Biodynamisk odling

Biodynamisk odling
• Grundförutsättningar för ett
uthålligt jordbruk enligt ekologiska
principer samt
• Betydelsen av de i biodynamisk
odling använda biodynamiska
preparaten.
4. Jordbruket som organis m där vi
männis kor är meds kapa nde i
samspelet mellan växa nde grödor,
djuren, mar ken och den levande
jorden (Granstedt 1990).
Figurer och korta texter baserade på publicerade
forskningsresultat från försök i Sverige, Tyskland
och Schweiz (28 referenser)
sammanställda
av
Artur Granstedt
Docent i ekologiskt lantbruk vid
Helsingfors Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet
Järna den 8 juni 2003
Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet
Skilleby Gård
153 91 Järna
08-551 57702
Frågor om detta material kan ställas till
[email protected]
4. Östersjön och dess av avvattningsområde, en omställning till e kologis k
kretsloppsjordbruk i en levande
samverka n med samhället behövs i
hela regionen (Granstedt 2002).
Finns att tillgå på
http://www.jdb.se/sbfi/
W. wheat Skilleby 1992-1997
75
Yield kg N/ha
Comp Comp +
- BD prep
+ BD prep
50
25
0
95
94
93
97
96
92
20. Biodynamis ka preparatens
inverka n på livet i mar ken och
betydelsen för grödans utveckling
väldo kumenterad i lång liggande
försök (Granstedt, 2000).
Preparatverkan i relation till
avvikelse från skördeoptimum
Preparatverkan
%
(Källa: Uli König, 1995)
kvalitet
25
skörd
0
Medelskörd
-50
0
50
100
Skörd (avvikelse)
%
9. Konventionellt (K) och BioDynamis kt o dlad mar k (D) i Höstvete från det långliggande
DOK-försöket i Schweiz. Resultaten publicerade i Science (Mäder, et al, 2002).
21. Reglerande inverkan på s körd och
kva litet (Raupp & König 1996).
1
Jordens ekosystem
Minskad
entropi
Foto-
För-
Solstrålning
Värmestrålning
syntes
bränning
Ökad
entropi
1. Jorden som ekosystem med uppbyggande och nedbrytande processer
Utomjordiskt ljus når jorden som högvärdig kortvågig energi och driver de
biologiska processerna fotosyntes (uppbyggnad av organisk substans) andning (nedbrytning av organisk substans) och lågvärdig långvågig värme
avges åter ut i världsrymden. Entropin minskar och ordningen ökar vid den
förstnämnda processen (fotosyntesen), nedbrytningen av organisk substans
(respirationen) leder till att entropin, oordningen ökar, restsubstanser frigörs. I
dag överväger den sistnämnda processen till följd av förbrukningen av lagrad
solenergi. Utöver stigande halter koldioxid i atmosfären leder de industriella
processerna också till att miljön tillförs i jordskorpan lagrade ämnen samt av
människan nykonstruerade främmande organiska och oorganiska ämnen vars
olika grad av giftighet hotar de livsuppehållande systemen. En uthållig
mänsklig existens förutsätter att vi återställer balansen mellan de
uppbyggande och de nedbrytande processerna på jorden. Här har jordbruket
en nyckelroll och kan med fotosyntesen och kulturväxternas hjälp bygga upp
nya resurser. Men det förutsätter ett ekologiskt-dynamiskt jordbruk baserat på
kretslopp, biologisk mångfald och solens flödande energi som energikälla
(Granstedt, 19981, modifierat efter Hubendick, 19852).
1
2
Granstedt, A 1998. Ekologiskt jordbruk i det framtida kretsloppssamhället. Naturskydds föreningens förlag.
Hubendick, B. 1985. Människoekologi. Gidlunds förlag. Stockholm.
2
Livsstil och energiförbrukning
50
40
2 vuxna och två barn
1000 kwh/år
kg CO2/ha
1253
Bek.medel
N-göds
fodermedel
drivmedel
Utsäde
torkning
P,K,Ca gm
maskin
1000
mat
21
16
10
2,4
0
1500
40
30
20
Koldioxid emission
ekologisk /konventionell odling
Medelfamilj: 79 tkwh
Källor: Günther m.fl, Sth. Univ
Publ. i DN 11/3. 1996.
bostad
fritid
resor
500
503
0
ekol
konv
Jämförelse i Förb.republiken Tyskland
Haas et al, 1995
2. A) Den konventionella maten kostar mer energiresurser än bostad, fritid
och resor för en medelfamilj och bidrar till växthuseffekten med hotande
klimatförändringar som följd. Belastningen kan minska genom att
närodlat och biodynamiskt prioriteras.
2. B)Det konventionella jordbruket förbrukar energiresurser för
framställning och transporter av gödselmedel, fodermedel och kemiska
bekämpningsmedel, som överskrider energivärdet i maten.
