Om barn mellan 6 och 12 år

Om barn mellan 6 och 12 år
www.lio.se
FNs barnkonvention innehåller mänskliga rättigheter för barn upp till 18 år. Varje barn har samma
rättigheter oavsett vilken del av landet de bor i eller vilka föräldrar de har. Av konventionens 54
artiklar handlar de flesta om barns rättigheter och några om hur man ska arbeta med konventionen.
Fyra artiklar utgör ramen och är vägledande för hur helheten och de andra artiklarna ska läsas.
• Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn
får bli diskriminerade.
• Artikel 3 handlar om barnets bästa.
• Artikel 6 handlar om att barnet har rätt till liv och utveckling.
• Artikel 12 handlar om att barnet har rätt att säga hur det vill ha det och att vuxna ska lyssna på
barn.
Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och måste avgöras från fall till fall. Barns
bästa kan ses ur samhällets ögon (barnperspektiv) och med barns egna ögon (barns perspektiv).
Barns bästa förändras över tid och ibland finns det motsättningar mellan barns bästa och andra
samhällsintressen.
Barnkonventionen har funnits sedan 1989 och 2010 fastslog regeringen en ny barnrättsstrategi. Den
innehåller ett antal principer som ska vara utgångspunkt för riksdag, regering, statliga myndigheter,
landsting och kommuner som i sina verksamheter möter och fattar beslut som berör barn. Svensk
barnrättspolitik betonar det strategiska arbetet med konventionen, att stödja föräldraskapet, bekämpa
våld mot barn och främja barns psykiska hälsa [1, 2].
Att växa upp i Östergötland
Vår resa genom livet börjar i en tanke om att bli förälder.
Resan fortsätter genom födelseögonblicket och ut i världen med
allt vad det innebär av blöjor, förskola, tredagarsfeber, skola
och så småningom eget boende, arbete och kanske egna barn.
Alla människor gör sin egen resa men våra förutsättningar
och erfarenheter skiljer sig åt. Det präglar hur vi som vuxna
förhåller oss till barn och unga. Utifrån barnkonventionen ska
alla vuxna verka för varje barns bästa. Inte bara för att de
är en framtida resurs, utan för att barnen har rätt till bra
livsvillkor och en god hälsa här och nu. En tredjedel
av befolkningen i Östergötland är barn och unga
mellan 0 och 24 år och en god hälsa
bland dem är ett gott tecken på
regionens utvecklingskraft.
En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra
hälsa men också att hälsan är jämnt fördelad mellan olika
grupper. Det finns många faktorer som påverkar barn och ungas
hälsa. Vissa förutsättningar kan man inte ändra på, till exempel
hur gammal man är, var man är född eller av vem. Barn kan
heller inte påverka vilken utbildning och sysselsättning föräldrarna eller annan vårdnadshavare har, eller i vilken mån de
i sin tur är sjuka eller friska. Andra faktorer är livsstilsval och
politiska beslut, om den fysiska och sociala miljön och samhällsekonomin. Dessa finns i barn och ungas omgivning men
påverkas ändå till stor del av vuxenvärlden. Vi vet idag att barn
och ungas förutsättningar är olika och vi vet också att sämre
förutsättningar har samband med sämre hälsa.
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
I Östergötland mår glädjande nog de allra flesta barn och unga
bra, men det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Det finns exempelvis skillnader mellan flickor och pojkar,
mellan personer med och utan funktionsnedsättning, mellan
olika sociala grupper och mellan personer födda i eller utanför
Sverige. I rapporten presenteras en bild som kan inbjuda till
diskussion kring hur vi kan skapa de bästa förutsättningarna för
en god och jämlik hälsa bland alla barn och unga i Östergötland.
Rapporten ” Nu börjar vi skolan” handlar om livsvillkor och
hälsa hos barn mellan 6 och 12 år och ingår i serien om ”Att
växa upp i Östergötland”. Serien omfattar även rapporterna:
•
•
•
Nu börjar livet, om den gravida familjen till femåringen
Tonårstid, om barn mellan 13 och 18 år
Både ung och vuxen, om unga vuxna mellan 19 och 24 år
3
Vi börjar skolan
När 5-åringen blir 6-åring är det dags för stora förändringar. Barnen lämnar
förskolan och får en alltmer självständig roll i skolans värld. Man utvecklar sin
personlighet och skapar egna relationer. Man provar på nya sporter och aktiviteter.
Man chattar på webbsidor och kan ofta mer om webblösningar än sina föräldrar.
Kraven ökar och inte sällan vill man ta mera ansvar samtidigt som man ibland
fortfarande känner sig liten och osäker. 6-12-åringarna kallas ibland för tweens,
vilket innebär att man är mellan barn- och tonårsperioden. I Östergötland bor det
ungefär 31 000 6-12-åringar vilket utgör sju procent av befolkningen. De allra
flesta mår bra, men förutsättningarna till en god hälsa varierar.
Det finns ungefär lika många 6-12-åringar i varje årskull, mellan
4 300 och 4 700 och ungefär lika många flickor som pojkar.
Efter år av minskade barngrupper kommer andelen barn att öka
något framöver [3]. År 2030 kommer det att finnas ungefär
Figur 1
4
36 000 barn mellan 6 och 12 år i Östergötland. Ett ökat antal
barn påverkar planeringen av exempelvis skola, fritidsverksamhet och hälso- och sjukvård.
Antal barn 6-12 år mellan 1980-2030 (Prognos för 2011-2030).
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
Av barnen mellan 6 och 12 år är åtta procent födda utanför Sverige och ytterligare 17 procent har minst en förälder med annat
ursprung än svenskt [3]. Andelarna varierar över länet men de
flesta barn med utländskt ursprung1 bor i de större städerna. Det
finns också ungefär 7 000 adopterade barn i åldrarna 6 till 12 år
i Sverige och 2009 adopterades ungefär 30 barn mellan 0 och
10 år från ett utomnordiskt land till Östergötland. De allra flesta
kommer från Kina, Sydkorea eller Vietnam [4].
