RUOTSI ÄIDINKIELENÄ (MODERSMÅLET)

RUOTSI ÄIDINKIELENÄ (MODERSMÅLET)
Utbildningen i ämnet modersmål och litteratur syftar till att väcka elevernas intresse för språk,
litteratur och interaktion. Modersmålsämnets uppgift är vidare att stärka den personliga och
kulturella identiteten samt utveckla tänkandet, kreativiteten och förmågan att kommunicera med
andra. Modersmålet är av grundläggande betydelse för lärandet och en väg till kunskap som börjar i
hemmet, daghemmet och förskolan.
Modersmål och litteratur är som läroämne ett livskunskapsämne och ett centralt färdighets-,
kunskaps- och kulturämne. Ämnet får sitt innehåll närmast från språk-, litteratur- och
kommunikationsvetenskaperna samt från kulturforskningen. Genom läsning och skrivande och
muntlig kommunikation tillägnar sig eleverna nya begrepp och lär sig att se sammanhang, tänka
logiskt, reflektera över och ta ställning till företeelser i omvärlden. Genom litteraturen och
bildmedier får eleverna kunskap och möter olika kulturer. Litteraturen stödjer även
personlighetsutvecklingen. Inom undervisningen i modersmål och litteratur och även vid samarbete
med andra ämnen strävar man efter en integration av flera olika färdigheter i ett funktionellt
sammanhang. Läroämnet baserar sig på ett vidgat textbegrepp som innebär att texterna kan vara
fiktiva eller faktabaserade, handskrivna, tryckta, grafiska eller elektroniska. I detta vidgade
textbegrepp ingår alltså förutom skrivna och talade texter även medietexter, ljud och bilder samt
kombinationer av dessa.
Att i tal och skrift kunna använda sitt modersmål, skolspråket, är en förutsättning för studier och
för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Därför är det viktigt att skolan skapar goda möjligheter för
språkutveckling, både inom ämnet modersmål och litteratur och inom andra ämnen i den
grundläggande utbildningen. I flertalet finlandssvenska skolor har eleverna varierande
språkbakgrund och färdigheterna i skolspråket, svenskan, kan vara mycket varierande inom samma
klass. Det är väsentligt att all undervisning i skolan, inte minst inom ämnet modersmål och
litteratur, beaktar denna språkliga variation i syfte att stödja och stärka alla elevers språkliga
identitet och färdighet att använda skolspråket.
ÅRSKURS 1-2
I årskurs 1-2 skall skolan ge utrymme för elevens individuella språkinlärningsprocess. Eleverna
befinner sig då oftast på mycket olika nivåer: en del börjar bekanta sig med bokstäverna medan
andra redan läser böcker på egen hand. Huvudsyftet med undervisningen i modersmål och litteratur
är att ge eleverna möjlighet att dagligen få öva sig i att läsa och skriva för att få nya kunskaper och
erfarenheter. Språkutvecklingen bör ses i ett helhetsperspektiv där talet, lyssnandet och skrivandet
ingår som naturliga element. De olika elementen utvecklas inte isolerat, utan beroende av varandra.
Struktureringen nedan är gjord för att förtydliga läroplanstexten.
MÅL
Eleven skall




upptäcka idén med att läsa och skriva
vilja, våga och kunna uttrycka sig både muntligt och skriftligt och genom drama
kunna lyssna koncentrerat och med inlevelse
delta i samtal genom att fråga, svara och berätta och ge uttryck för sina kunskaper,
erfarenheter och åsikter







lära sig den grundläggande tekniken för att läsa och skriva, lära sig språkliga grundbegrepp
såsom språkljud, enskilda bokstäver och alfabetet, stavelser och ord, få ett grepp om
helheterna sats, mening och text samt få insikt i vikten av att öva och repetera vid läs- och
skrivinlärningen
lära sig iaktta sin egen läsning och sin förståelse av textens innehåll
lära sig förstå språket som fenomen genom att lyssna till texter, läsa och skriva, samt lära sig
förstå att innehåll och uttryck hör ihop
få möjlighet att även genom datateknik utveckla sina läs-, skriv- och
kommunikationsfärdigheter
börja följa skriftspråkets normsystem när han eller hon skriver egna texter
genom att läsa litteratur och lyssna till högläsning lära sig det skrivna språket, få stimulans
för sin fantasi och impulser för sitt eget skrivande och tänkande
få handledning i att hitta intressant läsning och att läsa sådana böcker som är lämpliga för
elevens egen läsfärdighetsnivå.