Energibalansen för ett självförsörjande biodynamiskt jordbruk är
däremot positiv. Figuren visar resultat från studier av växthuseffekten i
form av koldioxidemissioner i konventionellt och ekologiskt jordbruk i
Tyskland (Haas, et al. 19953).
3
Haas,G.; Geier, U; Schulz, D.G. & Köpke, U., 1995. Vergleich Konventioneller und Organischer Lanbau.
Klimarelevanz des Agrarsektors der Bundesrepublik Deutschland: Reduzierung der Emission von Kohlendioxid.
Berichte über Landwirtschaft 73, 401-415.
3
Svenskt jordbruk 1995 (0,6 DE/ha)
Tillförsel
Avsalu
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Kg/ha/år
117
Veg. K
Anim. K
Veg. P
Anim.P.
Veg. pr. N
Anim. pr. N
Luft- N
Min.göds.-K
Foder-K
Min.göds.-P
Foder-P
Min.göds -N
Foder - N
N-förlust 88
14
N
P
22
K
29
8 7
N
P
K
Biodynamisk typgård 1995 (0,6 DE/ha)
Tillförsel
Avsalu
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
N kg/ha
62
N-förlust 38
24
N
2
1
P
K
N
5
6
P
K
Veg. K
Anim. K
Veg. P
Anim. P.
Veg. N
Anim.N
Luft-N
Utsäde-K
Utsäde-P
Foder-P
Utsäde-N
Foder-N
3. Beräkning av växtnäringsbalanser visar mindre än hälften så stora
kväveöverskott och förluster i biodynamisk odling jämfört med genomsnittet
för svenskt jordbruk. Markförlusterna som leder till skador på grundvattnet och
bottendöd i Östersjön är ännu mindre i ett kretsloppsbaserat jordbruk jämfört
med genomsnittet för dagens konventionella specialiserade jordbruk
(Granstedt, 20004).
4
. Granstedt, A. 2000. Increasing the effi ciency of plant nutrient recycling within the agricultural system as a
way of reducing the load to the environment – experience from Sweden and Finland.. Agriculture, Ecosystems &
Environment 1570 (2000) 1-17. Elsevier Science B.V. Amsterdam.
4
Den biodynamiska kretsloppsgården med balans mellan
växtodling och djurhållning
Hushållning med ändliga lagerresurser (fosfor och andra mineralämnen) och
små förluster av kväve och fosfor ut i miljön baseras på välfungerande
kretslopp mellan grödor (växtföljd med både klöver och spannmål) och en till
den egna foderproduktionen anpassad djurhållning samt en gödsel- och
markvård som minimerar förlusterna av växtnäring och gynnar markens
bördighetsegenskaper (Granstedt, 19905).
5
Granstedt, A. 1992. The potential for Swedish farms to eliminate the use of artifi cial fertilizers. American
Journal of Alternative Agriculture. Vol. 6. Numb. 3, 122-131.
5
5. Karta över Östersjöregionen med markering av 35 typgårdar (ekologiska
kretsloppsgårdar) samt ekologiska lokalsamhällen som ingår i ett EUfinansierat forsknings- och utvecklingsprojekt BERAS (Baltic Ecological
Recycling Agriculture and Society) tidsperioden 2003-2006. Koordinator Artur
Granstedt, Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna.
6
Ekologisk producent - konsumentsamverkan i Järna
Emissioner till l uften
Energi överföring
Gårdar
Biogas
Sol
Förädlare
grossister
Ski lleby
lb+tgd
Butiker
Konsumenter
Gårdsbutiker
Skillebyholm
lb+tgd
Saltå
kvarn
Hälsok.
Yttereneby
Järna
Mejeri
Konsum
Enskilda
hushåll
Nibble
lb+tgd
Slakteri
ICA
Skolor
Skäve
lb+tgd
Biodyna.
miska
produkter
Export
Fossi l
Externa
resurser
Institutioner
Håknäs
Avfall
Avfall
Avfall
Emissioner till vatten
Material flöden
6. Principbeskrivning, Ekologiskt jordbrukssamhälle baserat på kretslopp, korta transporter
och förnyelsebar energi och som specialstuderas i EU-projektet BERAS. Målet är ett ekologiskt
lokalsamhälle med största möjliga recirkulering, förnyelsebar energi och minsta möjliga
skadliga förluster till vatten (minskad övergödning i havet) och luften (minskad försurning och
växthusgaser) (Granstedt, 2003).
7
Biologisk kvävefixering
300
kg N/ha
200
Vallskörd
100
9 ton ts/ha
7 ton ts/ha
5 ton ts/ha
0
0
20
40
60
80
100
Baljväxtandel %
7. Vallen utgör själva grunden för gårdens försörjning med kväve, uppbyggnad
och underhåll av markens bördighet. Figuren visar att det finns ett klart
samband mellan vallskördens storlek, baljväxtandelen och den biologiska
kvävefixeringens storlek. För att upprätthålla markens bördighet måste minst
en tredjedel av växtföljdsarealen utgöras av vall med baljväxter (Granstedt,
19926).