Alla länets kommuner tar emot flyktingar och alla utom två tar
emot barn och unga som kommer ensamma till Sverige (ungefär
120 barn per år) [5]. Många av dessa barn har upplevt långa
transferperioder och inte sällan trauman. Tiden på flykt kan vara
över flera år och kan innebära att man stannat längre perioder i
olika länder. Det formar självklart barnen och deras föräldrar på
olika sätt. En utlösande kris i Sverige kan bero på många händelser innan [6].
1
Familjer ser olika ut
Riskfaktorer i barn och ungas liv är omständigheter som kan
leda till ohälsa och problem, medan skyddsfaktorer är omständigheter som tvärtom, försvarar hälsan och utvecklingen. Ju fler
och tyngre riskfaktorer barn har desto större är risken för ohälsa
och problem [7]. Ett barn som omges av en kärleksfull familj
med tydlig gränssättning har goda möjligheter att utveckla ett
visst skydd mot ohälsa. Men det kan vara svårt att definiera vad
man menar med familj. Dagens familjer omfattar olika kombinationer, allt från ombildade familjer, enföräldersfamiljer och
familjer med föräldrar av samma kön. En familj kan också vara
en större släktkrets, med mor- och farföräldrar och andra anhöriga. I Östergötland bor 81 procent av barnen mellan 0 och 17
år med föräldrar som är gifta eller sammanboende [9]. Ungefär
hälften av familjerna har två barn och en tredjedel ett barn och
resterande har fler barn [10].
Utrikes födda barn samt inrikes födda barn med båda föräldrarna födda utomlands.
a-pappam
m
a
m
a
k
le
i
v
”Ska
lastmammap
r
e
t
s
y
s
lv
a
h
barn-som-harn
ä
v
k
j
o
p
a
y
n
pappas
n?”
tre-egna-bar
8-åring
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
5
Svåra separationer
Varje år är ungefär 2 100 barn mellan 0 och 17 år i Östergötland
med om att föräldrarna separerar. Efter separationen bor barnen
i ombildade familjer eller med ensamstående mamma (16 %)
eller pappa (3 %) [10]. En annan form av separation mellan
förälder och barn är när föräldrar döms till fängelse. Man räknar
med att mellan 8 000 och 10 000 barn i Sverige har minst en av
sina föräldrar i fängelse. Fördelningen av intagna är ungefär fem
procent kvinnor och resten män [11]. Ytterligare en form av separation är då föräldrar avlider, vilket ungefär 1 100 barn mellan
6 och 12 år upplever i Sverige årligen [10].
ga skuld på sig
g
lä
t
t
a
e
r
a
t
”Barn har lät on de är beroende av.”
någ
själva än på
Familjens boende, ekonomi och livsstil
De allra flesta 6-12-åringarna i länet bor i villa. Något färre bor
i hyres- eller bostadsrätt. Det är vanligare att man bor i villor
i mindre kommuner, vilket nästan alla i Ydre gör medan drygt
hälften gör det i Norrköping [12]. Var och hur man bor är viktiga
faktorer för barns framtida utveckling. Har man möjlighet till
utevistelse och hur är miljön där man bor? Tre av fyra tolvåringar i länet är ute varje dag. Ofta cyklar eller går man till skolan.
Uppskattningsvis bor ungefär 13 700 barn i åldrarna 0 till 12 år
i länet i bostäder som störs av trafik och buller [13].
En annan viktig faktor för barns utveckling är uppväxtfamiljens
sociala situation och vilken skola man går i. Barn från områden
med en större koncentration av resurssvaga grupper har lägre
utbildningsnivå, högre arbetslöshet och mer ekonomiskt bistånd.
De hamnar också oftare i brottsstatistiken jämfört med ungdomar från resursstarka områden som domineras av svenskfödd
befolkning [14]. Det är vidare svårt att uppskatta antalet hemlösa
barn. Ett exempel kommer från Norrköping där antalet öppet
hemlösa under en vecka 2010 skattades till åtta vuxna personer.
Desto fler, ungefär 400 personer saknade eget boende, men
fanns inkvarterade i stödboenden eller annat. Ungefär en femtedel av de hemlösa personerna i undersökningen levde helt eller
delvis med något eller några av sina barn under 18 år [15].
Klyftorna ökar
De allra flesta föräldrar i Östergötland har en fungerande
ekonomi och den genomsnittliga medelinkomsten i länet är
380 000 kronor per hushåll [12]. Ändå har en fjärdedel svårt att
klara löpande utgifter [9]. Studier visar att hälften av dem som
har dålig ekonomi får det bättre inom ett år samtidigt som man
löper högre risk att få dålig ekonomi igen. I Sverige brukar inte
barn ärva dålig ekonomi, däremot är det vanligare att barn till
höginkomsttagare också själva blir höginkomsttagare [14]. I en
studie från 2011 om barns ekonomiska utsatthet visar det sig
att de relativa skillnaderna mellan hög- och låginkomsttagare
har ökat i Sverige under senare år, samt att ensamstående med
barn och föräldrar med invandrarbakgrund är extra utsatta [16]. I
länet har 39 procent av ensamstående med hemmavarande barn
låga inkomster2, medan en jämförande siffra för övriga familjer
är 11 procent. Lite drygt var tredje östgöte har eftergymnasial
kompetens och de allra flesta föräldrar i Östergötland har jobb
som anställda eller i egna företag. Ungefär 10 procent studerar,
8 procent är arbetslösa, 4 procent är förtids- eller sjukpensionerade och 3 procent är tjänstlediga eller föräldralediga [9].
