HANDLINGSPLAN
FÖR TRYGGHET, RESPEKT OCH ANSVAR
Berättigade till
undervisning i svenska
som andraspråk är
2 kap.
LIKABEHANDLINGSPLAN
15 §
Grundskoleförordningen
Från den 1 april 2006 finns en
ny lag mot diskriminering
Undervisning
i svenska som
och annan kränkande behandling
av barnskall
ochom
elever.
andraspråk
det
behövs
Lagen tar upp barns och elevers
lika rättigheter,
den ska
anordnas
för
motverka diskriminering ur fem
olika infallsvinklar;
kön,
1. elever
som har ett annat
etnicitet, religion, sexuell läggning
och
funktionshinder.
språk än svenska som
Den ska också motverka trakasserier
och annan
modersmål,
kränkande behandling.
2. elever som har svenska
som modersmål och som
Varje verksamhet, d.v.s. varjehar
förskola
tagits och skola, ska
arbeta fram en så kallad likabehandlingsplan
som och
in från skolor i utlandet,
beskriver hur man ska arbeta3.för
trygghet och respekt,
invandrarelever
som har
och mot diskriminering och kränkande
behandling.
svenska som
huvudsakligt
umgängesspråk med en
Den nya lagen gäller såväl när
personal
eller
båda kränker eller
diskriminerar andra anställdavårdnadshavarna.
eller elever, som när elever
kränker eller diskriminerar andra elever eller anställda.
Rektorn beslutar om
undervisning i svenska som
andraspråk
skall anordnas för en elev.
Förordning (1997:599).
16 § Undervisning i
svenska som andraspråk
skall anordnas
i stället för undervisning i
svenska.
Sveaskolan
Svenska som
andraspråk
kan därutöver anordnas
Juni 2007
1. som språkval,
Skolområde
Nordost,
2. som
elevens val,Örebro
eller
3. inom ramen för skolans
val. Förordning (1997:599).
SVEASKOLAN
Vi alla tillsammans för trygghet, glädje, kunskap och utveckling
/ Visionen är framtagen i
en arbetsprocess med delaktighet
av elever, personal och föräldrar år 2002
2
Vi alla tillsammans för
trygghet, glädje, kunskap och utveckling
Min vision för Sveaskolan
är en verksamhet som genomsyras av trygghet, glädje, kunskap och utveckling
för individen, gruppen och verksamheten i stort.
Vi har en trygg och positiv social gemenskap där varje individ möts med omtanke, intresse och
uppskattning.
Mångfalden i våran skola berikar oss alla och skapar tolerans och respekt inför våra likheter
liksom våra unika särdrag. Vi är goda förebilder för varandra för att stödja individen till en god
självkänsla med stor empatisk förmåga och god social kompetens.
I våran skola utgår vi från individens styrkor och positiva förmågor.
Vi försöker alltid göra vårat bästa och känner tillfredsställelse i det vi lyckas uppnå. Samtidigt
finns ambitionen och viljan att förbättra och utveckla utifrån de steg som är tagna.
Kunskap och färdigheter är något som både elever och personal är stolta över.
Vi är nyfikna och vill lära. Vår miljö uppmuntrar till dialog och kommunikation.
Vi har tillsammans en god och kreativ arbetsmiljö med ett positivt klimat för lärande.
