Elevperspektiv på
grundskolans matematik
Pia Dicksdotter Berglund
VT 2007
Examinator:
Handledare:
Tor-Ulf Palm
Margareta Wolf-Watz
Rapport Matematikdidaktisk verksamhetsutveckling
Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap
Sammanfattning
Syftet var att undersöka elevers erfarenheter i matematikundervisningen där resultaten kan
utgöra underlag för matematikutveckling på den undersökta skolan. Jag har genomfört en
enkätundersökning bland elever i årskurs 9 och läst forskningslitteratur som beskriver
problemen kring lärande i matematik och om skolutveckling.
De resultat som framkommit i undersökningen har jämförts med styrdokumenten och
nationella granskningar av matematik.
Även om eleverna har en ganska positiv och ljus bild av undervisningen så visar resultatet i
undersökningen att det finns mycket att göra när det gäller att motivera eleverna till
lusten att lära matematik. Det finns vilja att lära sig men ingen glädje för ämnet.
Nyckelord: elevperspektiv, matematikundervisning, skolutveckling, styrdokument
Förord
Jag vill tacka alla som hjälpt och stöttat mig under arbetets gång. Framförallt tackar jag min
handledare universitetslektor Margareta Wolf-Watz och specialpedagog Maria Axelsson som
har granskat och analyserat mitt arbete. Jag vill framföra mitt tack till alla elever och lärare
som har möjliggjort detta genom att bistå med tid och hjälp med insamling av data till
undersökningen. Sist men inte minst ett tack till min underbara familj Arne, My och Carl.
Örnsköldsvik, maj 2007
Pia Dicksdotter Berglund
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Bakgrund ....................................................... ..................................... 1
1.2 Vad säger läroplan och kursplan om matematik? ............................... 2
1.3 Vad säger nationella granskningar om matematikundervisning? ....... 3
1.4 Den aktuella skolans skolutvecklingsmodell ...................................... 4
1.5 Syfte .................................................................................................... 7
2. Metod och genomförande
2.1 Pilotstudie........................................................................................... 8
2.2 Urval................................................................................................... 8
2.3 Metod för data insamling ................................................................... 8
2.4 Genomförande av enkätundersökningen............................................ 9
2.5 Etiska överväganden .......................................................................... 9
2.6 Tolkning och analys av enkäten ......................................................... 9
3. Enkätresultat
3.1 Fasta svarsalternativ ............................................................................ 10
3.2 Öppna frågor ....................................................................................... 14
3.3 Elevernas övriga kommentarer............................................................ 19
3.4 Sammanfattning av elevernas positiva erfarenheter ........................... 20
3.5 Sammanfattning av elevernas mindre positiva erfarenheter ............... 21
4. Diskussion
4.1 Vilka utvecklingsområden kan vi gå vidare med? .............................. 22
4.2 Framtida undersökningar...................................................................... 25
4.3 Metoddiskussion................................................................................... 26
5. Litteraturförteckning
6. Bilagor
1. Enkätsammanställning fasta svarsalternativ
2. Missivbrev
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Jag har alltid haft ett stort intresse för matematikundervisning. Hösten 2003 började jag läsa
litteratur och ville gärna diskutera med mina arbetskamrater om mina erfarenheter och
reflektioner. Vi startade ”matteprat” där vi diskuterade problem i matematikundervisningen.
När kommunen beslutade att ingå i problembaserad skolutveckling blev jag lärledare i en
matematikgrupp.
Hösten 2006 inrättades skolutvecklingstjänster och jag fick 25% med fokus på matematik.
I mitt nya uppdrag som skolutvecklare hoppas jag genom detta arbete kunna bidra till
kunskapsbildningen om hur man på bästa möjliga sätt kan bidra till elevernas lärmiljö i
matematik utifrån de förutsättningar vi har.
Jag vill med denna rapport undersöka elevernas föreställningar, erfarenheter och problem i
matematik där jag upptäcker mönster som grund för mitt lärande. Jag vill även fördjupa mig i
den forskningslitteratur som beskriver problemen kring lärande i matematik och om
skolutveckling. Resultatet ska utgöra underlag för skolans utveckling av matematik.
I samråd med områdeschefen specialpedagoger, kvalitetsgranskare och andra skolutvecklare
diskuterades den höga andelen icke godkända i nationella prov i matematik år 9. Analyser av
skolans resultat visar att matematik är det kärnämne där resultaten är sämst.
Undersökningen är ett led i att fördjupa vårt lärande och förståelse kring detta problem.
Andelen elever som 2006 inte klarade nationella provet i matematik uppgår till 12 % på hela
riket, medan motsvarande siffra för den undersökta skolan är 23 %.
(www.skolverket.se/sb/d/1773 )
Inom ramen för mitt arbete har jag genomfört en enkätundersökning som syftar till att
kartlägga elevernas bild av erfarenheter och problem och i matematik i årskurs 9.
Sid 1
1.2 Vad säger läroplan och kursplan om matematikundervisning?
Läroplanen framhåller att det är elevernas ökande ansvarstagande som ska utvecklas i skolan.
Eleverna ska ha inflytande över sin studiesituation. Varje elev ska utveckla ett personligt
ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Grundtanken är att eleverna ska utvecklas
kunskapsmässigt och socialt genom att ta ett allt större ansvar för det egna arbete och för
skolmiljön samt att få ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Målen i läroplaner och
kursplaner, och inte minst betygskriterier ska därför vara gemensamma utgångspunkter för
eleverna och deras lärare vid planering och utvärdering av undervisningen.
I kursplanen för matematik står att
Utbildningen ska ge en god grund för studier i andra ämnen, fortsatt
utbildning och ett livslångt lärande.
Utbildningen syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och
möjligheter att kommunicera med matematikens språk och
uttrycksformer.
Utbildningen i matematiken skall ge eleven möjlighet att utöva och
kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer och
öppet sökande efter förståelse, nya insikter och lösningar på olika
problem.
Mål att sträva mot anger inriktningen för matematikundervisningen och att den ska ge varje
elev möjlighet att utveckla intresse för och kunnande i matematik.
Skolan skall i sin undervisningen i matematik sträva efter att eleven
• Utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna
förmågan att lära sig matematik och andvända matematik i olika situationer.
Ämnets karaktär och uppbyggnad
för att framgångsrikt kunna utöva matematik krävs en balans mellan kreativa,
problemlösande aktiviteter och kunskaper om matematikens begrepp, metoder
och uttrycksformer.
Bedömning i matematik
En viktig aspekt av kunnandet är elevens förmåga att uttrycka sina tankar i
muntligt och skriftligt med hjälp av det matematiska symbolspråket och med
stöd av konkret material och bilder.
Sid 2
1.3 Vad säger nationella och internationella granskningar om
matematikundervisning?
Internationella granskningar:
TIMSS – Trends in International Mathematics and Science Study
TIMMS är studier av elevers kunskaper i matematik och naturkunskap som organiseras av
IEA ( The International Association for the Evaluation of Educational Achievement), en
internationell organisation som genomför studier för att jämföra länders skolsystem.
PISA – Program för internationell utvärdering av elevprestationer
PISA är ett projekt som undersöker hur utbildningssystem i olika länder rustar femtonåringar
att möta framtiden. Projektet är ett samarbete mellan länders regeringar inom
OECD(Organisation for Economic Co-operation and Development)
Nationell granskning:
NU-03 - Nationella utvärderingen
Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 har initierats av Skolverket för att få en bild av
grundskolans utveckling. Frågor och dilemman rörande grundskolans måluppfyllelse
diskuteras.