2
6
Låga inkomster definieras som andel (%) familjer med en disponibel inkomst
under 60 % av medianinkomsten (2008=87 661 kronor).
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
Mindre vardagsmotion men mer gym
Vanor och rutiner från föräldrahemmet, liksom föräldrarnas attityder, värderingar och smak påverkar oss i olika hög grad [8]. Att
äta balanserat och regelbundet röra på sig förbättrar hälsan och
minskar riskerna för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Sedan
början av 1980-talet är det en större andel svenskar som motionerar samtidigt som vi rör allt mindre på oss i vardagen. Många
har stillasittande arbeten, åker bil, använder datorer och ser på
tv [17]. Det kan vara svårt att få tid över till motion när barnen är
små, men ändå lyckas över hälften av föräldrarna i Östergötland
få till vardagsmotionen minst 30 minuter varje dag [9].
Riskbruk och missbruk
Många blivande föräldrar slutar att röka, men börjar igen när barnen har blivit äldre [18]. Bland föräldrar röker ungefär 15 procent
och det är vanligare bland dem med sämre ekonomi [9, 19]. Även
alkoholkonsumtionen minskar när man blir förälder, för att
sedan åter öka [18]. Var tionde förälder i Östergötland har en riskkonsumtion av alkohol och nästan två av tio berusningsdricker3.
Det är också ungefär åtta procent av föräldrarna som någon
3
gång har provat hasch eller marijuana [9]. Riskbruk av alkohol
har uppmärksammats under de senaste åren på grund av ändrade
konsumtionsvanor och åtskilliga försök har gjorts att uppskatta
antalet barn till missbrukare. I Östergötland har ungefär en
procent av den vuxna befolkningen kontakt med beroendevården [3, 9]. När det gäller narkotikamissbruk så vet man att ungefär
en femtedel av kvinnor, något färre män, som vårdas för sitt
missbruk har barn. Föräldrars missbruk är också den vanligaste
anledningen till att barn omhändertas enligt lagen med särskilda
bestämmelser om vård av unga (LVU) [20].
Ett annat ökande samhällsfenomen är spel av olika slag. Överdrivet data- eller tv-spelande bland föräldrar kan orsaka problem
i familjen. Den svenska befolkningen lägger lika mycket pengar
på spel som på alkohol och ett riskfyllt spelbeteende uppges
av något färre föräldrar jämfört med befolkningen i allmänhet,
ungefär tre procent [21-23]. Det är också allt vanligare att vuxna
lägger mycket tid på internet. Studier visar att barn upplever
att föräldrar som ständigt använder mobiltelefon och datorer är
frånvarande även när de är fysiskt närvarande [24, 25].
Berusningsdrickande är sex standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle
minst en gång per månad.
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
7
h då har vi
c
o
g
a
d
id
m
a
g
i inte la
”
”Ibland orkar v
framför tv:n.
ilt
f
n
e
å
p
k
ic
pickn
6-åring
Kommer vi överens?
Föräldrar är friskare
Att ha barn verkar vara en friskfaktor. Av föräldrarna i Östergötland bedömer 82 procent sitt hälsotillstånd som bra jämfört med
76 procent bland dem som inte har barn. Föräldrar har också
mindre huvudvärk, ängslan, oro, ångest och trötthet. Föräldrar
använder mer receptfria smärtstillande medel än vuxna utan
barn, medan det omvända gäller för läkemedel med recept.
Det är betydligt färre föräldrar som använder lugnande medel,
insomningsmedel och antidepressiva läkemedel [9].
Även om de flesta föräldrar mår bra, så lever en del barn med
föräldrar med fysisk eller psykisk ohälsa. Enligt en undersökning i Östergötland från år 2005 lever ungefär 13 procent av
barnen tillsammans med en förälder som har uttalade psykiska
besvär. Det kan exempelvis vara återkommande depressioner,
påträngande tankar, fobier, panikångest eller ätstörningar [26].
En av tio föräldrar i Östergötland har övervägt självmord medan
en av tjugo har försökt ta sitt liv [9]. Det är svårt att rättvist uppskatta antalet barn som har psykiskt sjuka föräldrar. Förhoppningsvis blir det lättare eftersom hälso- och sjukvården sedan
2010 har skyldighet att särskilt ta hänsyn till barns behov när
en förälder har en psykisk sjukdom [20]. Ungefär fyra procent av
den vuxna befolkningen i Östergötland har under ett år kontakt
med vuxenpsykiatrin av olika anledningar [3]. En annan grupp
föräldrar som kan behöva stöd i föräldrarollen är förståndshandikappade. Flera studier och levnadsöden vittnar om kraftiga
omsorgsbrister om barnen [27, 28]. Men det är svårt att uppskatta
hur många förståndshandikappade föräldrar som finns i Sverige.
En studie visar att det i hela Sverige föds minst 160 barn årligen
vars mödrar är förståndshandikappade [28].
8
De allra flesta barn kommer överens med sin mamma och
pappa. Flickor med svensk bakgrund kommer bättre överens
med sina pappor jämfört med flickor med utländskt ursprung.
Den skillnaden finns inte bland pojkarna. Om man är bekymrad
eller orolig pratar man främst med mamma och de flesta barn
upplever att mamman har tid att prata [29].
De allra flesta östgötska barn i sexan (fler pojkar än flickor) har
det bra hemma [30]. Men det gäller inte alla. Antalet anmälningar
om fysisk barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn har
ökat. Området omgärdas av stora mörkertal och det är endast de
barn som kommer till myndigheternas kännedom som hamnar
i statistiken [31]. Enkätstudier visar att ungefär 15 procent av
barnen själva säger att de någon gång under sin uppväxt varit
utsatta för våld av någon förälder eller annan närstående [32].
