Kvalitetsredovisning
2006/2007 för
Sveaskolan
inkl. fritidshem
Grundskola år F – 6
Träningsskola år 1 - 10
Innehållsförteckning
1. Inledning
sid. 3
2. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
sid. 6
3. Förutsättningar
sid. 10
4. Verksamhetsmål – Delaktighet och samhörighet
sid. 11
5. Verksamhetsmål – Kunskap
sid. 13
6. Verksamhetsmål – Jämställdhet och mångfald
sid. 16
7. Verksamhetsmål – Trygghet och rättvisa
sid. 19
8. Verksamhetsmål – God miljö
sid. 21
9. Verksamhetsmål – Hälsa
sid. 22
10. Verksamhetsmål – Skolans egna mål
sid. 24
11. Ekonomi och personal
sid. 27
12. Sammanfattning av verksamhetsåret 2006/2007
sid. 28
2
1. Inledning
Sveaskolans verksamhet består av två skolformer, grundskolans år F-6 och
träningsskolans år 1-10, samt fritidshemsverksamhet för dessa elever.
Sveaskolan ligger i Örebros innerstadsområde. Sveaskolans upptagningsområde är de
södra delarna av centrala Örebro. Bostadsbeståndet i området innefattar främst hyresoch bostadsrätter i flerfamiljshus.
Skolbyggnaden är en gul tegelbyggnad från 60-talet med diverse till- och ombyggnader
under åren. Sedan höstterminen 2001 finns även en paviljong inhyrd. Detta med
anledning av den utökning av elever som gjorts inom träningsskolan.
Sveaskolans verksamhet innehåller många dimensioner av mångfald –
funktionsnedsättningar, etnisk bakgrund, kultur, religion, språk och sociala
förutsättningar.
Sveaskolans vision, som utarbetats av samtliga elever, personal och
föräldrarepresentanter, har sin utgångspunkt i den mångfald som verksamheten består
av, en styrka med spännande möjligheter.
SVEASKOLAN –
” Vi alla tillsammans för trygghet, glädje, kunskap och utveckling ”
Under drygt fem år har skolans personal, elever och föräldrarepresentanter samverkat
kring skolans utvecklingsarbete. Hösten 2001 genomfördes en kartläggning av
personalen om nuläget i verksamheten. Ett antal styrkor respektive svagheter lyftes
fram. All personal och föräldrarepresentanter genomförde en omvärldsanalys för att
synliggöra vad man i verksamheten uppfattar att vi behöver beakta för att ge våra elever
bästa möjliga redskap för att hantera sin framtid så väl som möjligt. Med dessa båda
utgångspunkter reflekterade vi över hur den visionära skolan ska se ut och vara. I detta
steg medverkade nu även alla elever genom elevrådet. Elever, personal och föräldrar
samlade långa listor av visionsord. Varje gruppering bearbetade genom samtal sina
visionsord och gjorde prioriteringar för att få fram de allra mest angelägna för att skapa
en optimal skola. Varje grupperings prioriteringar visade att vi glädjande fanns väldigt
nära varandra i tankegångarna. Utifrån den gemensamt formade plattformen
formulerade vi vår gemensamma vision efter nästan ett läsårs samtal och bearbetning.
3
Sveaskolan är organiserad i sex arbetslag med grund- och särskola tillsammans :
Rektor
Arbetslag adm. + vaktm. :
Skolassistenter o vaktmästare
Arbetslag Barken :
Elevhälsa - Specialpedagoger
Arbetslag
Fröet :
Arbetslag
Blomman :
År F-2
År F-2
Arbetslag
Kronan :
År 3
År 4
Arbetslag
Grenen :
( grundskola )
( grundskola )
( grundskola )
År 5
År 6
År 1-4
År 2-3
År 5-6
( grundskola )
( särskola )
( särskola )
( särskola )
År 3-5
Fritidshem
Fritidshem
Fritidshem
( särskola )
Verksamhetens organisation är formad för att stödja skolans vision och vice versa.
En tydlig målsättning i arbetet är att alla elever skall känna trygghet och gemenskap
samt att vi alla visar varandra tolerans, respekt och hänsyn för de unika individer vi är.
Sveaskolan är en grund- och särskola som ligger i ett mångkulturellt
upptagningsområde. Det innebär att Sveaskolan är en mötesplats med mångfald i
vardagen. Trygghet är ett av ledorden i verksamhetens vision. Samtliga elever och
personal samt föräldrarepresentanter diskuterade innebörden av ordet trygghet i vår
verksamhet under våren 2003. I juni månad 2003, efter en termins bearbetning,
fastställdes Sveaskolans gemensamma innebörd för trygghet i vår skola. Samtal och
trygghetsförebyggande aktiviteter såsom samarbets- och värderingsövningar genomförs
i alla elevgrupperingar. Fasta kamratgrupperingar, med blandad sammansättning från
samtliga elevgrupper, träffas kontinuerligt under skolåret för gemensamma aktiviteter.
Dessutom genomförs gemensamma teman för alla elever inom vår grund- och särskola.
TRYGGHET för oss på Sveaskolan innebär :
¤ att alla känner sig välkomna till skolan
¤ att vi respekterar varandra för de unika personer vi är
¤ att alla blir sedda och lyssnade till
¤ att alla får känna sig betydelsefulla och delaktiga
¤ att vi hjälper och stödjer varandra
¤ att vi litar på varandra och visar omtanke
¤ att vuxna är goda förebilder
¤ att vi jobbar förebyggande mot mobbning
/ Utarbetat av elever, personal och föräldrar 2003
4
Visionsordet glädje fanns med i personalens, föräldrarnas och elevernas prioriteringar
för skapandet av den optimala skolan. Det som dock var intressant var att eleverna
prioriterade det betydligt högre är vad de vuxna gjorde. Detta innebar att vi vuxna
reflekterade extra över denna prioritering och insåg att eleverna är mycket kloka.
Naturligtvis är glädjen viktig både för det egna välmåendet, det sociala samspelet och
för det egna lärandet. Samtliga elever och personal samt föräldrarepresentanter
diskuterade innebörden av ordet glädje i vår verksamhet under våren och hösten 2005.
I januari månad 2006 fastställdes Sveaskolans gemensamma innebörd för glädje i vår
skola. Rektor och personal har i uppdrag att tillsammans med eleverna och kontinuerligt
även med föräldrarepresentanter beakta vår innebörd i glädje som bärande tanke för
planering och genomförande av aktiviteter samt i bemötande och förhållningssätt
gentemot varandra.
GLÄDJE för oss på Sveaskolan innebär :
¤ att vi får och ger uppskattning och beröm
¤ att vi alla får känna att vi gör framsteg och utvecklas
¤ att vi får vara med och påverka och bestämma
¤ att alla känner gemenskap och kamratskap med varandra
¤ att få skratta och känna lust
¤ att få vara i en fin, positiv och kreativ skola
¤ att få röra på sig ofta och på olika sätt
¤ att göra extra saker som ger guldkant i vardagen
/ Utarbetat av elever, personal och föräldrar 2005
Visionsorden trygghet och glädje har vi genomarbetat väl i verksamheten och vi
återkommer på olika sätt i samtal och handling till dessa under skolåret.
Arbete pågår med visionsordet kunskap.
Vi på Sveaskolan i Örebro är stolta över att vi i vår verksamhet har :
” Vi – känsla ”
Inkludering mellan grund- och särskola
Trygg miljö
Utgångspunkten är individens styrkor och positiva förmågor
Förtydligande och utveckling av lärprocessen genom mål,
dokumentation, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner
Glädje och energi i utvecklingsarbeten
En gemensam levande vision ” Vi alla tillsammans för trygghet, glädje, kunskap och utveckling ”
5
Arbetet med att forma kvalitetsredovisningen har sin grund i genomförda uppföljningar
och utvärderingar under det gångna verksamhetsåret, men också material från tidigare
år. De framkomna resultaten har även sin grund i samtal med föräldrar i Svearådet och
eleverna i Elevrådet.
Vi inleder ett nytt verksamhetsår med att titta, reflektera och samtala kring fjolårets
utvärderingsresultat och jämföra det med tidigare års resultat och analyser.
Med detta som utgångspunkt formar vi i personalgruppen årets verksamhetsplan.