CENTRALT INNEHÅLL
Tala och lyssna
 att uttrycka sig muntligt i olika kommunikationssituationer, att delta i par-, grupp- och
klassdiskussioner
 att genom improvisation, berättande, lek och drama bearbeta det hörda, sedda, upplevda och
lästa
 att öva sig i att lyssna noggrant och koncentrerat, och att dra slutsatser av det hörda
 att med hjälp av lärarens berättande och högläsning bekanta sig med skriftspråket och det
talade standardspråket
 att öva dikter och ramsor, också utantill
 att muntligt redogöra för erfarenheter, iakttagelser och händelser och att återberätta
berättelser för en annan elev eller i en liten grupp, därefter för hela klassen
 att stärka den dramatiska uttrycksförmågan både kroppsligt och verbalt, att använda fantasin
och att genom integration med andra konstämnen få vana att uppträda
Läsa och skriva
 att på ett mångsidigt sätt och med texter som både ger kunskap och fantasiupplevelser öva
läsning och skrivande
 individuellt baserade övningar i att skriva textade bokstäver och småningom
skrivstilsbokstäver (de förnyade typbokstäverna, siffrorna och matematiska symbolerna, se
bilaga)
 att forma bokstäver och bokstavskombinationer samtidigt som eleverna vänjer sig vid rätt
penngrepp och en god skrivställning
 att hitta rytmen i skrivandet och att skriva texter både för hand och på dator
 övning i att använda musen i anslutning till datorn och hur man skriver och ritar med hjälp av
en dator, och därmed stärker ögats och handens koordinationsförmåga
 övning i att skriva texter som baserar sig på alldagliga erfarenheter, åsikter och iakttagelser,
samt på fantasin. Huvudvikten läggs vid att stödja det skriftliga uttrycket och innehållet i
texten samt lusten att skapa egen text.
 att laborera med stor begynnelsebokstav, interpunktion, mellanrum mellan orden och
radbrytning
 att upptäcka analogin mellan ljud och bokstav






att känna igen korta välbekanta ord och så småningom övergå till att känna igen också
längre, mindre bekanta ord, samt efterhand övergå från högläsning till tyst läsning
att laborera utgående från hela texter, meningar, ord, morfem och fonem och på så sätt
utveckla den språkliga medvetenheten
att lära sig använda centrala lässtrategier som att kunna förutse textens typ och innehåll
utgående från rubriken och bilderna, att kunna sakta in vid naturliga ställen för att underlätta
förståelsen av texten, att kunna se det väsentliga i texten och anknyta texten till egna
upplevelser och kunskaper om språket
att vänja sig vid att ord, meningar eller textavsnitt ibland kan vara svårförståeliga och öva sig
i att försöka hitta betydelsen i den omgivande texten
att med hjälp av diskussion analysera tryckta och elektroniska texter
att lära sig dela upp talet i ord och orden i morfem och fonem och att öva sig i att skriva
ljudenligt uttalade ord samt att så småningom upptäcka svenskans skriftspråkskod och inse
att rättskrivning och uttal kan stå i konflikt med varandra
Litteratur
 att på ett mångsidigt sätt bekanta sig med litteratur, till en början genom att lyssna på lärarens
högläsning, genom att titta på bilder och så småningom läsa på egen hand. Eleverna bekantar
sig med sagor, dikter, berättelser och serier samt med litteratur i form av bild, film och teater
samt digitala texter
 att läsa och behandla böcker så att tyngdpunkten ligger på det upplevda och på delade
läserfarenheter. Eleverna samtalar om böcker de läst eller hört, berättar för varandra om
innehållet i dem och använder litteraturen som inspirationskälla för sitt skrivande och sina
muntliga prestationer
 att samtala om litteratur och därmed lära sig att använda begrepp som huvudperson, plats, tid,
tema och handling
 att använda bibliotek och att öva sig i alfabetisk uppställning i naturliga
informationssökningssituationer.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I ÅRSKURS 2
Tala och lyssna
Eleven
 uttrycker sig flytande och rationellt i dagligt tal och kan lyssna koncentrerat till läraren och de
andra eleverna
 kan delta i samtal på ett naturligt sätt och bidrar med egna kommentarer och frågor i diskussioner
 är van vid att uttrycka sig muntligt och kan berätta för en liten grupp om sina erfarenheter på ett
sammanhängande sätt
 har förmåga att uppfatta stavelser, ljud och rytm, och kan leka med språket, uppfatta rim och
reflektera över ordens form och betydelse.