Maria Bäcklin
Rektor
Januari år 2004
3
Vi alla tillsammans för
trygghet, glädje, kunskap och utveckling
TRYGGHET
för oss på Sveaskolan innebär :
¤ att alla känner sig välkomna till skolan
¤ att vi respekterar varandra för de unika personer vi är
¤ att alla blir sedda och lyssnade till
¤ att alla får känna sig betydelsefulla och delaktiga
¤ att vi hjälper och stödjer varandra
¤ att vi litar på varandra och visar omtanke
¤ att vuxna är goda förebilder
¤ att vi jobbar förebyggande mot mobbning
/ Utarbetat av
elever, personal och föräldrar år 2004
4
Vi alla tillsammans för
trygghet, glädje, kunskap och utveckling
GLÄDJE
för oss på Sveaskolan innebär :
¤ att vi får och ger uppskattning och beröm
¤ att vi alla får känna att vi gör framsteg och utvecklas
¤ att vi får vara med och påverka och bestämma
¤ att alla känner gemenskap och kamratskap med varandra
¤ att få skratta och känna lust
¤ att få vara i en fin, positiv och kreativ skola
¤ att få röra på sig ofta och på olika sätt
¤ att göra extra saker som ger guldkant i vardagen
/
5
Utarbetat av
elever, personal och föräldrar år 2006
Vi alla tillsammans för
trygghet, glädje, kunskap och utveckling
Sveaskolans rutiner för trivsel
TRIVSEL
hos oss på Sveaskolan innebär att DU :
¤ tar ansvar för Dig själv och Ditt arbete
¤ tar ansvar för Dina egna och skolans saker
¤ är en bra kompis
¤ passar tider
¤ använder ett trevligt språk när Du pratar
¤ tar av Dig ytterkläder såsom jacka, mössa/keps, vantar
och skor utanför klassrummet
¤ ber om lov för att få lämna skolgården
¤ lämnar värdefulla saker hemma
¤ har kommit överens med någon vuxen om att bjuda på
något om Du tar med godis, glass eller liknande
¤ du får åka skateboard och rullskridskor vid amfiteatern och
idrottssalen med hjälm och skydd
¤ får cykla till och från skolan utan vuxen från år 3
¤ ställer Din cykel i cykelstället
¤ alltid använder hjälm vid cykel- och skridskoutflykter
¤ får använda skolgården efter kl.17.15 när fritids stänger
/ Reviderade av
elever, personal och föräldrar år 2007
6
Vi alla tillsammans för
trygghet, glädje, kunskap och utveckling
God förebild på Sveaskolan
God förebild som vuxen på Sveaskolan innebär att vi som personal tillsammans gjort
överenskommelsen om att alltid sträva efter att föregå med gott exempel i olika
situationer såsom att :
¤ bemöta alla på ett trevligt och positivt sätt
¤ visa respekt för den unika individ var och en är
¤ bry sig om och visa alla omtanke
¤ vara en god lyssnare
¤ vara synlig bland eleverna och aktivt se, bekräfta, stödja och berömma
¤ vara en tydlig vuxen som ger ett lugnt och tryggt bemötande
¤ använda ett vårdat och trevligt språk
¤ vara en god samarbetspartner
¤ kunna ha roligt tillsammans
¤ vara nyfiken, flexibel och våga prova nya saker
7
DET DEMOKRATISKA UPPDRAGET
Det demokratiska uppdraget skall utgöra grunden för all verksamhet i skolan. All
planering, alla aktiviteter och utvärderingar skall genomsyras av ett gemensamt
förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Det demokratiska
uppdraget, som är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner, består av olika
delar :
Att främja barns och ungas lärande om demokrati och värdegrund.
Att verka i demokratiska arbetsformer där elever, personal och föräldrar har
inflytande och är delaktiga.
Att förankra de demokratiska värdena, värdegrunden, i syfte att utveckla
demokratiska samhällsmedborgare.
Att motverka alla former av kränkande behandling.
Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska
uppdraget. Arbetet mot kränkande behandling omfattar alla på skolan.
8
VAD ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING ?
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen
om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer – när som helst. En kränkning kan
äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt och återkommande. Kränkningar
utförs av och drabbar såväl barn och ungdomar som vuxna. En viktig utgångspunkt är
att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Kränkningarna kan vara
fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar),
verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög),
psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, negativt
kroppsspråk, blickar och miner),
text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, internet, chat, sms och
mms).
Likabehandlingsplanen omfattar arbetet mot
Mobbning
förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning
från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan
den som mobbar och den som utsätts för mobbning.
Diskriminering
är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer
eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering
används också som begrepp i fall där samhällsinstitutionen genom t.ex. sina strukturer
och arbetssätt upplevs som kränkande.
