Effekter av grumling och sedimentation på akvatiska

Effekter av grumling och sedimentation på
akvatiska organismer – betydelse för
vattenkraft?
Erik Sparrevik
Linda Harju
2009-06-05
Dokumenttyp
Dokumentidentitet
Rev. nr.
RAPPORT
Rapportdatum
Uppdragsnummer
2009-06-05
2792600
Författare
Uppdragsnamn
Erik Sparrevik
Linda Harju
Grumlingseffekter vattenkraft
Beställare
Granskad av
Vattenfall AB
Vattenkraft
Niklas Dahlbäck
Box 24 814 25 Älvkarleby
Mats Larsson
Godkänd av
Robert Bengtsson
Delgivning
Antal sidor
Antal bilagor
24
Effekter av grumling och sedimentation på akvatiska
organismer – betydelse för vattenkraft?
SAMMANFATTNING
Syftet med detta uppdrag har varit att öka kunskapen om grumlingar och sedimentation på
akvatiska organismer av betydelse för vattenkraft och skapa ett underlag som kan
användas för att bemöta framtida myndighetskrav på restriktioner som bedöms orimliga vid
utförande av grumlande arbeten. En litteratursammanställning, analys av miljödomar och
enkätundersökning riktad till länsstyrelser och Fiskeriverket har genomförts.
Litteratursammanställningen visade att det finns få studier gällande inverkan av grumling
och sedimentation på beteende och överlevnad hos vanligt förekommande fiskarter och
bottendjur i svenska rinnande vatten och sjöar. Det är en stor brist när effekter av
vattenverksamhet som innebär grumling ska bedömas. Effekter av grumling och
sedimentation på beteende och överlevnad hos fisk samt bottendjur är ofta artspecifika,
beroende på exponeringstid för finpartikulärt material samt bakgrundshalter av suspenderat
material.
Analysen av miljödomar som behandlar grumling visade att miljödomstolarna vid
Vänersborgs tingsrätt respektive Umeå tingsrätt ställer likartade krav på
verksamhetsutövarna. Det vanligaste villkoret i domar är restriktioner i tid för utförande av
grumlande arbeten. Analysen visar tillståndsprocessen underlättas om sökanden själv
föreslår kontrollprogram och skadeförebyggande åtgärder samt undviker tider för fisklek.
Enkätundersökningen visade att de tillfrågade myndigheterna inte prioriterat någon av de
angivna faktorerna i enkäten som viktigare än någon annan när det gäller betydelse för att
bedöma effekter av grumlande arbeten på akvatiska organismer. En stor majoritet har
svarat att bedömningsunderlaget i miljökonsekvensbeskrivningarna är otillräckligt. I svaren
gällande kompletteringar av bedömningsunderlag och uppföljande undersökningar märks
en skillnad i svaren mellan Fiskeriverkets utredningskontor och vissa länsstyrelser.
Fiskeriverket har vana att begära sakkunnigförordnande hos miljödomstolen för att göra
Rapport
1 (24)
egna kompletterande undersökningar och uppföljningar medan länsstyrelserna menar att
kompletteringar och uppföljningar är verksamhetsutövarens ansvar.
Rapport
2 (24)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING .......................................................................................................... 4
2
LITTERATURSAMMANSTÄLLNING .................................................................... 4
2.1 Grumling ...................................................................................................... 4
2.1.1
Fisk ................................................................................................ 5
2.1.2
Bottendjur....................................................................................... 7
2.1.3
Slutsatser ....................................................................................... 7
2.2 Sedimentation.............................................................................................. 7
2.2.1
Fisk ................................................................................................ 8
2.2.2
Bottendjur....................................................................................... 8
2.2.3
Slutsatser ....................................................................................... 9
3
ANALYS AV DOMAR............................................................................................ 9
3.1 Urval av domar ............................................................................................ 9
3.1.1
Miljödomstolarna i Umeå och Vänersborg ..................................... 9
3.1.2
Miljööverdomstolen ...................................................................... 10
3.2 Analys ........................................................................................................ 11
3.2.1
Typ av domar och sökanden........................................................ 11
3.2.2
Villkor ........................................................................................... 12
3.3 Yttranden ................................................................................................... 15
3.4 Skäl för avsaknad av villkor ....................................................................... 15
3.5 Slutsatser................................................................................................... 16
4
ENKÄTUNDERSÖKNING................................................................................... 17
4.1 Bedömning av effekter ............................................................................... 17
4.2 Bedömningsunderlag och uppföljande undersökningar............................. 17
4.3 Slutsatser................................................................................................... 19
5
REFERENSER ................................................................................................... 20
BILAGOR:
1.
Frågor enkätundersökning
Rapport
3 (24)
1
INLEDNING
Finpartikulärt material som frigörs vid grävnings- eller konstruktionsarbeten i vatten kan
påverka akvatiska organismer negativt. Detta kan ske på i huvudsak två olika sätt; dels
genom grumling av suspenderande partiklar i vattnet eller via sedimenterade partiklar på
botten av ett vattendrag eller sjö. Grumlande arbeten är i regel omöjligt att undvika i
samband med till exempel dammförstärkande åtgärder, renoveringar av kraftstationer och
rensningar nedströms kraftstationer där arbeten i vatten behöver utföras. Från
myndigheterna ställs ofta krav på att grumlande arbeten ska utföras under en viss tid på
året eller att skadeförebyggande åtgärder ska vidtas för att undvika negativa effekter på
akvatiska organismer. Dessa krav fastställs ofta som villkor av miljödomstolarna. Krav på
utförande av grumlande arbeten under särskilda tider kan leda till förseningar och
förskjutningar av tidplaner som kan vara kostsamma för verksamhetsutövaren.
Det saknas idag uppdaterade sammanställningar av resultat från kontrollprogram och
vetenskapliga undersökningar med syftet att undersöka effekter av grumlingar och
sedimentation på akvatiska organismer med relevans för anläggningsarbeten kopplade till
vattenkraft. Vilken kontroll sker av de villkor som miljödomstolarna ställer för att förebygga
skadande effekter på akvatiska organismer vid grumlande arbeten? Finns det regionala
skillnader i villkor gällande grumlande arbeten?
För att få svar på ovanstående frågor har denna studie delats upp i tre delar. En
sammanställning av litteratur för att undersöka resultat från kontrollprogram och
undersökningar, en analys av domar innehållande villkor gällande grumlingar vid arbete i
vatten från olika miljödomstolar samt en enkätundersökning som har skickats ut till utvalda
länsstyrelser och Fiskeriverkets utredningskontor. Syftet med detta uppdrag har varit att
öka kunskapen om grumlingar och sedimentation på akvatiska organismer av betydelse för
vattenkraft och skapa ett underlag som kan användas för att bemöta framtida
myndighetskrav på restriktioner som bedöms orimliga vid utförande av grumlande arbeten.
2
LITTERATURSAMMANSTÄLLNING
En sammanställning har utförts av undersökningar som studerat effekter av grumlingar och
sedimentation på akvatiska organismer i sötvatten, särskilt rinnande vatten, vid
anläggningsarbeten. Sökning har gjorts i Aquatic Sciences and Fisheries Abstracts (ASFA).
Kontakter har även tagits med personer på länsstyrelser, Fiskeriverket och universitet för
att få tillgång till undersökningsresultat. Denna sammanställning har fokuserats på
organismgrupperna fisk och bottendjur som dominerar vad gäller diversitet (mångfald) och
förekomst bland de akvatiska organismerna i rinnande vatten.