I ett pressmeddelande från Skolverket 2004-12-13 angående resultatet från TIMSS 2003
jämfört med TIMSS 1995 står det:
I jämförelse med samma länder 2003 har de svenska elevernas
(medel)prestation sjunkit mer än något av de andra länderna och ligger nu
under genomsnittet för 20 jämförbara länder.(Skolverket 2004,
www.skolverket.se/sb/d/203/a/205)
I bakgrund av matematikdelegationens betänkande ”att lyfta matematiken” (SOU 2004:97)
står det :
Det samlade intrycket från tillgänglig information om
våra grundskole- och gymnasieelevers prestationer i matematik är att resultaten
försämrats under de senaste tio åren.(SOU 2004:97, sid 43)
Fler och fler elever får svårigheter i matematik jämfört med andra ämnen t ex engelska och
svenska.
I skolverkets rapport nr 221 , ”Lusten att lära med fokus på matematik”(skolverket 2003)
utreds undervisningsmiljöer och faktorer som främjar lusten att lära. Här lyfts fram att den
helt dominerade undervisningsmetoden i år 7-9 är egen traditionell räkning i boken, med
tillgång till lärare att fråga. Det framgår tydligt att elever har lust att lära då de förstår och när
matematiken känns meningsfull. Detta bildar underlag för de förslag som lämnas i rapporten
för att utbildningens kvalitet ska kunna förbättras. Förslagen återges här i komprimerad och
något bearbetad form:
Sid 3
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Mer varierad undervisning. De nationella målen är
gemensamma för alla elever men kan nås på flera olika sätt
och i olika grader
Relevant och begripligt innehåll. Ökat inslag av praktiska
tillämningar och konkreta upplevelser av matematikens värde
Varierat arbetssätt med inslag av laborativa metoder både
individuellt och i grupp.
En minskning av lärobokens dominans i undervisningen till
förmån för olika läromedel och undervisningsmaterial.
Ämnesövergripande arbeten. Användning och tillämpning av
matematik i andra ämnen
Allsidig utvärdering som omfattar fler bedömningsinstrument
än skriftliga, poängsatta prov.
Återkoppling som leder eleverna vidare i lärande och
förståelse.
Tydliga mål och syften för studierna är en viktig förutsättning
för att eleverna ska få grepp om sin kunskapsutveckling
Elevinflytande. Större möjlighet för eleverna till inflytande
och påverkan över studierna.
Gemensamt för eleverna är att de anser att den viktigaste faktorn för lusten att lära är lärarens
förmåga att entusiasmera och fånga eleverna intresse, att utgå från verkligheten och
elevgruppens intresse och kunskapsnivå. För att skolan ska få fler lärare som arbetar utifrån
detta förhållningssätt är kontinuerlig fortbildning och behöriga pedagoger viktiga.
(Skolverket 2003)
1.4 Den aktuella skolans skolutvecklingsmodell
Skolan har valt PBS problembaserad skolutveckling, Hans-Åke Scherps
skolutvecklingsmodell, och ingår sen två år tillbaka i ett nätverk baserat på PBS
problembaserad skolutveckling i samarbete med Karlstads universitet. (www.pbs.kaus.se)
Man stöttar kommunerna med bland annat handledning och utbildning av lärledare som håller
lärande samtal. Lärande samtal är ett strukturerat samtal där varje deltagare får komma till tals
och dela med sig av sina erfarenheter och sin förståelse av problemet. Det är viktigt att synen
på lärande och lärmiljöer ska genomsyra hela skolan och dess verksamhet.
Skolutveckling handlar om att hitta lösningar på de problem man möter i
undervisningssituationen och syftar till att skapa goda lärmiljöer för lärare och skolledare i
deras vardag. Lärmiljöer där vi kan samtala om, reflektera och fördjupa vår förståelse över
vad man avser att utveckla. Det handlar mindre om att transformera mål till handlingsplaner
som sedan utvärderas.
Utgångspunkten är problem och dilemman i vardagen. Vi som jobbar ute i verksamheten är de
som är bäst skickade att hitta och identifiera problemen. Processen startar i lärgrupper med
hjälp av verktygen lärande samtal och föreställningskartor där vi tar reda på vår egen och
andras förståelse av problemets natur kopplat till förståelsen av uppdraget. Erfarenhetslärande
är stommen i skolutveckling. Det finns en stor mängd ”tyst kunskap” som det gäller att ta
Sid 4
fram. Förståelsen av uppdraget är avgörande både för hur vi förstår problemet och även för
kvaliteten på lösningar vi kommer fram till. I detta skede är det viktigt att vi kommer till en
fördjupad förståelse där vi för en dialog och inte debatt eller diskussion. En av grundtankarna
med PBS är att vi lär av varandra
På skolområdet där undersökningen genomfördes finns befintliga lärgrupper i matematik
Grupperna dokumenterar lärdomar och slutsatser som blir skolområdets kollektiva minne.
Dessa förs vidare till andra skolor via Karlstads universitets hemsida (www.pbs.kau.se).
Här finns även mer utförlig beskrivning av PBS.
Via litteratur, studiebesök, forskning, observationer, undersökningar och intervjuer tillförs
ytterligare perspektiv på lärandet. Annars finns en stor risk för att erfarenhetslärandet blir ett
”konserveringsmedel”. Det blir lätt så om det inte utmanas av andra perspektiv.
Enkätundersökning ger oss slutsatser utifrån ett elevperspektiv. Dessa tillsammans med andra
t ex pedagogperspektiv blir avgörande för lösningar på problemen och på hur vi kan utveckla
matematikundervisningen.
Lösningar provas och gärna variationer av lösningar. Man går återigen in i erfarenhetslärande
och för en dialog om vilka nya lärdomar vi dragit kopplat till förståelsen av uppdraget. Vi
försöker se mönster och analyserar hur framgångsrika lösningar skiljer sig från de man provat
tidigare. Vi försöker förstå hur det kommer sig att dessa skillnader leder till så mycket bättre
resultat. Återigen vill man få ytterligare perspektiv på lärandet via andras erfarenheter och
forskning. Utifrån detta planerar man nytt görande och så går det runt i en ständig spiral.
Den mest betydelsefulla påverkansfaktorn när det gäller lärares undervisning är var och ens
direkta erfarenheter av arbete i klassrummet. Därefter kommer att samtala med elever och
kollegor om dessa erfarenheter. Skolplaner, verksamhetsplaner eller arbetsplaner nämns över
huvud taget inte av lärare som viktiga i det vardagliga förbättringsarbetet på skolorna.(Sherp)
Förståelsen av uppdraget/vision
Problemet är betingat av förståelsen av uppdraget
Lärprocess
För att fördjupa förståelsen av problemets natur
Problem
När man diskuterar problemen
kommer förståelsen av uppdraget fram.
Lösningar
Vilka lösningar stämmer
med uppdraget?
Figur 1 Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling (PBS, Hans-Åke
Scherp,2003)
Sid 5
Förutsättningarna för PBS
Kvaliteten och omfattningen av förståelsefördjupande och meningsskapande lärprocessen är
beroende av de yttre former och strukturer som man bygger upp både inom kommunen och på
varje enskild skola.
