Att ha en hörselnedsättning
i arbetslivet
- en information till dig som är arbetsgivare
1
2
Med hjälpmedel
orkar Pontus jobba heltid
Bild: Magnus Pehrsson
Pontus Johansson jobbar på ett företag i Västerås som håller utbildningar och kurser i
konsten att komma till rätta med stress och konflikter på arbetsplatsen. Pontus bokar och
håller möten, ansvarar för mejlutskick och svarar på frågor om utbildningsmaterialet.
Huvudbudskapet i det ganska omfattande utbildningsmaterialet handlar något förenklat om
att se sin egen situation i ett annat perspektiv.
Det handlar om att först upptäcka invanda och
negativa tankemönster – som ofta ligger bakom
stress eller konflikter – och sedan ersätta dem
med betydligt positivare och mer realistiska
tankar.
Pontus Johansson har både utbildning och
livserfarenhet som passar hans arbetsuppgifter.
Han är utbildad teaterpedagog, har studerat
folkhälsovetenskap och har mångårig scenerfarenhet som artist och musiker. Han var helt frisk
tills han återvände till Sverige 2003 efter tre års
artistande runt Medelhavet. Om man bortser
från hjärntumören som han fick bortopererad
när han var 14 år.
– Plötsligt började hörseln och balansen försämras. Men det fanns ingen neurolog här i
Västerås som kunde ställa en diagnos. Du har en
3
hjärnskada, sa läkarna. Men varför och vad den
berodde på var det ingen som kunde svara på.
Normal hörsel rör sig mellan 20 och drygt 20
000 hertz medan Pontus har svårt att uppfatta
frekvenser över 500 hertz. Enkelt uttryckt uppfattar han vokaler (låg frekvens) men knappast
konsonanter (hög frekvens).
På Pontus Johanssons skrivbord ligger en
sändare/konferensmikrofon som fångar upp ljuden i hela rummet, vilket är nödvändigt när han
samtalar med mer än en person, och runt halsen
4
har han en mottagare med slinga. Runt halsen
har han även en apparat som är trådlöst kopplad
till hans mobiltelefon. De här arbetshjälpmedlen
är bekostade av Arbetsförmedlingen.
– Utan mina hjälpmedel skulle jag visserligen ha
svårt att höra men den största nyttan jag har av
dem är att jag orkar jobba heltid. Att anstränga
sig att höra utan hjälpmedel är oerhört tröttande.
Läkarnas problem med att ställa en riktig
sjukdomsdiagnos ledde till andra problem för
Pontus Johansson, inte minst med a-kassa och
sjukpenning. Först 2009 lyckades en läkare
ställa en diagnos, som det visade sig att Pontus
Johansson delar med färre än 300 personer i
hela världen! Diagnosen fick han via en tv-serie.
Han blev nämligen utvald till att medverka i tvprogrammet Okänd diagnos och där kunde ett
stort och kunnigt läkarteam upptäcka att det är
en blödande cysta i ryggraden som orsakar hans
problem. Det mesta talar för att operationen som
han snart ska göra åtminstone kommer att hindra
att symptomen förvärras, i bästa fall återfår han
sin hörsel och balans.
Pontus berättar att han har haft mångårig
och god kontakt med Arbetsförmedlingen och
i synnerhet med Annica Mejstedt som är SIUSkonsulent. Läs mer på sidan 13. Det var hon som
anskaffade arbetet på You can åt Pontus.
–Ja, det var hon som hittade det här jobbet, delvis
på grund av att min chef har haft personal med
funktionsnedsättning tidigare. Tillsammans med
honom kom vi överens om att jag skulle börja med
praktik och efter det fick jag en fast anställning
med lönebidrag.
Av Pontus Johanssons berättelse framgår det
att han har accepterat sin sjukdom men absolut
inte gett upp inför den. Tvärtom, han sköter sitt
arbete och utnyttjar sin kompetens till fullo, till
synes obesvärad av sin funktionsnedsättning.
5
Att ha en hörselnedsättning
Fler än 650 000 personer i yrkesverksam ålder har en hörselnedsättning och antalet ökar.