Läsa och skriva
Eleven(s)
 läser tämligen felfritt texter som är lämpliga för hennes eller hans läsutveckling och lästekniken
bör ha automatiserats. Läsningen är flytande och eleven känner lätt igen välbekanta ord
 textförståelse har utvecklats från att eleven känner igen detaljer till att hon eller han ser texten i
sitt sammanhang. Eleven iakttar under läsningen sin egen förståelse av det lästa. Eleven förstår
att det går att använda sig av allmänna kunskaper, olika erfarenheter och kunskaper om språket
ifall förståelsen av texter är bristfällig.
 vill och klarar av att uttrycka sig skriftligt, skriver för olika situationer
 skriver berättelser om vardagssituationer och om sin fantasivärld och kan också producera egen
datortext.
 behärskar svenskans grundläggande stavningsregler och frekventa ord är korrekt stavade
 skriver fullständiga meningar med en logisk tankekedja och klarar åtminstone tidvis av att inleda
en mening med stor bokstav.
Litteratur
Eleven(s)
 är en motiverad och aktiv läsare, som själv kan skaffa sig lämplig och intressant litteratur
 har läst flera barnböcker och använder sin läskunskap för att skapa trivsel och inlevelse men
även för att söka kunskap
 ordförråd och medieläsförmåga är tillräckliga för att han eller hon skall förstå till åldern
anpassade tryckta texter samt medietexter.
ÅRSKURS 3-5
I årskurserna 3-5 är huvudsyftet med undervisningen i modersmål och litteratur att fortsätta att
utveckla elevernas basfärdigheter i modersmålet, så att eleverna lär sig läsa och skriva flytande.
Elevernas läsförståelse fördjupas och de övar sig i att söka information. Läsningen av skönlitterära
verk har under denna period betydelse både genom det innehåll böckerna förmedlar och genom att
läsandet utvecklar läsförmågan, uttrycksförmågan, inlevelseförmågan, fantasin och kreativiteten
MÅL
A. Interaktionsfärdigheter
Eleven skall
 lära sig att delta aktivt i kommunikationssituationer
 lära sig förstå kommunikation som en process där det gäller att både lyssna och ge och ta
emot synpunkter och respons
 exponeras för en vidgad textmiljö där ord, bilder och ljud samverkar med läsaren
 lära sig beakta den mottagande parten i kommunikationssituationer.
B. Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter
Eleven skall
 lära sig att läsa olika slag av texter flytande och att vid läsningen använda strategier som
kännetecknar en skicklig läsare, lära sig att välja för åldern lämplig litteratur för att leva sig
in i en fantasivärld, utveckla sin inlevelseförmåga och utvidga sina erfarenheter
 lära sig ställa frågor och dra slutsatser utifrån den lästa texten
 lära sig söka information ur många olika slag av källor som är lämpliga för denna
åldersgrupp.
C. Att producera och bruka olika slags texter
Eleven skall
 våga och kunna bygga upp olika slag av texter, både muntligt och skriftligt
 utveckla förmåga att uttrycka sig tydligt och utvidga sitt ord- och begreppsförråd samt
utveckla sin meningsbyggnad i ett funktionellt sammanhang
 lära sig att skriva flytande handskrift och få erfarenhet av att producera olika slags texter med
ord- och textbehandlingsprogram
 lära sig grundreglerna för rättstavning och normer för talad standardsvenska i funktionella
sammanhang.
D. Språk, litteratur och kultur
Eleven skall
 lära sig språkliga begrepp och strukturer, speciellt grunderna för indelningen av ord i
ordklasser, ordböjning, sambandet mellan form och innehåll i språket och att urskilja
predikat, subjekt och objekt i enkla satser
 uppmuntras till läsning genom rikligt med barn- och ungdomslitteratur samt lära sig välja
böcker som engagerar honom eller henne
 få möta andra länders kulturer genom litteratur, teater, film och andra medier samt erbjudas
möjligheter att uppleva sambandet mellan litteratur och andra konstarter
 lära sig baskunskaper om medier och att på ett funktionellt sätt använda sig av olika medier
både i skolan och under fritiden
 lära sig lägga märke till och respektera de språk som talas i närmiljön samt lära känna de
nordiska grannspråken.
