Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Sektionen för arbetsterapi
Examensarbete, 15Hp
Höst-terminen 2013
Självskattat aktivitetsutförande för personer med
Dupuytrens kontraktur efter behandling med
Kollagenas Clostridium Histolyticum
Self-reported occupational performance among persons with
Dupuytren`s Contracture after treatment with Collagenas
Clostridium Histolyticum
Författare: Helena Eklund
Anna Hurtig
Handledare: Mandana Fallahpour
1
SAMMANFATTNING
Dupuytrens kontraktur ger en ökad kollagenproduktion i handflatan vilket bildar strängar
längs böjsenorna till framförallt lill- och ringfinger. Detta ger en nedsatt handfunktion och
resulterar ofta i ett nedsatt aktivitetsutförande inom aktivitetsområdena personliga dagliga
aktivteter, produktivitet och fritid. För två år sedan introducerades i Sverige en icke kirurgisk
behandlingsmetod med kollagenas clostridium histolyticum (KCH) som löser upp Dupuytrens
strängen. Det saknas studier som beskriver självskattat aktivitetsutförandet efter en längre tid
för personer med Dupuytrens kontraktur som behandlats med denna metod. Det övergripande
syftet med denna studie var att beskriva självskattat aktivitetsutförandet efter tre till sex
månader för personer med Dupuytrens kontraktur som behandlats med KCH. En deskriptiv
tvärsnittsstudie gjordes med mätning av självskattat aktivitetsutförande tre till sex månader
efter icke kirurgisk behandling av Dupuytrens kontraktur. Data från 58 personer från
Stockholmsområdet samlades in genom en enkät. Resultatet visar att personerna i studien
skattar ett högt aktivitetsutförande inom samtliga aktivitetsområdena. Studien visar också att
följsamheten till de arbetsterapeutiska interventionerna, användning av nattskena och
rörelseträningen är god. Majoriteten av de behandlade fingrarna är lill- och ringfingrar. Den
slutsats som görs är att som klinisk arbetsterapeut är det viktigt att kunna förmedla kunskap
till personer med Dupuytrens kontraktur om hur rörelseträning bör utföras och hur länge
nattskena bör användas samt att aktivitetsutförandet tre till sex månader efter behandling med
KCH är gott.
Keywords: hand, occupational therapy, rehabilitation
2
ABSTRCT
Dupuytren´s contracture gives an increased collagen production in the palm resulting in
strings along the flexor tendons, mainly to the little and ring fingers. This gives a reduced
hand function and often results in an impaired occupational performance in the activities of
self-care, productivity and leisure. A non-surgical treatment with collagenase clostridium
histolyticum(CCH), which release the Dupuytren´s cord was initiated to apply for treatment
in Sweden two years ago. There have been no longtime studies describing self-reported
occupational performance for persons with Dupuytren´s contracture treated with CCH. The
overall aim in this study was to describe self-reported occupational performance after three to
six months for persons with Dupuytren´s contracture treated with CCH. A descriptive cross
sectional study was carried out by measurement of self-reported occupational performance
three to six month after non-surgical treatment of Dupuytren´s contracture. Data from 58
individuals from the Stockholm area were collected through a questionnaire. The results show
that participants reported a high occupational performance in all activity areas. The study also
shows that compliance to the occupational therapy intervention, using night splint and hand
therapy, is good. The majority of the treated fingers are little and ring fingers. It can be
concluded that as a clinical occupational therapist, it is important to be able to impart
knowledge to persons with Dupuytren´s contracture how long hand therapy should be
performed and how long night splint should be used and that occupational performance three
to six month after treatment with CCH is good.
Keywords: hand, occupational therapy, rehabilitation
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
5
BAKGRUND
5
Sjukdomsbeskrivning
5
Medicinska behandlingsalternativ
6
Teoretisk bakgrund
7
Arbetsterapeutisk intervention för personer med Dupuytrens kontraktur
8
Aktivitetsutförandeproblem för personer med Dupuytrens kontraktur
9
SYFTE
11
MATERIAL OCH MEDTOD
11
Design
11
Urval/deltagare
11
Datainsamling
12
Databearbetning
13
Etiska aspekter
13
RESULTAT
14
Beskrivning av deltagarnas diagnosbild
14
Beskrivning av hur de arbetsterapeutiska interventionerna efterföljs
15
Beskrivning av deltagarnas aktivitetsutförande
16
DISKUSSION
19
Resultatdiskussion
19
Metoddiskussion
21
SLUTSATS
23
REFERENSER
24
BILAGA 1
28
4
BILAGA 2
32
BILAGA 3
33
FIGURFÖRTECKNING
Figur 1
Flödesschema vid KCH behandling
9
Figur 2
Beskrivning av hur länge personen använde nattskena
15
Figur 3
Beskrivning av hur länge personen utförde rörelseträning
16
Figur 4
Antal skattningar av samtliga aktiviteter
17
Figur 5
Antal skattningar inom respektive aktivitetsområde
18
5
INLEDNING
Vi har arbetat som arbetsterapeuter i drygt 20 år och de senaste 10 åren inom
handrehabilitering. Inom handrehabiliteringsverksamheten har patienter som opererats
kirurgiskt för Dupuytrens kontraktur varit en frekvent återkommande patientgrupp. Denna
patientgrupp har under våren 2013 erbjudits en ny icke kirurgisk behandling. Efter den
kirurgiska behandlingen och efterföljande rehabilitering har vi sett kvarstående nedsättningar i
aktivitetsutförandet. Efter den icke kirurgiska behandlingsmetoden och efterföljande
rehabilitering har vi upplevt att de kvarstående nedsättningarna i aktivitetsutförandet inte är
lika frekventa. Detta gjorde att vi ville studera hur aktivitetsutförandet såg ut hos dessa
personer en längre tid efter avslutad behandling.
BAKGRUND
Sjukdomsbeskrivning
Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som är lokaliserad till volan och dess
flexorsenor och är en vanlig sjukdom i handen(Lundborg, 1999). En svensk studie visar att
förekomsten av Dupuytrens kontraktur hos befolkningen är 6%(Bergenudd, Lindgärde &
Nilsson, 1993). Dupuytrens kontraktur har en högre förekomst i norra Europa och uppträder i
större utsträckning hos män än hos kvinnor, den är upp till 15 gånger vanligare hos
män(Malfi, Hindocha & Kahn, 2012). Förekomsten är även vanligare med stigande ålder, den
debuterar hos män i 55 års ålder och hos kvinnor i 65 års ålder. Litteraturen visar att förloppet
är aggressivare hos män(Townley, Baker, Sheppard & Grobbelaar, 2006). Desto tidigare
sjukdomen debuterar ju aggressivare är sjukdomsförloppet(Malfi et al., 2012). Orsaken till
Dupuytrens kontraktur är oklar men det föreligger en ärftlig faktor i genesen. Tidigare studier
har påvisat olika riskfaktorer så som rökning, alkohol, diabetes mellitus, fysiskt arbete samt
trauma(Townley et al, 2006). Sjukdomstillståndet har beskrivits som den mytomspunna
”Vikingasjukan”(Townley et al., 2006). En ökad kollagenproduktion i volans
palmaraponeuros ger tydliga strängar som efter månader till år kan ge kontrakturer i
metakarpofalangealleden(MCP) och proximala interfalangealleden(PIP). Om PIP-leden är
påverkad, kontrakt, är den betydligt svårare att korrigera. Det gäller även om fingret varit i ett
flekterat läge under en längre tid(Engstrand, Boren & Liedberg, 2009). De fingrar som främst
drabbas är lill- och ringfinger men även övriga fingrar samt tår kan angripas. Dupuytrens
kontraktur kan delas in i tre olika stadier, i det första stadiet uppkommer små knutor, nodulus,
i fingrarnas böjveck. Vid stadie två utvecklas sjukdomen så att fascian och fingrar involveras.