En hörselnedsättning innebär ofta ett ständigt ”dubbelarbete” eftersom det krävs extra
koncentration för att uppfatta information rätt.
Arbetsförmedlingen kan ge information på din
arbetsplats om hörselnedsättning och råd om god
akustik i arbetsmiljön. Hörande arbetsgivare och
arbetskamrater kan genom modern simuleringsteknik få uppleva hur det kan vara att ha hörselnedsättning.
Tinnitus – ett ständigt brus eller pip
Tinnitus innebär att man hör ett ljud som inte
kommer från någon yttre källa. Hur ljuden låter,
hur starka de är och hur ofta de hörs är mycket
individuellt. Tinnitus kan ha olika orsaker. Det
man vet är att höga omgivningsljud, stress och
oro påverkar tinnitus negativt. Obehaget av tinnitusljudet kan påverka livs- och arbetssituationen, men med träning går det att lära sig att leva
bättre med sin tinnitus.
Lätt hörselnedsättning
Personer med en lättare hörselnedsättning har
ibland svårt att följa med i ett samtal och förstå
sammanhanget. Ofta skiljer det mycket mellan
hur en person med hörselnedsättning fungerar
i tyst miljö på tu man hand jämfört med när
6
samma person ska försöka uppfatta tal i miljöer
som innehåller trafikbuller, sorl från arbetskamrater och liknande.
Måttlig hörselnedsättning
Personer med en måttlig hörselnedsättning
har ofta svårt att uppfatta vanligt tal. Hjälpmedel underlättar men tekniken måste provas ut
individuellt beroende på graden av hörselnedsättningen och utifrån arbetsmiljön och arbetsuppgifterna.
Grav hörselnedsättning
Personer med en grav hörselnedsättning hör
ofta inte de ljud som ingår i det vanliga samtalet.
Många använder olika sätt för att kommunicera
beroende på vilken situation de befinner sig i.
Det är inte ovanligt att man kombinerar hörseltekniska hjälpmedel av olika slag, läppavläsning
och ibland även teckenspråk eller skrivtolkning.
Ljudkänslighet
Vissa personer kan uppleva obehag för normalstarka ljud, som de flesta inte reagerar för.
Thomas Jönsson,
sportchef, Malmö
En kraftig brännskada gjorde att Thomas Jönsson
i 20-årsåldern förlorade underbenen och en arm.
Men hans bollsinne och envishet gjorde honom
till en av världens bästa pingisspelare i rullstol. I
35-årsåldern fick han en ny smäll i form av en hjärnhinneinflammation som gjorde honom döv. När
han vaknade upp var alla ljud borta. Efter en skriftlig
ordväxling med sin läkare bestämde han sig för att
ta chansen med ett hörselimplantat
Och tack vare mycket träning och ett gott samarbete med Arbetsförmedlingens hörselresurs har
Thomas Jönsson lärt sig att tolka andra människor.
I dag jobbar han halvtid som sportchef inom en
idrottsklubb och har ansvaret för tolv idrottsgrenar
med många medlemmar.
När Thomas Jönsson pratar med någon på tu
man hand använder han en mikrofon som fästs på
den person som talar. I större sammanhang använder han en konferensmikrofon som förstärker
ljuden till hans hörapparat.
Och han vet att han har Arbetsförmedlingen
bakom ryggen – ”om det skulle va’ nått” som man
säger i Skåne.
7
Stöd från Arbetsförmedlingen
Arbetshjälpmedel
Stöd till hjälpmedel eller en anpassning till exempel av akustiken på arbetsplatsen kan vara ett
utmärkt sätt och kanske det enda som behövs vid
en nyanställning för att kompensera en funktionsnedsättning. Det kan omfatta både individuella arbetshjälpmedel som beviljas direkt till
personen och särskilda anordningar på arbetsplatsen som beviljas till arbetsgivaren.