Granstedt, A. 1992. Case studies on the flow and supply of nitrogen in alternative farming in
Sweden. Biological Agriculture and Horticulture, Vol. 9, 15-63.
6
8
Nitrogen support within crop rotation
in organic farming
250
200
Nitrogen in crop kg N/ha
Biol-fix-N 1 9 5
Manure-N
Prec.crop-N
Soil-born-N
N-fixering
150
Stallgödsel - N
Mineraliserat
Förfrukts - N
150
100
50
50
15
455
50
405
15
20
45
20
45
Mineraliserat
Mark - N
25
50
45
0
Spr.crop+ins
Ley I
Ley II
Ley III
Example based on data Skilleby BD farm
1992− 1997 (Granstedt, 2000)
Vårs+ ins
Vall I
Vall II
Vall III
W.wheat
Höstsäd
Kväveförsörjningen inom växtföljden i biodynamisk odling. Det finns fyra
källor för grödornas kväveförsörjning inom ett växtföljdsomlopp på den
biodynamiska gården: Biologisk kvävefixering, mineraliserad stallgödsel,
mineraliserat förfruktskväve samt mineraliseringen från markens
humusförråd (Granstedt, 2000 7)
8. Vallen underhåller markens humusförråd (växtföljdsverkan) och tillför kväve
till efterföljande grödor i samband med vallskörderesternas nedbrytning
(förfruktsverkan). Växtföljdsverkan är beroende av den nedbrukade
vallbiomassans mängd, ålder samt kvävehalt. I storleksordningen 35% av
kväveinnehållet frigörs vid en baljväxtandel på 50%, modeller finns för mera
exakt beräkning av detta (Granstedt & Bäckström, 20008).
.
7
Granstedt, A. 2000. Stallgödselanvändning i ekologisk odling med hänsyn till hushållning med
växtnäringsämnen och produktion i ekologisk odling. Ekologiskt Lantbruk 26. SLU.
8 Granstedt A. and L-Baeckström, G. 2000. Studies of the preceding crop effect of ley in ecological agriculture.
American Journal of Alternative Agriculture. Vol 15 n2 Page 68-78 . Washington University.
9
K
D
9. Konventionellt (K) och BioDynamiskt odlad mark (D) i Höstvete från det
s.k. DOK-försöket i i Schweiz. Resultaten publicerades förra året i
Science (Mäder, et al, 20029). Skillnaden mellan bioDynamisk och
konventionell odling framgår redan vid en ytlig betraktelse av marken
efter 20 års jämförande försök (mer liv i marken med mer daggmask
exkrementer, aggregat och sprickbildning). De jämförande försöken
mellan bioDynamisk (D), Organisk (O) och Konventionell (K) odling, de
sk DOK-försöken utförda av FiBl i Schweiz, visar god samstämmighet
med resultat från andra långliggande jämförande försök i Sverige och
Tyskland. Några av försöksresultaten återgives i följande diagram som
ställts till förfogande för denna sammanställning.
9
Mäder, P., Fliessbach, A.,Dubois D., Gunst L., Fried P. & Niggli, U. 2002. Soil Fertility and Biodiversity in
Organic Farming. Science VOL 296 pp 1592-1597.
10
Mullhalter efter 20 år i DOK-försöket
Mineralisk, Organisk, Dynamisk
4
%
D
O
M
3
3,65
3,15
2,8
2
1
0
9. I det schweiziska jämförande DOK/försöket BioDynamiskt
/Organiskt/Konventionellt i FiBL var efter 20 år mullhalten 2,8% med
konventionell odling (M), 3,15% med ekologisk odling med organisk gödsling
(O) och 3,65% med ekologiska + biodynamiska gödslingsåtgärder (D). (Mäder,
et al, 2002).
Mullhalter mätt som kolhalt i marken
Mineralisk - Organisk - Dynamisk
Gödslingsförsök IBDF i Darmstadt
%
M
1,0
0,85
D
O
0,84
0,81
0,85
0,9
0,95
0,95
1,04
1,1
0,5
0,0
1
2
3
1
2
3
Gödslingsnivåer 1-2-3
i systemen M, O och D
1
2
3
10. Resultat motsvarande de schweiziska försöken finns redovisade från det tyska
långliggande försöket vid det biodynamiska forskningsinstitutet i Darmstadt.