Samtidigt visar statistiken betydligt färre. Ungefär 400 barn
mellan 7 och 14 år blev under 2010 fysiskt misshandlade i
Östergötland och ungefär 80 barn mellan 0 och 18 år var under
2009 utsatta för olika former av sexualbrott [31].
Under 2009 var ungefär 1 200 östgötska barn placerade utanför
hemmet med eller emot föräldrarnas egen vilja. Ungefär 580
barn fick behovsprövat personligt stöd och 500 barn fick kontaktperson/familj någon gång [20]. Det har visat sig finnas brister
i Sverige och likväl i de östgötska kommunerna när det gäller
omhändertagande av barn med behov av samhällets insatser.
Sju kommuner har en socialjourverksamhet, vilket innebär
jour utanför kontorstid året runt. Men fortfarande saknas tydlig
ansvarsfördelning mellan myndigheter när det gäller insatser
och möjligheter till uppföljning [33].
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
Förskola, skola och fritids
Vid sex års ålder gör barnen inträde i skolans värld, där de
tillbringar en stor del av sin uppväxt. Skolan har vid sidan av
föräldrarna goda möjligheter att främja både den fysiska och den
psykiska hälsan. Utbildning i en trygg miljö är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. Ju tidigare
utbildningskedjan bryts desto sämre är framtidsutsikterna [14].
Det börjar med förskoleklassen, som är en frivillig och avgiftsfri
skolform som ska ”stimulera varje barns utveckling och lärande
och ligga till grund för den fortsatta skolgången” [34]. Ungefär
4 400 barn var inskrivna i länets kommunala förskoleklasser
under 2009. I länet arbetar i genomsnitt 5,5 pedagoger per 100
barn, vilket är det lägsta länsvärdet i Sverige (genomsnittet är 6,2
per 100 barn) [35].
Alla elever måste bland annat vara med på sexualundervisning,
simning och idrott. Andra förändringar handlar om tillgång till
skolbibliotek, utökad elevhälsa och studie- och yrkesvägledning
samt att fler beslut ska kunna överklagas [36]. I Östergötland går
ungefär 37 000 barn i 194 kommunala grundskolor. Andelen
friskolor varierar med kommunens storlek och ju större kommun desto fler friskolor. 600 elever i Östergötland går i särskolan, varav en del är integrerade i den vanliga skolan. Det arbetar
ungefär 9 pedagoger per 100 barn i skolan och 25 pedagoger per
100 barn i grundsärskolan. Det är färre lärare per elev i friskolor
liksom lägre andel lärare med pedagogisk utbildning jämfört
med i kommunala skolor [35].
Si och så med arbetsro
Från och med den första juli 2011 börjar en ny skollag att gälla.
De största förändringarna i jämförelse med den gamla skollagen
handlar bland annat om att samma regler, kurs- och läroplaner
och betygssättning ska gälla fristående och offentliga skolor.
”Man lär sig lä
det är ju bra sa i skolan och
inte vägskylt , annars ser man
man ju vilse.” arna och då åker
7-åringVi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
Elever som går i årskurs 5 i Östergötland ligger något över
riksgenomsnittet i ämnesprovet som handlar om att läsa och
samtala på svenska. I engelska och matematik ligger man något
under riksgenomsnittet men det finns stora variationer mellan
9
it en då
ik
v
s
r
e
ll
e
t
a
år
”Om nån har s la kroppen.”
känns det i he
7-åring
och inom länets kommuner [35]. I en nationell studie om attityder
till skolan säger nio av tio elever i fyran till sexan att de trivs
bra i sin skola och nästan lika många bryr sig mycket om skolarbetet. Mer än var tionde elev har sällan eller aldrig arbetsro,
men de flesta är nöjda med gruppstorleken [37, 38]. Ungefär en av
tio har känt sig stressad den senaste veckan, ändå har andelen
stressade elever minskat sedan 2003. Anledningen till återkommande stress är läxor, läxförhör, för lite tid mellan lektionerna
och fritidsintressen [37].
14 procent av eleverna upplever kränkning
Att känna att man är delaktig och har inflytande i skolan är
betydelsefullt. De allra flesta elever upplever att man får vara
med att bestämma, om arbetssätt, vem man ska arbeta och sitta
med, men också om klassrummet och skolmaten [37]. 14 procent
av de östgötska eleverna i sexan säger att de blir mobbade av
andra elever [38]. Lika många killar som tjejer blir mobbade,
däremot finns det skillnader mellan olika kommuner. Var
fjärde elev i sexan har blivit retad den senaste veckan och lika
många är rädda för andra elever [38]. Många skolor arbetar med
10
antimobbningsprogram. En omfattande intervjustudie (10 000
elever) om program mot mobbning visar bland annat att insatser
har olika effekt för pojkar och flickor och för olika typer av
mobbning (social eller fysisk). Den visar också att ingen enskild
insats har stora positiva effekter. För att en skola ska lyckas
förebygga och åtgärda mobbning krävs ett systematiskt arbete
och en kombination av insatser [39].
Allt händer på lekplatsen
När skoldagen är slut går nästan alla länets barn mellan 6 och 9
år på fritids, där varje fritidspedagog ansvarar för cirka 20 barn.
Andelen inskrivna barn varierar i länet. De flesta äldre barn
(10-12 år) går hem själva eller till andra fritidsaktiviteter och
endast en av tio har fortfarande barnomsorg [35]. Även utanför skolans lokaler sker mycket av barns identitetsskapande.
Skolans lekplats har en betydelsefull roll, inte minst socialt. För
barn mellan 7 och 12 år består drygt en fjärdedel av skoldagen
av raster. På lekplatsen får man kamrater, lär sig sociala regler
och rör på sig. Men barn med funktionsnedsättning har färre
tillfällen till lek och rörelse än andra barn [40].