2.1
Grumling
Grumling eller turbiditet är ett mått på halten av suspenderade partiklar i vatten och mäts i
NTU (Nephelometric Turbidity Units) enligt ISO 7027 (1999) och SIS (2000). Enligt
Naturvårdsverket (1999) kan man approximativt anse att de olika enheter som förekommer
vid mätning av turbiditet är jämförbara med varandra. Det betyder att 1 NTU ≈ 1 FNU
(Formazin Nephelomtric Units) ≈1 FTU (Formazin Turbidity Units) ≈ 1 JTU (Jackson
Turbidity Units). Beroende på naturliga variationer i partikelstorlek och dess betydelse för
Rapport
4 (24)
olika mätvärden av turbiditet kan inte någon direkt jämförelse göras mellan exempelvis
NTU/FTU-värden och halten suspenderat material mätt i mg/l.
Tabell 1 Medelvärden av totalt suspenderat material i vattenvolymen (mg/l) kvartalsvis för
olika vattendrag åren 1967-1979 (efter Brandt 1996).
Vattendrag
Lokal
Jan-Mar
Apr-Jun
Jul-Sep
Okt-Dec
Luleälven
Gäddvik
9
9
3
6
Skellefteälven
Renströmsgruvan
4
6
5
5
Vindelälven
Maltbränna
4
6
4
4
Ångermanälven
Nyland
8
13
6
9
Dalälven
Älvkarleby
3
7
5
4
Medelvärden av totalt suspenderat material i vattenvolymen för olika årstider skiljer sig inte
nämnvärt mellan den oreglerade Vindelälven och andra vattenkraftreglerade norrlandsälvar
(Tabell 1). Det beror sannolikt på att det i Vindelälven finns stora sjöområden och
myrmarksområden som fungerar som sedimentfällor. Sedimenttransporten är dock
väsentligt högre i oreglerade vattendrag jämfört med vattenkraftreglerade vattendrag.
Regleringen innebär att vår- och sommarflöden delvis magasineras och att vattenmängden
ökar under senhöst och vinter för att producera elenergi. I vattenkraftmagasinen
sedimenterar material och erosionen avtar i vattendraget när flödena och vattenhastigheten
minskar. Nilsson (1976) har uppskattat att materialtransporten har minskat till 50-60 % av
den ursprungliga materialtransporten på grund av kraftverksutbyggnaderna i Umeälven,
Ångermanälven och Indalsälven. Den minskade sedimenttransporten betyder också att
mängden suspenderat material minskat i reglerade vattendrag jämfört med oreglerade
förhållanden.
2.1.1
Fisk
Grumling kan direkt påverka överlevanden hos olika livsstadier av fisk. Genom att påverka
beteendet kan höga halter av suspenderat material också indirekt påverka överlevnaden.
Överlevnad
Grumling i form av partikulärt suspenderat material gör att partiklar kommer i kontakt med
fiskarnas membran, gälar och ägghinnor, vilket kan medföra ökad dödlighet för olika
livsstadier hos fisk. Vid en genomgång av undersökningar som studerat sådana effekter
saknas entydiga belägg för att det skulle finnas generella skillnader i känslighet mellan ägg,
yngel respektive adulta stadier av fisk (Rivinoja och Larsson 2000, Newcombe och
MacDonald 2001, Rowe et al. 2002, Hammar et al. 2009). Sannolikt har också till exempel
kön, könsmognadsstadium och fysiologisk status stor betydelse för inverkan på överlevnad
av grumling.
Inverkan av grumling på överlevnad verkar oftast vara specifik för arter eller grupper av fisk.
Experimentella studier av två vanligt förekommande arter i rinnande vatten på Nya Zeeland
visar tydligt detta. Arterna Retropinna retropinna samt Galaxias maculatus är båda vanligt
förekommande i vattendrag med låg turbiditet vilket gör att man skulle kunna förvänta sig
att arterna skulle vara lika känsliga för grumling. De experimentella studierna visade dock
Rapport
5 (24)
att en exponering på 25 timmar för en turbiditet på 20 000 NTU för Galaxias maculatus
respektive 2000 NTU för Retropinna retropinna orsakade samma dödlighet (Rowe et al.
2002).
Påverkan av grumling på överlevnad av fisk kan inte enbart relateras till
sedimentkoncentration utan är också beroende på exponeringstiden. Sambandet kan
definieras för olika grupper och livsstadier av fisk med ekvationen:
z = a + b(logex) + c(logey) där
z är påverkan på överlevnad
x är exponeringstiden
y är koncentrationen av suspenderat material
a är interceptet
b och c är lutningskoefficienter
Jämförelser med experimentella data visar en god överenskommelse med de förutsägelser
som kan göras med modellekvationerna (Newcombe och Jensen 1996).
Inverkan av grumling på överlevnaden hos fisk är förutom koncentration av suspenderat
material och exponeringstid för grumling också beroende av abiotiska faktorer som till
exempel partikelstruktur av suspenderat material, temperatur, och syreförhållanden. Stora
partiklar kan vara mer skadliga än mindre. Lake och Hinch (1999) observerade att extremt
kantiga partiklar orsakade stress och gälskador hos stillahavslaxen Oncorhynchus kisutch
vid betydligt lägre halter av suspenderat material än när samma art utsattes för
suspenderat material som innehöll mer rundade partiklar. Hög temperatur och dåliga
syrgasförhållanden innebär generellt ökad stress för många fiskarter och därför är inverkan
av grumling på överlevnad sannolikt större vid sådana förhållanden.
Beteende
En ökad turbiditet kan direkt påverka predator-bytes interaktioner genom ljusreducering
som påverkar fiskarnas födosöksmöjligheter. Till exempel är gös anpassad till att söka föda
under dåliga ljusförhållanden eftersom arten naturligt förekommer i sjöar med grumligt
vatten. Abborre däremot föredrar goda ljusförhållanden för sitt födosök (Vinyard och O
Brien 1976, Ali et al. 1977). När turbiditeten ökar förkortas också reaktionsavståndet hos
predatorfisken och sannolikheten för bytesdjuret att upptäcka predatorn ökar (Berg och
Northcote 1985, Barett et al. 1992, Abrahams och Kattenfield 1997). En indirekt effekt av
ökad turbiditet är ett högre födointag hos vissa juvenila fiskar eftersom predationsrisken
från rovlevande fiskar minskar (Gregory 1993, Abrahams och Kattenfield 1997). Detta kan
få som resultat att tillväxten ökar vilket skulle kunna påverka överlevnaden. Men det finns
också studier som visar att tillväxten minskar, sannolikt beroende på minskat födointag, när
juvenila laxfiskar utsätts för återkommande grumlingar (Sigler et al. 1984).
En möjlig inverkan på beteende av grumling på fisk är att individer som är på lekvandring
skulle kunna störas. Enligt Alabaster (1972) påverkades inte lax- och öringvandring trots
partikelkoncentrationer på flera gram per liter. Vid muddringar i Luleå skärgård i samband
med Stålverk 80 projektet försågs lekvandrande laxar med radiosändare för att undersöka
sambandet mellan vandringsmönster och muddringsaktiviteter. Några undvikande
reaktioner vid mudderverken kunde inte noteras (Westerberg 1982).