Jämförande försök med fyra upprepningar och tre gödslingsnivåer visar
genomgående högst mullhalter (i genomsnitt 13 procent högre) när samtliga
biodynamiska preparat avvändes (D) jämfört med organisk gödsling (O) vid i
övrigt samma betingelser. All organisk gödsel har komposterats och försöken
har pågått sedan 1980 på mullfattig sandjord (Raupp, 200310)
10
RAUPP, J.; OLTMANNS, M. (2003): Unterschiedlich aktive C-Pools im Boden: Corg, POS, CO2 . 1. Effekt e
von Rottemist, biologisch-dynamischen Präparaten und Mineraldüngung. Beiträge zur 7. Wissenschaftstagung
zum Ökologischen Landbau, 24.-26. Feb. 2003, Wien; Univ. für Bodenkultur, Institut für Ökologischen
Landbau, Wien; 449-450
11
Perkolationsstabilität (ml pro min)
11. Perkolationsteknik reflekterar jordens motståndskraft mot erosion som i
DOK-försöket var 60 % högre än i ogödslat system. Högre mullhalter vid
organisk odling (O) med användning även av biodynamiska preparat (D)
innebär bättre närings och vatten hållande egenskaper jämfört med
mineralisk gödsling (M) och ingen gödsling (N) enligt resultaten från det
Schweiziska DOK-försöket (Mäder, et al, 200211). .
11
Mäder, P., Fliessbach, A.,Dubois D., Gunst L., Fried P. & Niggli, U. 2002. Soil Fertility and Biodiversity in
Organic Farming. Science VOL 296 pp 1592-1597.
12
Mikrobielle Biomasse (mg Cmic pro kg Boden)
12. Högre mullhalter vid organisk odling och ännu bättre vid användning av
biodynamiska preparat innebär också högre andel levande organismer. Den totala
biomassan av mikroorganismer i det schweiziska DOK-försöket var 20% högre i
den organiska odlingen (O) och 40% högre i den biodynamiska (D) odlingen
jämfört med mineralisk gödsling (M) och ingen gödsling (N). (Mäder, m.fl., 2002).
13. Högre mullhalter vid organisk odling och ännu högre vid användning av
biodynamiska preparat innebär också högre andel levande organismer också
djupare ner i marken i jämförelse med konventionell gödsling. DOK-försöket
visade också en kraftigt ökad mikrobiologisk aktivitet enligt rangordning: K<O<D
(Mäder, et al, 2002).
13
Markbiologisk aktivitet
-inverkan av biodynamiska preparat
K-exp 1976
1985
1989
DHA
PA
APA
ATP
SIR
CO2-r
Gödslf. Darmst. 1988-90
DOK-exp. Fibl. 1990-91
0 5 1015202530354045505560
% differens
14. Den biologiska aktiviteten - här mätt som olika typer av enzymaktivitet –
(dehydogenasaktivitet, proteasaktivitet, alkalisk fosfatasaktivitet,
adenasintrifosfat, substratinducerad respiration och inducerad
markrespiration) stimuleras genom användning av biodynamiska
preparat. De långliggande försöken i Järna (K-försöket), i Darmstadt
(gödslings - jämförande försök) och i Schweiz (DOK-försöket) och visar
entydigt på samma resultat trots olika jordarter (lerjord och sandjord)
och klimatbetingelser (Pettersson, Reents & Wistinghausen 199212,
Mäder, 199513, Bachinger, 199614, ).
12
Pettersson, B.D., Reents, H.J. & Wistinghausen, E.v., 1992. Gödsling och markegenskaper. Resultat av ett 32årigt fältförsök i Järna, Sverige. Nordisk Forskningsring. Meddelande nr. 34.
13 Mäder, P. und Raupp, J. (ed.) 1995. Effects of low and high external input agriculture on soil microbial
biomass and activities in view of sustainable agriculture. Proc. 2nd Meeting Conc. Act. Fertilization Systems in
Organic Farming, Oberwil, 15-16 sept. 1995.
14 Bachinger, J. 1996. Der Einfluss unterschiedlicher Düngungsart en (mineralisch, organisch, biologischdynamisch) auf die zeitliche Dynamik und die räumliche Verteilung von bodenchemischen und
mikrobiologischen Parametern der C und N-Dynamik sowie auf P flanzen- und Wurzelwachstum von
Winterroggen. Diss. Univ. Giessen. Schriftenreihe Bd. 7, Inst. F. biol.-dyn. Forschung, Darmstedt.
14
Förekomst av jordlöpare, kortvingar och spindlar (genomsnitt 1988, 1990 och 1991) K2
K2 = 100 %
15. I DOK försökets organiskt odlade s ystem var mängden marklevande
organismer i storleksordningen två gånger så stor som i de
konventionellt odlade jordarna (konventionellt odlat =100 %) (Mäder, et
al, 200215).
15
Mäder, P., Fliessbach, A.,Dubois D., Gunst L., Fried P. & Niggli, U. 2002. Soil Fertility and Biodiversity in
Organic Farming. Science VOL 296 pp 1592-1597.