6
I det sista stadiet sprider sig sjukdomen och hårda strängar drar fingrarna in i ett flekterat läge
och fingret saknar normal extension(Malfi et al., 2012). Dupuytrenssträngarna,
nodulusbildningarna, i volan kan vara ömmande men själva sjukdomen är inte
smärtsam(Lundborg, 1999). Indikationen att åtgärda Dupuytrens kontraktur är att patienten är
hindrad i sitt aktivitetsutförande(Townley, et al., 2006).
Medicinska behandlingsalternativ
Kirurgisk behandling är golden standard för personer med Dupuytrens kontraktur.
Alternativen till kirurgisk behandling, så kallad icke kirurgisk behandling är nålfascectomi,
strålterapi samt injektion av kollagenas clostridium histolyticum(KCH )(Thomas & Bayat,
2010). Den kirurgiska behandlingen, innebär att de sjukliga förändringarna som finns i vola
tas bort vid ett operativt ingrepp. Risken för recidiv är stor vid kirurgisk behandling. Det
föreligger också en risk för infektioner samt skador på nerver efter kirurgiskt ingrepp(Posser
& Conolly, 2005). Vid operation efter ett recidiv är risken för komplikationer drastiskt
ökad(Khashan, Smithham, Kahn & Goddard, 2011). Vid nålfacectomi punkteras Dupuytrens
strängen upprepade gånger så att den slutligen brister(Malfi et al., 2012). Det förekommer
även amputation av finger om kontrakturen i fingret är bestående(Posser & Conolly, 2005).
Vid strålterapi strålas Dupuytrenssträngen i vola. Denna metod är under utveckling och syftar
främst till att fördröja kirurgiskt ingrepp(Van Rijssen, 2012).
Sedan 2011 finns i Sverige behandlingsmetoden med kollagenas clostridium
histolyticum(KCH)(Läkemedelsverket, 2013) som har läkemedelsnamnet Xiapex(FASS,
2013). Läkemedlet injiceras i Dupuytrenssträngen och ett verksamt protein påverkar
kollagenfibrerna och löser upp strängen i vola. Efter imobilisering i ett dygn extenderas
behandlad led. Vid misslyckad extension kan proceduren upprepas upp till tre gånger i en och
samma led med en månads mellanrum(FASS, 2013). Vid behandling med KCH kan handen
användas fullt ut i lätta aktiviteter en vecka efter behandling och vid medeltunga till tunga
aktiviteter två till åtta veckor efter behandling(Wilbrand, 2013). Det som kan begränsa
aktivitetsutförandet är smärta och eventuell kvarstående kontrakturer i finger eller
intilliggande fingrar. Någon specifik ärrbehandling behövs inte då eventuella sår som
uppkommer i samband med extension av finger läker med ett mycket gott resultat.
7
Teoretisk bakgrund
Arbetsterapeutens roll är att möjliggöra aktivitet för personen. Inom arbetsterapi är aktivitet
och utförandet av aktivitet centralt(Townsend et al., 1997). Townsend et al.,(1997) menar
vidare att utförandet av aktiviteter är grundläggande och karakteristiskt för människan och att
vara aktiv är en viktig faktor för att uppleva hälsa. I Canadian Model of Occupational
Performance(CMOP) beskrivs aktivitetsutförande vara resultatet av samspelet mellan
personen, omgivningen och aktiviteten. Personen är försedd med känslomässiga-, fysiska-och
kognitiva utförandekomponenter och varje person beskrivs ha en inneboende
drivkraft(spirituality) som ger personen motivation att utföra aktiviteter. Utförandet av
aktiviteter påverkas av personens omgivning och roller, vilka kan beskrivas som fysiska,
kulturellt eller institutionellt betingade. I CMOP beskrivs vidare att aktivitetsutförandet
baseras på vad personen upplever och inte vad som kan observeras objektivt. Aktiviteterna
och utförandet av dessa definieras av personen själv men också tillfredsställelsen i utförandet.
Personen utför aktiviteter med ett särskilt syfte, aktiviteter för att ta hand om sig själv personliga dagliga aktiviteter, aktiviteter för att försörja sig - produktivitet och aktiviteter
för att njuta av livet utan krav att vara produktiv - fritid. Att utföra aktiviteter är viktigt för
personer oavsett ålder, kön eller aktivitetsbegränsningar. Varje förändring i samspelet mellan
personen, omgivningen och aktiviteten påverkar aktivitetsutförandet(Law et al.,
2005;Townsend et al.,1997).
Arbetsterapiprocessens fyra steg bedömning, planering, interventioner och utvärdering vad
gäller aktivitetsutförande och funktion ska leda personen till att kunna anpassa sin situation
och ändra sitt utförande och uppnå ett bättre aktivitetsutförande. Den arbetsterapeutiska
behandlingen ska utföras i samråd med personen och respektera dennes självbestämmande
och integritet(SFS 1982:763). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och
hälsa(ICF)(Socialstyrelsen, 2003) är ett strukturerat, standardiserat internationellt språk för att
beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i förhållande till hälsa. ICF definierar
hälsokomponenter och indelas i kroppsfunktion och kroppsstruktur, aktivitet och delaktighet
samt omgivnings- och personfaktorer(Socialstyrelsen, 2003). Nedsatt handfunktion kan
innebära ett begränsat aktivitetsutförandet. En begränsning i aktivitetsutförandet kan innebära
svårighet att engagera sig i sin livssituation vilket innebär en delaktighetsinskränkning
(Socialstyrelsen, 2003). Att vara delaktig i beslut, att kunna påverka sin vardag och sin
livssituation är viktiga faktorer för att uppleva hälsa(Townsend et al., 1997).
Handrehabiliteringen innebär inte bara träning eller behandling av kroppsfunktioner och
8
kroppsstruktur utan även träning av svårigheter att utföra aktiviteter för att öka möjligheten att
utföra sina roller(Case-Smith, 2003). Det är därför viktigt att studera hur personer med
Dupuytrens kontraktur upplever sitt aktivitetsutförande efter behandling, detta för att bättre
kunna planera för deras ökade aktivitetsutförande och deltagande i det dagliga livet.
Arbetsterapeutisk intervention för personer med Dupuytren kontraktur
Arbetsterapiprocessen används som struktur för bedömning/utredning, planering och
uppföljning av de arbetsterapeutiska interventionerna. I arbetsterapiprocessen används
Canadian Occupational Preformance Measure(COPM) som ett instrument för att identifiera
aktiviteter och aktivitetsområden personen har problem med och utifrån detta definiera
individuella mål för att öka personens aktivitetsutförande. Detta gör att målet är relevant och
personen blir delaktig i processen(Case-Smith, 2003; Law et al., 2005).
Bedömning/utredning
Bedömning av ledrörlighet, knytdiastas samt sträckdefekt mäts(HAKIR, 2013). Nedsättning
av sensibilitet samt smärta bedöms på kroppsstruktur/kroppsfunktions nivå. Bedömning av
aktivitetsnedsättning görs inom aktivitet/delaktighetsområdet(Socialstyrelsen, 2003) .
