100 år av glömska
Foto: Calla Sundbeck
1864 förbjöds män att slå sina fruar
- och andra viktiga årtal
Män får slå sina hustrur enligt lag fram till 1864
1864 infördes ett förbud för män att slå sina hustrur.
Detta blev en viktig markering i lagstiftningen om att
den patriarkala strukturen höll på att luckras upp i
familjerättslagstiftningen. Den patriarkala strukturen
försvagas genom att kvinnan får rätt att bestämma över
sin egen kropp, sin egendom, blir myndiga och så småningom får rösträtt.
Bara för att det blev en kriminell handling att slå kvinnor, har problemet inte försvunnit. Inte förrän 1982 kom
kvinnomisshandel under allmänt åtal, vilket innebar att
åtal kan väckas även om inte brottsoffret själv anmälde.
2005 polisanmäldes 18 000 fall av kvinnomisshandel
och årligen dör omkring 16 kvinnor till följd av våld i nära
relationer.
(Ohlander, Tusen svenska kvinnoår, 2008:212)
Kvinnan är inte fullvärdig samhällsmedborgare
fram till 1921
1919 fick kvinnor politisk rösträtt enligt grundlagsändring. Detta innebar även att det blev möjligt att välja in
kvinnor i riksdagen, vilket också blev resultatet vid det
första påföljande valet 1921.
(Ohlander, Tusen svenska kvinnoår, 2008:190)
Statliga läroverk är inte öppna för flickor på
samma villkor som för pojkar fram till 1927
En ny skolreform som infördes 1927, gjorde det möjligt
för flickor att gå i samma slags läroverk som pojkar.
Tidigare hade de endast fått gå i särskilda flickskolor.
Många flickor gick över till de nya samskolorna, men
inte förren grundskolans införande 1962, lades flickskolorna ned. Det nya skolsystemet innebar att könsskillnaderna minskade när det gällde prestationer och provresultat. Inom den nya grundskolan och nya gymnasiet
Foto: Calla Sundbeck
fick flickor möjlighet att visa att att deras intellektuella
kapacitet inte var annorlunda än pojkars.
(http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/kunskap/historik/
2016-11-14)
Kvinnor fick avskedas vid förlovning, giftermål,
graviditet eller när de fött barn fram till 1939
Detta innebar att arbetsgivarna inte längre kunde
avskeda någon på grund av havandeskap, förlossning,
förlovning eller äktenskap. Detta gav en tryggare anställning för kvinnor i statlig tjänst. Lagen gällde dock
inte småföretag och dessutom krävdes att man varit
anställd sammanhängande i två år.
http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/artal/ 2016-1114)
Det är inte olagligt att våldta inom äktenskapet
fram till 1965
Sverige var det första landet i världen att anta en lag
som förbjuder våldtäkt inom äktenskapet. Mäns våld
mot kvinnor fortsätter dock att vara ett stort problem
i samhället och 1998 antogs den så kallade Kvinnofridspropositionen av riksdagen. Den innebar att en ny
brottsrubricering infördes; grov kvinnofridskränkning.
(Ohlander, Tusen svenska kvinnoår, 2008:213)
Sambeskattning gäller, vilket innebär att det
inte är lönsamt för gifta kvinnor att gå ut i yrkeslivet fram till 1971
Att sambeskattningen avskaffades kan ses som ett
viktigt steg mot kvinnans självständighet. Sambeskattning infördes på 1920-talet och innebar att det inte
alltid blev lönsamt för en gift kvinna att arbeta. Makars
inkomst, varav kvinnans oftast var lägre än mannens,
lades ihop och sambeskattades. Detta innebar att man
tjänade på att kvinnans lön var låg, medan man gjorde
förlust om makarnas lön var mer jämlika.
(Ohlander, Tusen svenska kvinnoår, 2008:184)
Alla yrken i Sverige är inte öppna för kvinnor
fram till 1989
1979 fick vi i Sverige lagen om jämställdhet mellan män
och kvinnor i arbetslivet. Denna ersattes 1991 med
jämställdhetslagen, som i sin tur ersattes av diskrimineringslagen som trädde i kraft den 1 januari 2009.
(https://sv.wikipedia.org/wiki/Jämställdhetslagen
2016-11-15)
Många yrken kom succesivt att öppnas upp för kvinnor
men det tog tid. 1989 fick kvinnor även formellt tillträde
till alla delar av Försvarsmakten.
(http://www.jamstall.nu/fakta/viktiga-artal/ 2016-11-15)
Det finns fortfarande löneskillnader mellan män
och kvinnor för samma jobb 2016
1995 införde lagstadgat krav att kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser.
Trots det finns det fortfarande skillnader.
Man kan säga att löneskillnaderna mellan könen blir till
ett uttryck för den ojämlikhet och diskriminering som råder på arbetsmarknaden något som i praktiken drabbar
kvinnor i synnerhet. Det är inte lätt att sätta fingret på
exakt vad som orsakar löneskillnaderna, men det har
bland annat att göra med klassiska könsuppdelningar
inom hemmet som gör att kvinnor i större utsträckning
arbetar deltid och att män i större utsträckning gör
snabbare och mer avancerade karriärer, trots att kvinnor
har samma eller till och med högre kompetens än män.
(http://ec.europa.eu/justice/gender-equality/gender-paygap/index_sv.htm 2016-11-15)
(https://sv.wikipedia.org/wiki/Löneskillnader_mellan_män_
och_kvinnor 2016-11-15)
Foto: Calla Sundbeck