Sexuella trakasserier
avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.
Rasism
bygger på föreställningen om att vissa folkgrupper ses som mindre värda och därmed
legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
9
Främlingsfientlighet
avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller
beteendemässiga karakteristika.
Homofobi
avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella
personer samt transpersoner.
10
ANSVARSFÖRDELNING
Rektor
Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att:
- se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering
och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan.
- se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns, elevers och vuxnas
rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan
kränkande behandling.
- årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med
personal och elever.
- om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Rektor ska även:
- se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar
anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder
som vidtagits.
Personal
Det är skolans personals ansvar att:
- följa skolans likabehandlingsplan.
- följa skolans gemensamt utformade värden och normer.
- informera och samtala med de elever och deras föräldrar som personalen främst är
ansvarig för om innehållet i likabehandlingsplanen och skolans trygghetsarbete.
- ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar
genom sitt förhållningssätt och bemötande. I sitt arbete och undervisning sträva
efter likabehandling av eleverna.
- se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling
misstänks/anmäls/upptäcks.
- dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande
behandling och de åtgärder som vidtas.
- bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den
enskilda läraren är berörd, följs upp.
Elever
Det är alla elevers ansvar att:
- följa skolans gemensamt utformade värden och normer.
- påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan.
Personer som elever på vår skola kan prata med är:
- personal
- rektor
- Trygghetsgruppen
- föräldrar
- kompisar/kamratstödjare
11
ELEVERS RÄTT TILL STÖD
Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad
eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt.
Elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har
han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska kunna göra något
måste någon i personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste
mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har dock alltid ett vuxenansvar att skydda
barn och elever från att fara illa.
PERSONALS RÄTT TILL STÖD
Den personal som upplever sig bli utsatt för trakasserier bör om möjligt tala om att
beteendet är oacceptabelt och oönskat, det kan ibland räcka för att beteendet ska
upphöra. Om det fortsätter bör medarbetaren informera sin närmaste chef (eller
dennes chef ) och/eller ta hjälp av sin fackliga representant och kräva att åtgärder
vidtas för att stoppa trakasserierna.
Att slippa trakasserier på sin arbetsplats är en rättighet och ingen ska behöva känna
sig generad över att göra en anmälan. Det är viktigt att den som trakasserar får
veta att beteendet inte tolereras. Det kan ske muntligt och gärna med en tredje
person närvarande. Orkar man inte möta den som trakasserar, så kan man skriva ett
brev och spara en kopia. Underrätta närmaste chef eller överordnad chef som har
skyldighet att agera.
Om du som personal upplever dig utsatt för trakasserier kan du även prata med:
• facklig representant
• personalsekreterare
• företagshälsovården
Verksamheten följer Örebro kommuns utarbetade dokument från 2007:
- Riktlinjer och handlinsplan mot trakasserier
- Utredningsskyldighet vid trakasserier
12
INFORMATION
Mål
Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare är informerade om lagen
(2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och
elever och om skolans likabehandlingsplan och förebyggande trygghetsarbete.
Aktiviteter
Alla anställda har en egen aktuell likabehandlingsplan.
Tidpunkt: Inledningen av höstterminen samt vid nyanställningar under läsåret
Ansvar: Rektor
Likabehandlingsplanen finns i alla elevgruppers klassrum.
Tidpunkt: Inledningen av höstterminen varje år
Ansvar: Klassläraren
Information om likabehandlingsplanen finns med i Sveaskolans informationsbroschyr.
Tidpunkt: Inledningen av höstterminen varje år
Ansvar: Rektor
Likabehandlingsplanen finns på Sveaskolans webbplats.
Tidpunkt: Inledningen av höstterminen varje år
Ansvar: Representant i skolans IKT-grupp
Personalen informerar och samtalar med de elever som man har klassansvar för.