Några utgångspunkter och företeelser är särskilt betydelsefulla vid PBS:
• Utformningen av medarbetarsamtal
• Utvärdering
• Kvalitetsredovisning
• Samtalen i arbetslag och lärlag
• Kompetensutveckling
• Skolledarskapet
• Lönekriteriernas utformning
Sid 6
1.5 Syfte
Syftet med denna rapport är att få ett tillförlitligt underlag om elevernas lärande i matematik.
Vi skulle vilja veta utifrån ett elevperspektiv vilka områden inom matematiken som fungerar
bra och man kan bygga vidare på och vilka områden som pekar på behov av att utveckla.
Undersökningens resultat utgör underlag för skolans fortsatta arbete för att utveckla
matematiken och är även en del av strävan till en ökad måluppfyllelse.
Syftet mynnar ut i följande frågeställning:
•
Vilka erfarenheter har eleverna i sitt lärande av matematik?
Sid 7
2. Metod och genomförande
I samråd med områdeschef, specialpedagoger, skolutvecklare och kvalitetsutvecklare skulle
jag ta reda på erfarenheter och problem i matematik bland elever i årskurs 9.
Frågorna i undersökningen bygger på syftet att få elevernas perspektiv på lärande i
matematikundervisningen. I resultatet av min undersökning hoppas jag finna svar på mina
frågeställningar. Resultatet blir underlag för lärandet om hur vi på bästa sätt kan skapa goda
lärmiljöer i matematik för eleverna.
2.1 Pilotstudie
( Forskningsmetodikens grunder, Patel & Davidson)
Först genomfördes en enkätundersökning med sex elever i årskurs 9 från en annan skola.
Avsikten var att studera vilka frågor som eleverna på egen hand kunde besvara, att identifiera
svåra frågor och få ta del av funderingar kring de frågor som var svåra. Detta medförde att
vissa frågor styrks och att andra frågor omformulerades för att bättre stämma överens med
studiens syfte och frågeställningar. Matematikläraren på berörd skola plockade ut eleverna.
Det var viktigt att eleverna representerade både hög- och lågpresterande. Tyvärr var det bara
flickor som ville delta.
2.2 Urval
I undersökningen ingick fem klasser i årskurs 9 fördelade på tre arbetslag där sammanlagt 108
elever ingick.
2.3 Metod för datainsamling
Möten med matematiklärarna, rektorerna, specialpedagogen och områdeschefen var till stor
fördel i planeringen av enkäten och undersökningen.
En enkät sammanställdes ( Forskningsmetodikens grunder, Patel & Davidson) under hösten
2006 där de flesta frågorna var frågor med fasta svarsalternativ. Tre av frågorna var öppna.
Frågorna var dels av allmän karaktär och dels specifika. Enkäten tog upp frågor om allmän
trivsel i skolmiljön samt deras erfarenheter om matematikundervisning.
Frågorna grupperades i följande huvudrubriker:
• Tänk på hur du trivs i skolan och din inställning till matematik.
• Tänk på hur det är att lära sig matematik.
• Det finns olika sätt att lära sig matematik
• Tänk på dina matematiklektioner
• Hur ofta händer dessa saker på dina matematiklektioner
• Tänk på sådant som kan påverka glädjen och viljan att lära sig matematik.
• Vilka tycker att det är viktigt att arbeta i matematikboken?
• Tänk på samtal i matematik
Sid 8
Jag har dels tagit frågor från Pisa-undersökningen som passat min frågeställning samt lagt till
egna frågor som saknats.
Perspektiv på undervisningen var också en viktig faktor att lyfta fram för att få minnen och
tankar som hänt under tidigare skolår och som påverkat elevens lärande.
Enkätundersökningen genomfördes mellan höstlov och jullov 2006 .
2.4 Genomförande av enkätundersökningen
Enkäten distribuerades till samtliga elever i år nio till respektive lektionspass och enkäten
fylldes i av alla närvarande elever på lektionstid och samlades in. Därmed fanns hopp om en
god svarsfrekvens men bortfallet blev 19 %. Av 108 utdelade enkäter har totalt 87 elever
svarat. Matematiklärarna läste ett bifogat brev innan enkätundersökningen.(bilaga 1)
2.5 Etiska överväganden
Eleverna fick via missivbrevet (bilaga 1) information av lärarna att vid sammanställningen
av enkäten skulle ingen enskild elev kunna identifieras och att det var frivilligt att delta i
undersökningen.
Namn på skola, elever och personal som deltagit anges inte då det inte är meningen att
identifiera skolan genom att läsa uppsatsen.
2.6 Tolkning och analys av enkäten
Först grovsorterades frågorna i de mönster som jag tillsammans med specialpedagogen kunde
finna enligt Gun-Britt Scherps tabellmetod. (www. pbs.kaus.se) Detta gjordes med hjälp av
tabeller för att få en överblick och upptäcka eventuella likheter och skillnader i förståelsen av
de olika områden som berördes. (Bilaga 2)
Vid kategoriseringen tolkades utsagorna och i några fall kunde de passa in i flera kategorier.
Tabellen skapades genom att varje sorteringskategori gavs en bokstav. De utsagor som
uppfattades handla om samma sak fick bilda en kategori och gavs då samma bokstav. Med
hjälp av tabellverktyget och sorteringsfunktionen i excell sorterades utsagorna. Detta gjorde
det möjligt att analysera hur enskilda elevers tankar såg ut. I bearbetningen av resultatet har
de utsagor som inte berörde studiens syfte och frågeställningar sorterats bort
Jag har strävat efter att koppla min egen förståelse till framförallt Hans-Åke Scherps
forskning.
Sid 9
3. Enkätresultat
Undersökningens resultat diskuteras med utgångspunkt ifrån de nationella styrdokumenten,
skollag, andra förordningar och forskning.
Enkätsvaren är nedan sammanställda genom att enkäten gås igenom fråga för fråga.
Enkäten innehöll 55 svarsalternativfrågorna, 3 öppna frågor samt möjligheter för eleverna att
ge ytterligare kommentarer.
Resultatet från varje fråga analyseras kortfattat i direkt anslutning till frågan. En vidare analys
och diskussion av de viktigaste resultaten ges i diskussionsavsnittet.
3.1 Fasta svarsalternativ
De fasta svarsalternativfrågorna delades in i åtta områden:
•
•
•
•
•
•
•
•
Tänk på sådant som hur du trivs i skolan och din inställning till matematik
Tänk på hur det är att lära sig matematik.
Det finns olika sätt att lära sig matematik.
Tänk på dina matematiklektioner
Hur ofta händer dessa saker på dina matematiklektioner?
Tänk på sådant som kan påverka glädjen och vilja att lära sig matematik.
Vilka tycker att det är viktigt att arbeta i matematikboken?
Tänk på samtal i matematik.
Svarsalternativen var:
• håller med i hög grad
• håller med
• håller inte med
• håller inte alls med
Förutom i området ” Hur ofta händer dessa saker på dina matematiklektioner” där
svarsalternativen var:
• varje lektion
• de flesta lektionerna
• vissa lektioner
• aldrig eller nästan aldrig
87 elever svarade på enkäten.
Tänk på sådant som hur du trivs i skolan och din inställning till matematik.