Rapport
6 (24)
2.1.2
Bottendjur
Det finns få dokumenterade studier som har undersökt direkta effekter av grumling på
överlevnad av akvatiska evertebrater. En experimentell studie från Nya Zeeland påvisade
ingen effekt på överlevnad av larver av trollsländor, nattsländor och dagsländor vid
exposition för turbiditet på upptill 20 000 NTU under 24 timmar (Rowe et al. 2002). En
långtidsexponering för turbiditet på 1000 NTU hos en vanlig förekommande dagsländeart
på Nya Zeeland ökade inte heller mortaliteten (Suren et al. 2005). Experimentella studier av
Shaw och Richardsson (2001) påvisade däremot att bottenfaunan i kanadensiskt
vattendrag minskade avseende individförekomst och diversitet vid upprepade grumlingar
med hög halt av suspenderat material. Den experimentella studien visade också att
påverkan av grumling var starkt beroende av både sedimentkoncentration och
exponeringstiden för grumlingen. Speciellt missgynnade av höga halter av suspenderat
material är filtrerande bottendjur som vissa nattsländor, musslor, mossdjur samt bottendjur
med stora ytliga gälfilament till exempel dagsländor (Cooper 1987). Ett flertal studier har
konstaterat att födoupptaget hos musslor blir lägre vid med ökad grumlighet i vattnet
(Dennis 1984, Madon et al. 1998).
Ökad grumlighet har i ett flertal studier visat sig öka driften av bottenlevande djur i rinnande
vatten (Rosenberg och Wiens 1978, Waters 1995). Ett flertal olika hypoteser finns som
förklaring till hur grumling påverkar driften. Filtrerande evertebrater får ofta problem med sitt
födointag då den suspenderade halten av oorganiskt material ökar i vattnet vilket skulle
kunna orsaka ökad drift. En annan teori är att suspenderade partiklar fysiskt påverkar
bottendjuren som gör att de släpper sig nedströms.
2.1.3
Slutsatser
Det saknas studier gällande inverkan av grumling på överlevnad av vanligt förekommande
fiskarter och bottendjur i svenska rinnande vatten och sjöar vilket är en stor brist när
effekter av vattenverksamhet som innebär grumling ska bedömas. Risken för inverkan av
grumling på överlevnad måste relateras till naturliga bakgrundshalter av suspenderat
material. Genomgången av litteratur som behandlar effekter av grumling på beteende hos
fisk och bottendjur visar att reaktionerna ofta är artspecifika. Hur beteendet påverkas är
också beroende på exponeringstid för ökad turbiditet och inte bara halten suspenderat
material i vatten.
2.2
Sedimentation
Ett flertal studier visar att halten av suspenderat material är korrelerad med vattenflödet,
vilket innebär att ett ökat flöde ger en högre halt av suspenderat material (Leeks och
Newson 1989, Acornley och Sear 1999). En flödesökning ger också högre strömhastighet
vilket normalt medför att suspenderade partiklar sedimenterar i mindre omfattning. Vid lägre
vattenhastighet sker däremot en sedimentation där stora partiklar avsätts först och generellt
i högre omfattning än små. (Carling 1984). Mängden deponerat material ökar normalt med
koncentrationen av suspenderat material (Acornley och Sear 1999). Finpartikulärt material
transporteras vanligtvis längre sträckor till lugnflytande sel och sjöar (Ryan 1991).
Rapport
7 (24)
2.2.1
Fisk
För fiskarter som gräver ned sina ägg är bottensubstratets struktur betydelsefullt för
överlevanden av ägg och tidiga yngelstadier. Det beror på att kornstorleken i
bottensubstratet har betydelse för genomströmning av vatten, syretransport och
borttransportering av restprodukter från äggmetabolismen. Finpartikulärt material som
sedimenterar på botten kan ge en negativ effekt genom att fylla igen håligheter i substratet
eller att lägga sig som ett lager på substratytan (Chapman 1988). Det kan även orsaka
lägre vattenomsättning och genomsläpplighet hos bottensubstratet som ger upphov till
lägre syrehalt och högre koldioxidhalt som i sin tur försämrar syreutbytet för ägg och yngel
(Vaux 1962, Philips 1971, Foerester 1968).
Inverkan av sedimentation för överlevnad av ägg och tidiga yngelstadier har framförallt
studerats på olika arter av laxfisk. Tappel och Bjornn (1983) fann att 90-93 % av variationen
i yngelöverlevnad var direkt kopplat till bottensubstratet. Experimentella studier av tidig
överlevnad hos havsöringyngel var beroende av kornstorleken i substratet (Rubin 1998).
Studier av stillahavslax, atlantlax och öring indikerar att 15-30 % sand i leksubstratet verkar
vara ett tröskelvärde för att utvecklingen från ägg till yngel ska vara framgångsrik.
Överlevande yngel är troligtvis också mer utsatta för predation eftersom dessa är mer
outvecklade (McNeil och Ahnell 1964, Crouse et al. 1981, Ohlsson och Persson 1988,
O`Connor och Andrew 1998).
En viktig frågeställning är hur lång tid det tar för att bottnar som utsatts för
översedimentation att återhämta sig? I samband med anläggningsarbeten för Botniabanan
undersöktes om lekbottnar för öring i ett antal vattendrag påverkades av sedimentation av
finpartikulärt material från grävningsarbeten. Resultatet av undersökningarna visade att det
inte kunde upptäckas några effekter på lekbottnar av sedimentation ett år efter det att
grävningsarbetena hade avslutats (Johnson 2008).
2.2.2
Bottendjur
Deposition av sedimenterat finpartikulärt material kan påverka både födotillgång och
livsmiljön för bottenlevande djur. Detta kan ge som effekt att individtäthet, diversitet och
rekrytering kan påverkas. En långtidsstudie av Bjornn et al. 1977 påvisade en tydlig
korrelation mellan tilltäppning av bottensubstrat med finpartikulärt material och individtäthet
av bottendjur. Effekter av sedimenterat material beror i de flesta fall på en förändring av
bottensubstratet och är ofta specifikt för arter eller grupper av arter. I ett laboratorieförsök
studerade McClelland och Brusven (1980) effekterna av sedimentering på dagsländor,
bäcksländor och nattsländor. Bäcksländor och nattsländor var mer känsliga jämfört med
dagsländor. Höga tätheter av fjädermygglarver och fåborstmaskar kan dock trivas på
bottnar med stort inslag av sedimenterat finpartikulärt material (Dudgeon 1994). Deposition
av finpartikulärt material kan sannolikt också påverka rekryteringen hos bottendjur.
Österling et al. (2008) fann att sedimentationen var 3-4 gånger lägre i vattendrag med nylig
rekrytering av flodpärlmussla jämfört med vattendrag som inte hade haft någon rekrytering
av arten på sista tiden. En förklaring kan vara att sedimentationen hindrat vattenflödet
genom bottensubstratet som resulterat i låga syrehalter och låga pH förhållanden.
En viktig frågeställning även för bottenlevande djur är hur lång tid återkolonisering av
sedimentpåverkade bottnar kan ta? En studie av floden Silver Creek i USA där erosion
orsakade kraftiga grumlingar och sedimentation inom nedströms liggande områden visade
att återkoloniseringen av bottendjur tog cirka 1,5 år. Återkoloniseringen skedde främst
genom drift från uppströms belägna lokaler (DeWalt och Olive 1988).
Rapport
8 (24)
2.2.3
Slutsatser
Det finns få studier gällande inverkan av sedimentation på överlevnad av vanligt
förekommande fiskarter och bottendjur i svenska rinnande vatten och sjöar vilket är en stor
brist när effekter av vattenverksamhet som innebär grumling ska bedömas.
Litteratursammanställningen som gäller effekter av sedimentation av finpartikulärt material
på fisk och bottendjur visar att effekterna ofta är specifika för arter eller grupper av arter.
Återhämtning av bottnar som utsatts för sedimentpåverkan är beroende av i vilken
omfattning bottensubstratet förändrats och hur länge sedimenttransporten varit förhöjd.