Tidpunkt: Inledningen av höstterminen varje år
Ansvar: Personalen i respektive kärnarbetslag
Personalen informerar och samtalar med föräldrarna vars barn man har klassansvar för.
Tidpunkt: Vid föräldramötet under höstterminen varje år
Ansvar: Personalen i respektive kärnarbetslag
13
KARTLÄGGNING
Mål
Skolans personal har kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande
behandling för att kunna utforma relevanta åtgärder.
Aktiviteter
Sveaskolans Trygghetsgrupp reviderar skolans trygghetsenkät kontinuerligt för att
hålla den aktuell och förbättra den efterhand.
Tidpunkt: I början av varje termin
Ansvar: Representanterna i Trygghetsgruppen
Eleverna besvarar skolans trygghetsenkät en gång varje termin.
Tidpunkt: Andra halvan av höst- resp. vårterminen
Ansvar: Trygghetsgruppen i samarbete med klasslärarna
Svaren av elevernas trygghetsenkäter bearbetas och sammanställs i Trygghetsgruppen.
Tidpunkt: Andra halvan av höst- resp. vårterminen
Ansvar: Representanterna i Trygghetsgruppen
Lärdomar dras och åtgärder genomförs utifrån trygghetsenkäternas resultat.
Tidpunkt: Efterhand utifrån genomförda enkätomgångar
Ansvar: Representanterna i Trygghetsgruppen
Trygghet och trivsel tas upp på elevernas utvecklingssamtal.
Tidpunkt: Vid varje utvecklingssamtalstillfälle, dvs. minst en gång per termin
Ansvar: Klassläraren
Arbetsmiljö och trivsel tas upp vid personalens medarbetarsamtal.
Tidpunkt: Höstterminen varje år
Ansvar: Rektor
14
FÖREBYGGANDE TRYGGHETSARBETE
Mål
Alla har rätt att känna gemenskap och trygghet. Ingen ska behöva vara rädd i skolan
eller på skolgården. Vi vuxna har tillsammans med barnen ansvaret för att ingen blir
illa behandlad i skolan. Tillsammans skapar vi en trygg och trivsam atmosfär och
skolmiljö på Sveaskolan.
Aktiviteter
All personal agerar aktivt enligt skolans gemensamma överenskommelser i alla
sammanhang och situationer för att skapa en trygg och trivsam atmosfär och
skolmiljö för alla som finns på Sveaskolan.
Tidpunkt: Varje dag
Ansvar: All personal på Sveaskolan
I början av varje läsår arbetar vi med extra fokus våra gemensamma
överenskommelser för skapandet av en trygg och trivsam skola med elever,
personal och föräldrar.
Tidpunkt: Augusti och september
Ansvar: Personalen i respektive kärnarbetslag
Alla på skolan medverkar i Trygghetsveckan med fokus på förebyggande trygghetsarbete.
Tidpunkt: Under höstterminen varje år
Ansvar: Två av skolans arbetslag enligt årshjulets planering
Vid varje rast finns det aktiva vuxna på skolgården för stöd och hjälp.
Tidpunkt: Hela läsåret
Ansvar: Respektive schemalagd personal
Vid lunchen finns det aktiva vuxna i matsalen för stöd och hjälp.
Tidpunkt: Hela läsåret
Ansvar: Respektive schemalagd personal
Vid omklädningen i samband med idrotten finns det aktiva vuxna för stöd och hjälp.
Tidpunkt: Hela läsåret
Ansvar: Respektive schemalagd personal
Sveaskolan arbetar aktivt med kamratstödjare.
Tidpunkt: Hela läsåret
Ansvar: Personalrepresentanterna som ansvarar för kamratstödjarna
15
Alla elever arbetar vid minst ett arbetspass i veckan med någon form av trygghetsförebyggande arbete, såsom etiska samtal, samarbets- och värderingsövningar.
Tidpunkt: Ett arbetspass i veckan
Ansvar: Kärnarbetslaget kring respektive elevgrupp
All personal medverkar i samtal, bearbetning samt tränar sig i att aktivt praktisera
en lösningsinriktad pedagogik och ett lösningsinriktat förhållningssätt utifrån våra
gemensamma överenskommelser.