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
En egen livsstil
Barn behöver en meningsfull fritid för att utvecklas tillsammans
med andra. Ungefär sju av tio elever i sexan i Östergötland trivs
mycket bra med livet och nästan alla har en eller flera kompisar
att göra saker tillsammans med. Men det finns tydliga skillnader
mellan flickor och pojkar. Flickor trivs inte lika bra [38].
Allt mer organiserad fritid
Barn i 6 till 12 års ålder börjar delta mer i organiserade aktiviteter och i Östergötland idrottar en dryg majoritet av 12-åringarna
regelbundet [13]. Men den fria leken är fortfarande betydelsefull
för barnens identitetsutveckling och reflektionsförmåga. Att
ha tillgång till bra utomhuslek stärker barns immunförsvar,
koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga [41]. Ungefär en
procent av alla lekplatser i landet är tillgängliga för barn med
funktionsnedsättning [40].
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
Fritiden och vanorna speglar familjen
Fritidsvanorna är starkt beroende av vilka utbud som finns där
man bor och vilka traditioner och ekonomiska möjligheter som
finns i familjen. Barn vars föräldrar har dålig ekonomi eller barn
till ensamstående eller utlandsfödda har en mindre aktiv fritid och
deltar inte lika mycket i organiserade fritidsaktiviteter som andra
barn [42]. Undersökningar från andra delar av Sverige visar att när
skoldagen är slut gör flickorna främst läxor, träffar kompisar och
använder internet medan pojkar helst spelar dator- och tv-spel.
Men barnen håller också på med sport, tittar på tv, är med familjen, umgås på sociala sajter och lyssnar på musik och läser [42]. I
en studie som undersöker de yngre barnens (5-9 år) medievanor
svarar föräldrarna att barnen fortfarande främst leker när de
kommer hem från skolan. Men datorer, internet och spel av olika
slag tar allt större utrymme där barn med och utan funktionsned-
mina barn
m
o
h
c
o
n
r
a
b
”Om jag får ill visa coola trick så
skejtar och v en mamma som skejtar
kommer de had de gör. Det är något
bättre än va på. ”
jag har tänkt
11
12-åring
har betydelse
t
e
d
e
t
in
r
o
r
t
”Jag
rvar när
la
s
n
a
m
m
o
n
a
ls
för hä
man är liten.”
8-åring
sättning bland annat kan mötas på samma villkor. 8-14-åringar
brukar också kallas tweens i meningen att man befinner sig
mellan barn och ungdomskultur. Generationen kallas XD och är
uppvuxna i en digital tidsålder. Tekniska lösningar används både
för lek och för att bygga kunskap. En stor konsumentstudie visar
att europeiska tweens har traditionella värderingar och ett starkt
miljötänk. Trots mycket fokus på media och kändisliv listar man
sina föräldrar som de största idolerna och rankar traditionella
yrken högt [43, 44]. Drygt hälften av barnen i Sverige tittar på tv
eller dvd när de kommer hem från skolan. Bland 5–9-åringarna
har två av tio egen tv, dvd-spelare, mobiltelefon och dator. Att
spela data- eller tv-spel är vanligare bland pojkar jämfört med
flickor och könsskillnaderna framträder främst efter skolstarten
och blir därefter allt tydligare [45].
12
Vanorna ändras
De stillasittande fritidsvanorna tar alltså mer utrymme. Över tid
har också matvanorna ändrats, både när det gäller innehåll och
att äta regelbundet. Idag äter barnen för mycket feta och sockerrika, men näringsfattiga livsmedel och för lite frukt och grönsaker [46]. En kombination som bland annat kan leda till övervikt
och fetma. De allra flesta tolvåringar i länet har normalvikt.
2 procent har undervikt medan 14 procent har övervikt och 4
procent har fetma. Barn som har fetma i förskoleåldern har ofta
också överviktsproblem i högstadiet (80 %). Övervikt hos barn
minskar sen något från 10 till 15 års ålder [48].
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
De allra flesta mår bra
Vissa skillnader mellan flickor och pojkars utveckling är
uppenbara medan andra inte är lika synliga. Hormonskillnader
och könsutveckling ger bland annat skillnad i mognadshastighet
(flickor) och muskelmassa (pojkar). Flickor träder generellt sett
in i puberteten tidigare än pojkarna. Mycket tyder också på att
flickors inträde sker tidigare idag än förr. I samband med puberteten förändras beteendet på olika sätt [49]. Detta är en av flera
viktiga förklaringar till varför flickor och pojkar i självskattade
undersökningar rapporterar olika hälsostatus, såväl fysisk som
psykisk.
När man frågar barn i sexan i Östergötland så säger drygt nio
av tio att de allmänt mår bra. Det finns dock könsskillnader när
det gäller hur nöjd eller missnöjd man är med sitt utseende. 17
procent av flickorna i sexan är ofta missnöjda medan motsvarande siffra bland pojkarna är åtta procent [38]. Drygt var tionde
elev besväras ofta eller alltid av huvudvärk och något färre har
magont eller är ledsna. Drygt var tredje elev oroar sig mycket.
Sammanfattningsvis mår pojkarna bättre medan flickorna
känner av mer värk, sorg och oro [38]. Psykosomatisk smärta,
exempelvis ont i mage och huvudet är vanligt hos barn. Man
räknar med att en dryg majoritet av skolbarn någon gång har
smärtor i huvud, bröstkorg, mage, rygg, armar eller ben, utan
att det ligger någon sjukdom bakom. Dessutom blir barn som
utsätts för oro och stress allt känsligare och det behövs successivt allt mindre stress för att utlösa besvär. Stress påverkar bland
annat magen och tarmarna. Bakom symtomen som kan ta olika
uttryck kan det ligga en allvarlig sjukdom. Därför krävs det
ibland omfattande utredningar. Allergisjukdomar är en annan
sjukdom som sedan 1960-talet har ökat i Sverige och andra
industrialiserade länder. Ökningen har satts i samband med vårt
levnadssätt som kan innebära att immunsystemet inte får den
nödvändiga stimulans som det behöver för att utvecklas i rätt
riktning. Var fjärde sjuåring har haft allergisymtom och ett av
tio skolbarn har astma [50].