Under läsårets gång gör vi kontinuerliga uppföljningar kring olika områden och
aktiviteter. Vi har en gemensam mål- och utvärderingsblankett som används vid
gemensamma aktiviteter inom verksamheten, men även inom arbetslagen. Formerna
och rutinerna kring detta bör dock ses över och förbättras.
Under försommaren utvärderar hela personalgruppen årets verksamhetsplan. Dessutom
utvärderar personalen skolans utvecklingsarbeten och projekt enligt ped.professor
Ulf Blossings (Karlstad Universitet) utvärderingsmodell. Det inkomna materialet
sammanställs och används till kvalitetsredovisningen tillsammans med annat
uppföljnings- och utvärderingsmaterial som framkommit under det gångna året, men
även från tidigare år om det är av betydelse.
Rektor skriver samman en kvalitetsredovisning som är ett arbetsmaterial och
presenteras för all personal och går ut på remiss till hela personalgruppen.
Arbetsmaterialet delges i stora drag även till föräldrarepresentanterna i Svearådet och
elevrepresentanterna i Elevrådet för remissförfarande och mottagande av synpunkter.
Utvecklingsledarna ansvarar för remissförfarandet i arbetslagen och skolans
ledningsgrupp sammanför inkomna synpunkter och reviderar materialet till den
slutgiltiga kvalitetsredovisningen.
Ledningsgruppen har inlett ett samtal som kommer att fortsätta under kommande
verksamhetsår om hur vi eventuellt ska förändra arbetet och processen i formandet av
både verksamhetsplan och kvalitetsredovisning.
2. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
I Örebro kommun genomförde Temo en utvärdering genom en medarbetarenkät till all
personal under november 2005. Resultatet av Örebro kommuns medarbetarenkät
presenterades i januari 2006 och svarsfrekvensen inom hela kommunen var 82 procent.
Enkäten var utformad så att det till varje frågeställning fanns en bedömningsskala
mellan 1-5. I det sammanställda resultatet angavs procentandelen som angett
bedömning 1-2 respektive bedömning 4-5, där 1-2 betyder ett negativt resultat och 4-5
således en positiv bedömning. Bedömningen 3, alltså medelalternativet, redovisas inte i
de angivna procentsatserna.
Sammanställningen påvisar två tydliga utvecklingsområden som procentmässigt tydligt
skiljer sig från de övriga resultaten. Det är den fysiska arbetsmiljön och den höga
arbetsbelastning som särskiljer sig mot de övriga resultaten på Sveaskolan. De skiljer
sig dock inte i jämförelse med andra verksamheter inom skolområde nordost eller
verksamheter inom Barn och utbildning. 25% av personalgruppen anger bedömning 1
och 2 vad gäller den fysiska arbetsmiljön.
6
Nedanstående områden angavs i fjolårets kvalitetsredovisning vara i behov av åtgärder
och utveckling :
¤ Sveaskolans fysiska miljö
Förutom i Temo:s enkärundersökning framkom det även i personalens egna
enkätundersökning tydligast negativ kritik mot den inre miljön. 74% av personalen
anger att de anser att vår skola har bristfälliga och otillfredsställande
inomhusmiljöer. Detta har varit återkommande vid undersökningar och vi har försökt
att bearbeta det i ett flertal år. Kritik och synpunkter kring den inre miljön framkom
även i Svearådet.
Skolledning, ledningsgrupp och skolmiljögrupp har arbetat för att i olika omgångar
få medel till den inre miljön. Ledningsgruppen på Sveaskolan har dessutom tidigare
arbetat med en förstudie om Sveaskolans lokaler. Förstudiearbetet är beviljat av
skolnämnd nordost och har genomförts i samråd med fastighetsförvaltare och
kontaktpersoner inom egen förvaltning samt programkansli.
Skolmiljöprojektet beviljades i slutet av 2003 och genomfördes under
2004, vilket bl.a. har inneburit uppfräschning med nya golv i korridorer,
målningsarbeten av föräldrar och renovering av idrottssalen.
Samtal och uppföljning kring arbetsmiljöfrågor görs kontinuerligt vid
arbetsplatsträffar med personalen samt vid elevrådsmöten med eleverna.
Två skyddsombud och tre miljöombud finns i verksamheten. Arbetet för att få till
stånd några större förbättringar är mödosamt utifrån vår nuvarande lokalsituation
samt kommunens ekonomiska läge.
Vi gör åtgärder med den inre och yttre miljön genom egna arbets- och
ekonomiska insatser kontinuerligt. Under det gångna verksamhetsåret har
målningsarbeten genomförts, delar av inventarierna förnyats, förvaringsmöjligheter
för ytterkläder och skor förbättrats och utökats, akustiktak satts upp i
två klassrum, redskap i trä- och metallslöjden säkerhetsåtgärdats och fotbollsplanen
med angränsande område fräschats upp och förbättrats.
Förbättringar sker efterhand och det påverkar främst den allmänna trivseln, men
trots detta är det fortsatt ett mycket angeläget utvecklingsområde för Sveaskolan
med anledning av stor trångboddhet, icke handikappanpassade och ej ändamålsenliga lokaler. Skolans toaletter anses extra angelägna att åtgärda.
¤ Arbetsbelastning/Stress
I personalens enkätundersökning gjord av Temo i november 2005 framkommer det
andra kritiska området negativt sett. 74% av personalen anger att de har för hög
arbetsbelastning,16% anger att de oroar sig för jobbet även när de är lediga och 31%
känner sig slut efter jobbet och har svårt att orka med någonting annat.
Detta visar tydligt behov av bearbetning för att förändra upplevelsen och känslan.
Detta har under det gångna verksamhetsåret inneburit samtal , tydliggörande av
information, förväntningar/krav och organisation, samarbete kring
prioriteringar och arbetsfördelningar, värna extra om trivseln på arbetsplatsen,
kontinuerliga friskvårds/hälsoinslag och kompetensutveckling för skolans
friskombud.
7
Dessutom gör vår förvaltning inom nordost en stor satsning inom alla verksamheter
för att värna om hälsan och öka frisknärvaron bland personalen. Det har bl.a.
inneburit att all personal på Sveaskolan under den här vårterminen gått in i
hälsoprojektet Con brio som företagshälsovården Previa ansvarar för. Under våren
2007 inleddes ytterligare ett samarbete med Previa genom projektet ”Tidig
rehabilitering” som syftar till att personal inte ska hamna i långtidsjukskrivningar,
utan arbetstagare, arbetsgivare och företagshälsovård samarbetar förebyggande.
Många satsningar är gjorda under det gångna verksamhetsåret, men det är väl tidigt
ännu för att kunna se några långsiktiga och hållbara resultat. Vid personalens
utvärdering under försommaren framgick dock att personalgruppen uppskattar de
insatser som görs och de kan uppleva att det egna långsiktiga arbetet vi gör efterhand
ger resultat.
¤ Lärprocessen - ”Den röda tråden”
I ett av Sveaskolans utvecklingsarbeten bearbetas och utvecklas lärandeprocessen,
bl.a. genom mål, dokumentation, utvecklingssamtal och individuella
utvecklingsplaner.
Arbetet är angeläget och fortsatt prioriterat för att försöka skapa den långsiktiga
”röda tråden” för eleverna i deras lärande och utveckling.
Under det gångna verksamhetsåret har fokus legat på att samordna arbetet i
verksamheten för att tillsammans hitta de gemensamma ramarna för Sveaskolan samt
länka in den gemensamma bearbetningen av uppnåendemålen inom skolområde
nordost i Sveaskolan lärprocessarbete.
Aktiviteter som genomförts i detta syfte har lett fram till att vi nu har utformat
gemensamma överenskommelser om synliggörandet av målen, syftet och
användandet av loggböcker, dokumentation samt analys- och resultatuppföljning.
Nästa steg vi står inför är att forma gemensamma överenskommelser kring de
individuella utvecklingsplanerna.
Vid uppföljningssamtal bland personalen under året och personalutvärdering under
försommaren framkommer att vi har gjort tydliga framsteg under det gångna året i
lärprocessarbetet genom att vi har närmat oss varandra och format gemensamma
överenskommelser efterhand i lärprocessens olika delar. Glädjande har de
gemensamma överenskommelserna föregåtts av intressanta diskussioner med bred
delaktighet av medverkande och att fler och fler uppmärksammar vinningen i att
samarbeta och kunna dra nytta av de gemensamma ramarna som formas. Det som
också lyfts fram från personalen är behov av att alla yrkeskategorier behöver ha en
en mer tydlighet i var och ens delaktighet och ansvar i lärprocessarbetet samt att vi
behöver gå vidare med att fundera mer konkret hur vi ska hantera övriga ämnen än
basämnena.
