när du talar
Fastna inte i sotto voce – frågor, lyft den till
hela gruppen
Vänta in – var inte rädd för tystnad
Musik?!
• Redan efter 15 – 20 min sjunker
uppmärksamheten drastiskt.
• Ändra aktivitet
• Lämna tid för att skriva ikapp
• Kommunikation mellan studenterna
• Repetera det viktigaste på slutet - höjer
lärandet avsevärt.
Accelererande
(kunskapsutvecklings)tempo
• Innehåll förändras
• Strukturer består
Tillämpning - smågruppsmetoder
Vad skulle din pargrupp kunna tillämpa
från Biggs vid era temaseminarier?
Fokusera struktur framför innehåll denna
gång!
Lärarperspektiv: mål –
läroaktiviteter - examinering
Studentperspektiv: examinering
– läroaktivitet - utfall
EXAMINATIONSFORMEN
ÄR BETYDELSEFULL:
Backwash. Omkastad tidsaxel,
slutet får betydelse för det
tidigare liggande
Påverkar lärandet
FORMATIV KONTROLL
Ger möjlighet att stanna upp och se vad som
förståtts och vad som inte förstått, den syftar till
att öka klarheten kring målen och förbättra
lärandeprocessen
SUMMATIV KONTROLL
slutkontroll som sätter betygsgrad och till vilken
studenten till varje pris vill ha så bra resultat som
möjligt och inte är intresserad att blottlägga
svagheter och luckor
Formativ kunskapskontroll:
utvecklingskoll
Summativ kunskapskontroll: slutlig kontroll
kan vara:
Normbaserade (NB)
Kriteriebaserade (KB)
SUMMATIVA KONTROLLER KAN VARA NORMBASERADE ELLER KRITERIEBASERADE
Normbaserade NB
Kriteriebaserade KB
NB visar sig i slutet
KB sätts innan undervisningen
Studenten får ett betyg
som jämför honom med
andra
Betyget anger kunskapsnivå
oberoende av andra
Följer den naturliga
bedömningen. De elever
man ställs inför bildar
referens
Följer det naturliga lärandet
De uppgifter man ställs inför
ska lösas
Beroende av gruppens
sammansättning
Mer under studentens kontroll
• Västerländska studenter som inte klarar en tenta
tenderar att lägga skulden på sin egen person.
Kunnandet är en personlig egenskap och bedömningen
görs i förhållande till andra.
• Österländska studenter som inte klarar en tenta lägger
skulden på bristande egen aktivitet. Kunnandet är en
konsekvens av ansträngningar.
Kap 7
Examinationsformer
Tidsbegränsade Tidsbegränsade Hemuppgift,
uppsatser ur
skriftliga tentor utdelade i början
minnet
med böcker
av kursen
Hemuppgift
utdelad mot
slutet av
terminen
Skriftliga tentor Kvalitativa
där gruppen
aspekter av
har kommit
närvaro
överens om
frågorna
Bedömning av uppgifter
Tydliga kriterier
för vad som ska
värderas
Först grova
Diskutera med
kategorier. Sedan andra lärare
lättare att
findifferentiera.
Planera
hopvägning, inte
bara 3 av 4.
Bedöm inte
Se upp med
personligheten
normativt
utan prestationen rättande
SOLO-struktur, se Blint rättande
helheten inte
Variera
summera delar
ordningen
Bedöm varje
uppgift för sig