3
ANALYS AV DOMAR
I de allra flesta fall krävs tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) för att få utföra arbeten i
vattenmiljö. I Sverige finns det fem miljödomstolar vilka behandlar miljö- och vattenfrågor
och ger tillstånd. Dessa miljödomstolar finns i Umeå, Östersund, Nacka, Vänersborg och
Växjö. Miljödomstolen i Umeå har även verksamhet i Luleå. Miljödomstolarnas avgöranden
kan överklagas till Miljööverdomstolen, som finns vid Svea hovrätt. Högsta domstolen är
slutinstans för mål som i första instans prövats i regional miljödomstol men kräver
prövningstillstånd.
I detta avsnitt har grumling och sedimentation studerats utifrån hur domstolarna bedömer
hur vattenmiljön påverkas och vilka villkor detta leder till vid anläggningsarbeten kopplade
till vattenkraft eller andra anläggningsarbeten som bedöms relevanta.
3.1
Urval av domar
Urvalet av domar har gått till så att en miljödomstol från norra respektive södra Sverige
valdes ut. Tingsrätterna i Umeå och Vänersborg ansågs lämpliga för analys. För att se om
grumlingsrelaterade domar överklagas har även domar från Miljööverdomstolen studerats.
3.1.1
Miljödomstolarna i Umeå och Vänersborg
För att med en rimlig arbetsinsats kunna analysera domar användes söksystemet vid
respektive domstol. De områden som sökningen gjordes för gällande vattenverksamhet var
dammar, kraftverk, hamnar, grundvattentäkter och övrig vattenverksamhet (ex broar).
För att precisera sökningen användes sökorden ”Tillstånd till vattenverksamhet” och
”Ändringar till vattenverksamhet”. Sökningen kunde inte preciseras så att enbart ordet
”grumling” användes. Sökningen har gjorts för åren 2004-2008 och har resulterat i ett antal
domar att studera, i Umeå 194 och i Vänersborg 264. Från detta material gjordes ett urval
av domar som bedömdes vara relevanta.
De domar som har bedömts relevanta är de som gäller dammar, kraftverk samt broarbeten.
Detta på grund av att tanken med arbetet har varit att studera effekterna av grumling och
sedimentering i strömmande vatten. Resultatet utifrån dessa urvalskriterier blev att 79
domar i Umeå och 119 i Vänersborg valdes ut.
Av dessa har ytterligare en uppdelning gjorts där domarna sorterades upp i två kategorier,
de som inte innehåller villkor relaterade till grumling samt de som innehåller
Rapport
9 (24)
grumlingsrelaterade villkor i form av bland annat tidsrestriktioner, krav på kontrollprogram
och fiskeavgifter. De som har grumlingsrelaterade villkor har analyserats vidare, se kapitel
3.2.2, för att försöka få en uppfattning om hur domstolarna dömer och om det finns några
skillnader mellan domstolarna. I Umeå har 47 domar analyserats djupare och i Vänersborg
58.
3.1.2
Miljööverdomstolen
Sökning av domar vid Miljööverdomstolen kan utföras via domstolarnas egen databas på
hemsidan: http://www.rattsinfo.dom.se/. Denna hemsida innehåller det offentliga
rättsinformationssystemet, Lagrummet, som visar svensk rättspraxis.
På förstasidan finns en länk till Lagrummet och söksidan för vägledande avgöranden som
rapporterats in av bland annat Miljööverdomstolen, Avgörandena är sådana som ansetts
vara vägledande enligt 6 eller 7§§ rättsinformationsförordningen (1999:175). Databasen
innehåller rättsfallsreferat eller avgöranden i fulltext. För sökning av rättsfall finns ett antal
valmöjligheter men för att få så många träffar som möjligt i det här fallet valdes avancerad
sökning. Ordet grumling skrevs in under rubriken referat vilket resulterade i 36 träffar med
domar från 2002-2008, se Figur 1. För varje dom fanns ett referat.
Figur 1 Sökverktyg för domar i Miljööverdomstolen.
Domarna undersöktes i syfte att se om Miljööverdomstolen hade ändrat några villkor
gällande grumlande arbeten. I två av de 36 domarna hade detta skett och
Miljööverdomstolen hade beslutat om nya restrektioner för när under året grumlande
arbeten fick utföras. Huvudsyftet i de överklaganden som Miljööverdomstolen behandlade
gällde dock sällan grumlingar och de villkor som hörde ihop med dessa. Detta gjorde att
domarna från Miljööverdomstolen inte analyserades vidare.
Rapport
10 (24)
3.2
Analys
De analyserade domarna från Umeå och Vänersborg var 23 % av de från början utvalda
domarna. Analysen omfattade 47 domar från Umeå respektive 58 domar från Vänersborg.
Dessa domar innehöll någon form av villkor relaterat till grumling. Vid analyserna av
domarna har fokus lagts på hur arbeten som orsakar grumling skall hanteras. Följande
frågeställningar analyserades:
A) Typ av domar och sökande
B) Villkor
•
•
•
•
•
Tid
Fiskeavgifter
Högsta suspenderad halt
Provfiske
Kontrollprogram och skyddsåtgärder
C) Yttranden
D) Åtgärder angivna av domstolen eller sökanden för att undvika grumling
3.2.1
Typ av domar och sökanden
Utifrån de urvalskriterier som användes blev utfallet att majoriteten av de domar som
analyserats var ansökningar för väg-, och järnvägsbroar. Detta gäller både för Umeå och
Vänersborg. I Umeå var antalet bromål 31 av 47 vilket motsvarar 66 % och i Vänersborg 29
av 58 vilket motsvarar 59 %. Domar gällande kraftverk står för enbart 2 % i Umeå och i
Vänersborg 12 %. Övriga domar gäller bland annat rörnedläggningar, stabiliseringsåtgärder
med mera. Dessa står för 32 % i Umeå och 29 % i Vänersborg (Figur 2 och Figur 3).
Sammanfattningsvis var fördelningen av domar som gällde broar och övriga ärenden vid
domstolarna relativt likartad men det var fler ärenden vid miljödomstolen i Vänersborg som
gällde dammar och kraftverk.
32%
29%
Bro
Bro
Kraftverk/
Dammar
Kraftverk/
Dammar
Övriga
59%
66%
2%
Övriga
12%
Figur 2 Olika typer av domar i Umeå. Totala antalet
domar är 47.
Rapport
Figur 3 Olika typer av domar i Vänersborg. Totala
antalet domar är 58.
11 (24)
En analys gjordes också av vilka som var sökanden i de utvalda domarna. I Umeå
miljödomstol var Banverket sökanden i 26 av de totalt 47 analyserade domarna (55 %).
Vägverket står för 12 ansökningar (26%). I resterande domar var kommun eller företag
sökanden (Figur 4). Orsaken till att Banverket hade så många ansökningar under dessa år
beror på Botniabanans byggnation.
I Vänersborgs miljödomstol varierade sökanden mer men också här var Vägverket
dominerande med 27 ansökningar, varav 5 då bland annat Banverket var medsökande, av
totalt 58 ansökningar . Banverket stod enbart för 4 ansökningar och resterande 27 var
ansökningar från kommuner, föreningar och företag med flera (Figur 5).
7%
19%
Banverket
Banverket
Vägverket
Vägverket
55%
Kommun,
företag mfl
Kommun,
företag mfl
46%
47%
26%
Figur 4 Fördelning över sökanden i Umeå (totalt 47
domar).
3.2.2
Figur 5 Fördelning över sökanden i Vänersborg (totalt
57 domar). OBS! Vid 5 av Vägverkets ansökningar var
bla Banverket medsökande.