¤ Goda språkliga lärmiljöer
I ett annat av Sveaskolans utvecklingsområden, att skapa goda språkliga lärmiljöer
för våra elever utifrån ett heldagsperspektiv, fortsätter ett långsiktigt och prioriterat
fokusområde.
8
Detta görs genom att utveckla kompetens och medvetenhet kring språk,
språkutveckling samt goda språkliga lärmiljöer hos personalen genom
kompetensutveckling, samtal och medvetet arbete i vardagen. Den nyutformade
gemensamma arbetsplanen i svenska och svenska som andraspråk har under
verksamhetsåret förankrats och bearbetats.
En gemensam kompetensutvecklingsdag har genomförts med personalen i områdets
förskolor. Det innebar olika workshops från de olika verksamheterna för att mötas
och delge goda exempel på hur vi arbetar med språket i vardagen med våra
barn/elever.
Dessutom har arbetslagen som arbetar med de äldre barnen i förskolan och
de arbetslag som har de yngre eleverna i skolan med stöd av specialpedagogerna
jobbat med TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling. Det är ett observation
och kartläggningsmaterial som ger information om barns språkutveckling. Tras tar
upp samspel, kommunikation, uppmärksamhet, språkförståelse, språklig
medvetenhet, uttal, ordförråd och meningsbyggnad. Syftet med träffarna har varit att;
öka kunskapen kring barns språkutveckling, se när ett barn behöver extra stöd i sin
språkutveckling och tillsammans i arbetslaget få möjlighet att fundera kring
språkutvecklande arbetssätt.
Personalen anger i den egna utvärderingen att utvecklingsarbetet är angeläget och det
finns alltmer ett brett intresse och att vardagsmedvetenheten om språket har ökat.
Glädjande resultat har visats av verksamhetsårets elever i både år 2 och 5 som
samtliga har nått uppnåendemålen i svenska/svenska som andraspråk.
9
3. Förutsättningar
Verksamhet (statistik 15/10)
2006
Antal barn förskoleklass
Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem
Antal elever skolår 1-9
Andel elever (skolår 1-9) berättigade till
modersmålsundervisning
F
12
49
70
39,8
2005
P
2
35
59
39,2
F
9
47
71
46,3
P
5
44
71
38,6
Personal (statistik 15/10)
2006
2005
Antal anställda per verksamhetschef*
48
48
Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem**
29
29
Varav personal i förskola**
0
0
* kan tas ur oktoberstatistik för de rektorer som enbart har grundskoleansvar
** Fördela antalet anställda i dessa kolumner
2006
2005
Antal lärare/100 elever
Antal pedagoger/100 elever
7,8
9,3
7,1
9,3
Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
2006/2007
2005/2006
F
P
F
P
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
72,7
71
68,4
67,6
modersmålsundervisning*
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
0
0
0
0
studiehandledning på modersmål*
* Andelen beräknas på antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning
Kunskapsresultat (statistik vårtermins slut)
2006/2007
F
P
Prognos skolår 3
Andel elever som beräknas nå målen i svenska skolår 5
(uppnåendemål) utan extra stödinsatser*
Andel elever som beräknas nå målen i matematik
skolår 5 (uppnåendemål) utan extra stödinsatser*
* åtgärdsprogram med personella förstärkningar
2005/2006
F
P
89
73
89
82
Måluppfyllelse skolår 5 (INTE nationella proven)
Andel elever uppnått målen i engelska år 5
Andel elever uppnått målen i matematik år 5
Andel elever uppnått målen i svenska/SVA år 5
F
100
88,2
100
P
90,9
100
100
F
100
92,8
92,8
P
100
92,8
100
Andel elever uppnått mål i alla ämnen år 5*
88,2
90,9
92,8
92,8
10
4. Verksamhetsmål PN – Delaktighet och samhörighet
Andelen brukare som upplever att de har inflytande över den kommunala verksamheten
ska öka.
Fler och varierade former av föräldrainflytande ska prövas.
Barn och ungdomar ska ha ett reellt inflytande allt efter mognad i planering, genomförande
och utvärdering av sitt eget lärande.
Mål
Senast juni 2008 har föräldrarna ett verkligt inflytande och ses som en resurs för
barnens/ungdomarnas lärande. Målet är uppnått när det finns fungerande forum för
samverkan. Med fungerande forum menas etablerad samverkan med föräldrar, ex
råd eller styrelse.
I juni 2008 har andelen brukare som upplever att de har inflytande ökat till 70 %.
Senast juni 2008 har alla förskolor och skolor utarbetat metoder för att synliggöra
barnens/ungdomarnas
lärprocesser
och
har
fungerande
forum
för
barnens/ungdomarnas inflytande. Målet är uppnått när barnen/ungdomarna upplever
att de har ett verkligt inflytande i planering, genomförande och utvärdering.
I juni 2008 har andelen barn och ungdomar som upplever att de har inflytande ökat
till 75 %. Senast juni 2008 har alla förskolebarn en individuell utvecklingsplan, där
barnets språkutveckling är synliggjord.
Processen
Sveaskolan har ett forum för föräldrar i form av Svearådet. Svearådet har en
föräldrarepresentant som ordförande och träffas ca. en gång i månaden.
Minnesanteckningar skickas hem till samtliga föräldrar och läggs ut på hemsidan.
Verksamheten försöker finna olika mötesplatser med föräldrar, såsom Öppet Hus, Café,
Skolgårdseftermiddag, föreställningar med elevuppträdanden. Det är dock ett fortsatt
viktigt utvecklingsområde att få till stånd en ökad föräldramedverkan.
Sveaskolans verksamhet prioriterar detta område som utvecklingsområde sedan hösten
2003. Den större delen av tiden för kompetensutveckling ägnas åt detta och vi har fått
stöd genom fortbildningsinsatser och genomför kontinuerligt gemensamt arbete i
verksamheten på avsatt och planerad tid. Utvecklingsarbetet började med bearbetning
och utveckling av samtalet och specifikt utvecklingssamtalet och inom denna del
bekräftar personal, elever och föräldrar att resultat främst kan märkas under denna
tidsperiod. Samtliga parter är bättre förberedda, större aktivitet och delaktighet i själva
samtalet märks och ett tydligare efterarbete för måluppfyllelse efter samtalet genomförs.
Utveckling av de gemensamma ramarna för individuella utvecklingsplaner pågår liksom
tydliggörande av lärprocessen både kort- och långsiktigt. Här kan nu konkreta material
och resultat påvisas, men processen behöver mera arbete och tid samt samordning.
Fem representanter i verksamheten har under läsåret medverkat i utbildningen Kunskap
och bedömning som arrangerats av Örebro kommun och Örebro Universitet.
11
Skolans elevrådsrepresentanter har genomgått en utbildning tillsammans med
STARTcentrum via erhållna Entreprenörskapspengar. Syftet med utbildningen har varit
att få träna sig i ledarskap, samarbete och att ”marknadsföra” sin uppgift och roll.
Resultat
I brukarundersökningen som genomfördes våren 2006 svarar 35% av föräldrarna att
barnen får vara med och planera sin tid på fritids, medan 47% svarar att de inte vet. 47%
av fritidsföräldrarna tycker att deras barns tankar och idéer tas tillvara på fritids, medan
53% påtalar att de inte vet. I brukarundersökningen anger 81% av föräldrarna till elever
i år 5 att deras barn är med och planerar sitt skolarbete. I samma föräldragrupp svarar
86% att de som föräldrar är nöjda med det inflytande de har i skolan.
Svearådet har jobbat mycket för att få representation som deltar med kontinuitet från
samtliga elev- och föräldragrupper. Detta är fortsatt ett utvecklingsområde. Svearådet
uppmuntrar även övriga föräldrar, förutom utsedda representanter, att delta vid möten.
Föräldrarepresentanterna i Svearådet anser att de får inblick i verksamheten och
möjlighet till inflytande samt medverka i pågående utvecklingsprocess.