Identifiering av problem i aktivitetsutförandet görs genom intervju där patienten får beskriva
vilka aktiviteter som är viktiga att kunna utföra(Law et al., 2005).
Planering
Individuella mål och en behandlingsplan skapas med fokus på patientens val av aktiviteter
inom aktivitetsområdena personliga dagliga aktiviteter, produktivitet och fritid, för att
möjliggöra ett ökat aktivitetsutförande(Law et al., 2005).
Interventioner
Utprovning av statisk ortos görs efter extraktion av behandlad led. Ortosbehandling
rekommenderas nattetid upp till tre månader. Flexion- och extensionsträning av fingerleder,
enskilda leder samt sammansatt flexion görs flera gånger dagligen. Vid behov ges även
ödemreducerande övningar.
Utvärdering
Utvärdering görs utifrån de individuella målen. Genom intervju angående aktivitetsutförande,
smärta och sensibilitet samt mätning av rörlighet. Uppföljning/utvärdering av ortosen och
träningsprogram.
9
Injektionsdag
• Handen imobiliseras
Dag 2
• Extension av
behandlad fingerled
• Ortos dygnet runt
1 vecka
• Påbörja rörelseträning
• Använda handen i
aktivitet
• Ortos nattetid
2-12 veckor
• Besök efter behov
• Fortsatt rörelseträning
• Ortos nattetid
• Använda handen fritt i
alla ADL.
Figur 1: Flödesschema vid KCH behandling
Hela den beskrivna processen visas i Figur 1 som illustreras ovan. Figuren visar
flödesschemat över behandlingsprocessen för personer med Dupuytrens kontraktur som
behandlats med KCH enligt rådande behandlingspraxis i Sverige. De arbetsterapeutiska
interventionerna efter KCH behandling startar samma dag som fingerleden extenderas(Se
Figur 1).
Aktivitetsutförandeproblem för personer med Dupuytrens kontraktur
Dupuytrens kontraktur kan resultera i deformiteter i handen och därmed en nedsatt
handfunktion. När kontrakturen har fortskridit långt hindrar den dagliga aktiviteter och
arbetsförmågan, den kan också orsaka förlägenhet och detta påverkar personens livskvalitet
(Badalamente & Hurst, 2007). Den kliniska erfarenheten är att personer med Dupuytrens
kontraktur ofta beskriver svårighet att skaka hand, ta på handskar, skriva på tangentbord,
tvätta ansiktet, och att utföra fritidsaktiviteter som golf och trädgårdsarbete. Att inte kunna
utföra dessa aktiviteter påverkar personens liv och är ofta orsaken till att personen söker hjälp
för att behandla sjukdomen(Thomas & Bayat, 2010). Det är endast få studier där personer
med Dupuytrens kontraktur själva har beskrivit sina svårigheter att utföra dagliga aktiviteter
kopplat till försämrad handfunktion. I en tidigare studie användes enkäten Disability of the
Arm, Shoulder and Hand(DASH) som en parameter i jämförelsen av två kirurgiska tekniker
där beskrivs aktiviteter så som: öppna burkar, skaka hand, ta på handskar och stoppa handen i
byxfickan vara de aktiviteter där aktivitetsutförandet förbättrade mest i de båda
undersökningsgrupperna(Skoff, 2004). I en annan tidigare studie jämförs tre olika kirurgiska
tekniker, här får personer med Dupuytrens kontraktur svara på om de har svårighet att utföra
fem olika aktiviteter: skaka hand, placera handen i fickan, ta på handskar, skriva på
tangentbord, utföra fritidsaktiviteter så som tennis och golf innan de olika kirurgiska
behandlingarna. Här framkommer att den vanligaste svårigheten i aktivitetsutförandet är att ta
på handskar(Roush & Stern, 2000). I en tidigare svensk studie gjord av arbetsterapeuter
intervjuas personer med Dupuytrens kontraktur innan kirurgisk behandling för att identifiera
10
de aktiviteter som är svårast att utföra. Utförandet skattas sedan i en tio gradig skala i “kan
inte alls utföra den” till “kan utföra den extremt bra”. Här identifieras aktiviteterna att ta på
handskar, tvätta sig, klä på sig, snickra och skaka hand samt aktiviteter som involverar båda
händerna t e x cykla och spela piano(Engstrand, Boren & Liedberg, 2009). I ett
examensarbete där 22 deltagare ska behandlas med (KHC) för Dupuytrens kontraktur används
Canadian Preformance Measure(COPM) som instrument för att identifiera vilka aktiviteter
som är ett problem och vilka aktiviteter som är viktiga att utföra för deltagaren. De aktiviteter
som nämns mest frekvent av deltagarna är att tvätta sig och att ta på handskar. Aktiviteterna
att skriva på tangentbord, torka bord, diskbänk samt stoppa hand i ficka nämns
också(Laritzson, 2012). De två sista studierna har gemensamt att de undersöker personer med
Dupuytrens kontraktur med fokus på aktivitetsutförande. I studien gjord av Engstrand et al.
följs aktivitetsutförandet upp tre månader efter kirurgiskt behandling. I Laritzsons studie följs
personernas aktivitetsutförande upp fem veckor efter icke kirurgisk behandling.
Behandlingsmålet för dessa personer med Dupuytrens kontarktur är att främja deras
aktivitetsutförande för att möjliggöra delaktighet i dagliga aktiviteter. Enligt litteraturen
saknas studier gjorda med fokus på aktivitetsutförande en längre tid efter icke kirurgisk
behandling av Dupuytrens kontraktur. Det är därför viktigt att studera hur personer med
Dupuytrens kontraktur upplever sitt aktivitetsutförande efter avslutad behandling. Detta för att
bättre kunna planera de arbetsterapeutiska interventionerna för personer med Dupuytrens
kontraktur för att öka aktivitetsutförandet och delaktigheten i dagliga aktiviteter. Därför finns
det ett behov av att studera och beskriva aktivitetsutförandet inom aktivitetsområden
personliga dagliga aktiviteter, produktivitet och fritid för att bredda kunskapen om
aktivitetsutförandet för personer med Dupuytrens kontraktur som fått icke kirurgisk
behandling med KCH.
11
SYFTE
Det övergripande syftet med studien är att beskriva självskattat aktivitetsutförandet efter tre
till sex månader för personer med Dupuytrens kontraktur som behandlats med KCH.
Frågeställningar
1. Att beskriva deltagarnas diagnosbild?
2. Att beskriva hur de arbetsterapeutiska interventionerna efterföljs?
3. Att beskriva deltagarnas självskattade aktivitetsutförande i de tre aktivitetsområdena,
personliga dagliga aktiviteter, produktivitet och fritid?
MATERIAL OCH METOD
Design
Studiens design är en deskriptiv tvärsnittstudie med mätning av självskattat
aktivitetsutförande tre till sex månader efter icke kirurgisk behandling av Dupuytrens
kontraktur(Ejlertsson, 2003).
Urval/deltagare
Under våren 2013, mars-juni, har totalt 86 personer, 14 kvinnor och 72 män, behandlats med
KCH på en handkirurgimottagning och fått rehabilitering på en primärvårdsrehabenhet i
Stockholmsområdet. Av dessa 86 personer har 10 personer, 2 kvinnor och 8 män, vid tiden för
enkätundersökningen fått ytterligare icke kirurgisk behandling med KCH och deltar i
rehabilitering på primärvårdsrehabenheten . Dessa personer har därför exkluderats då de
behandlas av författarna. Efter exkludering återstår 76 personer som har tillfrågats om att
delta i en enkätstudie(Trots, 2012). En enkät, med en demografisk del och en del där
aktivitetsutförandet självskattas skickades till dessa 76 personer, 12 kvinnor och 64 män. 18
personer svarade inte, 3 kvinnor och 15 män. Detta ger en studiepopulation på 58 personer.
