BLODET
Dagens tema:
1.Blodets sammansättning
2.Blodkärlen
Blodets
sammansättning
• Blodet är en stödjevävnad samt ett transportmedel
• Vad transporteras?
• Människans blodmängd: 4-5 liter
• Blodets indelas i: PLASMA & BLODCELLER
Sammasättning
Blodet
• PLASMA:
•
•
•
•
•
Proteiner
Vatten
Salter
Glukos
Fetter
• BLODCELLER:
• Röda blodceller (erytrocyter)
• Vita blodceller (leukocyter)
• Blodplattor (trombocyter)
Röda blodceller
• De röda blodcellerna transporterar syre mha. proteinet
Hemoglobin. Syre binds till järn som finns i hemoglobinet.
• Röda blodceller bildas i benmärgen ur stamceller. Röda
blodceller är kärnlösa.
• Produktionen regleras av hormonet EPO (Erytropoietin).
• Livslängden för en röd blodcell: 4 månader. Nedbryts av
makrofager i mjälten samt levern.
• Vid nedbrytningen av hemoglobin bildas bilirubin (gult
gallfärgämne) som färgar avföringen.
Vita blodceller
• Är vårt immunförsvar.
• Vita blodceller bildas också i benmärgen.
• Tre huvudgrupper: Granulocyter, Lymfocyter och Monocyter
• Främst ute i vävnaderna.
• Granulocyter kan omvandlas till Makrofager (ätarceller):
Nedbryter bakterier samt gamla röda blodceller
• Varierande mängder av vita blodceller tyder på sjukdom.
• Leukemi: För mycket vita blodkroppar
• Leukopeni: För lite vita blodkroppar
Blodplattor
• Trombocyterna sköter om koaguleringen.
• Utsöndrar enzymer som gör att fibrinogen (ett protein
i plasman) omvandlas till fibrin som är olösligt.
• Röda blodceller fastnar i fibrintrådarna, därför är
skorpan röd.
• Kalcium samt K-vitamin nödvändigt för koagulering.
• Kan ge upphov till blodproppar.
Blodkärlen &
Lymfsystemet
Blodkärl
Blodkärl
• Artärer: Tjocka och elastiska. Transporterar alltid blod bort
från hjärtat. Högt tryck.
• Arteriol: Liten artär
• Vener: Tunna och större än artärerna. Lägre tryck än i
artärerna. Klaffar. Transporterar alltid blod till hjärtat.
• Venol: Liten ven
• Kapillärer: Minsta formen av blodkärl. Mellan artärer och
vener. Syre och näringsämnen diffunderar till vävnaderna.
Slaggämnen samt koldioxid tas upp och transporteras bort.
• I kapillärerna sker alltså ämnesutbytet!
Artär & ven
Struktur
• Artärens struktur:
• Innerst epitel (ett cellager tjockt)
• Muskelskikt
• Bindvävnad
• Venens struktur: Samma lager men mycket tunnare.
• Transporten ”uppåt” beroende av klaffar och omgivande
muskelaktivitet.
• Kapillären: Endast ett cellager för ett effektivt utbyte av
ämnen. Blodplasma läcker ut och blir vävnadsvätska. En del
av vävnadsvätskan tas upp av lymfkärlen.
Skillnaden mellan artär och
ven ännu en gång…
Lymfkärlen
• Plasma läcker från kapillärer ut i vävnader och kallas
vävnadsvätska. Tas upp av lymfkärl och blir till lymfa.
• Små lymfkärl går ihop till större och mynnar ut i en
stor ven. Kärlen innehåller många klaffar.
• Lymfa: Proteiner och fetter. Fetterna upptagna från
tarmen.
• Lymfan via lymfknutor. Knutorna är filter som tar
bort bakterier ur lymfan.
Repetition
Blodet
Dagens tema:
1.Det dubbla blodomloppet
2.Hjärtat
Dubbelt blodomlopp
Blodomloppet &
hjärtat
• Människan har ett dubbelt samt fullständigt
blodomlopp.
• Syrerikt och syrefattigt blod blandas inte.
• Stora kretsloppet: Blodet via aortan och artärer till
kroppens alla delar. Återvänder via vener tillbaka till
hjärtat.
• Lilla kretsloppet: Syrefattigt blod från hjärtat till
lungorna. Blodet syrsätts och transporteras tillbaka till
hjärtat. Pumpas därefter ut i stora kretsloppet.
Hjärtat
Hjärtat
• 2 Förmak
• 2 Kammare
• Segelklaffar mellan förmaken och kamrarna.
• Fickklaffar i aortans samt lungartärens mynning.
• Hjärtsäcken som en ballong. Skyddar hjärtat.
• Hjärtmuskelcellerna tvärstrimmiga och oberoende av
viljan.
Tryck
• Normalt blodtryck: 120/80 mm Hg
• Systole: Hjärtat kontraherar
• Diastole: Hjärtat vilar
• 5 liter per minut!
• Hjärtat slår 60-100 slag i minuten
• Gråval: 9 ggr/min
• Kolibri 1200 gr/min
• P-piller höjer blodtrycket
Hjärtat
Blodets väg:
Blodet syrsätts i lungorna. Kommer in via lungvenen i
vänster förmak. Pressas in i vänster kammare. Från
vänster kammare via aortan ut i kroppen. Via vener
tillbaka till höger förmak. Härifrån till höger kammare.
Från höger kammare via lungartären till lungorna.
Retledningen
retledningen
• Hjärtat fungerar autonomt.
• Sinusknutan anger hjärtrytmen: Förmaken kontraherar
• AV-noden aktiveras: Kamrarna kontraherar
• Det autonoma nervsystemet påverkar hjärtats
slagfrekvens: Vid stress ökar hjärtslagens antal.
• Hjärtats slaghastighet och slagvolym reglerar kroppens
blodmängd samt blodkärlens blodtryck.
• EKG: Elektrokardiogram. Hjärtats elektriska impulser
kan mätas via huden.
Hjärtcykeln
Hjärtat
• Hjärtat är en muskel och behöver själv syre och näring.
• Kransartärer
• Angina pectoris: Förträngda kranskärl. Smärta vid
ansträngning.
• Ballongutvidgning & Bypassoperation
Kransartärer
hjärtattack
• Tilltäppt kransartär
• Leder till vävnadsdöd
• Rytmstörningar
• Nitro, Aspirin
hjärtattack
Åderförkalkning
Artificiellt hjärta
Artificiellt hjärta
Fakta
• 14 patienter, 1 levde i 512 dagar (2011)
• Hjärtat enkelt organ men svårt att ersätta
• Avstötning och problem med ”strömkälla”
Uppgifter