Vår egen enkätundersökningen i personalgruppen våren 2006 visar att 91% av
personalen anser att Sveaskolan genomsyras av ett förtroendefullt föräldrasamarbete,
medan 6% anser att det är något bristfälligt. Att bemöta föräldrarna på ett trevligt och
respektfullt sätt och verka för tillitsfulla relationer anser 50% att vi är mycket bra på och
50% att vi är bra på. 41% av personalen anser att vi ej lyckats få föräldrarna väl
förtrogna med målen.
Enkäten bland personalen visar att 82% anser att alla i arbetslaget är bra eller mycket
bra på att utgå från elevernas erfarenheter och förståelse samt vägleder och stimulerar
lärandet, medan 18% anser att det är något bristfälligt. 100% av personalen anser att
eleverna ges stor möjlighet att lära i samspel med varandra och att verksamheten är bra
eller mycket bra på att skapa engagemang, lust och självtillit hos eleverna.
Att uppläggning och genomförande av verksamheten sker i samspel med eleverna anser
15% att vi är mycket bra på, 74% att vi är bra på och 9% att vi är något bristfälliga i.
Vid samtal med elevrådsrepresentanterna framkommer att de upplever att de har
inflytande och kan påverka.
Resultat från brukarundersökningen våren 2006 visar att 84% av barnen på fritids tycker
att de får vara med och bestämma vad de ska göra och 86% av eleverna i år 5 är nöjda
med det inflytande de har i skolan.
Analys
Föräldramedverkan och inflytande är mest aktivt nära det egna barnet, medan vi har
svårt att få till stånd bred uppslutning när det gäller delaktighet kring verksamheten som
helhet.
Lärprocessarbetet har tagit tydliga steg framåt under verksamhetsåret och vi formar
alltfler gemensamma ramar inom skolan för att kunna synliggöra elevernas lärande,
göra uppföljningar och bedömningar samt analysera vårat pedagogiska arbete.
12
Klassråd, elevråd och kamratstödjare har fungerat väl under året. Matrådet behöver
förbättras vad gäller kontinuitet i träffar, medverkande, innehåll och delaktighet.
Bedömning
Vi bedömer vår måluppfyllelse totalt för inflytandemålen på följande sätt :
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________________________________________
Åtgärd
Vi behöver samtala om och prova olika forum för föräldrar att medverka i vår
verksamhet samt förbättra elevernas möjligheter till inflytande genom matrådet.
Vi behöver fortsatt bearbeta och utveckla lärprocessen olika delar.
Vi kommer att fortsätta vårat utvecklingsarbete kring detta genom att avsätta tid för
samtal och gemensamt arbeta med dessa områden.
Under verksamhetsåret 2007/2008
- samtalar vi om och utvecklar nya former och forum för föräldramedverkan och
inflytande
- får vi till stånd ett fungerande matråd.
5. Verksamhetsmål PN – Kunskap
Andelen elever som lämnar grundskolan med godkända betyg ska öka.
Andelen elever som uppnår de nationella målen i svenska, engelska och matematik
i skolår 5 och 9 ska öka.
Mål
Senast juni 2008 har alla elever en väl fungerande individuell utvecklingsplan med
tydliga framåtsyftande mål.
I juni 2008 är andelen barn och ungdomar som uppnår målen i nationella prov i
svenska, engelska och matematik i år 5 minst 90 %.
Processen
Genom samtal och utvärderingar med elever, personal och föräldrar framkom
2002/2003 att vi behöver bli duktigare i verksamheten på att synliggöra och utveckla
lärprocessen, utveckla elevernas inflytande och utforma ”den röda tråden” i elevens
lärande över längre tid för ökad måluppfyllelse för individen och verksamheten i stort.
Detta klargjordes i skolans kvalitetsredovisning det året och har prioriterats som
utvecklingsområde i verksamhetsplanen därefter.
13
För att stödjas och utmanas i detta arbete fick arbetslagen stöd i form av kontinuerlig
handledning av speciellt projektanställd specialpedagog under verksamhetsåret
2003/2004. Under skolåret 2004/2005 fick vi stöd av Nils-Erik Tedgård och Gunilla O.
Wahlström inom detta utvecklingsområde. Under hela denna tidsperiod har vi
återkommande arbetat med detta vid gemensamma kompetensutvecklingsdagar och
kontinuerligt i arbetslagen, i tvärgrupperingar samt vid våra pedagogiska forum-träffar
inom skolan för att utveckla oss.
Sveaskolan har målet att utveckla områden kring lärprocessen, nämligen synen på
kunskap och lärande, samtal, inflytande och dokumentation.
I utvecklingsarbetet avser vi att utveckla och förstärka samtalet som verktyg samt
dokumentationens betydelse för att synliggöra elevens lärprocess. Det syftar till att
stärka utvecklingssamtalen till en god täckande uppföljnings- och utvärderingsmetod
som elev, föräldrar och lärare känner sig nöjda med. Vi fördjupar oss i
elevdokumentationens funktion och delar, vidareutvecklar förberedelserna inför
utvecklingssamtalet där elevens synpunkter blir utgångspunkten för samtalet, att
eleverna formulerar och sätter egna mål för sitt lärande samt utvecklar tydliggörandet av
målen i våra styrdokument för elev och förälder.
I projektet medverkar all personal inom Sveaskolans grund- och träningsskola samt
elever och till viss del föräldrar.
Under det här verksamhetsåret har vi i vårat utvecklingsarbete med lärprocessen lagt
fokus på att finna de gemensamma formerna för arbetet på Sveaskolan. Det har
inneburit att vi nu har format målträd där uppnåendemålen synliggörs i basämnena. Vi
har gjort överenskommelser om de gemensamma ramarna för loggböcker,
elevdokumentation och resultat- och analysarbetet i vår verksamhet och är på gång med
att utforma de gemensamma ramarna för de individuella utvecklingsplanerna.
Det viktiga i detta arbete har varit att avsätta tid för gemensamma samtal för
erfarenhetsutbyte, reflektioner utifrån litteratur och andra verksamheters arbete samt
diskussioner för att med detta som utgångspunkt göra överenskommelser vad som är
viktigt att vi gör lika i vår verksamhet.
Dessa överenskommelser har vi skriftligt dokumenterat och utskick har gått ut till alla i
verksamheten. Vi har även börjat forma ett gemensamt dokument med lärprocessens
olika delar och överenskommelser, som kommer att bli en sammanhållande arbetsplan i
detta utvecklingsarbete när vi har processat och genomarbetat alla delar.
Genom att vi alltmer utvecklar vår kunskap om varje enskild elevs kunskapsnivå, så kan
vi tidigare och bättre stödja eleverna som vi befarar inte kommer att uppnå målen.
Kunskap ingår i Sveaskolans vision. Vi håller på att bearbeta ordet genom att samtala
om vad kunskap är och hur man lär. I arbetet medverkar elever, personal och föräldrar.
Resultat
I personalenkäten från våren 2006 anser 24% av personalen att verksamheten är mycket
bra på att använda arbetssätt i undervisningen som genomsyras av medvetenhet om hur
elever lär och utvecklas, medan 71% anser det vara bra och 6% att det är något
bristfälligt.
14
Alla elever på Sveaskolan har individuella utvecklingsplaner. Det är dock olika ännu
hur väl förankrat processen och arbetet med de individuella målen är. I vårat
utvecklingsarbete med lärprocessen, där de individuella utvecklingsplanerna ingår, för
vi just nu diskussioner om vad som ska vara gemensamma ramar för alla på vår skola.
Resultaten nedan vad gäller elever som uppnår målen är värderade utifrån Sveaskolans
gemensamt formade målträd där uppnåendemålen synliggörs och är kopplade till de
gemensamt utformade målkriterierna inom skolområde Nordost. År 5 värderas
naturligtvis även utifrån de nationella proven.
År 2007:s sammanställning av måluppfyllelsen i år 2 :
godkänd
med tvekan godkänd
ännu ej godkänd
Svenska
94 %
6%
0%
Matematik
100 %
0%
0%
År 2007:s sammanställning av måluppfyllelsen i år 5 :
År 2007:s sammanställning av måluppfyllelse i år 5 :
godkänd
med tvekan godkänd
ännu ej godkänd
Svenska
89%
11%
0%
Matematik
86%
7%
7%
Engelska
93%
3,5%
3,5%
Analys
Vi har tagit tydliga steg framåt under verksamhetsåret inom lärprocessarbetet. Arbetet
är långsiktigt och tar en hel del tid både vad gäller det praktiska användandet av
lärprocessen olika delar, såsom ”målträd” och individuella utvecklingsplaner, samt att
utforma de gemensamma ramarna att använda inom hela vår verksamhet.