15
Askfri rotmassa, höstråg
Jämförande gödslingsförsök, Darmstadt
100 %
103 %
116 %
0-30 cm
30-60 cm
100 %
120 %
145 %
Mineralisk
Organisk
BioDynamisk
0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30
g/100 cm2
16. Såväl rotpenetrering som mängden rotbiomassa gynnas genom
användning av biodynamiska preparat i kombination med organisk
gödsling. Här återges resultat från långliggande jämförande
gödslingsförsök vid IBDF i Darmstadt, 1990. (Doktorsavhandling,
Bachinger, 199616). Detta kan ge en rimlig förklaring till den högre mullhalt,
bättre markstruktur och högre markbiologiska aktivitet som uppnås vid fullt
genomförd biodynamisk odling jämfört med inga BD behandlingar
(Bearbetning König, 199917)..
16
Bachinger, J. 1996. Der Einfluss unterschiedlicher Düngungsart en (mineralisch, organisch, biologischdynamisch) auf die zeitliche Dynamik und die räumliche Verteilung von bodenchemischen und
mikrobiologischen Parametern der C und N-Dynamik sowie auf P flanzen- und Wurzelwachstum von
Winterroggen. Diss. Univ. Giessen. Schriftenreihe Bd. 7, Inst. F. biol.-dyn. Forschung, Darmstedt.
17 König, U.J. 1999. Ergebnisse aus der Präparateforschung. Zusammengestellt und ausgewart et vonUli
Johannes König. Schriftenreihe 12. Institut für Biologisch Dynamisch Forschung, Darmstadt.
16
Preparat behandling av flytgödsel
och dess inverkan på grödans tillväxt %
-10
0
10
20
30
merskörd låg gödsling
merskörd medel gödsling
merskörd hög gödsling
ökad rotlängd
ökad klöverandel i vall
17a. Färsk obehandlad flytgödsel verkar ofta tillväxthämmande. Försök med
preparering av flytgödsel med biodynamiska preparat har tydligt visat
preparatens positiva inverkan (i procent jämfört med obehandlat led under i
övrigt samma betingelser) på tillväxten vid låg, medel och hög gödsling (7
försök) , rotutveckling (6 försök) och klöverandelen. Försöken har gjorts med
bönor, spenat, senap, krasse, rödbetor och (Abele, 197818; bearbetning König,
199919).
18
Abele 1978. Ertragsteigerung durch Flüssigmistbehandlung. Untersuchung des Rottenverlaufs von Gülle bei
verschiedener Behandlung und deren Wirkung auf Boden, Pflanzertrag und Pflanzenqualität. KTBL-Schrift 224.
Darmstadt. Dermany
19 König, U.J. 1999. Ergebnisse aus der Präparateforschung. Zusammengestellt und ausgewart et vonUli
Johannes König. Schriftenreihe 12. Institut für Biologisch Dynamisch Forschung, Darmstadt.
17
40
Flytgödsel till Buskbönor
1. Obehandlat
2. Beluftat + bentonit
3. Samma s. 2 + BD prep.
17.B De ovan beskrivna försöken med biodynamiska preparat visar
preparatens positiva inverkan på rotutvecklingen. Här rötternas utbredning
återgivet i bild i försök med buskbönor från väster till höger: obehandlad
gödsel, beluftad gödsel, beluftad gödsel + bidynamiska preparat. Första raden
på ett djup av 0-40 cm och andra raden 40-80 cm (Abele, 197820).
20
Abele 1978. Ertragsteigerung durch Flüssigmistbehandlung. Untersuchung des Rottenverlaufs von Gülle bei
verschiedener Behandlung und deren Wirkung auf Boden, Pflanzertrag und Pflanzenqualität. KTBL-Schrift 224.
Darmstadt. Germany
18
Biodynamiska fältpreparaten
verkan på skörden
K-försöket i Järna, genomsnitt 1958-1989
12
% avvikelse
10
Foder
del
8
6
Potatis
4
2
Vår
vete
Avsalu
Rotfrukt
Medelv
.
Vall
0
-2
18 Det svenska långliggande gödslingsförsöket (K-försöket) visar
de biodynamiska fältpreparatens gynnsamma inverkan på skörden
av vårvete (+ 10 %) medan inverkan var mindre på rotfrukter (+ 5 %)
och potatis (+ 2 %). (Granstedt & Kjellenberg, 199621)
21
Granstedt , A. & Kjellenberg, L. 1996 Quality investigations with the K-t rial, Järna, and other Scandinavian
fertilization experim ents. In: Raupp, J. (Editor). Quality of plant products grown with manure fertilization”,
Juva, Finland. Concerted action supported by the European Community: Fertilization Systems in Organic
Farming. Institute for Biodynamic Research. Darmstadt.