78 elever håller med om påståendet att de trivs på skolan, 84 elever vill lära sig matematik, 84
elever tycker att det är viktigt och 81 elever tycker att det är värt att satsa på matematik, för att
det kommer att hjälpa mig i det arbete som jag vill ägna mig åt senare. En övervägande del av
eleverna håller inte med om att matte är meningslöst.
Hälften tycker att matematik är tråkigt, svårt och känner sig stressad i ämnet.
Sid 10
Min kommentar:
En majoritet av eleverna vill lära sig och tycker att det är viktigt och ändå så har vi ett resultat
från de nationella proven som tyder på att våra elever inte klarar målen.
Lusten att lära och motivationen finns inte för hälften av eleverna då de anger att matematik
är tråkigt och svårt. Skolan har en viktig uppgift att motivera eleverna till att känna lust att
lära matematik.
Att många känner stress i ämnet kom inte som någon överraskning.
Tänk på hur det är att lära sig matematik.
Majoriteten av eleverna håller inte med om att de helt enkelt inte är bra i matematik.
De flesta håller inte med om att de skulle bli mycket nervösa när de löser matematikuppgifter.
Hälften av eleverna håller inte med om att de lär sig matematik snabbt.
Det finns olika sätt att lära sig matematik.
Övervägande del av eleverna tycker att när de läser till ett matematikprov försöker de fundera
ut vad som är viktigast.
När de lär sig matematik försöker de fundera ut vilka begrepp som de fortfarande inte förstått.
De försöker förstå nya begrepp genom att koppla till saker de redan kan.
När det är något som de inte förstår i matematik söker de alltid efter mer information så att
uppgiften blir mer begriplig.
Däremot håller hälften inte med om att när de löser matematikproblem tänker de ofta på nya
sätt för att få fram svaret, att de tänker på hur den matematik de lär sig kan komma till nytta i
vardagen och att när de lär sig matematik så lär sig så mycket de kan utantill.
Min kommentar:
Kopplingen till vardagen är inte stor i matten när hälften inte håller med om att de tänker på
hur den matematik de lär sig kan komma till nytta i vardagen. Enligt skolan uppdrag ska
eleven utveckla den egna förmågan att lära sig matematik och använda matematik i olika
situationer. Enligt eleverna är matematik en skolangelägenhet och ser inte att man har någon
nytta av i det i verkliga livet. Abstraktionsnivån i matematiken är oftast hög och
studieförberedande. Utbildningen ska ge en god grund för ett livslångt lärande.
Tänk på dina matematiklektioner
Störst enighet råder bland eleverna gällande att det är bra om det tas hänsyn till idéer från alla
elever i gruppen när de arbetar med problemlösning.
55 elever tycker om att arbeta med andra i grupp men endast 34 tycker att de lär sig mest när
de arbetar med andra elever i sin klass.
Mellan 50 och 60 elever höll inte med om att de anstränger sig mycket i matematik för att de
vill vara bättre på proven än andra eller för att de vill vara en av de bästa. Detsamma gällde
när de skulle prestera bäst i matematik när de arbetar med andra elever, att de försöker
prestera bättre än de andra eleverna i sin klass och att de presterar bäst när de försöker
prestera bättre än andra.
Min kommentar:
Det finns ett stort intresse för grupparbete och nästan hälften tycker att de lär sig mest när de
arbetar med andra elever.
Sid 11
Hur ofta händer dessa saker på dina matematiklektioner?
82 elever höll med om att man arbetade med matematikböcker och annat tryckt material.
Majoriteten av eleverna tyckte att lärarna hjälper eleverna med deras lärande, att de fortsätter
att undervisa till dess att eleverna förstått och att de visar intresse för varje elevs lärande.
De håller inte med om att eleverna inte kan arbeta bra, att de inte börjar arbeta förrän det har
gått en lång stund av lektionen och att eleverna inte lyssnar på vad läraren säger. Dock
noterbart att vi har ca 30 elever som håller med om ovanstående.
Ungefär hälften tycker att lärarna måste vänta en lång stund på att eleverna ska bli tysta
och att det råder oväsen och oordning.
Min kommentar:
Lärarna har fått mycket positiv respons när de gäller deras förmåga att visa intresse för varje
elevs lärande.
Noterbart att hälften tycker att det råder oväsen och oordning och att ca 30 elever tycker att
eleverna inte arbetar bra och att det inte börjar arbeta förrän det har gått en lång stund av
lektionen
Skolverkets rapport om lärobokens totala dominans i undervisningen verkar även gälla på
denna skola enligt elevenkäten.
Tänk på sådant som kan påverka glädjen och vilja att lära sig matematik.
Övervägande del av eleverna håller med om att de förstår innehållet i matematik och att
läraren har gett eleverna tillfälle att uttrycka åsikter. De har haft inflytande och kunnat
påverka sina studier, de har haft gemensamma samtal i matematik och att matematik har
ingått i andra ämnen.
Hälften av eleverna tycker inte att de har bedömts på annat sätt än med skriftliga prov och
31 elever håller inte med om att läraren har hjälpt dem att få tydliga mål och syften.
Min kommentar:
Glädjande att många av Skolverkets kriterier för en förbättrad undervisning i matematik med
betoning på laborativ undervisning får medhåll av eleverna.
Noterbart att så många elever inte har upplevt att de fått hjälp med tydliga mål och syften
samt ännu fler som inte blivit bedömt på annat sätt än med skriftliga prov.
Skolverket menar att tydliga mål och syften för studierna är en viktig förutsättning för att
eleverna ska få grepp om sin kunskapsutveckling och att vi borde ha en allsidig utvärdering
som omfattar fler bedömningsinstrument än skriftliga, poängsatta prov.
Vilka tycker att det är viktigt att arbeta i matematikboken?
De flesta av eleverna anser att både föräldrar, lärare och klasskamrater tycker att det är viktigt
att arbeta i matematikboken. Skillnaderna är marginella förutom att eleven anser att det är
viktigast medan klasskamraterna inte verkar tycka att det är så viktigt.
Sid 12
Tänk på samtal i matematik.
Spridningen var väldigt stor i denna fråga.
Håller
med i
hög
grad
Håller
med
Jag har talat med
lärare/lärarlag om
varför man lär sig
matematik
11
Jag har talat med
lärare/lärarlag om
olika sätt att tänka
om matematik
summa
Håller
inte
med
Håller
inte alls
med
summa
43
54
20
11
31
10
50
60
18
7
25
Jag har talat med
lärare/lärarlag om
olika sätt att lösa
uppgifter i
matematik
18
49
67
12
5
17
Jag har talat med
lärare/lärarlag om
egna problem att
undersöka i
matematik
9
43
52
21
12
33
Min kommentar:
Denna fråga tyckte jag var intressant p g a att många lärare betonar att eleverna vill arbeta
med läroboken samt att föräldrar nämns som en viktig faktor. Föräldrar är i regel barnets
viktigaste vuxenkontakt och deras värderingar påverkar elevernas syn på ämnet.
Skolverket tycker att den väldiga dominansen av läromedlet ska minska. Man har inte tyckt
att det ska tas bort helt.
Sid 13
3.2 Öppna frågor
Det var två öppna frågor samt en uppmaning att beskriva en händelse eller ett samtal.
•
•
•
Har du någon gång under din skoltid år 1-9 ändrat uppfattning om matematik?
Vad tror du är den största anledningen till att många elever inte klarar godkänt i
nationella proven i år 9?