Svarsfrekvensen är 76 %. Deltagarna är 9 kvinnor och 49 män, medelåldern är 67 år.
Deltagarna i studien beskrivs i Tabell I.
12
Tabell I: Bakgrundsdata på personer i studien som kön, civilstånd, ålder, arbete, rökare, släkting med
Dupuytrens kontraktur och handdominans. n=58
Karaktäristika
Kön
Man
Kvinna
Civilstånd
Gift/sambo
Ensamstående
Inget svar
Ålder
Medelålder(SD)*
Spridning
Arbete
Arbetar/studerar
Pensionär
Sjukskriven
Inget svar
Rökare
Ja
Nej
Inget svar
Släkting med DC**
Ja
Nej
Inget svar
Handdominans
Höger
Vänster
Inget svar
*SD=standard deviation
**DC=Dupuytrens kontraktur
n(%)
49(85)
9(15)
29(50)
7(12)
22(38)
67(10)
39-90
19(33)
36(62)
2(3)
1(2)
8(14)
49(84)
1(2)
28(48)
28(48)
2(4)
47(81)
7(12)
4(7)
Datainsamling
Till varje deltagare skickades en kodad enkät(bilaga 1), följebrev(bilaga 2) och ett
färdigfrankerat svarskuvert. I följebrevet uppmanas de som vill delta i studien att svara inom
två veckor. Efter en vecka skickades en påminnelse ut till de som inte svarat(Trots, 2012).
En enkät har gjorts med en demografisk del med data så som kön, ålder, civilstånd, arbete,
rökare, ärftlighet, dominant hand, antal fingrar med Dupuytrens kontraktur,
behandlat/obehandlade finger samt hur länge som träning utförts och nattskena har använts. I
andra delen av enkäten får personen självskatta sitt nuvarande aktivitetsutförande inom
CMOPs aktivitetsområden personliga dagliga aktiviteter, produktivitet och fritid(Townsend et
al., 1997)(bilaga1). Aktiviteterna i självskattningsdelen har valts utifrån vad som framkommit
i litteraturen vara aktiviteter som personer med Dupuytrens kontraktur har svårighet att utföra
13
samt utifrån den kliniska erfarenheten hos författarna. Varje aktivitetsområde innehåller också
en öppen fråga där personen själv får definiera en aktivitet som denne hade svårt att utföra
innan behandlingen, därefter skattas aktivitetsutförande även i denna aktivitet. Skalan för
självskattning som finns i enkäten är en tio gradig, grafisk, visuell analogskala(VAS), där
siffran ett definieras som “Kan inte alls utföra” och siffran tio som “Kan utföra extremt bra”.
Denna skala har hämtats från COPM(Law et al., 2005). I enkäten har skalan använts för
skattning av aktivitetsutförandet vid ett tillfälle i för personen redan givna aktiviteter. I COPM
används skalan för att skatta aktivitetsutförandet i aktiviteter definierade av personen själv
och som är viktiga för personen att utföra. Det skattade värdet jämförs sedan med nästa
skattningstillfälle efter arbetsterapeutisk intervention. Personen jämför sitt tidigare
aktivitetsutförande med sitt nuvarande(Law et al., 2005).
Databearbetning
I de insamlade enkäterna kodades varje svarsalternativ och fördes in i ett excel
dokument(Trots, 2012) som sedan fördes in i statistik programmet SPSS version 22(SPSS,
2011) för vidare databearbetning. Insamlat materialet är på nominal och ordinal nivå.
Deskriptiv nominaldata presenteras i frekvens, procent och spridning. Ordinaldata presenteras
i frekvens. Samtliga procenttal har avrundats(Ejlertsson, 2003).
Etiska aspekter
Studien har följt ”Policy för hantering av etiska frågor i samband med genomförandet av
examensarbeten, kandidatnivå, 15 hp, inom Arbetsterapeutprogrammet vid Karolinska
Institutet”. Skriftligt medgivande att genomföra studien har inhämtats från verksamhetschefen
på primärvårdsrehabenheten. Verksamhetschefen på handkirurgimottagningen har informerats
om studien(bilaga 3). Deltagarna har informerats skriftligt om studiens bakgrund, syfte och att
medverkan är frivillig. Att alla svar behandlas konfidentiellt, inga resultat redovisas på
individnivå och sammanställningen av alla resultat redovisas i tabellform på gruppnivå. All
insamlad data har avidentifierats och förvarats inlåst(Patel & Davidsson, 2011).
14
RESULTAT
Det övergripande syftet med denna studie har varit att beskriva aktivitetsutförandet efter tre
till sex månader för personer med Dupuytrens kontraktur som behandlats med KCH.
Resultatet presenteras i tre delar:
1. Beskrivning av deltagarnas diagnosbild.
2. Beskrivning av hur de arbetsterapeutiska interventionerna efterföljs.
3. Beskrivning av deltagarnas aktivitetsutförande i de tre aktivitetsområdena personliga
dagliga aktiviteter, produktivitet och fritid.
Beskrivning av deltagarnas diagnosbild
Totalt deltog 58 personerna i studien, dessa har sammanlagt 96 fingrar som är drabbade av
Dupuytrens kontraktur. Av dessa 58 personer har 33 personer(57 %), ett finger med
Dupuytrens kontraktur, 17 personer(29 %), har två fingrar med Dupuytrens kontraktur, fem
personer(9%), har tre fingrar med Dupuytrens kontraktur, en person(2%), har fyra fingrar
med Dupuytrens kontraktur och två personer(3%), har fem fingrar med Dupuytrens
kontraktur(Se Tabell II).
Hos de 58 personerna har totalt 61 fingrar behandlads i studien. 55 personer har behandlat ett
finger och tre personer har behandlat två fingrar vid samma behandlingstillfälle. 15
personer(26 %) har behandlat höger lillfinger. 23 personer(40 %) har behandlat vänster
lillfinger. 10 personer(17%) har behandlat höger ringfinger. 11 personer(19 %) har behandlat
vänster ringfinger och två personer(3 %) har behandlat vänster långfinger. Inga tummar,
pekfingrar eller höger långfingrar har behandlats(Se Tabell II).
Av de 58 personerna har 34(59 %) inga kvarvarande fingrar med Dupuytrens kontraktur. 14
personer(24 %) har ett obehandlat finger med Dupuytrens kontraktur, fyra personer(7 %) har
två obehandlade fingrar med Dupuytrens kontraktur, en person(2 %) har tre obehandlade
fingrar med Dupuytrens kontraktur, en person(2%) har fyra obehandlade fingrar med
Dupuytrens kontraktur, en person(2%) har fem obehandlade fingrar med Dupuytrens
kontraktur och tre personer(5%) har inte svarat på frågan(SeTabell II).