Tidpunkt: Hela läsåret
Ansvar: Rektor samt hela personalgruppen
16
FÖR ARBETET MED ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING
KÖN
Mål
All verksamhet på vår skola genomsyras av ett könsperspektiv för jämställdhet.
Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön.
Aktiviteter
Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett könsperspektiv på skolans
organisation och verksamhet. Det gör vi genom att beakta könsaspekten i beslut
och organisering av skolans arbete.
Tidpunkt: Kontinuerligt
Ansvar: Rektor och all personal
All personal på vår skola arbetar aktivt mot nedsättande sexualiserat språkbruk.
Tidpunkt: Varje dag
Ansvar: All personal på Sveaskolan tillsammans med våra elever och föräldrar
17
ETNISK TILLHÖRIGHET, RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING
Mål
På vår skola ska alla oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen ska känna sig utsatt för
diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning.
Aktiviteter
Stärka all personals kompetens om olika kulturer och religioner.
Tidpunkt: Kontinuerligt
Ansvar: Rektor och all personal
Öka elevernas kännedom och kunskap om olika kulturer och religioner, om dess
likheter och olikheter.
Tidpunkt: Kontinuerligt
Ansvar: Kärnarbetslaget kring respektive elevgrupp
Aktivt arbeta för att få föräldrar med utländsk bakgrund mer delaktiga i skolans
verksamhet, bl.a. genom tolkstöd, att uppmärksamma och ta tillvara deras kunskap
och erfarenheter, skapa positiva mötesplatser och aktiviteter för alla i
verksamheten.
Tidpunkt: Kontinuerligt
Ansvar: Rektor och all personal
18
SEXUELL LÄGGNING
Mål
Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Ingen ska känna sig
utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet
eller familjebildning.
Aktiviteter
Stärka all personals kompetens om olika sexuell läggning.
Tidpunkt: Kontinuerligt
Ansvar: Rektor och all personal
All personal på vår skola arbetar aktivt mot nedsättande sexualiserat språkbruk.
Tidpunkt: Varje dag
Ansvar: All personal på Sveaskolan
19
FUNKTIONSHINDER
Mål
På vår skola ska alla mötas med respekt, tolerans och förståelse samt ha samma
rättigheter och möjligheter. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller
trakasserier på grund av funktionshinder.
Aktiviteter
Stärka all personals kompetens om olika funktionshinder och kunskap i bemötandet av personer med olika funktionshinder.
Tidpunkt: Kontinuerligt
Ansvar: Rektor och all personal
All personal på vår skola arbetar aktivt mot nedsättande språkbruk och bemötande.
Tidpunkt: Varje dag
Ansvar: All personal på Sveaskolan
Utforma organisation och aktiviteter för att skapa goda möten mellan alla våra
elever.
Tidpunkt: Varje dag
Ansvar: Rektor och all personal på Sveaskolan
20
ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING
Mål
På vår skola ska alla mötas med respekt, tolerans och förståelse samt ha samma
rättigheter och möjligheter. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller
trakasserier.
Aktiviteter
Alla elever arbetar vid minst ett arbetspass i veckan med någon form av trygghetsförebyggande arbete.
Tidpunkt: Ett arbetspass i veckan
Ansvar: Kärnarbetslaget kring respektive elevgrupp
21
RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION
Det är den utsatte eleven eller personalen som avgör om beteendet eller handlingen
är oönskad eller kränkande. Om sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller annan kränkande behandling, upptäcks eller anmäls ska
likabehandlingsplanens rutiner och ansvarsfördelning tillämpas.
Tidpunkt: Omgående, inom samma dag
Ansvarig: Skolpersonal som får kännedom om trakasserier
22
UTREDNING
Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till
grund för vilka åtgärder som ska vidtas.