19
Merskörd av bidynamiska fältpreparat
relaterat till aktuell skördenivå utan behandling
K-försöket i Järna 1958-1989
Skörd K1
(K2=100)
Trend
Rel.skörd K1
160
140
120
100
80
0
1000
2000
3000
Skörd K2 kg/ha
4000
5000
19. Användningen av de biodynamiska fältpreparaten(K1) gav från
1958-1990 i genomsnitt 10 %högre skördar av vårvete jämfört med
ingen användning (K2) under i övrigt likvärdiga förhållanden.
Däremot var variationen mellan åren stor och merskörden i K1 (full
BD behandling) var högre vid låga skördenivåer i det obehandlade
ledet K2 (ingen behandling med biodynamiska fältpreparat).
Biodynamiska kompostpreparat och all övrig behandling var
däremot exakt lika i K1 och K2 under 32 år. Försöket saknade dock
upprepningar i fält (Kjellenberg & och Granstedt 199822).
22
Kjellenberg, L. & Granstedt, A. 1998. Samband mellan Mark, Gröda, Gödsling. Resultat från K-försöket. En
33-årig studie av gödslingens inverkan på mark och grödors egenskaper. Nordisk Forskningsring meddelande 36,
Järna.
20
W. wheat Skilleby 1992-1997
75
Yield kg N/ha
Comp Comp +
- BD prep
+ BD prep
50
25
0
95
94
93
97
96
92
Fig 20. Användningen av de biodynamiska preparaten gav från
1992-1997 i genomsnitt 5 %högre skördar av höstvete jämfört med
ingen användning under i övrigt likvärdiga förhållanden med
komposterad gödsel i försök på Skilleby i Järna(Granstedt 200023).
Försöken genomfördes vid tre gödslingsnivåer, med 2-4
upprepningar i fält i en sk splitplot design för studium av
preparatverkan. Merskördarna av biodynamiska preparat var flera
av åren signifikanta. Däremot var variationen mellan åren stor med
en tendens till högre preparatverkan vid låga skördenivåer.
Preparatverkan blev negativ ett av de sex åren, år 1992 som hade
högst skörd under försöksperioden. Detta omvända förhållande vid
särskilt höga skördenivåer överensstämmer med resultaten från
såväl K-försöket som andra försök i enlighet med nästa figur.
23
Granstedt, A. 2000. Stallgödselanvändning i ekologisk odling med hänsyn till hushållning med
växtnäringsämnen och produktion i ekologisk odling. Ekologiskt Lantbruk 26. Sveriges Lantbruksuniversitet,
Uppsala.
21
Preparatverkan i relation till
avvikelse från skördeoptimum
Preparatverkan
%
(Källa: Uli König, 1995)
kvalitet
25
skörd
0
Medelskörd
-50
0
50
Skörd (avvikelse)
%
100
21. En översikt av mångfalden forskningsresultat rörande de
biodynamiska preparaten visar på stor variation. Ett närmare
studium av resultat från sammanlagt 28 försök tyder på
förekomsten av en överordnande princip: Preparaten har en
skördehöjande verkan vid låga och normala skördenivåer, vid
extremt höga skördenivåer kan denna effekt utebli eller sänka
skörden. Däremot verkar preparaten därvid höjande på
produkternas kvalitetsegenskaper som t.ex. hållbarhet vid
lagring (König, 199324; Raupp & König, 1996 25).
24
König, 1993. Systemregulierung – Ein Wirkungsprinzip der Biologischdynamischen Präparate. In U. Zerger
(Hg.). Forschung in ökologischen Landbau. SÖL-Sonderausgabe Nr. 42, 394-396.
25 RAUPP, J.; KÖNIG, U.J. (1996): Biodynamic preparations cause opposite yield effects depending upon yield
levels. Biol. Agric. & Hort. 13, 175-188
22
Sänkt nitrat och nitrit i Spenat
genom användning av biodyn. preparat
Nitrat (1 dag)
mg/kg
1200
Nitrit (8 dag)
mg/kg
Biodyn.
prep.beh.
1000
800
80
60
600
40
400
20
200
0
0
Stg.komp.
Stg.komp+FP
Stg.komp.+KP
Stg.k.+KP+FP
Stg.komp.
Stg.komp+FP
Stg.komp.+KP
Stg.k.+KP+FP
Inverkan på vitamin C i Spenat
genom användning av biodyn. preparat
10000
Vitam. C (1.dag)
mg/kg
Vm C (8.dag)
mg/kg
2000
7500
5000
2500
0
2500
Biodyn.
prep.beh.
1500
1000
500
0
Stg.komp.
Stg.komp+FP
Stg.komp.+KP
Stg.k.+KP+FP
Stg.komp.
Stg.komp+FP
Stg.komp.+KP
Stg.k.+KP+FP
22. Näringskvalitetsegenskaper som högre C-vitaminhalt och lägre nitrathalt
har i försök gynnats genom användning av biodynamiska kompostpreparat i
kombination med de biodynamiska fältpreparaten. Försök med spenat,
doktorsavhandling i Giessen (Elsaidi, 198226).