Beskriv en händelse eller ett samtal som har haft stor betydelse för att du ska förstå
matematik.
Har du någon gång under din skoltid år 1-9 ändrat uppfattning om matematik?
Av sjuttionio svar har femtionio svarat att de har ändrat uppfattning om matematik. Följande
mönster kom fram vid analysen av utsagorna om orsaken till den ändrade uppfattningen:
Från lätt till svårt
Insikt
Betygen
Från svårt till lätt
Saknat utmaning
Lärarna
Område
Kamratpåverkan
Läromedlet
Förändrat
26 utsagor
8 utsagor
4 utsagor
4 utsagor
3 utsagor
3 utsagor
2 utsagor
1 utsaga
1 utsaga
1 utsaga
Från lätt till svårt (26 utsagor)
En klar majoriteten pekar på att de tycker att lärandet i matematik har gått från att ha varit lätt
till att vara svårt.
Åtta har nämnt egen insikt som en faktor som ändrat deras föreställning om matematik.
Fåtal tycker att betygen, att det gått från svårt till lätt, saknat utmaning, lärarna samt området
ändrat deras uppfattning om matematiken.
Endast en elev har nämnt kamratpåverkan, en annan läromedlet och en tredje förändrat men ej
uttryckt på vilket sätt.
26 elever tycker att det har gått från att vara lätt vid de lägre åldrarna och till att bli svårt vid
de högre åldrarna. Man har på olika sätt uttryckt svårt i termer som krävande, jobbigt och
komplicerat.
Majoriteten av de elever som tycker att matematiken har gått från att vara lätt till svår tycker
att det skett en förändring från år 7. 9 elever uttrycker att det blivit svårt och tråkigt på
högstadiet och två elever uttrycker att det blivit svårt och tråkigt på mellanstadiet.
Sid 14
Urval från elevernas utsagor:
Negativa förändringar fr o m högstadiet
”När jag kom upp på högstadiet blev matten jättesvår och blir bara ännu
svårare med åren. Med på lågstadiet var jag rätt bra på matte. Man nu fattar
jag inget!
”Ja, det har jag. Från 1-6 var det roligt och lärorikt men 7-9 vart det bara
tråkigare och jobbigare. Jag vet inte varför det vart väl vara tråkigare och
jobbigare och mindre kul i 7-9.”
Negativa förändringar fr o m mellanstadiet
”När jag gick i lågstadiet tyckte jag att matte var ett av de roligaste ämnena.
Sedan har jag börjat gilla det mindre och mindre och nu nästan hatar jag det.”
”Jag gillade matte i 1-4 men sen blev det för lätt. Sedan fick jag mina frågor
och då var det bara tråkigt.”
Insikt (8 utsagor)
Åtta elever antyder på olika sätt att de kommit till egen insikt om betydelsen av matematik.
Klart att jag har det. Man tänker ju inte lika då som nu.
Jag har insett att alla olika matte”kapitel” är viktiga. Man behöver mer eller
mindre av ett speciellt ämne från person till person.
På lågstadiet var jag bland dom bästa i klassen, men det är jag inte nu, och
därför börjar jag fatta att jag måste jobba bättre nu för det gjorde jag förut.
Jag har förstått att det är jätteviktigt
När jag började 9:an blev det som att det ”lossnade” en spärr.
I låg och mellanstadiet så känns det som om man lärde sig mer vardaglig matte
men jag ser inte hur det vi lär oss nu ska komma till användning i vardagen.
Jag hade i 1-6 bara i tanke att komma först i matteboken och multiplikationstest.
I 7-9 har jag slamsat och inte alls tävlat eller lagt ner tid på matte
Sid 15
Betygen (4 elever)
Fyra elever tycker att betygen har ändrat deras uppfattning.
Vid 7:an . Då satsade man mycket på betygen och förstod att matte verkligen är
viktigt för att få en utbildning! Sedan blir matten bara viktigare och viktigare för
varje dag och år som går för mig.
När jag bara fick G när jag hade pluggat som en galning.
Det var i slutet av åttan man förstod att det lite viktigare med betyg.
Ja, på mellanstadiet gick det riktigt bra med matematik. Nu på högstadiet känns
det som att jag inte förstår vissa delar. Varför, vet jag inte. Kan tro att det beror
på lärare, att man inte förstå eller har samma räknesätt. Även att betyg pressar
en lite grann. Men som sagt jag tror att det beror på att man inte förstå kanske
då läraren förklarar. Sen har inte han /hon tid att förklarar bättre så just JAG
förstår får då är det andra som ska ha hjälp med.
Från svårt till lätt (4 utsagor)
Fyra elever tycker att det gått från att ha varit svårt vid de lägre åldrarna till att vara lätt vid de
högre åldrarna.
När jag mindre hade jag problem med matten. Men nu går det bara bättre och
bättre.
Det började gå lättare i nian med matten, det blir roligare då också.
Jag förstår bättre nu än jag gjorde förut när jag gick i 3-6.
Det blev roligare i 7-9
Saknat utmaning (3 utsagor)
Tre elever tycker att de saknat utmaning.
Ja, i 1-3:an var matematik mycket enkel och tråkig. I fyran blev det svårare och
då började jag tycka om matte mer och mer. Nu går det neråt igen.
Jag gillade matte i 1-4: an men sen blev det för lätt. Sedan fick jag mina frågor
och då var det bara tråkigt.
Matematiken är inte lika självklar nu när jag börjat med matematik 3000
(Gymnasiematte)
Lärarna (3 utsagor)
3 elever har nämnt läraren av dessa har 2 elever nämnt lärare som en positiv faktor till deras
uppfattning om att matematik förändrats. Detta stöder lusten att lära där läraren tas fram som
den viktigaste faktorn för lusten att lära.
Sid 16
Område (2 utsagor)
Två elever har nämnt vilket område som behandlas.
Ja, det är olika, Jag tycker att procent i matte är jättekul, men att bråk är
jättetråkigt! Så det varierar.
Det beror på vilket ämne i matten det är!
Kamratpåverkan, läromedel, förändrat (3 utsagor)
Endast en elev har nämnt kamratpåverkan, en annan läromedlet och ytterligare en elev att en
förändring skett men ej berättat hur.
Jag tyckte matematik var tråkigt när jag var yngre, för att alla andra sa att det
tyckte det.
Jag tycker att det har blivit roligare på högstadiet eftersom det blev roligare
böcker.
Vad tror du är den största anledningen till att många elever inte klarar godkänt i
nationella proven i år 9?
Av 79 svar har 44 svarat att ointresse och ingen lust att lära sig matematik är den största
anledningen. Man har många olika ord för att man inte har lust att lära:
… orkar inte… anstränger sig inte.. lata… dålig motivation…tråkigt…gillar inte
matte…pluggar inte…lite intresse…bristande förståelse…bryr sig inte…lär sig tycka att det
är tråkigt…glömmer lätt… skoltrött…inte aktiva på lektionerna…oengagerade…stuntar i
matte…ger upp…skiter i betyg
15 elever tycker att det är svårt med matematik
…man lär sig mer än vad man behöver…det är onödigt svårt…det är så mänga olika saker
man måste kunna… det är svårt att komma ihåg allt…de förstår/har inte den fakta som krävs
5 elever eller färre har nämnt press, glömt, ej fått den hjälp men behöver, görande, lärmiljön,
betydelselöst, ej koncentrerade, lärarens fel, skillnaden prov kontra bok samt svårt att träna
inför ett prov som tänkbara faktorer.