Skolan ska ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera på
olika sätt. Skolans personal ska vara goda lyssnare och inhämta information, men
förhålla sig neutrala. Skolan ska inte lova saker som skolan senare inte kan uppfylla.
Den som har ansvar för utredningen ska samla in information och aldrig inta en
medlarroll. En kränkning är inte en konflikt. Medling görs endast på begäran av den
kränkte. Utredningen ska kännetecknas av hänsyn till den utsatte och övriga
inblandade.
Den kränkte
Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen. Läraren eller annan
skolpersonal som får kännedom om en kränkning ska först lyssna på eleven som tar
kontakt. Om det är en annan elev än den som tagit första kontakten som är utsatt ska
den utsatte eleven kontaktas.
Exempel på aktuella frågor:
Vad har hänt?
Hur ofta?
Hur länge?
Var?
Vilka är de inblandade?
Hur upplever eleven det och vad har eleven för önskemål?
Den vuxne ska vara tydlig, och visa att kränkningar är fel och oacceptabla. Den vuxne
ska skapa förtroende, och alltid tala om att ett uppföljningssamtal kommer.
Läraren eller annan skolpersonal
Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen ska kontakta
Trygghetsgruppen och eventuellt även elevhälsoteamet som utifrån sin kompetens
kan ge råd, stöd och vägledning. Trygghetsgruppen avgör om anmälan till polis eller
socialtjänst ska göras. Observera att det finns tillfällen då skolan har anmälningsplikt.
Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden utan att anmälan behöver göras.
Vid allvarliga kränkningar hjälper Trygghetsgruppen och eventuellt även
elevhälsoteamet till med att göra ett åtgärdsprogram som utgår från nuvarande
situation, målsituation och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet.
23
Den/de som kränkt
Om den/de som kränkt går på samma skola ska skolpersonal höra deras version. Om
den/de går på en annan skola ska den andra skolan kontaktas. När personal
misstänks ha kränkt elever ska rektor alltid ansvara för utredningen. Den som håller i
samtalet ska förhålla sig neutral och basera samtalet på fakta. Samtalets syfte är att
undersöka vad som hänt och att tillsammans hitta en lösning. Kränkningarna måste
omedelbart upphöra. Två anställda är närvarande vid samtalet, en leder samtalet och
den andra antecknar. Tala alltid om att ett uppföljningssamtal kommer.
Vårdnadshavare
Vårdnadshavare till den kränkte och den/de som kränkt ska kontaktas.
Vårdnadshavare kontaktas när skolan fått in berördas versioner och Trygghetsgruppen sett över det som hänt. Skolan bör under det första dygnet ge
vårdnadshavaren en kontaktperson på skolan. Vårdnadshavare måste få förtroende
för att skolan tar tag i situationen på ett professionellt sätt i vilken de har en naturlig
roll. Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur kommunikationen
mellan rektor, personal, elever och vårdnadshavare ska ske.
När berörda personer påverkas av hedersrelaterade omständigheter ska skolan
överväga konsekvenser av att vårdnadshavare kontaktas. Det gäller både
vårdnadshavare till den utsatte eller den/de som utsatt. Det är alltid den som lever
under sådana omständigheter som avgör hur kontakt med vårdnadshavarna ska ske.
Skolan ska i dessa fall rådfråga utomstående expertis.
24
ÅTGÄRDER
Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. Målet med åtgärderna är
att en trygg situation ska skapas.
Åtgärder utformas av Trygghetgsruppen i samråd med berörd skolpersonal, den
kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I första hand vidtas åtgärder
redan i de inledande samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta
situationer samt ge långsiktiga lösningar. När skolan inte själv har kompetensen ska
den tas in utifrån, efter samråd med rektor, Trygghetsgrupp och/eller elevhälsoteam.
Vid mindre grova kränkningar
Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas
efter en månad.
Avtal: En gemensam skriftlig överenskommelse kan användas i vissa situationer. Hur
ska den kränkte eleven, den/de som kränkt förhålla sig till varandra? Den kränkte
eleven och den/de som kränkt är med och påverkar hur avtalet ska se ut och fungera.