Skolhälsovård och friska tänder
Det är vanligt att skolbarn söker kontakt med sjukvården genom
att gå till skolhälsovården. Där finns öppen mottagning men
man följer också barnens hälsa och utveckling och genomför
e
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
lättar
”Man blir
6-åring
an har
sjuk om m
tråkigt.”
13
”Jag har fråg
tjej och hon s at chans på en
meddelanden. varar aldrig på mina
Vad ska jag g
öra?”
1o-åring
vaccinationer. Under skolåren får också alla barn regelbunden
tandvård. Ungefär 80 procent av 6-åringarna är kariesfria.
Andelen kariesfria barn minskar med åldern och nära hälften av
12-åringarna har karies, men det finns stora skillnader mellan
kommundelar [51]. En stor del av arbetet inom tandvården går
ut på att förebygga karies, att främja en god munhygien och bra
matvanor hos barnen. Men tandvården har också goda möjligheter att identifiera barn som far illa. Det kan exempelvis handla
om dental försummelse, omsorgssvikt och fysisk misshandel.
Många misshandelsskador på barn visar sig i munnen, på
huvudet och på halsen och när barn uteblir från tandvården kan
det tyda på att föräldrarna inte ser till att barnet får nödvändig
tandvård.
Infektioner & förkylningar
Sjukvård för barn spänner över ett stort område, allt från
föräldrarnas oro över lindriga symtom till livshotande akuta
tillstånd. Och ungefär 15 procent av barnen har någon kronisk
sjukdom exempelvis astma, reumatism, fetma, cancer, diabetes
eller njur- o neurologisk sjukdom. Även psykiska och fysiska
funktionsnedsättningar kan på olika sätt påverka barns vardag.
De vanligaste är förståndshandikapp, hörselskada, rörelsehinder
14
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
och synskada men även under de senare åren neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ungefär 1 600 barn med olika
funktionsnedsättningar har under ett år kontakt med barn- och
ungdomshabiliteringen i Östergötland. Familjer med långvarigt
sjuka eller funktionshindrade barn behöver ofta psykologiskt,
socialt och praktiskt stöd.
De vanligaste orsakerna till att man behöver få kontakt med
sjukvården är besvär från luftvägarna [3]. Under 2009 förskrevs
ungefär 8 300 barn mellan 5 och 9 år i Östergötland läkemedelmot infektioner, hosta och förkylning [52]. Även problem med
magen, tarmarna, huden samt skador av olika slag ger anledning
till besök inom vården. Under 2010 var 740 barn mellan 6 och
12 år inlagda på sjukhus främst med anledning av skador och
förgiftningar [3]. Det är vanligt att barn i den här åldern skadar
sig när de cyklar [53]. Under den senaste tioårsperioden har 24
barn mellan 5 och 9 år avlidit i Östergötland. Orsakerna är
främst sjukdom och trafikolyckor [20, 53].
Psykisk ohälsa
Den barn- och ungdomspsykiatriska vården (BUP) i länet
möter årligen ungefär 730 barn mellan 6 och 12 år främst för
beteende- eller emotionella störningar, problematiska hemförhållanden och neurotiska stressrelaterade symtom [3]. Under
2009 förskrevs ungefär 70 barn mellan 5 och 14 år i Östergötland antidepressiva medel och 480 barn psykostimulantia främst
mot ADHD4 [20, 52]. Förskrivningen av psykostimulantia till barn
mellan 5 och 14 år i Östergötland har fördubblats sedan 2006.
Det finns en risk för att barnen mellan 6 och 12 år som mår
psykiskt dåligt inte får den vård de behöver eftersom det endast
är barnen i störst behov av hjälp och stöd som hamnar inom den
specialiserade sjukvården [54]. Det finns inte heller utrymme på
vårdcentraler att möta barnen med psykosociala behov. Behoven
är dock identifierade och det finns exempel på arbete i länet för
att utveckla samordning mellan de aktörer som möter barnen,
med syfte att barnen och deras familjer ska få rätt hjälp på rätt
nivå när de behöver den5.
4
5
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning som utmärks av bristande uppmärksamhet och hyper- eller hypoaktivitet.
SKLs modellområdesarbete i Norrköping och Landstinget i Östergötlands
utveckling av tillgängligheten för barn mellan 6 och 13 år, Barnhälsan.
bara en
a
n
x
u
v
r
a
g
å
r
”Varför f
en nöjer
s
h
c
o
r
å
m
n
a
gång hur m t ’bra’? ”
sig med svare
15
9-åring
Framtiden är här nu...
Redan i början på 1990-talet skrevs en omfattande rapport i
Östergötland om barn och ungdomars hälsa. Man diskuterade
behovet av en länsgemensam databas för att bättre kunna
prioritera, fördela resurser och följa upp insatser, men även
för att kunna studera förändringar och orsaker till ohälsa. Barn
och ungas egna behov och synpunkter skulle användas mer i
planering och behovsanalyser. En oro fanns inför en ökad
psykisk ohälsa och tydliga förebyggande och hälsofrämjande
insatser efterlystes. Det fanns också behov av tydligare samverkan [55]. Tjugo år senare är mycket fortfarande aktuellt:
•
•
•
•
Tillämpning av barnkonventionen
Samlad kunskap
Samverkan
Balans mellan stöd och egen förmåga
Tillämpning av barnkonventionen – den måste
omfatta alla
Hur sätter vi barnkonventionen i handling? Ett är att systematiskt använda barnkonsekvensanalyser. Ett annat är att i högre
utsträckning låta 6-12-åringarna själva ge sin bild av livsvillkor
och hälsa, där sociala medier kan vara en väg. Utmaningen blir
att låta konventionen omfatta alla barn och att vi når de grupper
av barn som vi oftast inte når. Ett utvecklingsområde är kanske
därför språk- och kulturkompetensen i våra olika organisationer.