Stöd kan lämnas under anställningens första
12 månader. Därefter har du som arbetsgivare
och/eller Försäkringskassan ett särskilt ansvar
för finansiering av hjälpmedel. För den som har
en anställning med lönebidrag, offentligt skyddat
arbete, utvecklingsanställning eller trygghetsanställning kan vi på Arbetsförmedlingen ge stöd
till hjälpmedel så länge lönesubventionen lämnas.
Personligt biträde
Ibland är det svårt att vara delaktig i allt på
arbetet.Då kan ett stöd till ett personligt biträde
vara en bra lösning. Det innebär ekonomisk hjälp
till arbetsgivaren för att avsätta personalresurser som på olika sätt kan stödja en person med
funktionsnedsättning i arbetet. Ett personligt
biträde gör inte jobbet, han eller hon gör bara så
att situationen fungerar bättre.
8
Att pröva på ett jobb – praktik
Arbetsförmedlingen kan bevilja arbetsgivare och
arbetstagare möjligheten att lära känna varandra
och arbetsuppgifterna under en kortare praktikperiod. Det är bra att först pröva på och sedan
bestämma sig. Den som praktiserar får ekonomisk ersättning via Arbetsförmedlingen under
praktikperioden.
Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd SIUS
SIUS-konsulenten är en resurs som Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetssökande och
arbetsgivare. Läs mer om det på sidan 13.
Lönebidrag – ett aktivt stöd
Arbetsgivare som anställer personer med en
funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan kan kompenseras ekonomiskt med ett
lönebidrag.
Syftet med lönebidraget kan till exempel vara
att anpassa arbetsuppgifterna så att arbetssituationen eller arbetstakten passar personen bättre.
Lönebidrag lämnas till arbetsgivaren i form av
bidrag till lönekostnaden och ges under längst
fyra år.
9
Teknik som underlättar på jobbet
Bild: Magnus Pehrsson
I dag finns det många hjälpmedel som underlättar för personer med hörselnedsättning att
kommunicera. Arbetsförmedlingen har specialister som till exempel kan hjälpa till med
anpassning av arbetsplatsen.
Telefonhjälpmedel
Att höra vad som sägs i telefonen kan vara
svårt även i lugna miljöer, men i dag finns det flera olika
typer av hjälpmedel som förstärker ljudet i både mobiltelefoner och fasta telefoner
Konferens- och samtalshjälpmedel
Till möten och sammanträden finns det tekniska
hjälpmedel som förstärker tal och ger ökad
delaktighet för personer med hörselnedsättning.
Hjälpmedlen är portabla och lätta att ta
med sig till mellan olika möten på arbetsplatsen.
Signaler och larm
Med teknikens hjälp går det även att omvandla ljud i till
exempel dörr- och telefonsignaler eller brandlarm till
ljussignaler eller vibrationer i en mobiltelefon.
10
Anna Lindqvist,
Rådgivare, Specialpedagogiska
skolmyndigheten, Örebro
När dåvarande Specialpedagogiska skolmyndigheten annonserade efter rådgivare sökte 171 personer. Tvåbarnsmamman Anna Lindqvist fick en av
tjänsterna med placering i Örebro.
– Jag har en grav hörselnedsättning och har
svårt att uppfatta tal, även med hörselhjälpmedel, säger hon.
Anna berättar att hon värdesätter den hjälp
hon fick från Arbetsförmedlingen under sina
första år på jobbet. Inte minst nämner hon de
tekniska hjälpmedel som underlättar hennes
arbetssituation i den hörande miljön.
Anna använder tal, läppavläsning och texttelefon när hon kommunicerar med pedagoger
och specialpedagoger ute i skolorna. Anna
Lindqvist tror att hon i sin roll som rådgivare
kan vara en bra förebild för andra personer som
också har en hörselnedsättning.
11
12
”Vårt jobb är att fokusera
på de arbetssökandes kompetens”
Bild: Magnus Pehrsson
SIUS-konsulenten Agneta Burman och hennes 650 kollegor på arbetsförmedlingarna runt om
i landet har förmodligen världens rikaste arbetslivserfarenhet. Deras arbete går nämligen ut på
att stötta arbetssökande som har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan.