15
Tabell II: Beskrivning av antal fingrar med Dupuytrens kontraktur, behandlade fingrar och
kvarvarande obehandlade fingrar i studien(n=58)
Variabel
n(%)
Totalt antal fingrar* med DC
Ett finger
33(57)
Två fingrar
17(29)
Tre fingrar
5(9)
Fyra fingrar
1(2)
Fem fingrar
2(3)
Behandlat finger**
Höger/vänster lillfinger
15(26)/23(40)
Höger/vänster ringfinger
10(17)/11(19)
Höger/vänster långfinger
0/2(3)
Höger/vänster pekfinger
0/0
Höger/vänster tumme
0/0
Obehandlade fingrar*** med DC
Inget finger
Ett finger
Två fingrar
Tre fingrar
Fyra fingrar
Fem fingrar
Inget svar
*=96
**=61
***=34
DC= Dupuytrens kontraktur
34(59)
14(24)
4(7)
1(2)
1(2)
1(2)
3(5)
Beskrivning av hur de arbetsterapeutiska interventionerna efterföljs
De arbetsterapeutiska interventioner som behandlats i studien är hur länge nattskena använts
och hur länge rörelseträning utförts(n=58) .
50%
45%
40%
35%
30%
25%
Hur länge använde du Din
nattskena?
20%
15%
10%
5%
0%
Inte alls
En månad
Två
månader
Tre
månader
Mer än tre Inte svarat
månader
Figur2: Beskrivning av hur länge personen använde nattskena
Figur 2 visar att av de 58 personerna har 57(98 %) svarat på frågan ”Hur länge använde du
din nattskena?”. En person(2 %) använde inte nattskena alls, 13 personer(22 %) använde
16
nattskena i en månad, 11 personer(19 %) använde nattskena i två månader, 26 personer(45 %)
använde nattskena i tre månader och sex personer(10 %) använde nattskena i mer än tre
månader(Figur 2).
45%
40%
35%
30%
25%
Hur länge utförde Du
rörelseträningen?
20%
15%
10%
5%
0%
Inte alls
En månad
Två månader Tre månader
Mer än tre
månader
Figur 3: Beskrivning av hur länge personen utförde rörelseträning
Figur 3 visar att på frågan ”Hur länge utförde Du rörelseträningen” har samtliga personer
svarat. Två personer(3 %) har svarat att de inte rörelsetränade alls, 23 personer(40%)
rörelsetränade i en månad, 14 personer(24%) rörelsetränade i två månader, 13 personer(22%)
rörelsetränade i tre månader och sex personer(10%) rörelsetränade i mer än tre månader(Figur
3).
Beskrivning av deltagarnas aktivitetsutförande
I Figur 4 beskrivs personernas skattningar från 1 till 10 av deras aktivitetsutförande i de olika
områdena personliga dagliga aktiviteter, produktiv och fritid.
I enkäten skattar personerna 14 aktiviteter varav fem inom aktivitetsområdet
personliga dagliga aktiviteter, fem inom aktivitetsområdet produktivitet och
fyra inom aktivitetsområdet fritid. Varje aktivitet skattas från 1-10 där 1 =
”Kan inte alls utföra den” och 10 = ”Kan utföra den extremt bra”. Lägsta och
högsta skattningssiffran i varje aktivitet redovisas här nedan.
17
Figur4:Antal skattningar av samtliga aktiviteter
Inom aktivitetsområdet Personliga dagliga aktiviteter skattas aktiviteterna:
tvätta ansikte, av en person med siffran 2 och av 31 personer med siffran 10,
knäppa knappar av två personer med siffran 5 och av 30 personer med siffran
10, ta glas av en person med siffran 3 och av 34 personer med siffran 10,
stoppa hand i ficka av en person med siffran 2 och av 29 personer med siffran
10, ta på handskar av en person med siffran 2 och av 23 personer med siffran
10, en person har inte skattat denna aktivitet.
Inom aktivitetsområdet Produktivitet skattades aktiviteterna: Öppna
burkar/förpackningar av två personer med siffran 4 och 28 personer med
siffran 10, en person skattade inte denna aktivitet, putsa fönster av en person
med siffran 5 och av 27 personer med siffran 10, åtta personer skattade inte
denna aktivitet, torka bord/diskbänk av en person med siffran 2 och av 31 med
siffran 10, en person skattade inte denna aktivitet, ta tag om ratt vid bilkörning
av två personer med siffran 5 och av 35 personer med siffran 10, sju personer
skattade inte denna aktivitet, skriva på tangentbord av en person med siffran 5
och av 29 personer med siffran 10, fem personer skattade inte denna aktivitet.
18
Inom aktivitetsområdet Fritid skattades aktiviteterna: skaka hand av två
personer med siffran 5 och av 33 personer med siffran 10, sju personer har inte
skattat denna aktivitet, spela kort av två personer med siffran 5 och av 26
personer med siffran 10, 17 personer har inte skattat denna aktivitet, läsa bok
av en person med siffran 3 och av 34 personer med siffran 10, fyra personer har
inte skattat denna aktivitet, hantera mobiltelefon av tre personer med siffran 5
och av 32 personer med siffran 10, tre personer har inte skatta denna
aktivitet(Figur 4).
Figur 5 visar resultatet av skattningarna i aktivitetsutförande inom det tre
aktivitetsområdena personliga dagliga aktiviteter, produktivitet och fritid i
förhållande till varandra.
160
140
Antal skattningar
120
100
80
Personliga dagliga aktiviteter
Produktivitet
60
Fritid
40
20
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Inget
svar
Skalsteg
Figur5: Antal skattningar inom respektive aktivitetsområde(n=58)
I figur 5 ser man de sammanlagda skattningarna fördelat på respektive
aktivitetsområde. Skattningen ”Kan utföra den extremt bra” dvs siffran 10 har
fått majoriteten av skattningarna inom alla aktivitetsområdena. I figur 5 kan
även ses att bortfallet av skattningar är störst i aktivitetsområdena produktivitet
och fritid.
Inom varje aktivitetsområde i enkäten finns en öppen fråga där personen kan
definiera och skatta en aktivitet som personen hade svårighet att utföra innan
19
behandlingen. De aktiviteter som framkom i de öppna frågorna visas i tabell
III. Aktiviteter inom samtliga aktivitetsområden framkom, totalt antal
aktiviteter är 28, varav 25 är individuella då tre personer har beskrivit samma
aktivitet. Dessa aktiviteter är: hålla skruvmejsel, klappa händer och göra
armhävningar(Se Tabell III).
Tabell III: Sammanställning av aktiviteter från enkätens öppna frågor
Personliga dagliga aktiviteter
Produktivitet
Knyta skosnöre
Hålla skruvmejsel
Klappa någon
Öppna plastpåsar
Sätta ring på fingret
Ta emot växelpengar
Dragkedjor
Kratta/skotta snö
Rakning
Kavla degrullar, Finska Pinnar
Tvätta håret
Rulla köttbullar
Klippa vänster lillfingernagel
Bläddra i papper med vänster hand
Tvätta höger armhåla
Skriva
Bära matkasse med hela handen
Visst bärande
Fritid
Bowling
Sport
Klappa händerna
Armhävning
Ta gitarrackord
Gympapass
Golf
Klia hustrun på ryggen
Ge massage
Paddla kanot
DISKUSSION
Syftet med studien har varit att beskriva självskattat aktivitetsutförandet efter tre till sex
månader för personer med Dupuytrens kontraktur som hade behandlats med KCH. Detta
genom frågeställningarna om hur aktivitetsutförandet såg ut inom aktivitetsområdena
personliga dagliga aktiviteter, produktivitet och fritid och hur personerna följde de
arbetsterapeutiska interventionerna. Resultatet av studien visade att majoriteten av personerna
skattade sitt aktivitetsutförande högt i den tiogradiga skattningsskalan. Detta åskådliggörs i
figur 5 där en jämförelse mellan skattningarna inom de olika aktivitetsområdena redovisas.