CENTRALT INNEHÅLL
Interaktionsfärdigheter
 att bekanta sig med kommunikationens grunder och att iaktta hur kommunikation äger rum
 att berätta och referera, uttrycka sin egen åsikt, uträtta ärenden, ställa frågor, delta i en
diskussion, öva sig i att lyssna och vara artig
 att använda sig av dramats uttrycksmöjligheter.
Informationssökning
 att använda olika slag av uppslagsverk
 att öva sig i att förstå olika slag av faktatexter
 att bekanta sig med biblioteket och där söka information och böcker av olika slag
 enkel informationssökning på Internet och handledd informationssökning i flera steg.
Textförståelse
 att lära sig förutse innehåll och strukturer i en text på basis av bilder, rubriker och tidigare
läserfarenhet
 att se skillnaden mellan viktiga helheter och mindre viktiga detaljer i en text, att komprimera,
sätta mellanrubriker, ställa frågor till texten, jämföra olika texter och reflektera över innehållet i
en text.
Skriva och tala
 att öva sig i att uppträda, ta kontakt med sin publik och disponera sitt inlägg
 att berätta och beskriva något välbekant, skapa en egen berättelse med en intrig, samla
information till en helhet samt uttrycka åsikter och motivera dessa
 att planera sin egen text, att omforma och bearbeta texter utgående från återkoppling och med
hjälp av textbehandling
 att öva sig i att använda styckeindelning, rubriker och tankekartor
 att öva sig i att skriva flytande med ledig och tydlig skrivstil
 att öva sig i standardspråkets normer
 grundläggande rättstavning, speciellt kort och lång vokal och ljudstridigt stavade ord.
Språkets funktion, struktur och form
 att observera språket och dess funktion
 att klassificera ord på olika grunder och använda gängse terminologi för de begrepp som
behandlas
 ordklasser, ordböjning och meningsbyggnad samt begreppen subjekt, predikat och objekt i
modellsatser
 de tydligaste skillnaderna mellan talat och skrivet språk.
Litteratur
 att läsa rikligt med texter och bekanta sig med de litterära genrerna berättelsen, sagan, dramat,
lyrik, folklore och seriemagasin
 att gemensamt läsa eller lyssna till flera barnböcker och kortare texter samt bearbeta det lästa
 att redogöra för sina gemensamma och personliga läserfarenheter genom att berätta, diskutera,
skriva eller dramatisera
 att bekanta sig med några centrala begrepp som är viktiga då man analyserar och diskuterar
litteratur
 att bekanta sig med svensk och nordisk barnlitteratur och de nordiska grannspråken.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I ÅRSKURS 5
Interaktionsfärdigheter
Eleven
 är van vid att uttrycka sig både muntligt och skriftligt och strävar efter att utveckla sina
färdigheter i muntlig kommunikation
 tar till orda i diskussioner och berättar om och beskriver sina egna iakttagelser, idéer och
åsikter och jämför dem med andras
 strävar efter att nå fram med sitt budskap och har medvetet anpassat sitt uttryckssätt till
situationen och till mediet
 har förmåga att samarbeta vid gruppkommunikation
 vill och kan lyssna till andras tankar och synpunkter och har förmåga att forma egna åsikter
 kan uppfatta helheten i en text och plocka ut det väsentliga ur ett meddelande eller ett
påstående som är anpassat till hans eller hennes åldersnivå
 klarar av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar muntlig presentation
med stöd av nyckelord och har även aktivt använt drama som uttrycksmedel.
Informationssökning
Eleven
 kan använda sig av biblioteket och av elementära informationssökningsmetoder då han eller
hon letar efter något att läsa eller söker information
 hittar ändamålsenlig information i uppslagsverk och i annan facklitteratur samt i elektroniska
källor och har lärt sig något om källkritik
 förstår vad en informationssökningsprocess innebär och kan under handledning producera en
egen skriftlig redovisning om ett givet ämne.