26
Elsaidi, S.M. 1982. Das nachernteverhalten von Gemüse, insbesondere Spinat (Spinatia oleratea L.) untere
besondere berücksichtigung der Nitratanreicherung in abhängigkeit von den Lagerbedingungen und von dem
düngung. (Diss. Giessen) Giessen.
23
I
Mineralisk
II
Organisk
III
Biodynamisk
3. Hög
2. Medel
1. Låg
gödsling
3. Hög
2. Medel
3. Låg
gödsling
23. Lagringsförsök med morötter, rödbetor och potatis visar att användningen
av komposterad organisk gödsel och de biodynamiska preparaten leder till
förbättrad lagringsduglighet. Bilderna visar detta från försök med morötter
efter lagring till februari månad under varma och fuktiga betingelser (1981 och
1983). Raderna 1, 2 och 3 (nedifrån och upp i bild 5 och 6) är morötter från tre
gödslingsnivåer, låg, normal och hög. Kolumnvis har vi följande tre typer av
gödsling i bilden från vänster till höger: I=Mineralgödsling, 2=Komposterad
gödsel, III =Komposterad gödsel + biodynamiska preparat. Försöket ingår i det
tidigare beskrivna långtidsförsöket i Darmstadt, vars resultat tyder på ett
samband mellan markbördighet och kvalitet (Abele, 198727).
27
Abele, U. 1987. Produktqualität und Düngung – mineralisch, organisch und bio-dynamisch. Angewandte
Wissenschaft. Schriftenreihe des BNL; 345. Landwirtschaftsverlag Münster-Hiltrup. Germany
24
Morötter kvar efter lagring
vid olika tidpunkt för sådd I,II,III
- inverkan av biodynamiska preparat
dt/ha
Skörd
750
Kvar efter
lagring
500
250
0
Såtid I, 24/3
III, 19/5
II, 21/4
vid
användning
av
biodynamisk
komp +
fältpreparat
Miner. göds.
Stg.komp.+KP
Stg.k.+KP+FP
I, 24/3
III, 19/5
II, 21/4
24a. Försenad sådd och/eller kraftig organisk gödsling kan leda till försämrad
kvalitet och sämre lagringsduglighet. Här återgivet resultat med försenad sådd
av morötter visar att behandlingen med samtliga biodynamiska preparat
(KP=biodynamiska kompostpreparat, FP= biodynamiska fältpreparaten horngödsel och horn-kisel utrörda i vatten) ledde till sådan mognadsgrad att
lagringsdugligheten blev god även vid försenad sådd (Wistinghausen, 197928).
28
Wistinghausen, E von 1979. Was ist Qualität. Wie entsteht sie und wie ist sie nachzuweisen. Istitut für
Biologisch Dynamisch Forschung, Darmstadt. Germany.
25
Sådd i
mars (normal)
april (sen sådd)
maj (försenad sådd)
Mineralgödsling
BD
kompostgösel utan
BD fältprepararat
BD
kompostgösel med
BD fältprepararat
24b. Morötter kvar efter lagring till april månad efter olika tidpunkter
för sådd samt vid olika gödslingsbehandlingar. Försenad sådd
och/eller alltför kraftig organisk gödsling kan leda till försämrad
kvalitet och sämre lagringsduglighet. Här återgivet resultat med
försenad sådd (klimatområde central-europa) visar att behandlingen
med samtliga biodynamiska preparat ledde till sådan mognadsgrad
att lagringsdugligheten blev god. Detta och andra försök tyder på
att det är viktigt att använda både de biodynamiska kompost- och
de bidynamiska fältpreparaten för att få full verkan på produkternas
kvalitetsegenskaper (Wistinghausen, 197929).
29
Wistinghausen, E von 1979. Was ist Qualität. Wie entsteht sie und wie ist sie nachzuweisen. Istitut für
Biologisch Dynamisch Forschung, Darmstadt. Germany.
26
Potatis Biodyn / Konventionell
K-exp.1958-89
Skörd
Torrsubstans
Råprotein
Rel. renprotein
Mörkfärgn. extr.
Nedbrytn.extr.
Lagringsförl.
Biokristallis.
UJ-exp.J.71-79
UJ-exp.U.71-76
-25 -20 -15 -10
-5
0
5 10
% differens
Vårvete Biodyn / Konventionell
K-exp.1958-90
Skörd
Råprotein
Torrgluten
EEA-index
Sönderfall extr.