Resultat av studien visade även att följsamheten till de arbetsterapeutiska interventionerna var
god. Nattskenan användes av majoriteten i tre månader eller mer och rörelseträningen utförde
majoriteten i en månad eller längre.
Resultatdiskussion
Som tidigare nämnts visade resultatet att personerna i studien skattade sitt aktivitetsutförande
högt i alla tre aktivitetsområdena, personliga dagliga aktiviteter, produktivitet och fritid, tre
till sex månader efter behandling med KCH. En möjlig anledning till detta resultat kan vara
att studien exkluderade tio personer då de återkom under hösten 2013 för ytterligare
behandling med KCH och rehabilitering hos författarna. Då de exkluderade personer har
ytterligare fingerleder med Dupuytrens kontarktur är det möjligt att dessa personer kan ha ett
20
större problem med aktivitetsutförandet än de som deltagit i studien. Om dessa personer hade
inkluderats i studien hade det eventuellt påverkat resultatet av de skattade aktiviteterna.
Majoriteten av personerna som deltagit i studien hade endast ett finger med Dupuytrens
kontraktur och majoriteten av personerna skattade ett högt aktivitetsutförande.
Emellertid stämmer resultatet från denna studie överens med vad studierna av Engstrand et al.
(2009) och Herold-Jerosch, Shepstone, Chojnowski, & Larson et al.(2011)visade, att personer
med Dupuytrens kontraktur är pensionerade män över 60 år som har kontrakturer i lill- och
ringfinger. Då rökning har beskrivits som en riskfaktor i flera studier, där ibland Townley et
al.(2006), är resultatet i denna studie med endast 14 % rökare oväntat. Bergenudd et al.(1993)
har dock i sin studie inte kunnat påvisa något samband mellan rökning och Dupuytrens
kontraktur.
En frågeställning i denna studie var hur de arbetsterapeutiska interventionerna efterföljs. På
frågan om hur länge nattskena användes svarade en majoritet av personerna i studien att de
använde nattskenan i tre månader eller mer, vilket var den rekommendation som gavs av
arbetsterapeuten, vilket är rådande behandlingspraxis. Någon aktuell studie fanns inte där
användandet av nattskena studerats för personer med Dupuytrens kontraktur som behandlats
med KCH. Däremot fanns en studie av Jerosch-Herold et al.(2011) som har studerat
användandet av nattskena efter kirurgisk behandling och där kunde inte påvisas att nattskenan
hade någon betydande effekt för handfunktionen, fingerrörlighet eller patientens nöjdhet . I
samma studie nämndes att rörelseträningen anpassas individuellt till personens behov vad
gäller flexion, extension samt ödemprofylax . När det gäller frågan om hur länge
rörelseträning utfördes så hade endast 3 % av personerna i studien inte rörelsetränat alls.
Övriga personer hade utfört rörelseträning i en månad eller mer. Tio procent av personerna
hade utfört rörelseträning i mer än tre månader vilket är en lika stor andel som använde
nattskena i mer än tre månader. Det är möjligt att de personer som använde nattskena i mer än
tre månader även hade behov av att rörelseträna under samma tidsperiod.
Resultatet visade att personer med Dupuytren kontraktur som behandlades med KCH hade ett
högt självskattat aktivitetsutförande tre till sex månader efter behandling. Enstaka personer
skattade ett lågt aktivitetsutförande inom aktivitetsområdet personliga dagliga aktiviteter. De
aktiviteter som skattades lägst var tvätta ansikte, stoppa hand i ficka och ta på handskar vilka
skattades med siffran 2. Inom aktivitetsområdet produktivitet skattades aktiviteten torka
bord/diskbänk av en person med siffran 2. En möjlig förklaring till detta kan vara att dessa
21
personer hade kvarstående obehandlade fingrar med Dupuytens kontraktur. Ytterligare en
förklaring kan vara att endast en led i det kontrakta fingret hade behandlats med KCH, det vill
säga att personen hade en kvarstående kontraktur i behandlat finger. Det kan också vara så att
extensionsproceduren misslyckades och kontrakturen kvarstår.
Att de lägsta skattningarna i aktivitetsutförandet fanns inom aktivitetsområdet personliga
dagliga aktiviteter överensstämmer med studierna gjorda av Engstrand et al. (2009) och
Lauritzsen (2012) där det beskrivs att majoriteten av problem med aktivitetsutförandet hamnar
inom personliga dagliga aktiviteter. Trots att enstaka skattningar var låga inom
aktivitetsområdet personliga dagliga aktiviteter så skattades aktivitetsutförandet högt inom
alla aktivitetsområdena vilket visades i figur 5. Här jämfördes antalet skattning inom de olika
aktivitetsområdena, där sågs att antalet skattade tior var flest inom aktivitetsområdena
produktivitet och personliga dagliga aktiviteter, endast tre skattningar skiljde dem åt. Antalet
skattade nior var flest inom aktivitetsområdet personliga dagliga aktiviteter och inom
aktivitetsområdet fritid sågs högst bortfallsfrekvens.
Gällande svaren på de öppna frågorna i studien framkom aktiviteter inom samtliga
aktivitetsområden. Inom aktivitetsområdena produktivitet och fritid några fler aktiviteter.
Flera av de aktiviteter som framkom i de öppna frågorna, så som klappa händerna, rulla
köttbullar, ta emot växelpengar fanns inte omnämnda i litteraturen. Inom aktivitetsområden
produktivitet och fritid var det största bortfallet av skattningssvar på de namngivna
aktiviteterna. Detta kan bero på att aktiviteter inom dessa aktivitetsområden är mer
individuella aktiviteter och inte generella som aktiviteter inom området personliga dagliga
aktiviteter. Som resultatet av de öppna frågorna i Tabell III visade identifierades 25
individuella problem i aktivitetsutförandet av personerna som deltagit i studien. Detta
överrensstämmer med vad som framkommit i Lauritzsons (2012) studie där 21 individuella
problem i aktivitetsutförandet identifierades.
Metoddiskussion
Den teoretiska grunden i denna studie hämtades från CMOP där personens egen upplevelse av
att utföra aktiviteter är central. Personens självskattning av aktivitetsutförandet är viktig för
uppföljning av arbetsterapeutiska interventioner. I enkätstudier sätts personen som ska
besvara den i centrum och dennes perspektiv följs genom hela processen(Trots, 2012). En
22
enkät kan ge svar från en stor population. Då 86 möjliga deltagare fanns valdes enkät som
datainsamlingsmetod. Det hade varit önskvärt att göra en studie med longitudinell pre-posttest
design där aktivitetsutförandet före och efter behandling med KCH hade kunnat jämföras. Det
hade varit önskvärt att i studien kunnat jämföra män och kvinnors självskattade
aktivitetsutförande, detta var inte möjligt då antalet deltagande kvinnor var för få.
Vid litteraturgenomgången visades att personer med Dupuytrens kontraktur hade svårighet att
utföra specifika dagliga aktiviteter. Då alla dessa specifika dagliga aktiviteter inte fanns med i
redan befintliga enkäter så valdes att göra en egen enkät. De specifika aktiviteter som uppkom
i litteraturen fanns framförallt inom aktivitetsområdena personliga dagliga aktiviteter och
produktivitet. Inom aktivitetsområdet fritid påvisade inte litteraturgenomgången så många
specifika generella aktiviteter. Därför valdes aktiviteter inom detta område utifrån vad
författarna trodde sig vara generaliserbara aktiviteter för studiepopulationen vad gäller kön
och ålder och att de kräver god handfunktion att utföra. Litteraturgenomgången visade att
personer med Dupuytrens kontraktur till största delen var män över 55 år(Townley, et
al.(2006). Att en egen enkät gjorts innebör att den inte reliabilitets testats eller validerats.