Textförståelse
Eleven
 kan läsa flytande, har bekantat sig med strategier som förbättrar läsförståelsen och kan vid
behov använda sig av dessa
 har även lärt sig att i någon mån reflektera över både form och innehåll i sitt eget läsande och
kan läsa texter uttryckta med ord, bilder och ljud.
Skriva och tala
Eleven
 har skrivit flera texter för olika situationer och är van vid att planera, bearbeta och förbättra
sin text
 är van vid att ta emot och använda sig av den återkoppling han eller hon får av läraren och de
andra eleverna
 är medveten om att en del av textplaneringsprocessen består i att finna idéer och samla
kunskap och erfarenhet
 förstår idén med styckeindelning då man strukturerar en text och kan använda sina kunskaper
i logisk ordningsföljd i texten
 behärskar två typer av handstil, textning och skrivstil, har utvecklat en personlig skrivstil och
är även van vid att producera text med hjälp av textbehandling
 behärskar rättstavning på ordnivå och kan använda ordböcker
 känner till regler för användningen av stor och liten bokstav samt behärskar stavningen av
olika slag av namn och av vanliga sammansatta ord samt reglerna för interpunktion.
Språkets funktion, struktur och form
Eleven
 kan indela ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat, subjekt och objekt i en
enkel sats
 kan reflektera över förhållandet mellan form och innehåll i ord och i modellsatser och förstår
skillnaderna mellan talat och skrivet språk så väl att det syns i elevens texter.
Litteratur
Eleven
 har läst de böcker som klassen gått igenom gemensamt samt ett flertal valbara böcker och
kortare texter och bearbetat det lästa på olika sätt
 har förmåga att välja intressant litteratur för sin läsning och kan beskriva sig själv som läsare
 kan i någon mån begrunda vad han eller hon lärt sig genom läsandet och hur denna kunskap
hänger samman med egna livserfarenheter samt strävar efter att få ny insikt och erfarenhet
och efter att utveckla sin fantasi genom läsandet
 har bekantat sig med fiktiva texter genom film, teater och andra medier.
ÅRSKURS 6-9
I årskurserna 6-9 står elevernas förmåga att läsa skönlitteratur och att utveckla sitt språk och sin
kommunikationsförmåga i centrum. Eleverna lär sig att utgående från de språkliga färdigheter som
krävs i en bekant näromgivning vidga sin språkanvändning till de krav standardspråket ställer och
till nya slag av texter. Eleverna får lära sig att se sig själv och sina texter som en del av den
sociokulturella miljön och i ett elevorienterat perspektiv. De lär sig bland annat att klara av ett
flertal olika kommunikationssituationer. Eleverna skall i allt högre grad uppmuntras till att läsa både
litteratur och medietexter, de blir mer målmedvetna i sitt bruk av språket och utvecklar förmåga att
tolka olika slag av texter på ett analytiskt och reflekterande sätt. De kan laborera med ord och
språkformer och lär sig förstå sina egna möjligheter att påverka genom språket.
MÅL
A. Interaktionsfärdigheter
Eleven skall
 utveckla en större säkerhet i
kommunikationssituationens krav
kommunikationssituationer
och
medvetenhet
om



utveckla social kompetens i klassrums- och studiesituationer
bli medveten om hur man skapar ett positivt kommunikationsklimat
visa tolerans gentemot olika synsätt och sätt att delta i kommunikationen.
B. Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter
Eleven skall
 stärka sina färdigheter i att tolka och utvärdera texter och utvecklas till en aktiv och
reflekterande läsare och lyssnare
 utveckla en genremedvetenhet så att han eller hon vet vilken förförståelse som krävs för att
kunna läsa, lyssna till och bearbeta olika slag av texter
 utveckla sina färdigheter att söka och använda information och tillgodogöra sig olika slag av
källor
 utveckla sitt ordförråd i funktionella sammanhang.
C. Att producera och bruka olika slags texter
Eleven skall
 utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd och personlig stil som i tal och skrift
kan använda sig av sina kunskaper om språket
 vilja och våga framföra och motivera sina åsikter och kommentera andras
 bli van vid att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift
 bli medveten om mottagarens, situationens och mediernas roll vid textproduktion.
