MILITÄRT!
Aktuellt om militära händelser, vapen
och förband • del 38
Sturmgewehr 45 blev Ak 4
Av Lars Gyllenhaal
Serietillverkningen av Tredje rikets Sturmgewehr 44, världens första riktiga automatkarbin, kom igång 1943. Samtidigt utvecklades en enklare och billigare ersättare. Bara
ett trettiotal hann tillverkas före krigsslutet. Men grundkonstruktionen överlevde kriget och blev i Sverige Ak 4.
Sturmgewehr (StG) 44 blev en milstolpe - dess layout inspirerade Michail Kalasjnikov när han efter andra världskriget
komponerade det som kom att bli världens mest tillverkade
eldhandvapen, automatkarbinen som bär hans efternamn.
StG 44 var dock inte Tredje rikets sista automatkarbin.
Redan när serieproduktionen av StG 44 kom igång 1943
var de tyska vapenteknikerna i färd med att utveckla en er-
Ännu i tjänst i det svenska hemvärnet, en Ak 4B, alltså en Ak 4 med
Aimpoint – ett rödpunktssikte. De
tidigare fasta riktmedlen är bortfrästa
och istället har vapnet en skena som
Aimpointsiktet sitter monterat på.
Inom Försvarsmakten är hemvärnet
ensam användare av vapnet men å
andra sidan har alla uppgraderats
med Aimpoint. FOTO: Lars Gyllenhaal
sättare. Mausers mest lovande modell kallades först Gerät
06(H), alltså Apparat 06(H). Bokstaven H betyder halvreglad
och är ingen obetydlig teknisk detalj. Slutstyckets halvreglade
låsning med låsrullar var den stora innovationen i vapnet.
StG 45, som vapnet slutligen fick heta, var den första automatkarbinen med halvreglad mekanism. Utvändigt känner
man som Ak 4-utbildad igen underbeslaget och kolven på
StG 45. Granskar man innandömet känner man också igen
slutstyckshuvudet och avtryckarhuset.
Liksom för StG 44 var kalibern för StG 45 den korta patronen 7,92x33.
Det viktigaste ur den tyska statens synvinkel var att StG
45 skulle vara billigare än StG 44 att masstillverka. Det var
Ett av få exemplar av Ak 4:ans ”urfader”, Sturmgewehr 45, i förserieversion. Detta exemplar har ett tioskottsmagasin. Vapnet
kunde även ta emot det 30-skottsmagasin som användes i StG 44. BILDKÄLLA: Darkone
Automatkarbinen CEAM var en vidareutveckling i
Frankrike 1950 av StG 45. BILDKÄLLA: Quickload
den, med råge. Snittkostnaden per tillverkad StG
45 beräknades bli nästan hälften av vad en StG
44 kostade.
Men någon serietillverkning av StG 45 kom
aldrig till stånd i Hitlers Tyskland. Det satte
krigsslutet i maj 1945 stopp för. Utvecklingen
kunde inte heller fortsätta i landet efter kapitulationen eftersom det nya Tyskland inte fick ha
någon egen armé eller vapentillverkning. Men
flera av Mausers tekniker kunde jobba vidare på
StG 45 i Frankrike och Spanien under resten av
40-talet och 50-talet. Resultaten blev den ”franska” automatkarbinen CEAM modell 1950 och
den ”spanska” CETME.
Det säkerhetspolitiska klimatet i Europa
försämrades under 1950-talet så pass att Västtyskland (BRD) 1955 fick lov att bygga upp en
egen armé. Året därpå införde BRD värnplikt.
Därmed behövde man stora mängder vapen och
fick först nöja sig med belgiska och amerikanska. Men 1959 kunde man införa den ”spanska”
CETME som G3, av Gewehr 3, alltså gevär 3.
Vapenteknikerna från Mauser kunde därmed
flytta hem och jobba i det nya företaget Heckler & Koch i Mausers gamla sydtyska hemstad
Oberndorf am Neckar. Heckler & Koch har sedan dess utvecklat G3 och en rad senare vapen.
I Norge fick G3, alltså vår Ak 4, beteckningen
AG-3. Men denna bild av en norsk gränsjägare
med AG-3 återspeglar inte längre verkligheten eftersom gränsjägarna både hunnit byta
uniformssystem och vapen. Numera har man
HK416, liksom föregångaren en produkt från
Heckler & Koch. FOTO: Lars Gyllenhaal
Det västtyska försvaret ville utveckla egen ammunition för
G3 men var tvunget acceptera Natos nya 7,62x51 standard.
Hade tyskarna fått som de önskat hade ammunitionen varit
något svagare.
I Sverige antogs vapnet 1964. Tre olika svenska vapentillverkare producerade G3 på licens med start 1965 och slut
1970. En del tysktillverkade vapen kom även in i försvaret.
Alla fick i Sverige beteckningen automatkarbin 4, Ak 4.
I Bundeswehr, den tyska försvarsmakten, pensionerades
G3 år 1997 som standardvapen, och ersattes av en annan
produkt från Heckler & Koch, G36. Men G3 finns ännu
kvar i tyska mobiliseringsförråd. Runt om i världen lär vap-
Militärt!
Tyska soldater och G3 med mörkeroptik, bilden tagen i slutet
av 90-talet. BILDKÄLLA: Wiggum
net användas i många år till, eftersom det införts i drygt 80
länder och licenstillverkats i 15. Drygt sju miljoner exemplar
har tillverkats.
Vill man se en StG 45 ur olika vinklar och även i användning i nutid – på en skjutbana i USA – är det bara att gå in
på Youtube.com och skriva StG 45 i sökrutan.
Vill man titta närmare på att av de få bevarade exemplaren
av StG 45 bör man besöka Panzermuseum i tyska Munster,
där bilden av vapnet i montern tagits.
Ett nyhetsbrev av mig i samarbete med Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB). Denna artikelserie, tillsammans med
min blogg och mina böcker är ett resultat av att det skrivs
för lite på svenska om samtidens militära utveckling.
Tillsammans med Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek
bestämde jag mig för att försöka råda bot på detta. SMB
är en intresseklubb som drivs av stiftelsen Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, som har till syfte att öka kunskapen
om det militära kulturarvet i allmänhet och förståelsen för
behovet av ett svenskt försvar i synnerhet. För att läsa mer
och ansöka om medlemskap, vänligen se www.smb.nu
Det finns inga kostnader eller krav i samband med att
prenumerera på nyhetsbrevet.
Med vänlig hälsning
Lars Gyllenhaal