Villkor
När domstolen beslutar om den sökande ska få utföra arbeten kan det i domslutet ingå att
arbetena ska utföras med särskilda villkor. Nedan följer ett antal villkor som funnits med i de
domar som analyserats i denna studie.
Godkännande
I ansökningshandlingarna som domstolen bearbetar inför sitt domslut beskriver sökanden
hur arbetena ska utföras. I ansökningshandlingarna kan sökanden även ha kommit med
förslag till villkor för arbetet. Om ansökningshandlingarna anses fullständiga och att de
egna villkoren stämmer överens med domstolen åsikter ger domstolen sitt godkännande av
ansökningshandlingarna. Detta kan ibland kombineras med övriga villkor enligt nedan men
ibland anser domstolen att det enbart räcker med det sökanden själva angett att
skadeförebyggande åtgärder ska utföras, se även kapitel 3.4.
Rapport
12 (24)
Tid
Analyserna av domarna visar på att villkor gällande restriktioner i tid är det vanligaste.
Tidsrestrektionerna gäller för när under året grumlande arbeten får eller inte får utföras. Det
förekommer inte några domar i denna studie med villkor på hur länge arbetena får utföras.
I de villkor som domstolarna ställer är det vanligast att restriktioner i tid sker under vår och
höst. Tidsperioden skiljer sig något mellan de två domstolarna på grund av att
årstidsväxlingarna inträffar något olika i norr och söder. Fiskarnas lektider styrs bland annat
av vattentemperaturen vilket gör att lektiderna startar tidigare under våren och varar längre
under hösten i södra Sverige.
De viktigaste tidsperioderna för restriktioner var april-juni i både norr och söder då bland
annat harr och abborre leker. Under hösten var lektider för öring den vanligaste orsaken till
restrektioner. I norra Sverige var tidsperioden oftast från mitten av augusti till oktober och i
södra Sverige mitten på september till november.
Nedan följer en jämförelse mellan miljödomstolarna i Umeå och Vänersborg gällande hur
många av de analyserade domarna som innehåller restriktioner i tid. Av Figur 6 kan utläsas
att det i Umeå är 39 domar av det totala antalet på 47 som innehåller restriktioner i tid. Det
motsvarar ca 83 %. I Vänerborg är motsvarande antalet 41 av 58 och motsvarar ca 72 %.
70
58
60
47
50
41
39
40
Totalt antal
domar
Domar med
tidsrestrektioner
30
20
10
0
Umeå
Vänersborg
Figur 6 Domar med restriktioner i tid, jämförelse mellan domslut i Umeå och Vänersborg.
Totala antalet domar i Umeå är 47 och i Vänersborg 58.
I vissa fall då domstolen anger tids restriktioner för när grumlande arbeten inte får utföras
kan domstolen bestämma att grumlande arbeten ändå får utföras om tillsynsmyndigheten
ger tillåtelse. Tillsynsmyndigheten bör dock i vissa fall samråda med Fiskeriverket innan
tillstånd ges under dessa tidsperioder.
Rapport
13 (24)
Fiskeavgift
Fiskeavgifter används som villkor av domstolen för kompensation för fiskeskador som kan
uppkomma i samband med grumlande arbeten. Fiskeavgifterna i denna studie var
engångsavgifter som har betalats ut till Fiskeriverket eller till en lokal fiskevårdsförening
som anses ha påverkats av arbetena. Pengarna ska användas för fiskefrämjande åtgärder
och avgifterna i denna studie låg mellan 4000-150 000 kronor. Den vanligaste summan var
mellan 10 000-30 000 kronor. Utdömande av en fiskeavgift i de analyserade domarna
innebar inte restriktioner om till exempel arbetstid för utförande av grumlande inte fanns
med som villkor.
I Figur 7 kan utläsas att det i Umeå har beslutats om att det i 11 av 47 domar ska betalas ut
fiskeavgifter av sökanden. Det motsvarar ca 23 % av det totala antalet domar. I Vänersborg
är antalet 8 av 58 domar vilket motsvarar ca 14 %. Det är något vanligare att domstolen i
Umeå beslutar om fiskeavgifter än i Vänersborg. De flesta av fiskeavgifterna kan härröras
till Botniabanans byggnation vilket innebär att Banverket har varit sökanden.
70
60
50
Totalt antal
domar
40
Domar med
fiskeavgifter
30
20
10
0
Um eå
Vänersborg
Figur 7 Domar med fiskeavgifter, jämförelse mellan domstolarna i Umeå och Vänersborg.
Totala antalet domar i Umeå är 47 och i Vänersborg 58.
Högsta suspenderad halt
Domstolen kan ställa villkor på en högsta suspenderad halt för att sökanden ska ha kontroll
över grumlingar vid arbeten. I denna studie har villkoret enbart används i en dom. Ansökan
gällde en grävning och miljödomstolen i Umeå gav ett villkor på 25 mg/l som högsta
suspenderad halt.
Provfiske
Provfiske kan beslutas som villkor av domstolen för att göra en bedömning av hur
vattendragets fiskebestånd ser ut. I denna studie har domsluten inte innehållit några villkor
Rapport
14 (24)
om provfiske. Sökanden kan dock i vissa fall ha kommit med förslag om eller utfört en
elfiskeinventering i innan arbetena utförts.
Kontrollprogram och skyddsåtgärder
Domstolen lämnar relativt ofta villkor på att ett kontrollprogram ska inlämnas till
tillsynsmyndigheten innan tillståndpliktiga arbeten påbörjas. Vad kontrollprogrammet ska
innehålla framgår ej av villkoret. I Umeå innehöll 22 av de totalt 47 domarna villkor om
kontrollprogram vilket motsvarar ca 47 %. I Vänersborg var antalet 13 av de totalt 58
domarna vilket motsvarar 22 %. Det kan dock nämnas att det i de flesta av dessa domar
har kommit ett förslag från sökanden att ett kontrollprogram ska upprättas.
För att minimera påverkan av grumlingar finns ett antal skadeförebyggande åtgärder som
kan utföras, se vidare kapitel 3.4. Kravet på skyddsåtgärder ingår ofta i villkoren. I villkoren
framgår dock sällan vilka skadeförebyggande åtgärder som ska göras. Detta beror på att
sökanden ofta själva kommer med förslag på åtgärder i sin ansökan eller så har krav
kommit från motstående intressen (Fiskeriverket, länsstyrelsen med flera). I villkoren står
istället att skyddsåtgärder ska utföras enligt det som angivits i ansökan.
3.3
Yttranden
I ansökningsprocessen har myndigheter och sakägare möjlighet att lämna synpunkter. Då
arbeten ska utföras i vatten och risk för att grumlingar kan uppstå är det mest vanligt att
Fiskeriverket, länsstyrelsen och ibland även kommunen har synpunkter. Fiskeriverket och
länsstyrelsen har i denna studie lämnat synpunkter i 65-80 % av domarna. Synpunkterna
rör bland annat hur arbetena ska utföras, vilka skyddsåtgärder som bör användas samt
tidsperioder då grumlande arbeten bör undvikas. Om skälen för föreslagna restrektioner i
tid anses lämpliga dömer domstolen enligt dessa förslag.
Det finns dock några domar där miljödomstolen har skilda åsikter jämfört med inkomna
synpunkter och dömt annorlunda. I dessa fall anser domstolen att den sökande har angivit
skäl eller föreslagit åtgärder som gör att de grumlande arbetena inte kommer att påverka
vattendraget i större omfattning, se vidare kapitel 3.4.