En elev skriver:
Jag tror att oviljan att lära sig är en stor anledning till de misslyckade proven. Alla kan få
godkänt om de vill och inte tycker det är tufft att vara dum.”
Sid 17
Beskriv en händelse eller ett samtal som har haft stor betydelse för att du ska
förstå matematik.
Detta var den minst besvarade öppna frågan och här förekom många svar som inte hade
relevans med frågan. Dessa svar har sorterats bort.
Här nämns lärarens förklaringar, man får ställa frågor, betygen, lärmiljön, undervisningen,
elevens insikt och utvecklingssamtal.
Läraren och elev i samspel:
När läraren förklarar hur man ska göra så förstår man mycket.
När jag behöver hjälp och han förklarar bra och jag får ställa frågor.
Under alla genomgångar som vi haft.
När det är lugnt och när någon lärare sitter ner och förklarar vad dom menar.
När dom tar vanliga situationer som exempel och ser till så att alla har lärt sig.
När läraren har genomgång om saker som han märkt att eleverna har haft det
svårt för.
En mattelärare jag hade på höstterminen i 8:an hjälpte mig med ekvationer så
att jag kunde räkna dem.
Jag frågar om jag inte förstår
Läraren är en viktig faktor och detta framkom även i Skolverkets utvärdering
om orsakerna till varför eleverna lämnar grundskolan med ofullständiga betyg.
Betyg
När jag inte fick godkänt i matte började jag gör allt för att få godkänt.
När jag gick i 7:an fick jag ett IG i matte. Jag har alltid varit dålig i matte men
IG lät så stort. När jag fick IG och massa samtal förstod jag att det var bäst att
jobba på mera.
Att jag har ett G men det svajar.
Noterbart att många skriver att de inte minns något.
Sid 18
3.3 Elevernas övriga kommentarer
På skolan var man verkligen ivrig att få tycka till om matematik. Även på de avslutande
raderna kom det 14 kommentarer. Följande mönster kom fram:
Lärare:
Min lärare som jag har just nu är så bra och förklarar för mig så jag verkligen
förstår! Det enda man behöver är vilja och en bra lärare. Kunskapen får man
sedan!
Det blir kul om man har en bra lärare.
Förståelsen och orken:
Varför måste allt vara så obegripligt? Jag orkar inte ens försöka förstå.
Matematik är jobbigt.
Jag tycker att det har blivit svårare att förstå!
Läromedlen:
Kanske ska kolla in böckerna hur dom är upplagda. Men inte för min skull,
tycker det går bra i matten.
Undervisningen:
Jag tycker att matten ska var mer praktisk och vara rolig.
Lärarna borde låta eleverna få hjälpa till att bestämma när man ska ha prov,
och dom elever som behöver hjälp med matte borde får den hjälp de behöver.
Det är för svårt! Eller så är det fel metod som används. Att bara plugga i en bok
och allt ska gå fort sen är det prov.
Jag tycker att matematik är roligt men lite tjatigt ibland och min lärare
förklarar inte alltid så man förstår.
Attityd:
Jag hatar matte!
Sid 19
3.4 Sammanfattning av elevernas positiva erfarenheter
Undersökningen visar på flera positiva resultat i fråga om elevernas erfarenheter i matematik
men visar också på problem för eleverna i skolan.
Följande kan konstateras utifrån elevundersökningen. ( 87 elever)
84 elever tycker att de vill lära sig matematik.
77 elever tycker att lärarna hjälper dem med deras lärande
74 elever tycker att matematik är ett viktigt ämne
68 eleverna tycker att de förstår innehållet i matematik
65 elever tycker att lärarna visar intresse för varje elevs lärande
64 elever tycker att lärarna har gett dem tillfälle att uttrycka åsikter
63 elever tycker att de har haft inflytande och kunnat påverka studierna
61 elever tycker att de har haft gemensamma samtal
55 elever tycker om att arbeta med andra i grupp
Min kommentar
Goda förutsättningarna för lärande i matematik verkar råda då resultatet visar att övervägande
delen av eleverna vill lära sig matematik.
Lärarens betydelse för elevernas resultat har betonats i Skolverkets rapport 221 angående
”Lusten att lära – med fokus på matematik”. Goda förutsättningar finns på den undersökta
skolan då övervägande del av eleverna gav lärarna positiv respons. Resultaten tyder på att
lärarna har givit eleverna möjligheter att komma till tals och att de har kunnat påverka sina
studier.
Sid 20
3.5 Sammanfattning av elevernas mindre positiva erfarenheter
•
Eleverna tror att ointresse och ingen lust att lära sig matematik är den
största anledningen till att många elever inte klarar godkänt i
nationella proven i år 9
•
49 elever tycker att matematik är tråkigt
•
45 elever tycker att matematik är svårt
•
82 elever tycker att de arbetar med matematikböcker och annat tryckt
material.
•
38 elever tycker att de inte har bedömts på annat sätt än med
skriftliga prov
•
37 elever tycker att det råder oväsen och oordning.
•
36 tycker att lärarna måste vänta en lång stund på att eleverna ska bli
tysta
•
31 elever tycker inte att lärarna har hjälpt dem att få tydliga mål och
syften i matematik
•
26 elever tycker att det har gått från att vara lätt vid de lägre åldrarna
och till att bli svårt vid de högre åldrarna. Majoriteten av dessa elever
tycker att det skett en förändring från år 7.
Min kommentar:
Eleverna vill lära sig matematik men ämnet upplevs som tråkigt och svårt. Eleverna tycker att
de förstår innehållet i matematik och ändå är det svårt.
Resultat visar att läroboken dominerar i undervisningen. Enligt skolverket bör vi få en mer
varierad undervisning.
En tredjedel av eleverna upplever inte att de fått tydliga mål och syften.
Nästan hälften av eleverna tycker att de inte har bedömt på annat sätt än med skriftliga prov.
Enligt skolverket bör vi få en mer allsidig utvärdering som omfattar fler
bedömningsinstrument.
Sid 21
4. Diskussion
I detta avslutande kapitel följer en analys som relaterar till litteratur och resultat därefter
diskuteras framtida undersökningar och val av undersökningsmetod.
Diskussionen baserar sig på elevenkäter angående matematikundervisning genomförda i
årskurs 9 hösten 2006. Totalt ingick 108 elever i en skola i Norrland.87 elever svarade på
enkäten. Denna undersökning genomfördes med syfte att ta reda på elevernas erfarenheter av
sitt lärande i matematik. Resultatet skulle ge elevperspektiv på områden inom matematik att
bygga vidare på och utveckla.
4.1 Vilka utvecklingsområden kan vi gå vidare med?
Glädjande nog trivs majoriteten av eleverna på skolan och vill lära sig matematik. Men det är
något som inte är bra då vi har många elever som inte klarar målen. Eleverna uttrycker att det
är tråkigt och svårt med matematik. De som kan lämna några svar på denna problematik är de
som kan verksamheten bäst nämligen våra elever.