I uppdraget som SIUS-konsulent ingår att ägna
mycket tid till både arbetsgivare och arbetssökande. Det handlar om att ge både träning och
stöd vid en introduktion till arbete.
– I mitt arbete möter jag arbetsgivare från de
flesta branscher. Vilket i sin tur innebär att jag
får ett stort kontaktnät som kommer de arbetssökande till del, säger Agneta Burman.
SIUS står för särskilt introduktions- och
uppföljningsstöd och arbetsmetodiken personalen jobbar efter heter Supported Employment.
Metoden, som innehåller fem steg, bygger på
den enkla teorin att de flesta kan arbeta om rätt
stödinsats ges.
– Det finns alltid en funktionsnedsättning när
vi kopplas in och vårt jobb är att fokusera på de
arbetssökandes kompetens. Sedan kompletterar
vi med arbetshjälpmedel om det behövs, säger
Agneta.
Alla arbetssökande som Agneta Burman
arbetar med har antingen en synskada eller en
hörselskada – eller i något fall båda. För att förstå den arbetssökandes behov och kunna hitta
ett lämpligt arbete gör hon först en analys av
personens arbetslivserfarenheter för att sedan
kunna nå målet, det vill säga ett arbete.
Därefter utnyttjar hon sitt nätverk och kontaktar arbetsgivare som hon bedömer kan ha
behov av att anställa den arbetssökande.
– Visst är en del arbetsgivare tveksamma till en
början. Men när jag har presenterat den sökande
och beskrivit att jag har gott om tid både för
13
ur m
s ul e n
t , St o c k h
ol m
men det är väldigt sällan jag behöver vara med
så länge.
När anställningen startar påbörjas det femte
steget som innebär uppföljning under 1-1,5 år.
Många arbetsgivare och de nyanställda uppskattar denna fortsatta kontakt. Den ger bland
annat SIUS-konsulenten möjligheten att introducera nya arbetsuppgifter för den anställde.
Agneta Burmans mångåriga erfarenhet av
arbetsmetoden är enbart positiv. Hon menar
att den hjälper henne att sälja in den arbetssökande på dennes egna meriter men även genom
att hon är med själv som stöd.
– Egentligen är det ju ganska enkelt, det handlar ju bara om att alla kan utföra ett arbete bara
rätt stöd sätts in. Och det stödet kan vara en
SIUS-konsulent, säger Agneta Burman.
n
-ko
14
,
US
Egentligen är det ju ganska enkelt, det handlar ju
bara om att alla kan utföra ett arbete bara rätt stöd
sätts in. Och det stödet kan vara en SIUS-konsulent.
arbetsgivaren och den arbetssökande så brukar
det gå bra.
När en arbetsgivare visat sig intresserad av
den arbetssökande och parterna är överens om
att en anställning är möjlig är det dags för en
analys av arbetsplatsen och vilka arbetsuppgifter den sökande ska ha. Resultatet av analysen
får sedan visa om det finns behov av tekniska
hjälpmedel eller anpassningar av arbetsmiljön. I sådana fall skräddarsyr och bekostar
Arbetsförmedlingen en lösning. Det fjärde steget innefattar introduktion inför anställningen.
–För det mesta är jag med under en begränsad
tid i början för att introducera den arbetssökande och kommunicera med arbetsgivaren
och arbetskamraterna så att alla är nöjda. Som
längst får introduktionen pågå i sex månader
an
SI
’’
Agneta B
Anteckningar:
15
Kontakta oss via
• din lokala arbetsförmedling
• www. arbetsformedlingen.se
• Arbetsförmedlingen Kundtjänst, telefon 0771-416 416
Arbetsförmedlingen har personal med särskild kompetens
för att stödja personer med hörselnedsättning.
Du kan beställa Arbetsförmedlingens
informationsmaterial i alternativa format på
www.arbetsformedlingen.se/alternativaformat
16
Arbetsförmedlingen 2011-12. Rekv nr: 503 027. Bilder: Magnus Pehrsson, Johnér Bildbyrå.
V I LL D U H A M E R I N FO R M AT I O N?