Inom lärprocessarbetet är vår bearbetning av synen på kunskap och lärande samt
förhållningssättet utifrån detta ett mycket viktigt område. Det påverkar i högsta grad
medvetenheten i valet av arbetssätt, arbetsformer, resursfördelning samt vårat sätt att
möta individens och gruppens behov och förmågor samt därmed ge relevant stöd
respektive utmaningar till individen och gruppen.
Elevernas måluppfyllelse i år 2 och 5 ser glädjande bra ut, även om vi ännu inte har nått
politikernas givna mål.
I och med analysarbetet med kunskapsprofiler på individuell- och gruppnivå i både år 2
och 5 kan vi se att vi behöver förbättra arbetet med volym inom matematiken. Det är en
svårighet för eleverna i båda åldersgrupperna.
15
Bedömning
Vi bedömer vår måluppfyllelse för skolans totala kunskapsutveckling på följande sätt :
i låg grad
delvis
i hög grad
helt
_____________________________________________________________________
Åtgärd
Vi behöver förbättra den totala måluppfyllelsen och fortsatt bearbeta och utveckla
lärprocessen olika delar.
Vi kommer att fortsätta vårat utvecklingsarbete kring detta genom att avsätta tid för
samtal och gemensamt arbeta med dessa områden.
Under verksamhetsåret 2007/2008
- utformar vi gemensamma överenskommelser för individuella utvecklingsplaner som
aktivt används bland våra elever
- breddar vi målarbetet till alla skolans ämnen.
6. Verksamhetsmål PN – Jämställdhet och mångfald
Skolan och fritidshemmet ska arbeta med attityder och en värdegrund som främjar ett jämställt
förhållningssätt.
Skolan ska omgående för elever i grund- och gymnasieskolan tillhandahålla studiehandledning på
modersmål när eleverna behöver det.
Mål
I juni 2007 har förskolan och skolan utifrån väl införstådda demokratiska
värderingar utvecklat en tydlig värdegrund för hur vi är mot varandra och arbetar
efter ett genusperspektiv, där könsmaktsordningen är synliggjord. Målet är uppnått
när samtliga inom förskola och skola agerar medvetet utifrån ett jämställt
förhållningssätt.
Senast i juni 2008 ges studiehandledning på modersmålet till alla ungdomar som har
behov av detta. Målet är uppnått när samtliga barn/ungdomar förstår och gör sig
förstådda i sin miljö i förskolan/skolan.
Processen
Sveaskolan är en grund- och särskola som ligger i ett mångkulturellt
upptagningsområde. Det innebär att Sveaskolan är en mötesplats med mångfald i
vardagen. Trygghet är ett av ledorden i verksamhetens vision. Samtliga elever och
personal samt föräldrarepresentanter diskuterade innebörden av ordet trygghet i vår
verksamhet under våren 2003. I juni månad 2003, efter en termins bearbetning,
fastställdes Sveaskolans gemensamma innebörd för trygghet i vår skola. Samtal och
trygghetsförebyggande aktiviteter såsom samarbets- och värderingsövningar genomförs
16
i alla elevgrupperingar. Fasta kamratgrupperingar, med blandad sammansättning från
samtliga elevgrupper, träffas kontinuerligt under skolåret för gemensamma aktiviteter.
Dessutom genomförs gemensamma teman för alla elever inom vår grund- och särskola.
Verksamhetens arbetslag består av elever och personal inom både grund- och särskolan
för att stärka inkludering och ta vara på mångfald och kompetens.
Från hösten 2005 är Sveaskolan en Idéskola för mångfald utsedd av Myndigheten för
skolutveckling. Det innebär bl.a. att vi finns som stöd, bollplank och utbyte för andra
verksamheter som är intresserade av vår verksamhet och vårat arbete. Under det gångna
läsåret har vi haft många kontakter med både närbelägna verksamheter och från övriga
landet. Vi har haft gäster på besök från Kalmar, och Örebro.
Under den gångna vårterminen hade verksamheten ett gemensamt fokus på genusfrågor
genom temaarbete under en vecka.
Rutiner kring mottagande av barn/familjer som är nysvenskar och inte talar svenska har
utformats, liksom arbetsgång kring asylsökande barn/familjer. Vid dessa möten avgörs
om lämplig skolgång för närmaste tidsperiod eller eventuellt även för längre tid.
Förberedelseundervisning på Norrbyskolan, skolplacering på Sveaskolan med tolkstöd,
studiehandledning och/eller extra stöd har varit alternativa lösningar under året.
Resultat
Personalenkäten från våren 2006 visar att 68% av personalen anser att Sveaskolan är
mycket bra på tydliga normer och värden för verksamheten, medan resterande 32%
anser att vi är bra på detta. Samtliga i personalen anser att verksamheten genomsyras
bra eller mycket bra av ett demokratiskt arbetssätt. 6% anser att inte all personal arbetar
medvetet och aktivt med att grundlägga läroplanens värden, medan 94% anser att
Sveaskolan är bra eller mycket bra på detta. Samma procentsatser anges angående att
verksamheten utmärks av ett respektfullt och förtroendefullt samspel mellan alla som
möts på Sveaskolan och att all personal arbetar aktivt för att vara goda förebilder.
Sveaskolan har arbetat aktivt och kontinuerligt med trygghet under ca. fem års tid.
Under denna tidsperiod har trygghetsgruppens arbete alltmer kunnat inriktas mot
främjande insatser då behovet att bearbeta akuta mobbningsärenden tydligt har minskat.
I den muntliga responsen Sveaskolan fick i och med Skolverket inspektion, påtalades att
de uppfattade en god stämning i verksamheten och att mångfalden bland skolans elever
uppfattades positiv och självklar.
Det intensiva och kontinuerliga trygghetsförebyggande arbetet har skapat tolerans och
förståelse för mångfald i vid bemärkelse.
Vid utvärderingssamtal i personalgruppen våren 2007 anser personalen att vi har
medvetenhet om genusperspektiv, men inte alltid agerar aktivt efter det i vardagen.
Vi behöver även uppmärksamma vårt språkbruk inom verksamheten ytterligare och
stödja eleverna i att skapa en förståelse för vi bemöter varandra i relationen flicka och
pojke.
Sveaskolan har skapat rutiner för att skapa ett gott mottagande och förståelse för elever
och familjer med annat modersmål.
17
Modersmålundervisningen på Sveaskolan omfattar ca.15 olika språk, där bosniska och arabiska
är de största språkgrupperna. Andelen elever som har modersmålsundervisning har ökat under
året, vilket är mycket positivt. Vi försöker att informera och uppmuntra föräldrarna till elever
med andra modersmål vikten av att bygga en god språklig grund.
Vi har fått tre nyanlända elever till vårat område under det gångna skolåret och i
samtliga fall har vi tillsammans med föräldrarna och Norrbyskolans
förberedelseundervisning enats om skolplacering på Sveaskolan med tolkstöd,
studiehandledning och/eller extra stöd.
Analys
Temaveckan med genus var uppskattad och positiv, men arbetet behöver fortsatt
uppmärksammas och leva vidare. Arbetet med genus har inte tidigare getts gemensamt
utrymme, då vi har haft mycket annat på gång i verksamheten och prioriterat
trygghetsarbetet inom ett bredare fält.
En fördel för oss på Sveaskolan är att vi har en förhållandevis stor andel män i
personalgruppen. Detta stödjer arbetet och medvetenheten kring genus.
Kontakten med flera av modersmålslärarna har förbättrats och de har även inbjudits och
medverkat vid olika aktiviteter i vår verksamhet. Här finns dock betydligt mera att
utveckla, såsom kännedom och länkningar innehållsmässigt för eleverna.
Bedömning
Vi bedömer vår måluppfyllelse för jämställdhetsarbetet på följande sätt :
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________________________________________
Vi bedömer vår måluppfyllelse för modersmål och studiehandledning på följande sätt :
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_______________________________________________________________________
Åtgärd
Begrepp som god förebild och nolltolerans behöver fortsatt bearbetas bland elever,
pedagogisk- och icke pedagogisk personal samt föräldrar.