Den lust att lära och betydelsen av ämnet som eleverna ger uttryck för visar på
en stor men icke tillvaratagen potential hos matematiken som
skolämne.(Nationella utvärderingen,2003)
Resultaten i elevenkäten pekar på positiva områden att bygga vidare på. Hit hör att
majoriteten av eleverna tycker att de vill lära sig matematik, att lärarna hjälper dem med deras
lärande, att matematik är ett viktigt ämne, att de förstår innehållet i matematik, att lärarna
visar intresse för varje elevs lärande, att lärarna har gett dem tillfälle att uttrycka åsikter, att de
har haft inflytande och kunnat påverka studierna, att de har haft gemensamma samtal, och att
de tycker om att arbeta med andra i grupp.
Resultaten i elevenkäten pekar även på områden med mindre positiva resultat som kan
utvecklas. Hit hör att ungefär hälften av eleverna tycker att matematik är tråkigt, att
matematik är svårt, att de inte har bedömts på annat sätt än med skriftliga prov, att det råder
oväsen och oordning och att nästan alla elever tycker att de arbetar med matematikböcker och
annat tryckt material.
Ungefär en tredjedel av eleverna tycker att det råder oväsen och oordning, att lärarna måste
vänta en lång stund på att eleverna ska bli tysta, att lärarna inte har hjälpt dem att få tydliga
mål och syften i matematik, att det har gått från att vara lätt vid de lägre åldrarna och till att
bli svårt vid de högre åldrarna.
Eleverna tror att ointresse och ingen lust att lära sig matematik är den största anledningen till
att många elever inte klarar godkänt i nationella proven i år 9
Sid 22
Följande områden skulle kunna utvecklas enligt resultatet av elevenkäten:
•
Matematik ska upplevas som lustfyllt och med glädje
•
Fånga elevernas intresse för att få dem motiverade
•
Skapa variation i undervisningen
•
Hjälpa eleverna att få tydliga mål och syften
•
Variera bedömningen av elevernas kunskaper
•
Skapa arbetsro
Viljan att lära finns men ingen glädje för ämnet
Undersökningen visar att eleverna tycker att matematik är svårt och tråkigt. Detta har man
även konstaterat i Skolverkets undersökningar som jag citerat under kapitel 1.3.
Eleverna vill lära sig matematik och tycker att det är värt att satsa på ämnet men ändå finns
det ingen glädje. Ämnet upplevs som tråkigt. I de lägre åldrarna tycker man att det är roligt
och lätt och desto äldre man blir så tenderar det att bli svårare och eleverna uttrycker att de
ger upp. Detta är ett stort problem för eleverna. Vad är det som gör att matematiken blir så
svår? När vi söker svaret på frågan tycker jag att det är viktigt att inte endast koncentrera sig
på vad som händer i årskurs 7-9. Synen på lärande bland pedagogerna i de yngre åldrarna ger
effekt på elevernas bild och kunskap av ämnet längre upp i åldrarna.
Lärobokens centrala roll i undervisningen
Skolverket menar att vi måste ha mer varierad undervisning. De nationella målen är
gemensamma för alla elever men kan nås på flera olika sätt och i olika grader.
Resultatet i min undersökning visar att nästan alla eleverna tycker att man till största delen
arbetar med matematikboken. Det framgår inte i undersökningen om eleverna tycker att det är
en nackdel men skolverket menar att vi måste få en minskning av lärobokens dominans i
undervisningen till förmån för olika läromedel och undervisningsmaterial. Är lärobok i
matematik det bästa sättet att arbeta på för alla elever? Får eleverna arbeta på olika sätt och i
olika grader?
Skolverket menar att innehållet ska vara relevant och begripligt
Eleverna tycker att de förstod innehållet i matematik och ändå tycker så många att det är svårt
och tråkigt. Det kan vara svårt för att undervisningen till stor del handlar om läroboken och
det blir ett race och först i mål vinner. Om man inte klarar detta känner man sig dum och
misslyckad. Matematik är ett ämne fyllt av prestige. Det kan även vara tråkigt för att det är för
lätt.
Majoriteten av eleverna tycker att det är viktigt att arbeta i matematikboken. Kan detta vara en
långvarig inskolning, tradition och att vi måste bryta mönster och tankegångar hos lärarna,
eleverna och föräldrarna? Att ändra värderingar och attityder tar lång tid att förändra.
Sid 23
Elevernas värld
Eleverna visar på många sätt att de inte är motiverade. Matematiken anses som svår möjligen
därför att den inte har någon knytning till elevernas värld. Enligt NU-03 har ämnet inte
anknytning till elevernas värld, förutsättningar och dagliga behov. Man hävdar att skolan
undervisar om instrumenten men diskuterar inte teman, tillämpningar och frågor djupare eller
mer angeläget och kopplat till samhälle och vardagsvärld. I utvärderingen ställer man sig även
frågan om vi kan organisera lärandet på ett modernare sätt än den traditionella
ämnesindelningen.
Eleverna ser inte att matematiken de lär sig ska komma till nytta i framtiden. Matematik
måste vara meningsfull. Enligt kursplanen ska vi skapa meningsfulla och relevanta
situationer. Det kan bli tydligt när vi får syn på matematik runt omkring oss. Når man detta
genom arbete i lärobok?
Elevernas eget ansvar
Det finns en risk för att läroplanens krav på att varje elev tar ett personligt ansvar för sina
studier tillsammans med kravet på elevinflytande i undervisningen omsätts i en ökad tonvikt
på enskilt arbete. Förändringen kan antas ha samband med hur skolan påverkats av Lpo94,
enligt vilken varje elev ska ta ett personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan.
(Nationella utvärderingen, 2003)
Undersökningen visar att eleverna tycker att de har haft inflytande och kunnat påverka sina
studier och att de haft gemensamma samtal. Det är en viktig faktor som påverkar lärandet i
positiv riktning. Intervjuer hade gett mer kännedom om vad eleverna har haft inflytandet över.
Nationella utvärderingen har visat att matematik i jämförelse med andra ämnen är ett av fem
ämnen som har gett eleverna minst inflytande när det gäller innehåll och arbetssätt.
När eleverna ska ta mer ansvar för sin utveckling är det en nödvändighet att de vet mål och
syften med undervisningen i matematik. På detta sätt utvecklas de kunskapsmässigt och
socialt. Grundtanken är att målen i läroplaner och kursplaner, och inte minst betygskriterier
blir gemensamma utgångspunkter för elever, lärare och föräldrar vid planering och
utvärdering av undervisningen.
Om eleverna får styra sitt lärande hur ska lärarna kunna vara insatta och ge återkoppling på
prestationer för att därefter bedöma?
Mål och syften
Undersökningen visar att eleverna inte tycker att lärarna har hjälpt dem få tydliga mål och
syften. Enligt nationella utvärderingen finns en stor målträngsel i grundskolan. Är målen
tydliga för pedagogerna? Inser eleverna varför målen är viktiga? Det finns många
frågeställningar kring målen. Intervjuer med eleverna bör ge en klarare bild av problemet.
När man arbetar med individuella utvecklingsplaner borde målen vara tydliga och klara för att
eleverna ska kunna känna sig delaktiga.
Sid 24
Lärarens roll
Underbart att eleverna tycker att läraren visar intresse för varje elevs lärande. Förstår ni hur
duktiga och hur betydelsefulla ni är? Även i kommentarerna fanns en del positiva åsikter om
lärarnas betydelse. Lärarna har stor betydelse för lärandet. I frågeställningen kring skolverkets
kriterier för förbättrad undervisningen upplevde eleverna många av dessa uppfyllda. Vi har på
denna skola lärare där tre av fyra har mångårig erfarenhet och bidrar med mycket kunskap om
lärandet. Detta är en god förutsättning för den vidare utvecklingen av matematiken på skolan.