D. Språk, litteratur och kultur
Eleven skall
 lära sig grundläggande kunskaper om svenska språket, dess struktur och grammatik,
varieteter och utveckling
 öka och fördjupa sitt läs- och litteraturintresse genom att läsa skönlitteratur från Finland,
Norden och andra länder
 få en uppfattning om hur texter och medier har makt att skapa bilder och tankar, forma
människors världsbild och påverka deras val
 bekanta sig med olika kulturer genom litteratur, teater och media och därmed utveckla sin
etiska medvetenhet och få estetiska upplevelser
 utveckla tolerans gentemot språklig variation och olika språk.
CENTRALT INNEHÅLL
Interaktion
 att förstå förhållandet mellan textinnehåll, form och uttryckssätt å ena sidan och
kommunikationens syfte och medium å andra sidan
 att öva sig i att diskutera, föra en diskussion mot ett bestämt mål och föra dialog i olika
kommunikationssituationer
 att öva sig i att kommunicera enligt situationens krav på stilnivå och språkvariant.
Informationssökning
 att planera och strukturera informationssökningen
 att söka information i olika källor och bedöma tillförlitligheten i olika texter
 att reflektera över och bearbeta den samlade informationen under processens gång
 att göra anteckningar och öva sig i att ge enkla källhänvisningar
 att välja, strukturera och presentera material.
Textförståelse
 att öva sig i att förstå och bilda egna uppfattningar då man lyssnar
 att behandla det lästa på olika sätt: författar-, text- och läsarorienterade analyser
 att reflektera över det egna läsandet och betydelsen av det man läst utgående från
erfarenheter i texten och från egna erfarenheter
 att analysera och bedöma faktatexter, att komprimera textinnehåll, att skilja material som
baserar sig på värderingar från faktabaserade texter
 att analysera och bedöma mål och metoder hos textförfattaren, speciellt i medietexter
 att förstå sambandet mellan text och mottagare: dolda attityder i texter, texters makt och
påverkan.
Skriva och tala
 att öva kommunikationsfärdigheter och personliga uttryckssätt i ett funktionellt sammanhang
 att arbeta process- och målinriktat med textproduktion
 att producera texter för olika målgrupper, både för hand och med textbehandlingsprogram
 att sammanställa och presentera ett arbete utgående från egna erfarenheter
 att reflektera över och bearbeta information
 att experimentera med ord, meningar och satser i skriftlig och muntlig form
 att utforska språket experimentellt, genom drama och lek
 rättskrivningsövningar i funktionella sammanhang
 användning av standardspråk både i tal och skrift
 skillnaderna mellan tal- och skriftspråk
 att lära sig om språkvård och normer för talat och skrivet standardspråk.
Språkets funktion, struktur och form
 att betrakta texter som helheter: deras struktur, syfte och användning
 att undersöka principerna för satsbyggnad i det svenska språket med fokus på ordföljd,
struktur, sats och mening
 ordval, ordbetydelser och olika stilnivåer.
Språk, litteratur och kultur
 att granska social, geografisk och situationsbunden variation i det svenska språket
 grundläggande kunskap om den språkliga situationen i Finland och Norden och i ett globalt
och ett individuellt perspektiv
 att läsa, analysera, reflektera över och gestalta skönlitteratur från Finland, Norden och andra
länder samt bekanta sig med teater och film
 att känna igen centrala icke-fiktiva textgenrer
 att läsa gemensamma och valfria romaner eller ungdomsböcker och dessutom dikter, noveller
och annan kortprosa
 att stifta bekantskap med epik i form av noveller, romaner, sagor, myter och science fiction,
samt med drama och nyare och äldre lyrik och folklore
 centrala litteraturanalytiska begrepp som intrig, motiv, tema, berättarperspektiv, tomrum,
diktjaget, metafor, symbol, vers, strof, rim, allitteration, akt, scen, dialog, monolog och replik
 att lära känna olika litterära stilriktningar.
KRITERIER FÖR VITSORDET ÅTTA VID SLUTBEDÖMNINGEN
A. Interaktionsfärdigheter
Eleven





har lust och vilja att uttrycka sig muntligt både ensam och i grupp och strävar efter att få
kontakt med sin publik
vågar och kan ta till orda i en diskussion och visar förmåga till aktivt lyssnande genom att
knyta sina yttranden till andras yttranden och fortsätta en dialog
visar respekt för andra talare, accepterar olika åsikter och kan delta i en diskussion på ett
konstruktivt sätt
känner till de viktigaste skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, är medveten om
privatspråkets möjligheter och begränsningar och kan förändra sitt språkbruk beroende på
situationen. Detta gäller speciellt förmågan att byta ut det egna privatspråket mot ett mera
offentligt språk (standardspråk).
tar emot och utnyttjar respons på egna texter för att utveckla sina egna färdigheter och kan
också ge andra konstruktiv respons och arbeta både ensam och i grupp.
B. Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter
Eleven(s)
 läsfärdighet är sådan att han eller hon kan läsa långa texter och hela böcker, läser och förstår
olika slags texter - också medie- och webbtexter - och använder en ändamålsenlig lässtrategi.
Eleven förstår både textens syfte och grundidé och betydelsen av enskilda detaljer i texten
 kan jämföra olika texter, känna igen värdepåståenden, komprimera och tolka textinnehåll
samt dra slutsatser, reflektera över det lästa samt över textens form
 kan granska fiktiva texters innehåll och form och har tillägnat sig ett metaspråk för
textiakttagelser på den nivå som motsvarar elevens åldersgrupp
 kan göra en del språkliga iakttagelser om saktexter och vid iakttagelserna använda sig av
inlärda begrepp
 känner till ordklassindelning, böjningssystem och satsanalys inklusive ordföljdsprincipen och
kan laborera med språket
 kan föra en dialog med såväl fiktiva texter som saktexter
 vågar och kan uttrycka sin egen läsartext, fundera över textens betydelse och
överensstämmelse med egna tankar och erfarenheter.
C. Att producera och bruka olika slags texter
Eleven
 kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt muntligt förmedlad information som
informationskällor och ta fram väsentlig information också i källor med delvis motstridig
information
 känner till olika arbetsfaser i uppläggningen av muntliga och skriftliga uppgifter, kan samla
tillräckligt med material, strukturera och analysera detta samt kan ta fram det väsentliga i en
text
 kan strukturera sitt muntliga framförande så att det centrala innehållet förmedlas till åhörarna
och så att tankegången i texten är lätt att följa
 kan producera många olika slags fiktiva texter och saktexter samt känner också till olika
typer av medietexter, speciellt nyheter, reklam och artiklar av olika slag, samt kan förhålla
sig analytiskt och kritiskt till dessa
 kan producera sin text både för hand och med ordbehandlingsprogram och även i övrigt
utnyttja informationsteknik och medier
 kan skriva någotsånär felfritt och förstår innebörden av en språklig norm. Språkstrukturer,
interpunktion och ortografi är i huvuddrag korrekta. Ordförrådet är tillräckligt stort och
ordvalet är ändamålsenligt. Enstaka talspråkliga, dialektala eller finskpåverkade uttryck kan
förekomma

kan göra iakttagelser och reflektera över sig själv som läsare, talare och skribent och kan
anpassa sin språkform efter situationens krav samt utnyttja sina kunskaper om skillnaden
mellan talat och skrivet språk.
D. Språk, litteratur och kultur
Eleven
 finner intressant läsning och kunskap bland fakta- och/eller skönlitteratur och i olika medier
och kan också utnyttja litteratur som informationskälla
 kan beskriva sig själv som läsare, presentera sina favoritböcker och –författare och motivera
sina egna litteraturval
 har läst både inhemsk, svensk och nordisk samt utländsk skönlitteratur som hela verk och
som utdrag i olika genrer
 känner till de skönlitterära huvudgenrerna, olika stilriktningar och en del klassiska verk samt
några centrala verk inom inhemsk och nordisk litteratur samt inom världslitteraturen
 kan reflektera över litteratur, teater och film samt dela sina upplevelser med andra
 känner till det svenska språkets viktigaste särdrag och kan i någon mån jämföra svenska
språket med andra språk, speciellt finska språket, nordiska språk och de främmande språk
som eleven får undervisning i
 har någon kännedom om svenska språkets variation och utveckling och vet att språket är ett
kulturfenomen som utvecklas och förändras, beroende på språkbrukarna och på geografiska,
sociala, politiska och historiska faktorer
 kan utgående från sina kunskaper förstå och reflektera över modersmålets roll i förhållande
till andra språk i en mångkulturell språkgemenskap
 kan reflektera över svenskan i Finland som en del av den nordiska språkgemenskapen och i
ett mera globalt perspektiv samt förstår språkets och modersmålets betydelse för människan.