Sveaskolan har även fortsatt behov av att i den egna verksamheten utveckla
medvetenhet, kompetens och innehåll i språkinlärning samt svenska som andra språk.
Samarbetet behöver utvecklas ännu mera med förskolan samt modersmålslärarna för
stöd till eleverna.
Vi behöver även fördjupa kunskapen om olika kulturer och religioner samt ytterligare ta
tillvara dess mångfald. Elev- och föräldragruppen är här en stor erfarenhets- och
kunskapskälla att tillgå.
18
Under verksamhetsåret 2007/2008
- samtalar vi om och reviderar vi den gemensamma överenskommelsen om att vara en
god förebild som vuxen/personal
- fördjupar vi arbetet kring att forma goda språkliga miljöer genom
kompetensutveckling och ytterligare förankring av arbetsplanen i svenska och
svenska som andraspråk.
7. Verksamhetsmål PN – Trygghet och rättvisa
Skolan och fritidshemmet ska fortsätta arbeta för en trygg miljö som utmärker sig av en demokratisk värdegrund, fri från mobbning och kränkande behandling.
Alla enheter har under 2007 likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt
deltar i arbetet och är överens om värdegrundsfrågorna.
Mål
Senast juni 2008 har förskolan och skolan, utifrån väl införstådda demokratiska
värderingar, en tydlig värdegrund byggd på likabehandling. Varje verksamhet har en
likabehandlingsplan, som omfattar sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och
etnisk mångfald. Målet är uppnått när samtliga inom förskola och skola agerar för
en normgivande mångfald mot mobbning och kränkande behandling utifrån en
nolltoleransnivå.
Processen
Sveaskolan har en inkluderad heldagsverksamhet mellan grund- och särskola som vi
aktivt eftersträvar att utveckla alltmer. Vår verksamhet har även en mångfald vad gäller
etnisk bakgrund, kultur och religion. Sammantaget innebär detta att vi är en skola med
mångfald. Från hösten 2005 är Sveaskolan en Idéskola för mångfald utsedd av
Myndigheten för skolutveckling.
Trygghet är ett av ledorden i verksamhetens utformade vision. Samtliga elever och
personal samt föräldrarepresentanter diskuterade innebörden av ordet trygghet i vår
verksamhet under våren 2003. I juni månad 2003, efter en termins bearbetning,
fastställdes Sveaskolans gemensamma innebörd för trygghet i vår skola.
Samtal och trygghetsförebyggande aktiviteter såsom samarbets- och värderingsövningar
genomförs i alla elevgrupperingar. Fasta kamratgrupperingar, med blandad
sammansättning från samtliga elevgrupper, träffas kontinuerligt under skolåret för
gemensamma aktiviteter. Dessutom genomförs gemensamma teman för alla elever inom
vår grund- och särskola. Kontakt och utbyte mellan skolor i Europa pågår genom
Comenius-projekt och Nordplus. Det treåriga Comenius-projektet avslutas i och med
det här läsåret.
19
”Sveaskolan – vi alla tillsammans för trygghet” betonar arbetet med att skapa en trygg
och trivsam skolmiljö för alla och innebär ett främjande arbete bl.a. genom våra
kamratstödjare. Skolans kamratstödjare har genomgått en utbildning tillsammans med
STARTcentrum via erhållna Entreprenörskapspengar. Syftet med utbildningen har varit
att få träna sig i ledarskap, samarbete och att marknadsföra sin uppgift och roll.
Sveaskolans arbetsgrupp för trygghet med personalrepresentanter från varje arbetslag
har arbetat fram en Likabehandlingsplan som varit på remiss bland all personal,
skolans kamratstödjare och föräldrarådets representanter. Under våren reviderades
arbetsmaterialet utifrån inkomna synpunkter och Sveaskolans Likabehandlingsplan
fastställdes i början av juni 2007.
All personal har under läsåret genomfört HBT-utbildning.
Hela Sveaskolan har under läsåret påbörjat att förkovra sig kring lösningsinriktad
pedagogik. Stöd i arbetet har getts av psykolog Karl-Göran Sundqvist och
litteraturstudier i ämnet har genomförts i hela personalgruppen. Arbetet kommer att
fortsätta under nästa verksamhetsår.
Resultat
I brukarundersökningen från våren 2006 anger 100% av barnen på fritids att de känner
sig trygga och 96% av eleverna i år 5. I samma undersökning svarar 94% av föräldrarna
på fritids att deras barn känner sig trygga och 78% av föräldrarna i år 5.
100% av barnen på fritids och 97% av eleverna i år 5 svarar att de vuxna på skolan bryr
sig om dem. 100% av föräldrarna på fritids och 82% av föräldrarna i år 5 anger att de
tycker att personalen bryr sig om deras barn.
72% av eleverna i år 5, 71% av föräldrarna på fritids och 77% av föräldrarna i år 5
tycker att de vuxna aktivt motverkar att någon behandlas illa.
Personalenkäten från våren 2006 visar att 68% av personalen anser att Sveaskolan är
mycket bra på tydliga normer och värden för verksamheten, medan resterande 32%
anser att vi är bra på detta. Samtliga i personalen anser att verksamheten genomsyras
bra eller mycket bra av ett demokratiskt arbetssätt. 6% anser att inte all personal arbetar
medvetet och aktivt med att grundlägga läroplanens värden, medan 94% anser att
Sveaskolan är bra eller mycket bra på detta. Samma procentsatser anges angående att
verksamheten utmärks av ett respektfullt och förtroendefullt samspel mellan alla som
möts på Sveaskolan och att all personal arbetar aktivt för att vara goda förebilder.
Analys
Sveaskolan har arbetat aktivt och kontinuerligt med trygghet under fem års tid. Under
denna tidsperiod har trygghetsgruppens arbete alltmer kunnat inriktas mot främjande
insatser då behovet att bearbeta akuta mobbningsärenden tydligt har minskat. I den
muntliga responsen Sveaskolan fick i och med inspektionen av Skolverket påtalades att
de uppfattade en god stämning i verksamheten och att mångfalden bland skolans elever
uppfattades positiv och självklar.
I personalens utvärdering våren 2007 lyfts fram att vi på nytt behöver arbeta med och
revidera vår överenskommelse om att vara en god förebild.
20
Bedömning
Vi bedömer vår måluppfyllelse för trygg miljö på följande sätt :
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_______________________________________________________________________
Åtgärd
Trygghetsarbetet är ett ständigt utvecklingsarbete och fokus ligger nu på att förankra
Likabehandlingsplanen, fortsätta fördjupa oss i lösningsinriktat tänkande/
förhållningssätt/pedagogik, förnyad genomgång och diskussion samt överenskommelser
om att vara en god förebild samt att nolltolerans mot kränkningar fortsatt behöver
bearbetas bland elever, pedagogisk- och icke pedagogisk personal samt föräldrar.
Under verksamhetsåret 2007/2008
- förankrar vi Likabehandlingsplanen i vår verksamhet genom att läsa, reflektera och
diskutera innehållet och egna erfarenheter
- förkovrar vi oss mer i lösningsinriktat tänkande/ förhållningssätt/pedagogik genom
att läsa, reflektera och diskutera innehållet och egna erfarenheter
- samtalar vi om och reviderar vi den gemensamma överenskommelsen om att vara en
god förebild som vuxen/personal, så att vi kan känna att vi alla står för innehållet
tillsammans
- upplever verksamheten att våra kamratstödjare är synliga och ett tydligt elevstöd
- genomförs olika trygghetsförebyggande aktiviteter, såsom gemensam
Trygghetsvecka och kontinuerliga trygghetsförebyggande övningar varje vecka i
elevgrupperingarna under skoldagen och i fritidshemsverksamheten, som gör att
visionsordet TRYGGHET känns levande på vår skola.
8. Verksamhetsmål PN – God miljö
Skolan och fritidshemmet ska särskilt arbeta med frågor som visar samband mellan vårt
agerande i vardagen och möjligheten att åstadkomma en globalt ekologisk hållbar
utveckling.