3.4
Skäl för avsaknad av villkor
Grundmaterialet i denna studie innehöll 194 domar i Umeå och 264 i Vänersborg. Det var
endast en del av dessa domar som innehöll villkor (47 i Umeå och 58 i Vänersborg) som
var relaterade till grumlande arbeten. Övriga domar gällde också arbeten som kan ge
grumlingar men har av flera anledningar ändå godkänts av domstolen utan några villkor.
Nedan följer några orsaker till varför domstolen inte har angivit några specifika villkor:
A) Ansökningshandlingarna är fullständiga (miljökonsekvensbeskrivningen har
godkänts).
B) Arbetet kommer att ske i torrhet.
Rapport
15 (24)
C) Sökanden har angivit någon av följande skadeförebyggande åtgärder kommer att
användas vid arbetet (eventuellt i samråd med länsstyrelsen eller Fiskeriverket):
•
•
•
•
•
•
•
Länspumpning
Slamfällor
Siltscreen
Miljögardin
Geotextil
Erosionsskydd
Sedimentationsanläggning
D) Arbetet är litet och grumlingen begränsad.
E) Tiden för grumlingsarbetena har godkänts av domstolen. Detta oftast efter samråd
med länsstyrelsen och Fiskeriverket. Det kan vara att arbetena sker vid låg
vattenföring vilket gör att arbetena inte påverkar fiskarnas lektider. Det kan också
vara att vissa arter saknas i vattendraget och att det därmed inte är någon vårlek/
höstlek som påverkas.
F) Sökanden har accepterat tidsrestrektioner vid samråd med bland annat
Fiskeriverket eller länsstyrelsen.
G) Elfiskeinventering har utförts och visat att grumlingarna inte kommer att påverka de
fiskar som finns i vattendraget.
H) Kontrollprogram skall upprättas.
I)
3.5
Grumlighetsmätningar ska utföras.
Slutsatser
Analysen av domar från miljödomstolarna i Umeå och Vänersborg från åren 2004-2008 kan
sammanfattas i följande slutsatser.
•
Överlag dömer domstolarna i Vänersborg och Umeå väldigt lika vid arbeten som
kan orsaka grumlingar vad gäller villkor för sökanden.
•
Det vanligaste villkoret som domstolarna använder är att ge restrektioner i tid under
året då grumlande arbeten får eller inte får utföras. Det förekommer dock inte några
domar i denna studie med villkor på hur länge arbetena får utföras.
•
Ett annat relativt vanligt villkor är att ett kontrollprogram ska tas fram av sökanden.
Vad det ska innehålla och hur uppföljning skall ske framgår inte.
•
Fiskeavgifter används som villkor av båda miljödomstolarna men är något vanligare
vid miljödomstolen i Umeå.
•
Det är oftast bara Fiskeriverket och Länsstyrelsen som förutom sökanden yttrar sig
till domstolarna. Miljödomstolen väljer oftast att följa myndigheternas förslag till
villkor.
•
Denna analys visar att bedömningen gällande grumlande arbeten är oberoende av
vad för typ av arbeten tillståndsansökan gäller. Det innebär att bedömningen är lika
gällande ansökningar för broar, kraftverk/dammar och övriga arbeten.
Rapport
16 (24)
•
4
Analysen av domar visar att det underlättar att i en tillståndsprocess angivit att ett
kontrollprogram ska upprättas, ge förslag på skyddsåtgärder för att begränsa
effekterna av grumlingar samt framförallt undvika tider för fisklek.
ENKÄTUNDERSÖKNING
Grumling och sedimentation av suspenderat material kan förekomma vid arbeten som
utförs för att effektivisera kraftstationer och dammförstärkande åtgärder. En
enkätundersökning (Bilaga 1) skickades ut den 2 december 2008 till de länsstyrelser där
Vattenfall äger vattenkraftanläggningar och Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå,
Härnösand och Göteborg. Följande länsstyrelser fick enkäten: Norrbotten, Västerbotten,
Västernorrland, Jämtland, Gävleborg, Dalarna, Uppsala, Västmanland, Södermanland,
Halland och Västra Götaland. Totalt inkom 12 svar på enkäten. Länsstyrelsen i Norrbotten
och Fiskeriverkets utredningskontor i Härnösand avstod att svara på enkäten.
Syftet med enkäten var att få bättre kunskaper om konsekvenserna av grumlingar och
sedimentation på akvatiska organismer, förbättra bedömningsunderlag och värdera behov
av uppföljningsåtgärder. Redovisningen av svaren på enkäten har delats upp i två olika
avsnitt.
4.1
Bedömning av effekter
De tillfrågade myndigheterna har fått ange vilka faktorer som de anser har störst betydelse
för att bedöma effekter av grumlande arbeten på akvatiska organismer. Dessa faktorer var:
tid på året för utförande, arbetstidens längd, metodik vid utförande samt storlek (volym) av
bottenmaterial som påverkas av grävnings- och sprängningsarbeten. De som svarat på
enkäten är i stort sett samstämmiga i sina svar. Mellan 83-100 % har svarat att alla faktorer
har stor betydelse för att kunna bedöma effekter av grumling (Tabell 2). Ett fåtal har svarat
att de nämnda faktorerna har måttlig betydelse.
Tabell 2 Enkätsvar på frågor som har betydelse för bedömning av effekter av grumlande
arbeten på akvatiska organismer.
Fråga
Stor
Måttlig
Tid på året för utförande av grumlande arbeten
12
Arbetstidens längd för grumlande arbeten
10
2
Använd metodik för utförande av grävnings- och sprängningsarbeten i
vatten och hantering av bottenmaterial
11
1
Storlek (volym) av bottenmaterial som påverkas av grävnings- och
sprängningsarbeten
11
1
4.2
Liten
Bedömningsunderlag och uppföljande undersökningar
En fråga i enkäten har berört det bedömningsunderlag som finns i
ansökningshandlingarnas miljökonsekvensbeskrivningar för tillstånd till vattenverksamhet.
Rapport
17 (24)
Utav de tillfrågade myndigheterna anser 75 % att underlaget sällan är tillfredställande. De
övriga ansåg att bedömningsunderlaget ofta var tillfredställande (Tabell 3).
En stor majoritet har svarat att det ofta finns ett behov att göra egna undersökningar som
kompletterande underlag till verksamhetsutövarens underlag (Tabell 3). Denna fråga har
dock inte besvarats av fyra länsstyrelser. Skälet till detta är att myndigheterna anser att det
är verksamhetsutövarens ansvar att tillhandahålla allt underlag som myndigheten behöver
för sina bedömningar. Fiskeriverket kan enligt 22 kap 6 och 12 § miljöbalken hos
miljödomstolen begära förordnande som sakkunnig för att utföra egna kompletterande
undersökningar. Sannolikt skulle också länsstyrelsen kunna begära ett förordnande som
sakkunnig enligt 12 § men denna möjlighet verkar inte utnyttjas i samband med prövningar
gällande tillstånd för vattenverksamhet.
Åtta av de tio myndigheter som svarat på frågan om hur ofta uppföljning görs av att
skadeförebyggande åtgärder ger avsedd effekt har angivit att sådana uppföljningar sällan
utförs (Tabell 3). En länsstyrelse har angivit att sådana uppföljningar aldrig görs. Två
länsstyrelser har inte svarat på frågan eftersom de anser att uppföljning är
verksamhetsutövarens ansvar och inte myndighetens.
Tabell 3 Enkätsvar på frågor som rör bedömningsunderlag och uppföljande undersökningar
av effekter av grumlande arbeten på akvatiska organismer.1) fyra länsstyrelser har inte svarat
på frågan, 2) två länsstyrelser har inte svarat på frågan.