Om arbetssätten med att använda barnkonventionen utvecklas i
Östergötland så finns möjligheter att stärka alla barns rättigheter
till en god hälsa och utveckling [1, 56].
Samlad kunskap – vi måste tänka långsiktigt
Att ta fram indikatorer för att mäta barns livsvillkor och hälsa
är ett utvecklingsarbete som pågår inom barnrättspolitiken i
Sverige [2, 57]. Det kommer att ligga till grund för nationell,
regional och kommunal uppföljning. På många håll genomförs idag lokala enkätundersökningar om exempelvis barns
hälsa, drogvanor och fritidsvanor. Undersökningarna visar en
ögonblicksbild, men ger inte möjlighet att jämföra, följa trender
eller se samband. Det är en förutsättning för att kunna identifiera behov, prioritera och följa upp insatser. Den senaste tidens
16
nationella utvärderingar av insatser mot psykisk ohälsa och
mobbning visar tydligt på det behovet [39, 58].
Samverkan – gemensamma mål och tydligt ansvar
Skolhälsovården möter alla skolbarn och i hälsosamtalen följer
man barnens självskattade hälsa, livsvillkor och livsstil, såväl
hemma som i skolan. Om hälsosamtalen datoriseras i en länsgemensam databas finns möjlighet att använda kunskapen på
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
såväl skolnivå som lokal och regional nivå. Samverkan måste
bygga på gemensamma mål och tydlig ansvars- och rollfördelning. Det krävs kreativitet för att hitta vägar förbi hinder
som exempelvis ekonomi och olika budgetsystem för att även
kunna identifiera och öka kunskapen om barn som lever i utsatta
situationer.
medicinska kunskapen blir större och mer tillgänglig. Dessutom
kan larmrapporter i media skapa obefogad oro. Risken är att
föräldrar blir mer oroliga och stressade över sin och barnens
situation idag. Föräldrarna överbeskyddar sina barn och överför
sin egen rädsla och oro till barnen, som till slut kanske tappar
tron på sin egen förmåga att hantera livet [59-61].
Balans mellan stöd och egen förmåga –
risk för oro
Från ord till handling
Det gäller att hitta en balans mellan samhällets goda ambitioner
att förebygga och att samtidigt lyfta människors tro på egen förmåga. Det finns en tendens att samhället antyder vad som krävs
för att garantera en god barndom. Budskapen är många och den
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
Hälsa bland östgötska barn och unga är avgörande för utvecklingskraften i regionen. Men det är inte bara en förutsättning
för regional utveckling och tillväxt, utan en rättighet för barn
här och nu. Hur går vi från ord till handling och skapar jämlika
uppväxtvillkor för barn och unga i Östergötland?
17
Referenser
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
18
UNICEF, Barnkonventionen. FNs konvention om barnets rättigheter. 2009: Stockholm.
Regeringen, Proposition 2009/10:232, Strategi för att stärka barnets
rättigheter i Sverige, Socialdepartementet, 2010.
Landstinget i Östergötland, Data från Landstingets i Östergötlands
Vårddatalager. 2011: Folkhälsocentrum.
SCB online, Befolkningsstatistik www.scb.se. 2011.
Migrationsverket, Samarbete för ensamkommande barns bästa, in
4:2010. 2010.
Al-Baldawi, R., Culture, migration and the reconstruction of individual identity and family structure. (S. 217-233), in Reflections on
diversity and change in modern society : a Festschrift for Annick
Sjögren. 2002: Botkyrka.
Lagerberg, D., Sundelin, C. Risk och prognos i socialt arbete med
barn. Forskningsmetoder och resultat. 2000: Gothia.
Bremberg, S., & Eriksson, L. (red), Investera i barns hälsa. 2010:
Gothia förlag.
Landstinget i Östergötland, Data från nationella enkäten Hälsa på
lika villkor 2009, lokalt urval Östergötland. 2009: Folkhälsocentrum.
SCB online. www.scb.se. 2011.
Kriminalvården online, www.kriminalvarden.se. 2011.
Landstinget i Östergötland, Data från Supercross, SCB. 2011,
Folkhälsocentrum.
Borgstedt - Risberg, M., Barns hälsa och miljö i Östergötland, in
Rapport 2005:7. 2005, Folkhälsovetenskapligt centrum Linköping.
Socialstyrelsen, Social rapport 2010. 2010: Stockholm.
Norrköpings kommun Socialkontoret, Socialtjänstens kartläggning
av personer i olika former av hemlöshetssituationer. 2010.
Salonen, T., Årsrapport 2010. Barns ekonomiska utsatthet, Rädda
Barnen,. 2011.
Statens folkhälsoinstitut, Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk
rapport 2005 Målområde 9 Ökad fysisk aktivitet, Stockholm, 2006.
Socialstyrelsen, Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. 2009:
Stockholm.
Lindell, C., Eriksson, E., Jernberger, A., & Walter, L., Pengarna och
livet, in Östgötens hälsa 2006, rapport 2007:3. 2007, Landstinget i
Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum.
Socialstyrelsen online. www.socialstyrelsen.se. 2011
Wadman, C., Boström, G., & Karlsson, A., Hälsa på lika villkor.
Resultat från nationella folkhälsoenkäten 2006. Rapport nr A-200701, S. folkhälsoinstitut, 2006.