Mål
I juni 2008 källsorterar samtliga förskolor/skolor. Målet är uppnått när samtliga
enheter sorterar allt sitt avfall. Ett miljövänligt tänkande genomsyrar alla
verksamheter.
Processen
Miljöombud finns i verksamheten. Sopsortering för samtliga i skolan är påbörjad.
Miljöombuden har gjort en kartläggning om miljöarbetet i verksamheten.
Under försommaren och sommaren byggs en miljöbod på skolgården, som blir ett stöd i
vårat fortsatta miljöarbete.
21
Resultat
I brukarundersökningen från våren 2006 svarar 60% av eleverna i år 5 och 37% av
föräldrarna i år 5 att skolan har ett aktivt och synligt miljöarbete, medan 59% av
föräldrarna anger att det inte vet.
Miljöarbetet fungerar olika väl i olika delar av verksamheten. Vi behöver som helhet
förbättra detta område.
Analys
I delar av verksamheten fungerar miljöarbetet väl, men vi har inget helhetsgrepp om
miljöarbetet som genomsyrar och som fungerar i vardagen bland alla elever.
Positivt är att det nu blivit våran tur att få en egen miljöbod på skolgården. Det skapar
goda förutsättningar att utveckla medvetenheten och prioriteringen av arbetet mera.
Bedömning
Vi bedömer vår måluppfyllelse för god miljö på följande sätt :
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________________________________________
Åtgärd
Vi behöver ytterligare struktur, kunskap och stöd för ökad miljömedvetenhet i
verksamheten.
Under verksamhetsåret 2007/2008 har vi utvecklat en god rutin för sopsortering i vår
nya miljöbod för hela skolan.
9. Verksamhetsmål PN – Hälsa
Goda levnadsvanor och fysisk aktivitet ska främjas. Skoldagarna/tiden ska planeras så
att upplevelsen av stress minskar. Flickors upplevelse av stress ska särskilt uppmärksammas.
Mål
Mål
I juni 2008 har barnen/ungdomarna utvecklat goda levnadsvanor. Andelen flickor
som upplever stress har minskat till 5 %. Målet är uppnått när barnen/ungdomarna
är medvetna om vikten av en allsidig kost och daglig fysisk aktivitet och när
flickornas upplevelse av stress uppmärksammas och bearbetas.
22
Processen
Som bakgrund kan anges att Friskvårdsombudsgruppen ansökte 2003 om medel för
projektet ” Hälsa och välmående ”. Projektmedel beviljades. Projekttiden var
augusti/september 2003 till oktober/november 2004. Inom projektet gavs
kompetensutveckling till personalen för att öka kunskapen och medvetandet om
välmående och hälsa i ett brett perspektiv. Fortbildningen innehöll exempel på praktiska
övningar och tillämpningar för egen del och för eleverna.
Under läsåret 2005/2006 utbildades en grupp personal, med representanter från samtliga
arbetslag, av Friskis och Svettis i rörelsematerialet ”Röris” som numera används i
elevgrupperingarna och vid vissa personalträffar. Det gångna verksamhetsåret gick en
personalgrupp den påföljande utbildningen som erbjöds av Friskis och Svettis.
Under våren 2006 genomförde friskombuden och idrottslärarna en inventering av
kontinuerliga hälsoinslag i respektive klass under en skolvecka. Målsättningen är att alla
elever ska ha minst en halvtimmes rörelseaktivitet varje dag i skolan. Detta har till viss
del följts upp under det gångna läsåret, men behöver aktualiseras tydligare.
En gemensam hälsofrämjande aktivitet påbörjades i maj månad 2006 då alla elever och
all personal fick varsitt hopprep i utvecklingsidéen ” Hoppsan Svea ”. Hopprepen har
använts tillsammans för alla, elever och personal, ute på skolgården vid tillfällen samt
till avbrott under skoldagen och för aktivitet under raster och i fritidsverksamheten.
Personalen föregår som goda exempel och uppmuntrar eleverna att äta allsidig kost vid
lunchen samt äta frukt som mellanmål under skoldagen. Alla elever vistas ute under
raster och vi går eller cyklar till de aktiviteter som vi medverkar i inom närområdet.
Sveaskolan har blivit friskvårdsdiplomerad år 2004, 2005 och 2006.
Resultat
I brukarundersökningen från våren 2006 svarar 75% av eleverna i år 5 och 64% av
föräldrarna att eleverna har någon form av fysisk aktivitet i skolan varje dag. 7% av
eleverna i år 5 svarar att de känner stress och olust inför skolarbetet. Ingen av
föräldrarna i år 5 svarar detsamma på frågeställningen, däremot anger 32% att de inte
vet.
Analys
Vi har utifrån våra ambitioner i uppsatta aktiviteter arbete kvar att genomföra för att ge
våra elever så goda grunder som möjligt för att utveckla goda levnadsvanor enligt
uppsatt mål. Inom verksamheten i stort behöver vi förbättra rutinerna och göra
prioriteringar så att hälsofrämjande inslag finns för alla elever tillsammans med
personalen minst 30 minuter varje dag.
Bedömning
Vi bedömer vår måluppfyllelse för arbetet med att motverka stress på följande sätt :
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________________________________________
23
Åtgärd
Vi behöver förbättra rutinerna så att hälsofrämjande inslag finns för alla elever
tillsammans med personalen minst 30 minuter varje dag.
Förankring av hälsoidéerna Röris och Hoppsan Svea behöver genomföras ytterligare
hos alla elever och personal.
Vi behöver också utveckla flera hälsofrämjande aktiviteter för elever och personal att
använda kontinuerligt, ex. rörelsebana på skolgården.
Under verksamhetsåret 2007/2008
- har vi utvecklat goda rutiner för hälsofrämjande inslag för alla elever minst 30
minuter under sin verksamhetsdag på skola/fritids
- används olika hälsofrämjande aktiviteter bland våra elever, bl.a. utifrån de material
och utbildningar vi har satsat på, såsom Röris och hopprep till alla.
- föra diskussioner kring stress.
10. Sveaskolans egna mål – Samarbete med förskolorna Söder
Mål
I juni 2008 har förskolorna Söder och Sveaskolan ett aktivt fungerande samarbete.
Målkriterium
Målet är uppnått när barn/elever, personal och föräldrar har gemensamma arenor för
kännedom och utbyte av varandra.
Processen
Förskolans barn är inbjudna och har vid några tillfällen medverkat när Sveaskolans
elever uppträder i ”Svea framför allt”. Förskolan får Sveaskolans dokumenterade årshjul
med de gemensamma aktiviteter under året som kommer att ske.
Förskolans barn är alltid välkomna att möta Sveaskolans elever på skolgården och i
lekparkerna i närområdet. Målsättningen finns att förskolans äldre barn och Sveaskolans
yngre elever möts vid minst ett tillfälle per termin för gemensam lekförmiddag. Detta
har ännu inte blivit en rutin och ett naturligt inslag.
Blivande förskoleklassbarn och föräldrar inbjuds till Sveaskolans skolgårdseftermiddag
på våren. De fick muntlig och skriftlig inbjudan vid vårens välkomnande
informationsträff för blivande förskoleklassföräldrar. Glädjande var det några av
familjerna som sedan medverkade vid den gemensamma skolgårdseftermiddagen..
24
Vi arbetar aktivt utifrån en skriftlig samverkansplan för övergång från förskolan till
förskoleklass samt utvärderar den varje år för förbättringar. Målsättningen att förskolans
och Sveaskolans personal möts för tillvaratagande av dokumentationen kring varje
barns lärande och utveckling har påbörjats i och med överlämnandet och inskolningen
till förskoleklass.
Specialpedagogerna och rektorerna träffas kontinuerligt för att utveckla samverkan
kring barn- och elevhälsa inom verksamheterna på Söder. Förskolans och Sveaskolans
ledningsgrupper möts bl.a. kring det gemensamma utvecklingsområdet språk,
språkutveckling och goda språkliga lärmiljöer.
En gemensam kompetensutvecklingsdag har genomförts med personalen i områdets
förskolor. Det innebar olika workshops från de olika verksamheterna för att mötas
och delge goda exempel på hur vi arbetar med språket i vardagen med våra
barn/elever.
Verksamheternas friskvårdsombud träffas för planering, erfarenhetsutbyte och
samordning i gemensam friskvårdsgrupp Söder vid tre tillfällen per termin.