Fråga
Alltid
Ofta
Sällan
Finns tillräckligt bedömningsunderlag i
miljökonsekvensbeskrivningarna
3
9
Finns behov att göra egna undersökningar som
kompletterande bedömningsunderlag1)
7
1
Hur ofta sker uppföljning att skadeförebyggande åtgärder ger
avsedd effekt2)
1
8
Aldrig
1
Enligt enkätsvaren verkar fältbesiktning vara den vanligaste uppföljande åtgärden som
utförs för att kontrollera om skadeförebyggande åtgärder ger avsedd effekt i samband
grumlande arbeten. I åtta av de tolv enkätsvaren har det angivits att fältbesiktning utförts
(Tabell 4). Någon typ av uppföljning med provfiske, bottenfaunaundersökning eller kemiskfysikaliska mätningar görs enligt de tillfrågade myndigheterna i ungefär 50 % av fallen.
Tabell 4 Enkätsvar för vilken typ av uppföljande undersökningar som görs för att undersöka
effekter av grumlande arbeten på akvatiska organismer.
Fråga
Alltid
Utförs provfiskeundersökning
1
Ofta
2
Sällan
3
Utförs bottenfaunaundersökning
5
Utförs kemisk-fysikalisk undersökning
6
Utförs fältbesiktning
Rapport
2
18 (24)
2
4
4.3
Slutsatser
De tillfrågade myndigheterna har inte prioriterat någon av de angivna faktorerna i enkäten
som viktigare än någon annan när det gäller betydelse för att bedöma effekter av
grumlande arbeten på akvatiska organismer. En tolkning av detta resultat är att en
verksamhetsutövare måste ta lika stor hänsyn till tid på året för utförande, arbetstidens
längd, metodik vid utförande samt storlek (volym) av bottenmaterial som påverkas av
grävnings- och sprängningsarbeten när man ansöker om tillstånd för vattenverksamhet som
innebär grumlande arbeten.
En stor majoritet av de tillfrågande myndigheterna har svarat att bedömningsunderlaget i
miljökonsekvensbeskrivningarna är otillräckligt. Frågan är om myndigheterna och
verksamhetsutövarna har olika syn på vilket underlag som bör ingå. Denna skillnad skulle
kunna vara orsakad av att man har olika syn på vilka konsekvenser grumlingar har på
akvatiska organismer.
I svaren gällande kompletteringar av bedömningsunderlag och uppföljande undersökningar
märks en skillnad i svaren mellan Fiskeriverkets utredningskontor och vissa länsstyrelser.
Fiskeriverket har vana att begära sakkunnigförordnande hos miljödomstolen för att göra
egna kompletterande undersökningar och uppföljningar medan länsstyrelserna menar att
kompletteringar och uppföljningar är verksamhetsutövarens ansvar. Tolkningen av
enkätsvaren är sammantaget att det görs få uppföljningar av att skadeförebyggande
åtgärder ger avsett effekt.
Rapport
19 (24)
5
REFERENSER
Abrahams, M. och Kattenfeld, M. 1997. The role of turbidity as a constraint on predatorprey interactions in aquatic environments. Behav. Ecol. Sociobiol. 40:169-174.
Acornley, R.M. och Sear, D.A. 1999. Sediment transport and siltation of brown trout (Salmo
trutta L.) spawning gravels in chalk streams. Hydrological Processes 3:447458.
Alabaster, J.S. 1972. Suspended solids and fisheries. Proc. R. Soc. Lond. B. 180: 395-406.
Ali, M.A., Ryder, R.A. och Anctil, M. 1977. Photoreceptors and visual pigments related to
behavioural responses and preferred habitats of perches (Perca spp.) and
pikeperches (Stizostedion spp.) J. Fish. Board. Can. 34: 1475-1480.
Barett, J.C., Grossman, G.D. och Rosenfeld 1992. Turbidity-induced changes in reactive
distance of ranbow trout. Trans. Am. Fish. Soc. 121:437-443.
Berg, l. och Northcote, T.G. 1985. Changes in territoral, gill-flaring and feeding behaviour in
juvenile coho salmon (Oncorhynchus kisutch) following short-term pulses of
suspended sediment. Can. J. Fish Aquatic. Sci. 42:1410-1417.
Bjornn, T.C, Brusven, M.P., Molnau, J.H. Milligan, R.A. Klamt, E. och Schaye, C. 1977.
Transport of grannitic sediment in streams and its effects on insects and fish.
College of Forestry, Wildlife and Range Sciences, bulletin Number 17.
Brandt, M. 1996. Sedimenttransport i svenska vattendrag exempel från 1967-1994. SMHI
Hydrologi. Nr 69 1996.
Carling, P.A. 1984. Deposition of fine and coarse sand in a open-work gravel bed. Can J.
Aquatic.Sci. 41: 263-270.
Chapman, 1988. D.W. Criticical review of variables used to define effects of fines in redds
of large salmonids. Trans Am. Fish. Soc. 117: 1-22.
Cooper, C.M. 1987. Benthos in bear Creek, Missisippi: Effects of habitat variation and
agricultural sediments. J. Freshw. Ecol. 4: 101-113.
Crouse, M.R., Callahan, C.A., Malueg, K.W. och Dominguez, S.E. 1981. Effects of fine
sediment on growth of juvenile Coho salmon in laboratory streams. Trans.
Am. Fish. Soc. 110: 281-286.
Dennis, S.D. 1984. Distribution analysis of the freshwater mussel fauna of the Tennesse
river system, with special reference to possible limiting effects of siltation. PhD
Dissertation Virginia Polytech. Inst. And State Univ., Blacksburg, USA.
DeWalt, R.E. och Olive, J.H. 1988. Effects of eroding glacial silt on the benthic insects of
Silver Creek Portage County, Ohio. Ohio J. of Sci 4: 154-159.
Dudgeon, D. 1994. The functional significance of selection of particles by aquatic animals
during building behaviour. In : The biology of particles in aquatic systems. Ed:
R.S. Wotton 2nd ed. Lewis publishers, London pages 289Foerester, R.E. 1968. The sockey salmon. Fish. Res. Board. Can. Ottawa 162: 99-160.
Gregory, C.D. 1993. Effect of turbidity on the predator avoidance behaviour of juvenile
Chinook salmon (Oncorhynchus tshawytscha) Can. J. Fish Aquatic. Sci.
502:241-246.
Hammar, L., Magnusson, M., Rosenberg, R. och Granmo, Å. 2009. Miljöeffekter vid
muddring och tippning – en litteratursammanställning. Marine Monitoring AB.
Rapport
20 (24)
Johnson, T. Effekter av sedimentdynamik på öringlekbottnar i samband med anläggande av
Botniabanan. Rapport till Botniabanan AB 2008-02-26. Pelagia Miljökonsult
AB.
Lake, R.G. och Hinch, S.G. 1999. Acute effects of suspended sediments angularity on
juvenile coho salmon (Oncorhynchus kisutch). Can. J. Fish Aquatic. Sci.
56:862-867.
Leeks, G.I.L. och Newson, M.D. 1989. Responses of the sediment system of a regulated
river to ascour valve releasw: Llyn Clywedog, Mid-Wales, UK. Fourth
Interntional Symposium on Regulated Streams Selected Papers. Ed: Petts,
G.E., Armitage, P. och Gustard, A. 93-106.
Madon, S.P., Schneider, D.W., Stoeckel, J.A. och Sparks, E. 1998. Effects of inorganic
sediment and food concentrations on energetic processes of the zebra
mussel, Dreissena polymorpha. Implications for growth in turbid rivers. Can J.
Fish. Aquatic. Sci. 2:401-413.