I en forskningsöversikt om olika resursers betydelse för pedagogiska resultat framgår att
lärarnas kompetens, oavsett hur denna har mätts, är den enskilda mest avgörande faktorn för
elevernas resultat.
Arbete med andra
Övervägande delen tycker om att arbeta med andra i grupp men inte lika stor andel tyckte att
de lärde sig mest när de arbetade med andra. Eleverna signalerar tydligt att det är roligt att
arbeta med andra. Enskilt arbete med läroboken främjar inte grupparbete. Styrdokumenten
lägger mer tyngd på kommunikation än tidigare.
4.2 Framtida undersökningar
Denna rapport kan utgöra underlag för vidare samtal om skolans långsiktiga
matematikutveckling.
I vidare undersökningar skulle det vara intressant att få en bild av pedagogerna perspektiv om
vad som skapar de bästa förutsättningarna för lärandet i matematik och även föräldrarnas
perspektiv på matematikundervisningen och deras barns problem.
Intervjuer med eleverna skulle fördjupa förståelsen av problemet med den dåliga
måluppfyllelsen i matematik.
Även det som framkommer i lärgruppers lärdomar och slutsatser, medarbetarsamtal,
kvalitetsredovisningar och skolledningen ledarskap blir viktiga i upplägget av skolans
planerade matematikutveckling.
En spännande frågeställningen att forska vidare kring vore om vi kan organisera lärandet på
ett modernare sätt än den traditionella ämnesindelningen.
Avslutar med följande citat från en elev.
”Dom flesta räknesätten är helt onödiga och behövs inte ens kunnas. Tar bara en massa plats
i skallen och tar en massa tid att lära sig.”
Sid 25
4.3 Metoddiskussion
Som metod till denna studie hade alternativet till enkätundersökningen varit att genomföra
intervjuer med ett antal elever. Att valet i första hand föll på enkätundersökning beror på att
frågeställningen krävde många elevers svar och en intervju undersökning hade behövt
begränsa sig till ett urval. Tiden var också knapp när en rapport skulle skrivas innan
vårterminens slut.
Enkäten ses som en kvantitativ metod. Det finns dock även kvalitativa inslag i denna studie
t ex möte med specialpedagog. Skillnaden mellan de båda två huvudmetoderna kan enligt
Bryman sammanfattas som att kvantitativ forskning är deduktiv, teoriprövande, objektiv samt
har en naturvetenskaplig kunskapsteoretisk inriktning (positivism). Kvalitativ forskning å
andra sidan är induktiv, teorigenererande, konstruktiv och har ett tolkande synsätt.(Bryman
2002).
En betydelsefull fördel med denna typ av forskningsmetod är att den generar ett stort antal
synpunkter. Metoden ger också utrymme för attityder och värderingar. Eleverna har haft tid
att själv finna svaren på frågorna i god tid.
De grundläggande frågorna i undersökningen har besvarats. Resultatet har givit ett
elevperspektiv på matematikundervisningen. De problem och dilemman som är viktiga för
eleverna.
Pilotgruppens engagemang och intresse för enkätundersökningen förvånade mig stort. De var
alla överens om att frågorna borde diskuteras på matematiklektionerna. En elev reflekterade
över sin egen undervisning som ett enda race genom matematikboken. De tyckte att
matematikboken var användbar i vissa situationer men borde kompletteras med annan
undervisning. En annan uttryckte stor förvåning över att hon aldrig funderat över varför man
lär sig matematik och hur man lär sig.
Eleverna har i många fall velat ha fem svarsalternativ istället för fyra. Orsaken till att jag
undvek ett mitten alternativ var för att undvika det s k ”mittsyndromet” d v s man lättast väljer
ett neutralt ställningsantagande. Många elever kryssade i mitten av svarsalternativen. Dessa
svar sorterades bort.
Under rubriken ”Tänk på hur det är att lära sig matematik” fanns det ett flertal negationer och
det kan därför finnas osäkerhet kring elevernas svar.
Rubriken ”Tänk på sådant som kan påverka glädjen och viljan att lära sig matematik” skulle
ha tjänat på intervjuer med eleverna. Många uttryck kan ges andra tolkningar av eleverna än
de jag har försökt att uppnå.
Bortfallet 19 % blev större än jag väntat. Detta minskar tillförlitligheten i undersökningen.
Det som man angivit som skäl är att elever varit sjuka eller funnits i annan verksamhet.
Ett visst bortfall syns även i svarsfrekvensen. Detta beror på att alla frågor inte har besvarats
av alla.
Bortfallet i antal svarande kring matematikboken var i pilotstudien att det ansågs svårt att veta
vad andra tyckte. Jag tyckte ändå att den skulle vara kvar med tanke på att pedagoger många
gånger hävdar att det är eleverna som vill ha lärobok.
Sid 26
Öppna frågan12 skulle eleverna beskriva en händelse eller ett samtal som har haft stor
betydelse för att du ska förstå matematik var den som hade lägst svarsfrekvens. Ordet samtal
var i detta fall avgörande för eleverna då det var många hängde upp sig på detta och som
svarade att de inte hade haft något sådant samtal i matematik
De påståenden som besvarade av lägst antal svarande handlade om hur viktigt det är att arbeta
i matematikboken samt om jag presterar bäst när jag arbetar med andra elever och om jag lär
mig mest när jag arbetar med andra elever.
Avslutar med följande citat:
Den största utvecklingspotentialen i svensk matematikutbildning finns hos våra barn och
ungdomar. Deras nyfikenhet och arbetsvilja och framtidsdrömmar är de viktigaste
drivkrafterna i allt utvecklingsarbete. (Matematikdeligationen, SOU, 2004:97)
Sid 27
Litteraturförteckning
Litteratur:
Berg, Gunnar och Scherp, Hans-Åke. (2003). Skolutvecklingens många ansikten .Liber.
Stockholm.
Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber ekonomi. Malmö.
Ejlersson, Göran. (1996). Enkäten i praktiken. Studentlitteratur. Lund.
Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Kunskapsföretaget. Uppsala.
Patel,R.& Davidson,B. (2003).Forskningsmetodikens grunder (3:e uppl.). Studentlitteratur.
Lund.
Skolverket (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003.
Scherp, Hans-Åke. (2001) Problembaserad skolutveckling och den lärandeorienterande
organisationen. Karlstads universitet.
Scherp, Hans-Åke. (2003) Att leda lärande samtal. Karlstads universitet.
Skolverket. (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Fritzes. Stockholm.
Skolverket. (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik. SOU 2003:221. Fritzes.
Stockholm.
SOU 2004:97. ( 2004). Att lyfta matematiken - intresse, lärande, kompetens
Matematikdelegationens betänkande. Fritzes. Stockholm.
Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för det obligatoriska
skolväsendet,förskoleklassen och fritidshemmet LPO94. Fritzes. Stockholm.
Rapporter:
Pisa - Program för internationell utvärdering av elevprestationer
TIMSS - Trends in International Matemathics and Science Study 2003
Webbreferenser:
Karlstads universitet. Problembaserad skolutveckling. www.pbs.kaus.se
Skolverket. www.skolverket.se/sb/d/1773
Skolverket. www.skolverket.se/sb/d/203/a/205
.
Sid 28