Fackliga ombud och arbetsledning har gemensamma möten i Samverkansgruppen också
vid tre tillfällen per termin.
Rektorerna för förskolorna Söder och Sveaskolan träffas kontinuerligt och utbyter
tankar och erfarenheter kring exempelvis utvecklingsarbeten, organisation,
verksamhetsplan och kvalitetsredovisning.
Samtal har förts under vårterminen för att under hösten 2007 bilda ett nätverk där
Sveaskolan fungerar som nav genom projektet Idéskola för mångfald via Myndigheten
för skolutveckling. Förskolorna har ställt sig positiva till detta och en intresseanmälan
har skickats till Myndigheten. Arbetet planeras att starta i september 2007.
Resultat
Vi uppnår målkriterierna i vissa delar och då främst i arbetet med övergången av barn
mellan förskola och skola samt bland personal utifrån elevhälsoarbete och
utvecklingsarbetet med språket.
I uppföljningsmöten vid övergången från förskola till skola har dessa synpunkter
framkommit samt från våra egna utvärderingssamtal i personalgruppen våren 2007.
Dock framkommer också synpunkter om att vi behöver synliggöra vårat samarbete mer.
Analys
Efter några års samarbete finns nu en bred vilja och medvetenhet i verksamheterna om
vikten av kännedom och samarbete med varandra. Vissa av mötesplatserna, såsom
arbetet med övergång från förskola till förskoleklass är nu en väl fungerande rutin.
Medan det finns behov av att fördjupa innehållet i samtal och det pedagogiska utbytet.
Bedömning
Vi bedömer vår måluppfyllelse för samarbetet med förskolorna Söder på följande sätt :
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________________________________________
25
Åtgärd
Vi behöver ha tydligare kontinuitet i våra olika aktiviteter och mötesplatser samt
synliggöra för oss själva och andra om vårat samarbete.
Under verksamhetsåret 2007/2008
- utvecklar vi vetskapen kring det enskilda barnets språkliga-, kunskapsmässiga och
sociala nivå innan de kommer till oss i förskoleklass
- ökar vi den gemensamma medvetenheten kring språket och språkliga miljöer bl.a.
genom kompetensutveckling.
Sveaskolans egna mål – Samarbete med Engelbrektsskolan
Mål
I juni 2008 har Engelbrektsskolan och Sveaskolan ett aktivt fungerande samarbete.
Målkriterium
Målet är uppnått när elever, personal och föräldrar har gemensamma arenor för
kännedom och utbyte av varandra.
Processen
Det samarbete som främst funnits sedan tidigare är övergången av elever från
grundskolans år 6 till 7.
I och med beslutet att eleverna inom särskolan ska följa sina jämnåriga kamrater inom
grundskolan i och med att de går över till år 7, har ett övergångsarbete pågått under ett
par år men intensifierats under det gångna läsåret. Detta har bl.a. inneburit att
representanter från Sveaskolan har informerat personalen i år 4-6 och 7-9 på
Engelbrektsskolan om vår verksamhet och särskolan. Här är ett samarbete påbörjat som
vi även fortsatt behöver vidareutveckla.
Under vårterminen har samtal förts för att under hösten 2007 bilda ett nätverk där
Sveaskolan fungerar som nav genom projektet Idéskola för mångfald via Myndigheten
för skolutveckling. Engelbrektsskolan har liksom förskolorna på Söder och Stureskolan
ställt sig positiva till detta och en intresseanmälan har skickats till Myndigheten. Ett
förslag till planering för höstens arbete har lämnats till Engelbrektsskolan och avsikten
är att arbetet startar i september 2007.
Resultat
Synpunkter som framkommit är genom egen utvärdering i personalgruppen under våren
2007. Behov av att förbättra övergångarna både inom grund- och särskolan framförs.
Sveaskolans personal ser positivt på att närma sig varandra och få mer kännedom om
varandras verksamheter.
26
Analys
Vi har ännu inte så mycket samarbete att det finns så mycket att analysera mera än att vi
behöver förbättra övergångarna mellan skolorna och utveckla vår kännedom och vårat
samarbete över huvudtaget.
Bedömning
Vi bedömer vår måluppfyllelse för samarbetet med Engelbrektsskolan på följande sätt :
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________________________________________
Åtgärd
Vi behöver förbättra vår kännedom om varandra och samarbetet som helhet.
Under verksamhetsåret 2007/2008 utvecklar vi nätverksarbetet, där vi på Sveaskolan är
nav inom projektet Idéskola för mångfald genom Myndigheten för skolutveckling, som
innebär att vi får bättre kännedom om varandra och prioriterar vilka områden vi främst
ska börja och samarbeta kring.
11. Ekonomi och personal
Ekonomi
Sveaskolan har i stort en budget i balans. I personalens utvärdering våren 2007 anses att
vi gjort bra och riktiga bedömningar samt att bra information getts av rektor och
utvecklingsledare. Synpunkter som framförs som finns att utveckla är att arbetslagen
behöver ha bättre kontroll på sin arbetslagsbudget vad gäller fortbildningspengar och
planera hur de används på ett klokt sätt. Det innebär att arbetslagen regelbundet behöver
ha budgeten och planering för sin kompetensutveckling som punkt vid sina
arbetslagsmöten.
Personal
I personalens utvärdering våren 2007 är man nöjda med de aktiviteter som
friskombuden arrangerat, men önskar gärna mera hälsofrämjande aktiviteter. Man är
också nöjd med att all personal har en kompetensutvecklingsplan och individuellt
formulerade mål som man kontinuerligt går igenom vid de individuella
utvecklingssamtalen. Vi behöver förbättra möjligheten så att flera får in friskvården i
vardagen och på sitt personliga schema, vilket innebär att vi behöver ha det i fokus när
vi lägger scheman samt att det finns en välvilja att hjälpa varandra för att få till detta.
Det stora förbättringsområdet för personalen har varit kring arbetsbelastning/stress som
framkom vid Temo:s enkätundersökning november 2005. En del personal framför
fortsatt att de kan ha svårt att ta ut raster under vissa arbetsdagar. De som lyckats lägga
in friskvård under sin arbetsvecka upplever det bra och avstressande. Sammantaget så
påtalar personalen dock att de utvecklingsarbeten och projekt som pågår i verksamheten
27
har pågått ett tag, samarbetet i arbetslagen har blivit stabilare och man anser att vi hittat
strukturer och rutiner som gör att arbetet känns mindre ansträngt och stressande. Den
nya medarbetarundersökningen av Temo som kommer i november 2007 kommer att ge
oss ett viktigt uppföljningsresultat.
12. Sammanfattning av verksamhetsåret 2006/2007
Sammantaget håller Sveaskolans verksamhet en god kvalitet.
Sveaskolan har en sammansättning av elever med stor mångfald. Vi är storleksmässigt
inte större än att vi alla kan bli personer för varandra, både elever och personal. Dessa
förutsättningar ger oss en fantastisk möjlighet att skapa en mötesplats i vardagen där var
och en bemöts och respekteras för den unika individ var och en är. Den här strävan
jobbar vi mycket aktivt för att försöka skapa och utveckla. Här finns en av Sveaskolans
stora utmaningar samtidigt som det är verksamhetens känsla och signum. Vi har
glädjande vid många tillfällen fått responsen av gäster att den stämning och det
förhållningssätt som finns i vår skola gör den relativt sett unik.
Bland personalen finns ett stort intresse och engagemang för jobbet och vår verksamhet.
Vi har skapat en god grund som fungerar väl vad gäller elevhälsan och vårat
trygghetsarbete. Det stödjer oss i vardagen och skapar kraft och nyfikenhet att vilja
utvecklas vidare både pedagogiskt och som verksamhet i stort.
Dilemman vi står i är fortsatt vår fysiska miljö samt att elevantalet inom grundskolans
yngre åldrar minskat flera år i rad.
Sveaskolans områden att fortsatt utveckla och förbättra är lärprocessarbetet, skapandet
av goda språkliga miljöer, vara mer hälsofrämjande och aktivare i att skapa en god
miljö, utveckla föräldramedverkan och elevinflytandet. Det finns goda förutsättningar,
utifrån den utvecklingsprocess vi är inne i och stabiliteten i personalgruppen, att även
nästa verksamhetsår kunna utvecklas positivt.
28