22. Lindell, C., & Johansson, A., Riskabla spelvanor i Östergötland, in
Rapport 2008:4. 2008, Landstinget i Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum.
23. Tryggvesson, K., Nätpokerspelandet i Sverige - Omfattning,
utveckling och karaktär 2006, in Forskningsrapport 43 - 2007,
SoRAD, Editor. 2006, Stockholm Universitet.
24. Bungum, B., Barndommens tid og foreldres arbeidsliv, in NTNU.
2008.
25. Turkle, S., Alone Together: Why we expect more from technology
and less from each other. 2011: Basic Books.
26. Wenemark, M., Östgötens psykiska hälsa. Om barnfamiljer, in Rapport 2006:1. 2006: Folkhälsovetenskapligt centurm, Landstinget i
Östergötland.
27. Pipping, L., Kärlek och stålull - att växa upp med en utvecklingsstörd mamma. 2004, Stockholm: Gothia förlag.
28. Bager, B., Barn till mödrar med utvecklingsstörning – en inventering. Liten riskgrupp som behöver stort stöd under otrygg uppväxt.
Läkartidningen, 2003. 100(1-2): p. 22-25.
29. Statistiska centralbyrån, Barns sociala relationer, in Levnadsförhållanden rapport 119. 2011.
30. Landstinget i Östergötland, Om skolbarns hälsa i Östergötland från en nationell kartläggning, in Rapport 2010:2. 2011, Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland.
31. Brottsförebyggande rådet data online, www.bra.se. 2011.
32. Annerbäck, E.-M., Wingren, G., Svedin, C G., & Gustafsson, P.,
Prevalence and characteristics of child physical abuse in Sweden
- findings from a population-based youth survey. Acta Paediatrica,
2010. 99(8): p. 1229-1236.
33. Socialstyrelsen, Olika villkor - Om levnadsförhållanden, risker och
kommunala kostnader för barn och unga. 2010: Stockholm.
34. Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Del ur Lgr 11, Skolverket, 2010.
35. Skolverket online. www.skolverket.se. 2011 .
36. Skolverket, Den nya skollagen och den nya reformerna. 2011,
Skolverket.
37. Skolverket, Attityder till skolan, in Rapport 344 2010. 2010:
Stockholm.
38. Landstinget i Östergötland, Om skolbarns hälsa i Östergötland från en nationell kartläggning, in Rapport 2010:2. 2010: Folkhälsovetenskapligt centrum.
39. Skolverket, Utvärdering av metoder mot mobbning, in Rapport 353.
2011: Stockholm.
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år
40. Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, Årsrapport
2006. Leka för livet. 2006.
41. Berg, G. & Scherp, H-Å., Skolutvecklingens många ansikten, ed.
Liber. 2003, Stockholm.
42. Statistiska centralbyrån, Barns fritid, in Levnadsförhållanden
rapport 116. 2009.
43. Lindstrom, M.S., P., Brand Child. 2003: Kogan Page Limited.
44. Disney online, www.disneychannelmedianetglobal.com. 2011.
45. Medierådet, Småungar & Medier 2010 - Fakta om små barns användning och upplevelser av medier. 2010: Stockholm.
46. Livsmedelverket, Riksmaten - barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. 2003: Uppsala.
47. Angbratt, M., Ekberg, J., & Walter, L., Uppföljning av ungdomars
vikt i Östergötland - Vad har hänt med 91-orna?, in Rapport 2008:7.
2008, Landstinget i Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum.
48. Bäcklund, C., Att främja fysisk aktivitet hos barn med övervikt eller
familjebaserad livsstilsintervention på fysisk aktivitet och metabola
markörer, in Umeå Universitet. 2010, Avhandling.
49. Aksflaede, L., Sorensen, K., Petersen, J. H., Skakkebaek, N. E., &
Juul, A., Recent decline in age at breast development: the Copenhagen puberty study. Pediatrics, 2009. 123(5): p. 932-939.
50. Strömberg, L., Barnläkare, Vrinnevisjukhuset, Landstinget i Östergötland. 2011.
51. Aronsson, K., & Mako, E., Tandhälsan hos barn och ungdomar 3-19
år i Östergötlands kommuner år 2009. 2010, Landstinget i Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum
Folkhälsocentrum
Landstinget i Östergötland
www.lio.se/fhc
Grafisk form och layout: ZON Reklambyrå
Tryck: LTAB
Mars 2011
52. Läkemedelsverket data online. 2011, www.lakemedelsverket.se.
53. Schyllander, J., Olycksfall bland barn och ungdomar, in NCO
2007:6. 2007, Nationellt centrum för lärande från olyckor, Räddningsverket.
54. Almbrandt-Löf, P., Barn och ungdomar - depression och ångest.
Behovsanalys 2009, Landstinget i Östergötland, 2009.
55. Landstinget i Östergötland, Barn och ungdomars hälsa. Analysdel
med sammanfattande kommentarer som bygger på underlagsdelen
Barn och ungdomas hälsa. 1996.
56. Barnombudsmannen online, www.barnombudsmannen.se. 2011.
57. Köhler, L., Indikatorer för barns hälsa i Sverige. Bidrag till ett kommunalt barnindex, R. Barnen, 2004.
58. Statens beredning för medicinsk utvärdering, Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt,, in
nr 202, SBU, Editor. 2010: Stockholm.
59. Lindblad, F. & Lindgren, C., Välfärdslandets gåta. Varför mår barnen inte lika bra som de har det? 2009: Stockholm: Carlssons.
60. Köhler, L., Varför mår barnen sämre än de har det? Läkartidningen,
2007. 104(26-27): p. 1989-91.
61. Barnombudsmannen, Kom närmare. Om att överbrygga avståndet
till barn och vuxna. 2009: Stockholm.
20
Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år