Svarsfrekvensen på enkäten var 76 % vilket kan beskrivas som en hög svarsfrekvens(Trots,
2012). Svarsfrekvensen tyder på att frågorna i enkäten var relevanta för personerna i studien.
I resultatet sågs ett internt bortfall(Patel & Davidson, 2011) i svaren på frågan om civilstånd
och i skattningen av aktiviteter inom produktivitet och fritid. I enkäten var frågan om
civilstånd hopskriven med frågan om kön och kunde därmed uppfattas som samma
fråga(bilaga 1). När det gäller bortfallet inom produktivitet och fritid var de angivna
aktiviteterna inte generella aktiviteter, som inom personliga dagliga aktiviteter, och var därför
inte relevanta aktiviteter för alla personer i studien. Detta kan vara anledning till att bortfallet
var stort. En brist i enkäten var att tiden för behandlingstillfälle inte kunde identifieras via en
enkätfråga eller kodningen. Ingen pilotenkät gjordes där eventuella brister i enkäten kunde ha
upptäckts(Patel & Davidson, 2011).
I framtida studier är det viktigt att använda metoder som ger deltagarna möjlighet att
identifiera individuella problem i aktivitetsutförandet . Förslag till vidare studier för personer
23
med Dupuytrens kontraktur är att göra en studie med longitudinell pre-posttest design där
aktivitetsutförandet före och efter behandling med KCH kan jämföras. En större population är
också önskvärd i en sådan framtida studie för att kunna dra slutsatser från subgrupper så som
att jämföra kvinnor och mäns aktivitetsutförande. I en sådan studie bör möjligheten för
deltagare att själv identifiera problem i aktivitetsutförandet inom samtliga aktivitetsområden
personliga dagliga aktiviteter, produktivitet och fritid. Det skulle även vara intressant att
studera effekterna av nattskena för personer med Dupuytrens kontarktur som behandlats med
KCH.
SLUTSATS
Resultatet visade att en större andel av personerna med Dupuytrens kontraktur, i studien
självskattade sitt aktivitetsutförande högt tre till sex månader efter behandling med KCH.
Resultatet visade också att personerna i studien följde de arbetsterapeutiska interventionerna,
utförande av rörelseträning och användande av nattskena, i hög grad. I den kliniska
verksamheten som arbetsterapeut är det viktigt ha kunskapen om att personer med Dupuytrens
kontraktur tre till sex månader efter behandling med KCH har ett bra aktivitetsutförande och
att kunna förmedla det till personen då de arbetsterapeutiska interventionerna påbörjas. Det är
också viktigt att kunna förmedla till personen att rörelseträning generellt utförs i en månad
eller mer samt att nattskenan används i tre månader eller mer.
24
REFERENSER
Badalamente, M. A., & Hurst, L. C. (2007). Efficacy and Safety of Injectable Mixed
Collagenase Subtypes in the Treatment of Dupuytren´s Contrcture. The Journal of Hand
Surgery,6, 7767-774.
Bergenudd, H., Lindgärde, F., & Nilsson, B. E. (1993). Prevalence of Dupuytren´s contracture
and its correlation with degenerative changes of the hands and feet and with criteria of general
health. Journal of Hand Surgery (British and European Volume), 18B, 254-257
Case-Smith, J. (2003) Outcomes in Hand Rehabilitering Using Occupational Therapy
Services. The American Journal of Occupational Therapy, volym 57, number 5: 499-506
Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Engstrand, C., Boren, L., & Liedberg, G.M. (2009). Evaluation of activity limitation and
digital extension in Dupuytren´s contracture three months after fasciectomy and hand therapy
interventions. Journal of Hand Therapy, 22,21-26.
FASS. (2013). Läkemedelsfakta: Xiapex. Hämtad 20 Maj, 2013, från FASS:
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=20100212000035&DocType
ID=7&UserTypeID=2
HAKIR: Nationell mätmanual (version 1).(2013) Producerad på Södersjukhuset,
Handkirurgen. Bild och form, Fotogruppen SöS
25
Jerosch-Herold, C., Shepstone, L., Chojnowski, A., Larson, D., Barrett, E., &
Vaughan,S.P.(2011) Night-time splinting after after fasciectomy or dermo-fasciectomy for
Dupuytren´s contracture: a pragmatic, multi-centre, randomized control trial. BMC
Musculoskeletal Disorders 12:136.
Jerosch-Herold, C., Shepstone, L., Chojnowski, A., & Larson, D. (2011). Severity of
contracture and self-reported disability in patients with Dupuytren`s contracture referred for
surgery. Journal of Hand Therapy, 24, 6-10.
Khashan, M., Smitham, P.J., Khan, W.S., Goddard, N.J.(2011). Dupuytren´s Disease: Review
of Current Literature. The Open Orthopeadics Journal, volym (5), 283.
Lauritzson, A. (2012) Aktivitetsproblem för patienter med Dupuytrens kontraktur – utförande,
tillfredställelse och rörlighet efter behandling med Kollagenas Clostridium Histolyticum.
Examensarbete, 15 hp, Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap
och samhälle, Sektionen för arbetsterapi.
Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M.A, Polatajko, J.H., & Pollock, N. (2005).
Canadian occupational performance measure (COPM). Nacka: Förbundet Sveriges
Arbetsterapeuter (FSA).
Lundborg, G. (1999). Handkirurgi: skador, sjukdomar, diagnostik och behandling. (2:a
uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Läkemedelsverket (2011) Hämtad från
http://www.lakemedelsverket.se/LMF/Lakemedelsinformation/?nplid=20100212000035&typ
e=product#/?&_suid=138592710150402175488441300366
26
Malfi, R., Hindocha, S., Khan, W. (2012) Recent Surgical and Medical Advances in the
Treatment of Dupuytren's Disease - A Systematic Review of the Literature. Open Orthop J.
2012; 6: 77–82.
Patel, R., Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur
Prosser, R. & Conolly, W.B. (red.) (2006). Rehabilitation of the hand and upper limb.
Edinburgh: Butterworth-Heinemann.
Roush, T.F, Stern, P.J. (2000). Results Following Surgery for Recurrent Dupuytren´s Disease.
The Journal of Hand Surgery; 25A(2): 291-96
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen. Hämtad 2013-10-07 från
SFS: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820763.htm#R1
Skoff, H.D. (2004). The surgical treatment of Dupuytren's contracture: a synthesis of
techniques. Plastic and Reconstructive Surgery, 113, (2), 540-4.
Socialstyrelsen (2003).Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Svensk
version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF).
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (2013). Xiapex (kollagenas, Clostridium
histolyticum) Hälsoekonomiskt kunskapsunderlag. Utvärderad indikation. Xiapex är indicerat
för behandling av Dupuytrens kontraktur hos vuxna patienter med palpabel sträng.
27
Thomas, A., & Bayat, A.(2010). The emerging role of Clostridium histolyticum collagenase
in the treatment of Dupuytren disease. Therapeutics and Clinical Risk Management, 6, 557572
Townley, W.A., Baker, R., Sheppard, N., & Grobbelaar, A.O. (2006). Dupuytren´s
contracture unfolded. Brittish Medical Journal, 332, 397-400.