Falltal
Amylogram
UJ-exp.J.71-79
UJ-exp.U.71-76
-20
-10
0
10
20
30
% differens
25. Sammanställning av jämförande kvalitetsförsök biodynamisk / konventionell
odling som pågått under slutet av 1900-talet i Sverige. Försöken har genomgående
visat högst kvalitetsegenskaper i biodynamisk odling: Lägre värden för negativa
egenskaper som råprotein, mörkfärgning, extraktsönderfall, lagringsförluster,
felenheter i biokristallisation. Högre värden för positiva egenskaper som torrsubstans,
relativ renprotein, C-vitamin, andelen essentiella aminosyror och stärkelseegenskaper
(falltalsbestämningar och amylogram). Bättre lagringsegenskaper har kompenserat för
lägre skördeutfall i potatis. M etodik och försöksresultat finns mer utförligt beskrivet i
bland annat böckerna Biodynamisk odling i forskning och försök (Granstedt, 199330),
Samband mellan Mark, Gröda Gödsling (Kjellenberg & Granstedt, 199831 samt flera
internationella publikationer (Granstedt , & Kjellenberg, 199632).
30
Granstedt, 1993. Biodynamisk odling i forskning och försök. Till minnet av jordbrukspionjären Bo D.
Pettersson. Telleby bokförlag. Järna.
31 Kjellenberg, L. & Granstedt, A. 1998. Samband mellan mark, gröda, gödsling – Resultat från K-försöket, en
33-årig studie av gödslingens inverkan på mark och grödors egenskaper. Rapport 1. Biodynamiska
Forskningsinstitutet, Järna.
32 Granstedt , A. & Kjellenberg, L. 1996 Quality investigations with the K-t rial, Järna, and other Scandinavian
fertilization experim ents. In: Raupp, J. (Editor). Quality of plant products grown with manure fertilization”,
Juva, Finland. Concerted action supported by the European Community: Fertilization Systems in Organic
Farming. Institute for Biodynamic Research. Darmstadt.
27
26. Växten kan beskrivas som en tids-organism med uppbyggnad och nedbrytning av
levande substan s och kommer till uttryck i substanssammansättning och formbildning över
tiden. Kvalité i biodynamisk odling kan studeras genom kemiska analyser som t.ex. visar
produkternas grad av mognad (nitrathalt, vitamininnehåll, proteinets biologiska värde,
samman satta sockerarter), fysiologiska egenskaper som lagringsduglighet
(extraktnedbrytning) och som formbildande förmåga (morfologiska studier av själva den
levande växten eller växtens inverkan på kristalliserande mineralsalter, biokristallisation)
(Granstedt, 1990 33).
33 Granstedt, A. 1993. Biodynamisk odling i forskning och försök. Till minnet av forskar och
jordbrukspionjären Bo D Pettersson. Telleby bokförlag. Järna
28
27. Kvalité i biodynamisk odling kan studeras genom kemiska analyser,
undersökningar av fysiologiska egenskaper som lagringsduglighet
(extraktnedbrytning) och genom studier av den levande växtens formbildande
förmåga. Denna förmåga hos det levande är påvisbar genom att tillsätta
växtextrakt till kristalliserande mineralsalter ( biokristallisation). Den vänstra
förstoringen från en kristallisationsbild är från kopparklorid kristalliserad
med extrakt från biodynamiskt odlad potatis. Den högra bilden med en
försvagad koordinering av kristallnålarna är från mineraliskt gödslad potatis.
September 2001 disputerade Jens Otto Andersson på en avhandling rörande
biokristallisation som ett metod att undersöka livsmedelsprodukters kvalitet
(Andersen, 200134).
34
Andersen, 2001. Development and application of the biocrystallization method. Revised version of PhD thesis
accepted September 14th 2001 at department of Agricultural Sciences, the Royal Veterinary and Agricultural
University, Copenhagen, Denmark. Biodynamic Research Associ ation, Denmark.
29
Formulär för kvalitetsbedömning av biodynamisk produktion
För förverkligande av kvalitets och miljömålen behövs en årlig utvärdering på den enskilda
gården med formulering av delmål och utarbetande av åtgärder för att uppnå dessa.
Rådgivarens uppgift är att på basis av produktundersökningar och miljö/resursanalyser på
gården hjälpa odlaren att uppnå en inre kvalitet (närings- och hälsovärde), en miljökvalitet
och också en etisk och social kvalitet i produktionen och som motsvarar konsumentens
förväntningar.
Mål
Utvärdering
Åtgärder
Livs medelskvalitet
Näringsvärde
Hälsovärde
S mak
Resurshushållning
Energi
Växtnäring
Markbördighet
Miljö
Näringsläckage
Luftutsläpp
Övrigt
Biologisk mångfald och
landskap
Grödor
Husdjur
Flora och fauna
Biotoper (våtmarker, äng och skog)
Landskapselement
Djurens välbefinnande
Hälsotillstånd och trivsel
Beteende
Utevistelse och miljö
Lands bygds utveckling
Eko/miljöservice
Konsument/producent relationer
Förädlingsverksamheter
S ysselsättningstillfällen
Artur Granstedt juni 2003
30