Medlingssamtal: Om den kränkte vill kan medlingssamtal genomföras. Då ska
samtalet alltid avslutas med att en gemensam överenskommelse skrivs.
Vid grövre kränkningar
Vid grövre kränkningar ska individuella handlingsplaner upprättas för den/de som
utövat kränkningen och för den som utsatts. Planen ska i stort spegla de åtgärder som
ska vidtas för att situationen ska lösas. Både akuta och långsiktiga åtgärder ska ingå i
planen. Den individuella handlingsplanen ska även beskriva vilka kommunikationsrutiner som ska gälla mellan elev, vårdnadshavare, lärare, rektor och annan skolpersonal.
Vid grova brott
Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp, bör rektor alltid överväga
avstängning eller hemundervisning för den/de som begått brottet. Representanter för
skolan ska alltid närvara vid rättegångar gällande brott på skolan eller mellan elever på
skolan.
25
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
Skolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att alla
inblandade får komma till tals i uppföljningen. Därför rekommenderas att uppföljningen
inleds med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig
tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen:
Vad gjorde skolan bra, vad kunde göras bättre och nådde skolan målet med de
vidtagna åtgärderna?
Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall
måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. Det kan också
leda till att likabehandlingsplanen behöver revideras.
Stäm av med de inblandade när de vill att man ska återkoppla. Vilka förväntningar
finns och vad är lämpligt? Avstämning bör ske löpande och anpassas till kränkningens
omfattning, oavsett om kränkningen varit stor eller liten och situationen börjar lägga sig
och åtgärderna kan avta.
Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så att alla parter är
införstådda. Skolan bör ha ett avslut innan varje terminsslut.
När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte
känner sig så trygg att personen vet vart den ska vända sig om något händer igen. Om
eleven byter skola ska eleven till exempel få veta vem man kan vända sig till på den
skolan om något händer. När åtgärderna ”inte behövs längre” kan ex. kuratorn inom
skolområdet fungera som ett samtalsstöd för eleven.
DOKUMENTATION
Skolan ska ha rutiner för hur utredning om kränkningar och uppföljningar ska
dokumenteras. Dessa rutiner ska följa Örebro kommuns övriga rutiner för
dokumentation. Misstanke om kränkning som befaras leda till extra utsatthet ska
dokumenteras. Ansvarig pedagog/er kring ärendet skriver tjänsteanteckning för
dokumentation. Varje utredning om misstänkta kränkningar ska dokumenteras. Varje
åtgärd mot kränkningar ska dokumenteras. Uppföljningen av varje fall ska
dokumenteras. Dokumentationen sparas i skolans dokumentationsskåp med
elevakter.
26
UTVÄRDERING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN
Mål
Skolan ska ha en likabehandlingsplan som syftar till att förverkliga skolans vision.
Aktiviteter
Vi ska utvärdera och revidera likabehandlingsplanen varje läsår. Uppföljning och
utvärdering
av
likabehandlingsplanen
ska
redovisas
i
den
årliga
kvalitetsredovisningen.
Tidpunkt :
Ansvar :
Augusti – september.
Rektor och representanterna i Trygghetsgruppen
Utvärdering av likabehandlingsplanen, ex. på frågeställningar
Vad har vi åtagit oss att göra under året? Har det blivit utfört? Om inte, varför och vem
bär ansvaret?
Har vi nått vårt mål? Om inte, varför? Var målen för högt satta eller var åtgärderna
felaktiga eller otillräckliga?
Vi nådde målet. Beror det på åtgärderna eller var det annat som påverkade?
Vad kostade åtgärderna? Finns det alternativ som leder till samma mål men som är
mindre kostsamma?
Hur använder vi de här erfarenheterna i nästa likabehandlingsplan? Vad gjorde vi som
fick effekt? Vad fungerade inte? Bör vi ändra taktik i nästa plan? Hur ser det ut idag
jämfört med tidigare? Går det åt rätt håll?
Har åtgärderna gett positiv effekt?
27