Townsend, E., Stanton, S., Law, M., Polatajko, H., Baptiste, S., Thompson-Franson, T.,
…Campanile, L. (1997). Enabling occupation: an occupational therapy perspective. Ottawa:
CAOT Publications ACE.
Trots, J. (2012). Enkätboken (4 upp) Lund: Studentlitteratur
Van Rijssen, A. L.(2012) Percutaneous Needle Fasciotomy for Dupuytren’s Disease:Report
on a Randomized Clinical Trial and Related Research.Groningen: Rijksuniversiteteit
groningeb.
Wilbrand Stephan (2013). Dupuytrens Kontraktur. Hämtad 01.11, från
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=4144
28
Bilaga1
Enkätuppföljning av aktivitetsutförande efter behandling av Dupuytrens kontraktur
Markera Ditt svar i ringen
Man
O
Kvinna
O
Gift/sambo
O
Ensamstående
O
Arbetar/studerar
Pensionär
Sjukskriven
Födelseår……………..
Med vad?………………………………
Med vad har du arbetat ?........................
Från vilket arbete?..................................
O
O
O
Rökare
Ja O
Nej O
Släkting med Dupuytrens kontraktur
Ja O
Nej O
Dominant hand
Höger O
Vänster O
Totalt antal fingrar med Dupuytrens kontraktur ………………..st
Behandlat finger:
Lillfinger
Ringfinger
Långfinger
Pekfinger
Tumme
Höger
O
O
O
O
O
Vänster
O
O
O
O
O
Obehandlade fingrar med Dupuytrens kontraktur:
Flera svar kan markeras
Höger
Vänster
Lillfinger
O
O
Ringfinger
O
O
Långfinger
O
O
Pekfinger
O
O
Tumme
O
O
Hur länge använde du Din nattskena?
Inte alls
O
1 månad
O
2 månader
O
3 månader
O
Mer än 3 månader
O
Hur länge utförde Du rörelseträningen?
Inte alls
O
1 månad
O
2 månader
O
3 månader
O
Mer än 3 månader
O
29
Bilaga 1
Om det är någon av aktiviteterna som du inte utför, hoppa över den
Personliga dagliga aktiviteter (personlig vård, förflyttning, klara sig i samhället)
Hur skattar du ditt utförande av denna aktivitet? Markera en siffra
Tvätta ansikte
1
2
Kan inte alls
utföra den
3
Knäppa knappar
1
2
3
Kan inte alls
utföra den
Ta glas
1
2
Kan inte alls
utföra den
3
Stoppa hand i ficka
1
2
3
Kan inte alls
utföra den
Ta på handskar
1
2
3
Kan inte alls
utföra den
4
5
6
7
8
9
10
Kan utföra den
extremt bra
4
5
6
7
8
9
10
Kan utföra den
extremt bra
4
5
6
7
8
9
10
Kan utföra den
extremt bra
4
5
6
7
8
9
10
Kan utföra den
extremt bra
4
5
6
7
8
9
10
Kan utföra den
extremt bra
Annan aktivitet du hade svårt att utföra innan behandlingen
Namnge aktiviteten……………………………
Hur skattar du ditt utförande av denna aktivitet idag? Markera en siffra
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Kan inte alls
Kan utföra den
utföra den
extremt bra
30
Bilaga 1
Om det är någon av aktiviteterna som du inte utför, hoppa över den
Produktivitet (arbete, studier, sköta hushåll)
Hur skattar du ditt utförande av denna aktivitet? Markera en siffra
Öppna burkar/förpackningar
1
2
3
4
Kan inte alls
utföra den
Putsa fönster
1
2
Kan inte alls
utföra den
3
Torka bord, diskbänk
1
2
3
Kan inte alls
utföra den
5
6
7
8
9
10
Kan utföra den
extremt bra
4
5
6
7
8
9
10
Kan utföra den
extremt bra
4
5
6
7
8
9
10
Kan utföra den
extremt bra
5
6
7
8
9
10
Kan utföra den
extremt bra
5
6
7
8
9
10
Kan utföra den
extremt bra
Ta tag om ratt vid bilkörning
1
2
3
4
Kan inte alls
utföra den
Skriva på tangentbord
1
2
3
Kan inte alls
utföra den
4
Annan aktivitet du hade svårt att utföra innan behandlingen
Namnge aktiviteten……………………………
Hur skattar du ditt utförande av denna aktivitet idag? Markera en siffra
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Kan inte alls
Kan utföra den
utföra den
extremt bra
31
Bilaga 1
Om det är någon av aktiviteterna som du inte utför, hoppa över den
Fritid (stillsam fritid, aktiv fritid, social samvaro)
Hur skattar du ditt utförande av denna aktivitet? Markera en siffra
Skaka hand
1
2
Kan inte alls
utföra den
Spela kort
1
2
Kan inte alls
utföra den
Läsa bok
1
2
Kan inte alls
utföra den
3
4
5
6
7
8
9
10
Kan utföra den
extremt bra
3
4
5
6
7
8
9
10
Kan utföra den
extremt bra
3
4
5
6
7
8
9
10
Kan utföra den
extremt bra
4
5
6
7
8
9
10
Kan utföra den
extremt bra
Hantera mobiltelefon
1
2
3
Kan inte alls
utföra den
Annan aktivitet du hade svårt att utföra innan behandlingen
Namnge aktiviteten……………………………
Hur skattar du ditt utförande av denna aktivitet idag? Markera en siffra
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Kan inte alls
Kan utföra den
utföra den
extremt bra
Tack för din medverkan!
Eklund H, Hurtig A, september 2013
32
Bilaga 2
Bästa patient,
Under hösten 2013 går vi kursen “Examensarbete för kandidatexamen i arbetsterapi” vid
Karolinska Institutet. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva hur förmågan att utför
olika vardagsaktiviteter ser ut, 3-6 månader efter behandling med Xiapex för Dupuytrens
kontraktur.
Vi kontaktar Dig som fått behandling under våren 2013 på Nacka Närsjukhus Aleris
ortopedmottagning samt efterföljande rehabilitering på Nacka RehabCentrum.
För att samla in data har vi bifogat en enkät där Du får svara på hur Du kan utföra olika
vardagsaktiviteter, idag 3-6 månader efter Din behandling. Du får också svara på frågor om
viss bakgrundsfakta som är av värde för examensarbetet. Frankerat svarskuvert bifogas.
Vill Du delta i vår enkätstudie?
Enkäten tar ca 15 minuter att fylla i.
Ditt deltagande är frivilligt. Alla svar kommer att behandlas konfidentiellt och inga resultat
kommer att visas på individnivå. Sammanställningen av alla resultat kommer att ske i
tabellform på gruppnivå.
Vi är mycket tacksamma om Du vill delta i vår studie och vill ha Ditt svar senast vecka 41.
Examensarbetet kommer, när det är färdigt, att publiceras på Karolinska Institutets hemsida,
www.ki.se
Är det något Du undrar över är Du välkommen att kontakta oss.
Med vänlig hälsning
Anna Hurtig leg arbetsterapeut
[email protected]
Nacka RehabCentrum
Nacka Närsjukhus
Lasarettsvägen 4
131 83 Nacka
08 – 466 46 30
Helena Eklund leg arbetsterapeut
[email protected]
33
Bilaga 3