McClelland, W.T. och Brusven, M.A. 1980. Effects of sedimentation on the behaviour and
distribution of riffle insects in a laboratory stream. Aguatic Insects 2. 161-169.
McNeil, J.H. och Ahnell, W.H. 1964. Success of pink salmon spawning relative to size of
spawning bed materials. United State Fisheries and Wildlife Service Special
Scientific Report Fisheries 469.
Naturvårdsverket, 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Rapport
4913.
Newcombe, C.P. och Jensen, J.O.T. 1996. Channel suspended sediment and fisheries: a
synthesis for quantitative assessment of risk and impact. N. Am. J. Fish.
Manage. 16:693-727.
Newcombe, C.P. och MacDonald, D.D. 1991. Effects of suspended sediments on aquatic
ecosystems. N. Am. J. Fish. Manage. 1:72-82.
Nilsson, B. 1976. The influence of man´s activities in rivers on sediment transport. Nordic
Hydrology 7:145-160.
O´Connor, W.C.K. och Andrew, T.E. 1998. The effects of siltation on atlantic salmon, Salmo
salar L. embryosin the River Bush Fish Manag. and Ecol. 5: 393-401.
Olsson, T.I. och Persson, B-G. 1988. Effects of deposited sand on ova survival and alevin
emergence in brown trout (Salmo trutta L.) .Arch Hydrobiol. 4: 621-627.
Philips, R.W. 1971. Effects of sediment on on the gravel environment and fish production.
In Forest land uses and stream environment. Ed:J.K Krygier och J.D. Hall
Oregon State Univ., Cornvallis. Oreg.
Rivinoja, P. och Larsson, S. 2000. Effekter av grumling och sedimentation på fauna i
strömmande vatten. En litteratursammanställning. Institutionen för vattenbruk.
Sveriges Lantbruksuniversitet.
Rosenberg, D.M. och Wiens, A.P. 1978. Effects of sediment addition on macrobenthic
invertebrates in a northern Canadian river. Water Res. 12:753-763.
Rowe, D.K., Suren, A.M, Martin, M., Smith, B. och Williams, E. 2002. Lethal turbidity levels
for common freshwater and invertebrates in Auckland streams. Auckland
Regional Council.
Rubin, J.F. 1998. Survival and emergence pattern of sea trout fry in substrata of diffrent
compositions. J. Fish Biol. 53: 84-92.
Rapport
21 (24)
Ryan, P.A. 1991. Environmental effects of sediments on New Zealand streams: A review.
N. Z. Mar. Freshwat. Res. 2: 207-221.
Shaw, E.A. och Richardson, J.S. 2001. Direct and indirect effects of sediment pulse
duration on stream invertebrate assemblages and rainbow trout
(Oncorhynchus mykiss) Can. J. Fish Aquatic. Sci. 58:2213-2221
Sigler, J.W., Bjornn, T.C. och Everest, F.H. 1984. Effects of chronic turbidity on density and
growth of steelheads and coho salmon. Trans Am Fish. Soc. 2.142-150.
Suren, A.M., Martin, M.L. och Smith, B.J. 2005. Short-term effects of high suspended
sediments on six common New Zealand stream invertebrates. Hydrobiologia
548. 67-74.
Tappel, P.D. och Bjornn, T.C. 1983. A new method of relating size of spawning gravel to
salmonid embryo survival. N. Am. J. Fish. Manage. 2: 123-135.
Waters, T.F. 1995. Sediment in streams: Sources, biological effects and control. American
Fisheries Society, Bethesda, Maryland.
Vaux, W.G. 1962. Interchange of stream and intergravel water in a salmon spawning
stream. U.S Dep. Int Fish Wild. Serv. Spec. Sci. Rep. Fish. 405.
Westerberg, H. 1982. Ultransonic tracking of Atlantic salmon (Salmo salar L.) movements in
coastal regions. Report. Institute of Freshwater Reserarch. Drottningholm 60.
81-101.
Vinyard, G.L. och O´Brien, W. 1976. Effects of light and turbidity on the reactive distance of
bluegill (Lepomis macrochirus). Can. J. Fish Aquatic. Sci. 33:2845-2849.
Österling, M., Arvidsson, B.I. och Greenberg, L. 2006. Influence of turbidity and
sedimentation on recruitment patterns of the freshwater pearl mussel
Margaritiferia margaritiferia. In: Ecology of freshwater mussels in disturbed
environments. Dissertation Karlstad University Studies 2006:53.
Rapport
22 (24)
Bilaga 1
Enkät effekter av grumling och sedimentation på akvatiska organismer
Vattenfall Vattenkraft äger stor- och småskalig vattenkraft i stora delar av Sverige. För öka mängden
förnyelsebar energi har Vattenfall planer på effektiviseringar av befintliga kraftstationer. Det finns
också behov att göra ytterligare dammförstärkande åtgärder beroende på ökade flöden i reglerade
vattendrag som förväntas uppkomma till följd av den globala uppvärmningen.
Grumling och sedimentation av suspenderat material kan förekomma i samband med
effektiviseringar av kraftstationer och dammförstärkande åtgärder. Denna enkät ingår i ett FoU
uppdrag som syftar till att få bättre kunskaper om konsekvenserna av grumlingar och sedimentation
på akvatiska organismer, förbättra bedömningsunderlag och värdera behov av uppföljningsåtgärder i
samband med olika projekt. Vattenfall Power Consultant AB gör denna studie på uppdrag av
Vattenfall AB och emotser svar på nedanstående frågor.
1. Vilken betydelse har följande faktorer för att bedöma effekter av grumlande arbeten på
akvatiska organismer?
a) Tid på året för utförande av grumlande arbeten.
stor
måttlig
liten
b) Arbetstidens längd för grumlande arbeten.
stor
måttlig
liten
c) Använd metodik för utförande av grävnings- och sprängningsarbeten i vatten och hantering
av bottenmaterial.
stor
måttlig
liten
d) Storlek (volym) av bottenmaterial som påverkas av grävnings- och sprängningsarbeten.
stor
måttlig
liten
2. Finns tillräckligt med bedömningsunderlag i miljökonsekvensbeskrivningarna?
alltid
ofta
sällan
aldrig
3. Finns behov att göra egna undersökningar som kompletterande bedömningsunderlag?
alltid
ofta
sällan
4. Hur ofta sker uppföljning att skadeförebyggande åtgärder ger avsedd effekt?
alltid
ofta
sällan
Rapport
23 (24)
aldrig
aldrig
5. Vilken typ av uppföljande undersökningar utförs (ifylls endast om uppföljning görs?)
a) Provfiske
alltid
ofta
sällan
b) Bottenfauna
alltid
ofta
sällan
c) Kemisk-fysikalisk
alltid
ofta
sällan
d) Fältbesiktning
alltid
ofta
sällan
Använd det bifogade svarskuvertet.
Svar önskas senast 2009-01-31.
Tack för medverkan!
Med vänliga hälsningar
Erik Sparrevik
Vattenfall Power Consultant AB
Tel 070-3844794
E-post [email protected]
Sändlista
Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå
Fiskeriverkets utredningskontor i Härnösand
Fiskeriverkets utredningskontor i Göteborg
Länsstyrelsen i Norrbotten
Länsstyrelsen i Västerbotten
Länsstyrelsen i Västernorrland
Länsstyrelsen i Jämtland
Länsstyrelsen i Gävleborg
Länsstyrelsen i Dalarna
Länsstyrelsen i Uppsala
Länsstyrelsen i Västmanland
Länsstyrelsen i Södermanland
Länsstyrelsen i Halland
Länsstyrelsen i Västra Götaland
Rapport
24 (24)